Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
a mörkast och växtkraften<br />
hos det gångna årets skördar<br />
skulle med hjälp av seder<br />
och traditioner förhoppningsvis<br />
föras över till nästa års<br />
grödor. Enligt en teori bands<br />
den sista kärven från skörden<br />
ihop och sparades till jul där<br />
den användes i julens lekar.<br />
Den hopbundna kärven brukade<br />
kallas julbocken.<br />
Julbocken i Gävle<br />
Redan i det forna Skandinavien<br />
fanns alltså bocken med<br />
kring juletid. Sedan dess har<br />
den i en eller annan form<br />
funnits med i de svenska jultraditionerna.<br />
Med ett ordentligt kliv<br />
framåt i julbockens historia<br />
hamnar vi på tolvslaget, nyårsafton<br />
1966. Det brinner<br />
för fullt på Slottstorget i Gävle.<br />
Reklammannen Stig Gavléns<br />
projekt, den 13 meter<br />
höga, sju meter långa och tre<br />
ton tunga halmbocken som<br />
blott en månad tidigare hade<br />
byggts upp mitt i stan hade<br />
gått ett oväntat öde till mötes.<br />
Brand i bocken<br />
I den kalla nyårsnatten bestämde<br />
sig någon för att<br />
bränna upp Gävles julbock.<br />
Sedan dess har man i staden<br />
envetet byggt en ny varje<br />
december. Nästan varje år<br />
har den, trots impregneringar<br />
och flamskyddsmedel, också<br />
bränts ned igen.<br />
Att bocken i Gävle ger arbete<br />
åt både brandkår och<br />
eldningsglada medborgare<br />
är klart. Men bockens eget<br />
traditionella arbete i juletider<br />
har under 1900-talet ta-<br />
gits över av en annan mytisk<br />
figur, jultomten. Julbockens<br />
funktion kunde nämligen<br />
vara lite olika under dörrknackningarnas<br />
1800-tal.<br />
Från att vara gruppens uppsluppne<br />
ledare när unga firare<br />
ville hålla gille, kunde han<br />
också gestalta grannskapets<br />
frälsare där han gick dörr till<br />
dörr med gåvor. Så förtäljer i<br />
alla fall en version av historien<br />
kring denna mytiska bock.<br />
Julklappsutdelare<br />
I befolkningens högre stånd<br />
var det under 1800-talet också<br />
vanligt att julklappsutdelaren<br />
i familjen klädde ut sig<br />
till bock. Samtidigt användes<br />
bockgestalten uppfostrande,<br />
var barnen inte snälla och<br />
skötsamma hotades det med<br />
att den anskrämlige julbocken<br />
skulle komma och stånga<br />
dem. Kanske är det därför<br />
tomten av idag ofta hörs fråga<br />
om det finns några snälla<br />
barn i hemmen han besöker.<br />
När julbocken inte var en<br />
levande gestalt, utan just<br />
bara en prydnad, kunde den<br />
ofta vara en del av lekar och<br />
13<br />
TradiTioner<br />
spel kring juletider. En traditionell<br />
lek under 1800- och<br />
1900-talen var att obemärkt<br />
ställa in en julbock hos grannen.<br />
Detta innebar en utmaning.<br />
Nu skulle grannen,<br />
lika obemärkt, ställa tillbaka<br />
bocken hos busarna. Det<br />
hela kunde bli till en lång följetång<br />
där den stackars bocken<br />
åkte skytteltrafik mellan<br />
de deltagande hushållen. Vad<br />
som hände om man blev upptäckt<br />
avslöjar dock inte historien.<br />
Man kan nog påstå att<br />
de nutida bränningarna av<br />
Gävlebocken går i samma<br />
anda som de gamla lekarna<br />
med bocken i juletid. Fast<br />
bäst trivs ju julbocken ändå,<br />
med sin halmkropp prydd av<br />
granna röda band, när den<br />
får stå varm och ombonad,<br />
ganska nära granen, och betrakta<br />
de julfirande lite på<br />
håll. Och när tomten knackar<br />
på dörren och frågar sitt<br />
”finns det några snälla barn<br />
här?” ler den sägenomspunna<br />
julbocken lite i smyg.<br />
Av Lisa Lindqvist<br />
Foto: torBJörN lIlJa/NaturFotoGraFErNa
Change language