Kulturmiljövården och God bebyggd miljö - Länsstyrelsen i ...

I denna modell inleds processen av inventeringen, och först därefter tas
frågan om generaliserbarhet upp. Frågeställningen blir då beroende av de
specifika resultat som undersökningen givit, och får lösas från fall till fall,
vilket torde underlätta diskussionen. Kompletterande information kan även
lättare sökas för att följa upp resultaten. Den tidigare refererade befintliga
statistiken kan exempelvis på detta sätt fylla en tydligare funktion.
En tydlig fördel med systemet är att det skulle kunna fungera för att effektivt
åskådliggöra processer i kulturmiljön, och på så sätt göra det möjligt för
kulturmiljösektorn att återkommande lyfta en diskussion kring dessa frågor
till våra beslutsfattare och andra berörda.
Inom ramen för Kulturmiljövårdens bebyggelseregister har ett utvecklingsarbete
i samarbete med Abdella Abarkan, KTH, bedrivits med syfte att uppdatera
inventeringsmetodiken utifrån stadsmorfologiska utgångspunkter,
och med särskilt avseende på strukturegenskaper i bebyggelsen på nivån
över den enskilda byggnaden. En intressant möjlighet skulle vara att samordna
ett uppföljningssystem av den typ som här diskuterats med denna ansats.
Ett sådant upplägg skulle väsentligen underlätta en systematisk uppbyggnad
av ett system för återkommande inventeringar, ge det en större
nationell bärighet samt tydligare lägga fast ramarna för lägsta informationsnivå
i uppgiftsinsamlandet. I högre utsträckning möjliggör det att inventeringsmaterialet
kan ligga till grund för att statistik över utvecklingen kan
skapas, vilket är en av förstudiens mål.
– 18 –