Kulturmiljövården och God bebyggd miljö - Länsstyrelsen i ...

Slutsats
Ett återkommande problem vid diskussioner kring uppföljning av miljömålen
för kulturmiljösektorns sida är bristen på egen statistik och uppföljning
av det arbete som bedrivits inom sektorn under många decennier.
Bristen baserar sig huvudsakligen i en inomsektoriell ovilja till att omvandla
komplexa kvalitativa samband till det som uppfattas som förenklade kvantitativa
beskrivningar. Samtidigt som problematiken på intet sätt bör underskattas,
leder förhållningssättet till att kulturmiljösektorn många gånger har
svårare att argumentera för sina frågor än andra sektorer.
Genom miljömålsuppföljningen tvingas sektorn på ett mer aktivt sätt hantera
denna problematik, och engagemanget i miljömålsarbetet kan därigenom
leda kulturmiljösektorn som helhet ett steg längre i arbetet med våra kulturmiljöer.
För att miljömålsarbetet på allvar ska lyckas engagera kulturmiljösektorn,
och för att det ska gå att få fram resurser till arbete och uppföljningen
är det dock viktigt att den inomsektoriella nyttan med arbetet är
tydlig. Det är inte meningsfullt att bygga upp ett system för uppföljning, så
till vida inte detta kan ha en vidare funktion för förståelse för och förmedling
av sektorns resultat, och därigenom kan stimulera till en fördjupad och
effektiviserad kulturmiljövård. En tydligare presenterad uppföljning av sektorns
verksamhet som helhet kan utan tvekan fylla denna funktion. Flera
vägar finns dock för att uppnå en sådan uppföljning.
Ett möjligt förhållningssätt till uppföljning, är det som representeras av de
undersökningar som genomförts i Halland, med en stark inriktning mot en
utvärdering av miljömålens delmål. En av de starkaste invändningarna mot
ett uppföljningssystem av detta slag är kulturmiljöbegreppet självt.
Kulturmiljö är ett icke-statiskt begrepp som definieras om och om igen
genom varje generations unika livserfarenhet. Miljöer och ting laddas med
nya värden i och med tidens gång och samhällets ständigt föränderliga villkor.
Eftersom kulturmiljöbegreppet ständigt förändras är det en vanföreställning
att den dag kan komma, då vår kulturhistoriskt värdefulla miljö är
klart och entydigt definierad. Idag är definitionen av vad som är kulturmiljö
mycket bred, och utgår ifrån medvetenheten om att alla miljöer har sitt eget
bidrag att lämna till historien om oss själva och vårt samhälle. Att uppfylla
delmålets skrivning att ”den värdefulla bebyggelsen ska vid denna tidpunkt
[år 2010] vara identifierad och minst 25 % av denna ska vara långsiktigt
skyddad”, blir utifrån detta betraktelsesätt omöjligt. Att diskutera system för
hur det exakta antalet skyddade byggnader beräknas, eller hur stor del de
utgör av den totala byggnadsmassan, blir därigenom av underordnad betydelse.
– 20 –