Kulturmiljövården och God bebyggd miljö - Länsstyrelsen i ...

More documents

Recommendations

Info

Inventeringarnas genomförande För de båda områdena skapades en matris för inventeringen, vilken var en bearbetad form av det förslag som presenterats i förstudien. Matrisen innehöll en kort beskrivning av kontrollområdets basfakta, utifrån rubrikerna Stadstyp, Områdets omfattning, Kriterier för val av område, Skyddsformer inom området, samt Målsättning inom ramen för Stockholms byggnadsordning, samt en mall för okulärbesiktning enligt ett antal karaktärsparametrar. Parametrarna valdes för att vara lätta att identifiera och följa upp, fånga såväl de större strukturerna inom området som förändringar i detaljutformning, samt vara av avgörande karaktärsskapande betydelse för området. De karaktärsparametrar som prövades var: • Gatumönster • Gårdar • Kvarter • Bebyggelse • Fasad • Färg • Tak • Entréer • Fönster • Detaljer • Parker/Vegetation • Verksamheter/Service • Nybyggnation/kompletteringsbebyggelse • Områdets skick och underhåll Några av parametrarna, exempelvis fönster, dörrar och detaljer, skulle eventuellt kunna slås samman. Att så inte gjordes hade med datainsamlandet att göra, då förändringar i parametrarna enklare kunde noteras om de hölls åtskiljda. Parametern Områdets skick och underhåll, vilken egentligen inte är en karaktärsparameter, valdes för att tidigt kunna förutse behov att upprustning och renovering, med möjliga konsekvenser för andra parametrar. För varje område skapades sedan en norm, utifrån de ursprungliga idealen för respektive stadstyp. Matrisen för uppföljning av Stadstypen Smalhusområde med norm för bebyggelsen samt resultat av provinventeringen återfinns i Bilaga 2. Utifrån matrisen gjordes först en genomgång av äldre inventeringsmaterial. Genomgången tog cirka en halv dag per område, och resultatet fördes in i matrisen som ett första inventeringstillfälle. Ingen redovisning byggnad för byggand gjordes. Resultaten redovisades istället i syntetiserad form, och framför allt i form av noterad förändring i förhållande till den fastslagna normen. En snabbinventering av området gjordes sedan, varvid resultatet fördes in i matrisen på motsvarande sätt. Den faktiska inventeringen tog cirka fyra timmar per område. – 16 –
Resultat Resultatet av inventeringen visar att trots att de inventeringar som användes som referenser vid inventeringen var 15 respektive 25 år gamla, så är de förändringar som noterats i de respektive stadstyperna relativt små. I stenstadens fall hade enstaka byggnader rivits och tillkommit under tidsperioden, medan den övriga bebyggelsen var relativt oförändrad. Områdets byggnader har varierande skydd i den kommunala planeringen, som inte direkt kunde kopplas till grad av ursprunglighet eller bevarande. I smalhusstadens fall kunde mycket få förändringar noteras vid sidan av ett allmänt pågående byte av taktäckningsmaterial. Området har ett relativt svagt skydd i den kommunala planeringen, och är beroende av en vilja att bevara området i sitt ursprungliga skick. 14 Mot bakgrund av detta kan det antas att graden av konsensus kring dessa stadstypers form är relativt större än vad som gäller många andra bebyggelsetyper. Två olika slutsatser kan dras av detta resonemang: Antingen kan det ses som överflödigt att lägga ner stor energi på områden där liten förändring sker. Denna resurs skulle då istället kunna läggas på områden som är mer utsatta för förändring i nuläget. Å andra sidan kan det argumenteras att det är viktigt att hålla även de områden som idag inte är utsatta för något större tryck under regelbunden uppsikt, så att en beredskap finns den dagen ett förändringstryck uppkommer. Brister i underhåll visar även var förändringar troligtvis kommer att ske under de närmaste åren. Oberoende av ovanstående resonemang, visar resultatet av inventeringarna på intressanta möjligheter med ett system av detta slag. En modell för en cyklisk uppföljning enligt detta system skulle kunna se ut som följer: 1. Översiktlig inventering av kontrollområden. 2. Analys av materialet och diskussion kring generaliserbarhet, allmänna trender etc., bland annat utifrån tillgänglig statistik. 3. Diskussion kring noterade förändringar ur kulturmiljösynpunkt: a. Har förändringen i väsentlig grad påverkat någon av karaktärsparametrarna? b. Önskvärda/acceptabla förändringsprocesser c. Tveksamma/icke önskvärda förändringsprocesser i. Behov att ytterligare/större utredning? ii. Behov av gemensam strategi eller försök att nå större konsensus kring förändringen? iii. Behov av medial uppmärksamhet? 4. Åtgärder 14 Alla hus i Stockholms innerstad har klassificerats och finns redovisade på en karta; Kulturhistorisk klassificering Stockholms innerstad, antagen av kommunfullmäktige år 1996. Byggnaderna har klassificerats i fyra kategorier med hänsyn till deras kulturhistoriska värde. De här refererade fastigheterna har klassificerats som Fastighet med bebyggelse av positiv betydelse för stadsbilden och/eller av visst kulturhistoriskt värde. – 17 –
Page 1: Mars 2004 Kulturmiljövården och G
Page 4 and 5: Utgivningsår: 2004 Illustratör om
Page 6 and 7: - 2 -
Page 8 and 9: Inledning Miljömålsarbetet Idag
Page 10 and 11: Inom ramen för RUS har inledningsv
Page 12 and 13: Hallandsprojekten De två Halländs
Page 14 and 15: tem där befintlig statistik paras
Page 16 and 17: Övrig statistik Som ett led i uppf
Page 18 and 19: Referensområdenas funktionalitet
Page 22 and 23: I denna modell inleds processen av
Page 24 and 25: Slutsats Ett återkommande problem
Page 26 and 27: Ett alternativt angreppssätt Att s
Page 28 and 29: skillnad från i det fall exempelvi
Page 30 and 31: Käll- och litteraturförteckning A
Page 32 and 33: KMV-forum februari 2002 Mia Anderss
Page 35 and 36: Bilaga 2
Page 37 and 38: MATRIS FÖR OKULÄRBESIKNING AV KON
Page 39 and 40: VERKSAM- HETER OCH SERVICE NYBYGGNA

Kulturmiljövården och God bebyggd miljö - Länsstyrelsen i ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?