Kulturmiljövården och God bebyggd miljö - Länsstyrelsen i ...

Hallandsprojekten
De två Halländska projekten genomfördes under 2002 och 2003. Projekten
har utformats för att fylla de formella kraven som ställs på länsstyrelserna
vad gäller utvärdering av miljömålsarbetet. De indikatorer som har undersökts
har därför varit anpassade till att besvara delmålens frågor om andel
skyddad miljö och strategier för dessas bevarande.
I den första av de båda undersökningarna prövades 21 indikatorer, vilka
främst berörde det kommunala ansvarsområdet, med syfte att besvara delmålens
frågor. Rapporten resulterade i ett förslag på nio indikatorer för fortsatt
uppföljning. 7 Dessa är:
• Antikvarisk kompetens i kommunen.
• Antal byggnader uppförda före 1950 som rivits.
• Antal Q/q i detaljplaner.
• Antal områdesbestämmelser för kulturmiljöer.
• Antal ÖP och FÖP som tar upp kulturmiljöer och anger åtgärder och
riktlinjer för hur värdena ska tillgodoses.
• Antal byggnader skyddade enligt KML.
• Antal kommuner med KMV-program/KMV-program äldre än 10 år.
• Antal bevarandeprogram/bevarandeprogram äldre än 10 år.
• Andel kulturhistoriskt värdefulla fastigheter med långsiktigt skydd.
• Antal inventerade fastigheter.
I den andra studien undersöktes bebyggelseutvecklingen inom två riksintresseområden,
med utgångspunkt i de tidigare framtagna indikatorerna.
Syftet var att på detta sätt studera indikatorernas användbarhet mer i detalj,
och skapa en bild av huruvida ytterligare indikatorer krävs för en relevant
miljömålsuppföljning.
Slutsatsen av undersökningarna var att viktiga aspekter av kulturarvarbetet
inte blev belysta genom de indikatorer som prövats. Indikatorerna visade
exempelvis på existensen av bevarandestrategier eller lagskydd, men inte på
något sätt hur dessa faktorer i praktiken verkade. Undersökningen pekar
därigenom på behovet av en kombination av kvalitativa och kvantitativa
indikatorer och analysmetoder.
7
Indikatorer för kulturhistorisk bebyggelse. Länsstyrelsen i Halland, meddelandeserie
2002:23. s. 40-41.
– 8 –