Kulturmiljövården och God bebyggd miljö - Länsstyrelsen i ...

Övrig statistik
Som ett led i uppföljningen gjordes även en fördjupad genomgång av andra
statistikkällor av betydelse för Stockholmsregionen specifikt, med förhoppning
om att de skulle leda arbetet framåt.
Vid detta studium gjordes ett bredare urval än det som gjorts inom ramen
för den tidigare förstudien, och förutom statistik av direkt betydelse för
kulturmiljövården studerades även statistik som kunde ha en mer indirekt
betydelse som indikator för regionens utveckling. Förhoppningen var att på
så sätt finna statistik som skulle kunna ligga till grund för en mer allmän
omvärldsanalys, och på så sätt ge indikationer om processer som i förlängningen
kunde få ett avgörande inflytande på sektorn generellt. Statistik söktes
därför inom kategorierna befolkningsutveckling, markanvändning, infrastruktur,
fastighetsmarknad, boende, byggande, tätortsutveckling etc.
För kulturmiljövården specifikt har statistik endast producerats med ojämna
mellanrum. Framförallt har detta skett i form av SCB:s kulturstatistik som
presenterats vid fem tillfällen; 1985-92, 1993, 1995, 1997 och 2000. Ansvaret
för denna statistik har nu övergått på Statens Kulturråd, som sammanställt
den senaste kulturstatistiken 2002, utifrån uppgifter från Riksantikvarieämbetet
och befintlig officiell statistik. 11
Den statistik som finns tillgänglig för att beskriva generella processer i
länet, rörande exempelvis befolkning, tätortsstrukturer eller byggande, är
lika riktalig som mångskiftande. Gemensamt för statistiken är att den kommit
till på uppdrag av olika beställare och för ett stort antal olika syften.
Statistik finns att hämta såväl från SCB som från USK, Utrednings- och
statistikkontoret, Stockholms stad, Svenska kommunförbundet och från andra
kommunala statistikproducenter i länet, från Statens Kulturråd, Landstinget
genom Regionplane- och trafikkontoret, och från olika organisationers
egen rapportering.
Eftersom denna statistik primärt producerats för andra sektorers räkning,
fyller den dåligt kulturvårdens specifika behov. Problem kan uppstå antingen
genom att statistiken baseras på enheter som inte passar kulturmiljövården,
eller genom att likartad statistik kommer från olika statistikproducenter
och därmed har sinsemellan olika basområden etc. Sammantaget leder detta
till att den statistik som skulle kunna vara av intresse för det kulturvårdande
fältet inte är tillräckligt homogen vare sig över tid eller i utformning för att
bilda underlag för att studera processuella problem och företeelser på det
systematiska sätt som skulle vara önskvärt. Vid studiet av storstads- eller
tätortsproblematik specifikt tillkommer det problemet att Stockholm som
storstadsregion spänner över flera kommuner utan homogena system för
kommunal statistikbehandling.
11 Kulturstatistik 2002, Statens Kulturråd, s. 74.
– 12 –