Kulturmiljövården och God bebyggd miljö - Länsstyrelsen i ...
Kulturmiljövården och God bebyggd miljö - Länsstyrelsen i ...
Kulturmiljövården och God bebyggd miljö - Länsstyrelsen i ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Referensområdenas funktionalitet<br />
Även om utvärderingen av statistiken till viss del undergrävt det fortsatta<br />
arbetet med referensområden, fanns fortfarande en möjlighet att gå vidare<br />
med detta arbete utifrån de nya förutsättningar som givits.<br />
Problem vid val av referensområden<br />
Det system av referensområden som förstudien baserades på byggde på<br />
följande förutsättningar:<br />
• Ett system krävs där stadens områden karaktäriseras morfologiskt,<br />
motsvarande Stockholms byggnadsordning.<br />
• Det är önskvärt att det råder konsensus kring hur olika karaktäriserade<br />
områdestyper bör utvecklas.<br />
• Ett antal referensområden väljs utifrån karaktäriseringen.<br />
• Områdena ska kunna fungera på lång sikt, <strong>och</strong> bör alltså inte väljas<br />
mot bakgrund av en tillfällig trend inom kultur<strong>miljö</strong>sektorn.<br />
Redan en första genomgång av förutsättningarna ger upphov till en rad nya<br />
frågor. De viktigaste av dess rör val av referensområdena, <strong>och</strong> problem förknippade<br />
med detta val:<br />
• Den morfologiska karaktärisering som gjorts av Stockholm genom<br />
Stockholms byggnadsordning, <strong>och</strong> som är en förutsättning för valet<br />
av referensområden, är långtifrån vanlig i andra städer. I förstudien<br />
föreslås att istället riktlinjer i ÖP kan användas som bas, men inte<br />
heller alla kommuners Översiktsplaner innehåller riktlinjer av detta<br />
slag. Om systemet kunde stimulera till ett ökat kommunalt engagemang<br />
inom detta område, skulle detta dock vara mycket positivt.<br />
• Systemet bygger på att områden väljs enligt en ensartad struktur.<br />
Vad innebär det för de fakta områdena kan tänkas leverera? Vad<br />
händer med övergripande morfologiska strukturer i stadslandskapet,<br />
som skulle kunna tillmätas lika stor vikt på denna nivå, som stadens<br />
struktur av torg, stråk, grönområden <strong>och</strong> parker, symboliskt viktiga<br />
platser eller siluetter?<br />
• Hur stort måste ett provområde vara för att fylla sin funktion? Stora<br />
provområden kostar mycket att inventera återkommande, medan små<br />
områden riskerar att ge alltför bristfällig information.<br />
• Hur många ska områdena vara <strong>och</strong> var ska de vara belägna? Ska<br />
varje stad ha ett kontrollområde av varje stadstyp, eller räcker det<br />
med ett färre antal? Hur förhåller sig i så fall skillnader mellan olika<br />
städer till varandra? Kanske ska vi inskränka systemet till att röra<br />
Stockholms stad?<br />
– 14 –
Change language