April - Skogsbruket

Skogs bruket 4|2012 

Din guide 

till skogsodling 

Stoppa rotrötan 

Violinbygge är handarbete 

Miljöstödsavtal utan tvekan

Skogs 

Din guide 

bruket 4|2012 



Violinbygge är handarbete 

Miljöstödsavtal utan tvekan 

2 Skogsbruket 4/2012 

i detta nummer 

6 Din guiDe till skogsoDling 

Fyra steg till ett bra förnyelsearbete efter en slutavverkning. 

11 stoppa rotrötan 

Rotrötan är det värsta hotet mot våra gran- och tallskogar. Det enda 

sättet att motverka spridning är att bekämpa den i alla avverkningar 

i barrträdsdominerade skogar under barmarksperioden. 

13 plastlik film av björkcellulosa 

VTT och Aalto-universitetet har utvecklat en metod med vilken 

man kan tillverka ett plastlikt genomskinligt förpackningsmaterial. 

14 riktiga hästkrafter i skogen 

Hästarna Sallina och Tarsan och föraren Peter Ekholm trivs utmärkt 

med att jobba tillsammans. 

18 ansvar och samarbete – räDDningen för 

våra vatten 

Surhet, metaller, näring och fasta partiklar är några av hoten mot 

vattnen och deras invånare. Ansvaret för vården av våra vatten ligger 

på dig och mig. 

22 violinbygge är hanDarbete 

Det finns enbart en handfull personer som kan bygga violiner i 

Finland. En av dem är Leif Kronkvist i Nykarleby. 

28 miljöstöDsavtal utan tvekan 

Ett brev från Skogscentralen fick Christina Lagerqvist att ingå ett 

miljöstödsavtal och få pengar för en livsmiljö i sin skog. 

OMSLAGSBILD: RODEO 

6 

14 

22

Skogs 

bruket 

OBUNDEN SPECIALTIDNING FÖR 

SKOGSÄGARE I FINLANDS SVENSKBYGD 

NR 4/2012 . APRIL . ÅRGÅNG 82 

www.skogsbruket.fi 

Utgivare FÖRENINGEN FÖR 

SKOGSKULTUR RF 

ORRSPELSGRÄNDEN 4 

00700 HELSINGFORS 

tfn 020 772 9000 

fax 020 772 9008 

fornamn.efternamn@tapio.fi 

Redaktion 

Chefredaktör Johnny Sved 

tfn 020-772 9205 

Redaktionschef Gerd Mattsson-Turku 

tfn 020-772 9059 

Redaktionssekr. Margita Törnroth 

tfn 020-772 9088 

Redaktör Maria Lindén 

tfn 020-772 9192 

Medarbetare Helena Forsgård 

tfn 018-155 50 

helena@vikan.ax 

Nina Jungell 

tfn 050-378 6954 

nina.jungell@gmail.com 

Marianne Palmgren 

marianne.palmgren@pp.inet.fi 

Christoffer Thomasfolk 

tfn 050-353 2018 

Siv Vesterlund 

tfn 040-678 6689 

siv.vesterlund@gmail.com 

Bertel Widjeskog 

tfn 0500-888 530 

bergine@multi.fi 

Annonsförsäljning 

Oy Nordinfo Ab 

Mats Almqvist 

tfn 040-548 5316 

mats.almqvist@nordinfo.fi 

Adressförändringar och prenumerationer 

Margita Törnroth 

tfn 020-772 9088 

skogsbruket@tapio.fi 

Prenumerationspriser (inkl. moms 9 %) 

Helårsprenumeration (11 nr) 

49 euro i Finland 

49 euro i Sverige 

53 euro i övriga länder (moms 0 %) 

Halvårsprenumeration (6 nr) 

30 euro i Finland 

30 euro i Sverige 

33 euro i övriga länder (moms 0 %) 

ISSN 0037-6434 

Layout och 

ombrytning Oy Nordinfo Ab, Maj-Len Roos 

Tryckeri Oy Painotalo tt-urex Ab, Borgå 

Papper Tidningen trycks på 

PEFC-certifierat papper 

bioekonomin växer 

LEDAREN 

13.4.2012 

bioekonomi är ett nytt begrepp som används för att beskriva den del av 

ekonomin som baserar sig på biologiska resurser. Det handlar om produkter 

och tjänster som har sitt ursprung i den levande naturen. Huvudorsaken 

till att vi nu går mot en bioekonomi är att vi om hundra år är dubbelt 

fler människor samtidigt som de ändliga naturresurserna börjar tryta. För 

att världen ska må bra och klara sig är vi helt enkelt tvungna att övergå 

till förnybara naturresurser och bli ännu mer resurssnåla. 

När utbudet på råvaror blir allt knappare i förhållande till efterfrågan 

leder det oundvikligen till att råvarupriserna stiger. Den långsiktiga prognosen 

för skogsbruk i Finland är med andra ord positiv. Trä är en förnybar 

råvara som har många goda egenskaper och som kan användas väldigt 

mångsidigt. Vi sköter våra skogar på ett hållbart sätt och kan svara på 

en ökande efterfrågan från omvärlden. 

I Finland utvecklas bioekonomin med energisektorn i spetsen. Vi har 

redan ersatt fossila bränslen i värme och elproduktion och flera bioraffinaderier 

planeras gemensamt av skogsindustri och oljeindustri. Råvaror från 

skogen kommer att förädlas till biobaserade flytande bränslen som ersätter 

fossil mineralolja inom transportsektorn. 

Byggsektorn följer och nyutvecklade byggsystem och förnyade byggbestämmelser 

gör att träalternativet blir allt mer intressant. När det gäller 

höghusbyggande och renovering av 60 och 70-talets elementhus finns 

en väldigt stor potential. Nya produkter som den tunna plastlika film som 

kan göras av björkcellulosa öppnar nya möjligheter och marknader. Men 

när den är färdigutvecklad öppnar det nya möjligheter och marknader för 

vårt virke. 

Vi kanske känner oss oroliga över att snabbväxande eukalyptus kommer 

att ta över hela marknaden och slå undan fötterna på vårt skogsbruk. 

Det finns många saker som talar emot en sådan framtid. En ökande efterfrågan 

gör att priset på eukalyptusvirke också stiger. I Brasilien har priset 

på lövmassaved redan stigit så att priserna närmar sig den nivå vi har 

i Europa. På många håll är ägoförhållanden och vem som har beslutanderätt 

om hur marken ska användas oklar. Det har bland annat Stora Enso 

fått uppleva när de gick in för att investera i plantager och kartongindustri 

i sydvästra Kina. 

Metsä Group meddelade nyligen att det japanska handelshuset Itochu 

köpt 24,9 procent av Metsä Fibre. Det måste ses som ett stort erkännande 

av finländskt skogsbruk. Japanerna vill säkra sig om att de har en 

trygg leverantör av massa med hög kvalitet till en växande mark i Asien. 

Kvalitet, leveranstrygghet och hållbarhet är trumfkort som gör att vi har 

goda förutsättningar att klara oss i en växande global bioekonomi. Vi kan 

till och med ta ut ett pris som ligger lite över medeltalet! 

JOHNNY SVED 

johnny.sved@tapio.fi 

Skogsbruket 4/2012 3

Satsningar på 

naturturism 

lönande 

fjol fick våra 37 nationalparker ta emot 

I 2,1 miljoner besök. Forststyrelsen har 

i tre års tid undersökt nationalparkernas 

inverkan på den lokala ekonomin. 

Trenden är klar: den penningsumma som 

staten investerar i friluftsservice i nationalparkerna 

och strövområden får samhället 

tillbaka mångfaldigt i form av lokal 

företagsamhet och arbetsplatser. 

I fjol hämtade nationalparksbesökarna 

med sig till närområdet i medeltal cirka 

10 euro för varje euro som investerats i 

friluftsservice i nationalparken. År 2010 

var summan sju euro. 

Mest pengar åt den lokala ekonomin 

avkastar Pallas-Yllästunturi nationalpark, 

30 miljoner euro. På andra plats kommer 

Urho Kekkonens nationalpark med 20 

miljoner euro. • 

När ska groten ut? 

Ska groten köras bort från avverkningsytan 

när den är färsk och grön eller 

när den har tappat barren och är brun? 

Skogsbolagen i Sverige tvistar om vad 

som är bäst, skriver ATL.nu. 

Den gängse metoden både i Finland 

och i Sverige är att låta groten torka i små 

högar på avverkningsytan för att sedan 

Trä vanligaste 

stommaterialet 

i svenska hus 

Industriellt träbyggande har de senaste 

tio åren gjort att träbyggande fått ett 

rejält uppsving i Sverige. Över hälften av 

alla nybyggda bostäder är i dag uppförda 

med trästomme. Nyckeln heter industriellt 

träbyggande. 

När det gäller enfamiljshus är över 90 

procent byggda med trästomme. Motsvarande 

siffra för flervåningshus är drygt 

15 procent. Andelen flervåningshus som 

byggs med trästomme i Sverige har ökat 

från 1 procent år 2000 till dagens 15 

procent. 

Industriellt träbyggande innebär att 


Höga virkespriser 

i Brasilien 

Brasilien har priset på lövmassaved och 

I timmer skjutit i höjden. De har aldrig varit 

så här höga förut. Enbart cellulosafabriker 

i Europa och Australien har för närvarande 

högre priser på sin lövmassaved. 

De brasilianska sågverken hade ett bra 

år 2011. Efterfrågan var hög i hemlandet 

och exporten drog bra. Största delen av 

sågvaran exporterades till Kina, Saudiarabien, 

Mexico och Marocko. 

Brasilien räknar med att efterfrågan på 

sågvaror ökar i hemlandet 2012. Brasilien 

är värd för FIFA World Cup 2014 och 

Sommar-OS 2016 hålls i Rio de Janeiro. 

Alla de byggen som ska göras fram till 

OS kommer att innebära ett lyft för den 

brasilianska byggsektorn. Den offentliga 

och privata sektorn väntas investera mer 

än 12 miljarder dollar bland annat i hotell 

och infrastruktur. • 

under sommaren köras ut till skogsbilväg. 

Men nu går Sveaskog en annan väg. 

Fördelarna med att köra ut groten grön 

är enligt Sveaskog att man får ihop större 

volymer när den inte sjunkit ihop. Groten 

är också renare när den lastas från 

snötäcket och avverkningsytan kan också 

planteras snabbare. 

FOTO: PUUINFO 

huvuddelen av byggprocessen sker i en 

fabrik. 

Byggelement förtillverkas inomhus och 

levereras sedan som en komplett byggsats 

till tomten. 

Genom ökat träbyggande hoppas man 

att byggsektorns klimatpåverkan kan 

minskas radikalt. • 

FOTO: STORA ENSO 

Stora Enso står fast vid den gamla 

metoden. 

– Groten ska köras ut när den är torr 

och brun. Våra kunder vill ju ha ett torrt 

bränsle, säger peter sondelius, vd på Stora 

Enso Bioenergi. Det är också bättre att 

de näringsrika barren stannar på avverkningsytan 

i skogen än blir på avlägget. • 

Svenska plantor 

med vaxskikt 

mot snytbagge 

Skogsbolaget Södra i Sverige ökar ansträngningarna 

för att skydda granplantor 

från snytbaggeangrepp utan att 

använda gift. Plantorna ska förses med ett 

vaxskikt som gör det svårt för snytbaggarna 

att ta sig igenom och skada barken. 

Vaxbehandling av plantan beräknas 

kosta en krona, priset läggs till utöver det 

vanliga priset. 

Systemet och det töjbara vaxet har utvecklats 

av företaget Norsk Wax. Skyddet 

räcker åtminstone ett år, enligt de försök 

som företaget gjort. Andra året avtar 

skyddseffekten. •

FOTO: PIXMAC 

Medelsvensson bland 

skogsägarna delägare i ett dödsbo eller i en fastig- 

Genomsnittsåldern för en skogsägare 

är i dag 60 år. De flesta bor i samma 

kommun, där skogen finns. Många jobbar 

fortsättningsvis själva i skogen. Två av tre 

röjningar gör skogsägarna själva och över 

hälften av planteringarna. Men trenden 

är nedåtgående. 

Detta framfår av en studie som Skogsforskningsinstitutet 

gjort. Här kommer 

lite mera information om skogsägarkåren: 

• I Finland finns det 737 000 personer 

som äger skog, ensam eller tillsammans 

med makan eller maken, som 

hetssammanslutning. 

• 75 procent av skogsfastigheterna ägs 

av en person eller gemensamt med 

makan eller maken 

• 45 procent av skogsfastigheterna ägs 

av personer som är pensionärer 

• 16 procent av skogsfastigheterna 

ägs av heltidsjordbrukare. I början av 

1990-talet var siffran 31 procent. 

• 25 procent av skogsägarna prioriterar 

rekreation och friluftsliv före virkes- 

produktion 

Skogsharen har många fiender 

Livet för en skogshare hänger på en 

skör tråd. Räven är harens fiende 

nummer ett. Övriga fiender för haren och 

dess ungar är katt, mårdhund och lodjur. 

Även i luften finns det faror. De år snön 

kommer sent på hösten är det många harar 

som blir byte åt rovfåglar. Skogsharen 

syns då bra med sin vintervita päls mot 

barmarken. Det är det kortare dagsljuset 

som avgör när den ska skifta färg på pälsen, 

inte det första snöfallet. 

För att kompensera den stora dödligheten 

får skogsharen två till tre kullar 

per år. De första ungarna föds redan i 

april. Redan några minuter efter födseln 

lämnar harhonan sina ungar och återkommer 

sedan till dem endast en gång 

per dygn. Hon kommer alltid vid samma 

tidpunkt, för att ge dem di. Detta är en 

skyddsinstinkt för att inte med sin egen 

närvaro och lukt avslöja var ungarna 

finns. 

Ett dygn efter att honan fött en kull, 

parar hon sig på nytt. Harungarna föds 

efter femtio dagars dräktighet. 

Under större delen av året är skogsharen 

aktiv bara på natten. På dagen vilar 

den under en buske, en liten gran eller ett 

PIXMAC 

större stenblock. De harar vi stöter på i 

dagsljus är uppjagade från sin dagslega. • FOTO: 

Bygg 

naturanpassat 

nationalparkerna har Forststyrel- 

I sens byggkonstruktioner av trä, bl.a. 

utemöbler, trappor, portar, stängsel och 

utedass rönt uppskattning. 

Nu finns ritningarna på webben, så att 

vem som helst kan ta del av dem. 

Förutom ritningarna finns det angivet 

hur mycket material det behövs, vad 

materialet kostar och vad det kostar att 

låta bygga konstruktionen. I de pris som 

nu anges är timlönen 38 euro inkl. moms. 

Ritningarna hittar du på webbadressen 

www.metsa.fi/retkeilyrakenteet • 


SKOGS vård 

Din guide 


Skogen ger och tar. Efter slutavverkning ska skogsägaren producera ny skog istället. 

Det är inte värt att dra ut på förnyelsearbetet, det blir bara dyrt i slutändan. 

Enligt skogslagen ska skogsförnyelsen utföras inom tre år efter att avverkningen är slutförd. Om skogsägaren 

lämnar förnyelseytan vind för våg, behöver inte myndigheterna godkänna förnyelsen. 


FOTO: METSÄ GROUP

steg 1. 

Välj rätt trädslag 

Planera ger mera 

Med omsorgsfull förnyelseplanering är hälften 

vunnet. 

Våraskogarärganskaartfattiga.Trädslagsvalet 

gäller i de flesta fall tall, gran och björk. 

På torra och kargare marker är tallen det 

produktivaste trädslaget. Friska moar lämpar 

sig för både gran, tall och björk som 

huvudträdslag. På lundartade moar är gran 

och björk de bästa alternativen. Bördiga 

steg 2. 

rätt MetOd ger Bästa resUltat 

Grundtanken är att ju snabbare beståndet 

når timmerdimensioner desto bättre blir avkastningen 

på skogskapitalet. När du överväger 

olika förnyelsemetoder ta i beaktade 

kostnader, risker och dina egna målsättningar 

med skogen. 

Det finns tre olika förnyelsemetoder att 

välja mellan: plantering, sådd eller naturlig 

förnyelse. Plantering och sådd går under 

termen skogsodling. 

Plantering är ett populärt alternativ och 

fungerar på nästan alla marker. Odlingen 

ger snabbt resultat då man använder föräd- 

torvmarker förnyas i regel med gran och 

kargare torvmarker med tall. 

Ofta visar det avverkningsmogna beståndet 

vägen för nästa trädgeneration, 

PALMGREN 

men varför inte småskaligt pröva på intressanta 

alternativ som douglasgran eller 

contortatall. • 

MARIANNE 

Douglasgranen växer snabbt. FOTO: 

Plantering, sådd eller 

naturlig förnyelse 

hur många plantor behövs? 

lade plantor. Det vanligaste är att man planterar 

täckrotsplantor med planteringsrör. 

Sådd ger nya skogsplantor till en rimlig 

kostnad. I främsta hand förnyas tall med 

sådd. Det tredje alternativet är naturlig förnyelse. 

Då litar man på att naturen förnyar 

sig själv. 

I praktiken blir det ofta så att olika förnyelsemetoder 

och trädslag samsas i en och 

samma slutavverkningsskog. • 

Plantering fungerar på nästan alla marker. 

Trädslag Växtplats Plantor per hektar 

Gran Frisk mo 1 800 

Lundartad mo 1 800 

Tall, sådd Karg mo, torr mo 4 000–5 000 såddfläckar 

Tall, plantering Torr mo, frisk mo Minst 2 000 

Vårtbjörk Frisk mo, lundartad mo 1 600 

FOTO: METSÄ GROUP 


SKOGS vård 

steg 3. 

Förbered marken 

Oberoende av vilken förnyelsemetod du 

väljer måste marken behandlas så att fröna 

eller plantorna får en bra start i livet. Glöm 

inte att markberedningen har ett bäst före 

datum. Marken växer snabbt igen på bördiga 

marker. 

Fördelar med markberedning är bland 

annat att snytbaggen inte trivs på förnyelseytan, 

rottillväxten blir bättre och gräset 

konkurrerar i mindre utsträckning med 

plantan. 

steg 4. 

Vem gör jobbet? 

Ska jag plantera själv eller låta ett proffs göra 

jobbet? Beakta tidsåtgången, kostnader 

för arbetsredskap samt körsträckan till och 

från skogen. 

Revirinstruktör Ove Simosas på Södra 

skogsreviret påminner om det viktiga med 

att bottenröja vid slutavverkningen. 

– Om bottenröjningen lämnats ogjord 

och förnyelseytan ser ut som ett slagfält är 

det svårt att få ett gott markberedningsresultat. 

Skogsreviret tar cirka 25 cent per planta 

när de utför planteringen. 

– I de flesta fall planterar en skogsarbetare 

ny skog dubbelt så snabbt som en skogsägare. 

Simosas tycker att skogsägaren en gång kan 

uppleva hur det känns att plantera ny skog. 

– Börja småskaligt, håll dig till max 500 

Lämna inte planteringen vind för 

våg. 

Glöm inte bort gräs- och slybekämpningen 

efter förnyelsearbetet. 

Det är att kasta pengarna i sjön 

om plantorna kvävs under det höga 

gräset och odlingen måste göras 

om på nytt. 


Det går att använda flera markberedningsmetoder 

på samma yta, men det kan 

bli dyrt i slutändan. Är förnyelseytan under 

en hektar markbereds den inte. 

Vid markberedningsmetoden som kalllas 

fläckhögläggning vänder man mineraljorden 

till en hög som packas samman och 

plantan planteras mitt i högen. Plantan får 

näring och växer bra när humusen i högen 

bryts ner. 

Fläckupptagning betyder att man tar bort 

plantor. På samma gång lär du dig känna 

din skog. 

Skogsreviret ger instruktioner inför planteringen 

och lånar också ut planteringsrör. 

Simosas rekommenderar att skogsägaren 

köper ett eget planteringsrör. 

– Planteringsröret kostar cirka 160 euro 

och betalar sig snabbt tillbaka. Köp två 

planteringsrör, ett för tall och ett för gran. 

Den lilla plantan planteras i harvningsspåret 

eller i högen. Plantan ska planteras 

tillräckligt djupt i jorden och glöm inte att 

plantorna är färskvara. Plantera dem så fort 

som möjligt. 

– Många tror att plantan torkar bort då 

Plantan ska planteras mitt i högen och tillräckligt djupt. 

FOTO: ERKKI OKSANEN, SKOGSFORSKNINGSINSTITUTET 

humusen och blottar mineraljorden. Metoden 

passar bra exempelvis vid sådd. 

Ett tredje alternativ är harvning. Då blottas 

mineraljorden i en harvningsfåra. 

Alla tre markberedningsmetoder används 

i så gott som lika stor utsträckning. 

I grova drag kan man säga att fläckhögläggning 

hör hemma på bördiga marker 

och harvning och fläckupptagning på karga 

marker. • 

den planteras mitt i högen. Men kolla ytan 

om ett år. De plantor som planterades i högen 

kommer att vara vid liv. 

Genast efter att förnyelsearbetet är gjort 

ska anmälan om anläggande av plantbestånd 

skickas till skogscentralen, tillsammans 

med en figurkarta som innehåller figurnummer, 

areal och förnyelseträdslag. 

Skogscentralen följer upp att förnyelsen 

verkställs fram tills de fått din anmälan. 

I regel lämnar skogsägaren in anmälan, 

men i många fall kan den som utför arbetet 

fixa blanketten. • 

TEXT: MARIANNE PALMGREN

Beställ markberedningen i god tid, absolut senast vid plantbeställningen. 

Fem frågor om skogsodling 

Skogsbruket skickade några odlingsfrågor 

till revirinstruktörerna 

rolf Wickström och ove simosas 

på Södra Skogsreviret. 

1. Kan skogsägaren själv plocka tallfrön 

till förnyelsen? 

Skogsägaren kan fixa fröna själv, men det 

kräver en hel del kunskap. Plocka kottar 

från tallar med bra stamform. Tallarna ska 

vara klenkvistiga och ha rikligt med kottar. 

En kotte räcker till cirka tre såddpunkter, 

alltså måste du räkna med 800 kottar 

per hektar. 

Normalt används 300–400 gram frö per 

hektar, då man använder köpt frö. Fem till 

åtta frön sås på varje såddpunkt och tätheten 

är cirka 4 000 såddpunkter per hektar. 

Klängningen av fröet är arbetsamt. Det 

är speciellt svårt att bli av med frövingarna. 

De har en benägenhet att fastna överallt 

och under sådden täppa till hålen på 

såddflaskan. 

2. Sådd eller plantering av tall. Hur mycket 

tid alternativt euro vinner skogsägaren? 

Sådden kostar cirka 700 euro per hektar och 

plantering inklusive markberedning går loss 

på ungefär 1 100 euro per hektar. 

Kom ihåg att såddplantorna är i jämförelse 

med plantering minst två år efter från 

starten. Om du vill få en fulltät skog behöver 

plantorna en första slyröjning och gräsbekämpning 

mot kruståtel tre till fyra år efter 

sådden. De flesta misslyckade sådder 

beror på att skogsägaren glömt eftervården. 

I jämförelse med plantering kräver sådd 

som förnyelsemetod mycket mera eftervård. 

Planteringar kan klara sig fem till sju 

år innan de behöver slyröjas. 

3. Vad rekommenderar ni som förnyelsemetod, 

sådd eller plantering? 

Torr mo och svagare marker kan sås, förutsatt 

att marken inte är uppfrysningsmark. 

Plantering är en betydligt säkrare metod på 

bördigare marker. 

I älgrika marker kan det vara idé att så. 

Då kan det kanske bli 2 000 utvecklingsdugliga 

plantor som får växa till första 

gallring. 

4. Ytan har exploderat av hallonbuskar, 

vad ska jag göra? 

Hallonris liksom örnbräken hör 

till det värsta skogsägaren kan råka 

ut för då han förnyar en skog. 

Det innebär att du varje år ska trampa 

ner ormbunkarna och röja hallonriset. 

Markbered och plantera i tid! 

5. Med tanke på framtiden. Lönar det sig 

att lägga ut uggleholkar intill förnyelse 

ytan, alltså utföra en slags biologisk bekämpning 

av sorkar? 

Uggleholkar är sannolikt inte till skada. 

Men uggleförekomsten ligger ett till två år 

efter sorkarnas förökningscykel. 

Man kan även placera ut mindre uggleholkar 

för till exempel sparvugglan. De gillar 

att samla ett vinterförråd och brukar fylla 

holkarna med sorkar. Om intresse finns 

så är det värt att pröva. • 

TEXT: MARIANNE PALMGREN 


SKOGS vård 


Naturlig förnyelse 

på gott och ont 

Om älgarna stortrivs på förnyelseytan 

kan naturlig förnyelse vara 

ett alternativ. 

Naturlig förnyelse är billig om den lyckas 

och metoden upplevs som positiv för landskapet. 

Lönar det sig att ge sig in på den naturliga 

vägen? 

Specialforskare Timo Saksa på Skogsforskningsinstitutet 

rekommenderar naturlig 

förnyelse för tall på karga och torra moar 

och pekar på de indirekta kostnader som 

uppkommer i samband med naturlig förnyelse. 

– Skogsägaren förlorar flera års tillväxt 

och en del av virkesintäkterna skjuts framåt. 

Dessutom måste skogsägaren återvända 

en extra gång till ytan för att avverka fröträden. 

Riskerna med naturlig förnyelse är 

bland annat torka, stormfällning och dåliga 

fröår. Kombinera därför naturlig förnyelse 

med sådd. 


Vid naturlig förnyelse kvarlämnas 50– 

150 tallar per hektar till fröträd. Det gäller 

att följa med tallens fröprognoser flera år 

på förhand så man vet när ett bra fröår är i 

antågande. Så fort det finns ett utvecklingsdugligt 

plantuppslag på ytan ska fröträden 

avverkas. I praktiken borde det här ske inom 

tre till fem år. 

– Vid behov kan skogsägaren komplettera 

beståndet med odlade plantor. Har för- 

tre tips för 

naturlig förnyelse 

1. Välj en marktyp som är lämplig för 

metoden. 

2. Var beredd på förlorad tillväxt på 

grund av den långsamma metoden. 

3. Kom ihåg riskerna vid naturlig för- 

nyelse. 

Naturlig förnyelse gäller på karga marker. 

nyelsen misslyckats börjar i värsta fall hela 

odlingsruljansen på nytt. 

gran och björk en utmaning 

– Om skogsägaren vill förnya gran på naturlig 

väg kan kant- och teghuggning vara ett 

alternativ, men det kräver specialkunnande. 

Då avverkas skogen i tegar, alltså remsor, 

och den kvarlämnade kantskogen frösätter 

det kalavverkade området. 

Saksa konstaterar att det finns 20–30 procents 

chans att lyckas vid teghuggning av 

gran. Metoden fungerar i främsta hand på 

bördiga torvmarker i södra Finland. 

– Med teghuggning väljer skogsägaren en 

arbetskrävande väg. 

Naturlig förnyelse med björk leder till ett 

varierande slutresultat. 

– Visst kommer det plantor på ytan, men 

i de flesta fall är plantorna inte vårtbjörk. • 

TEXT: MARIANNE PALMGEN


Rotrötan är det värsta hotet mot 

våra gran- och tallskogar. Det enda 

sättet att motverka spridning är 

att bekämpa den i alla avverkningar 

i barrträdsdominerade skogar 

under barmarksperioden. 

För stubbehandling finns två olika slags 

medel, Rotstop och Urea. De är helt olika, 

men effekten är den samma och likaså 

spridningsmetoden. Avverkningsmaskinen 

applicerar medlet på stubbarna i samband 

med att trädet fälls. Via små hål i svärdet 

sprutas medlet ut på stubben. 

Medlet har en färgtillsats som gör att det 

går att kontrollera att medlet verkligen har 

applicerats på stubbarna. Nittio procent av 

stubbytan ska vara färgad av medlet för att 

stubbehandlingen ska ha utlovad effekt. 

olika symptom på tall och gran 

Forskarna är verkligt oroade över rotrötans 

spridning och speciellt tallens rotröta. Tallens 

rotröta har ett helt annat förlopp än 

granens. Tallens rotröta dödar en angripen 

tallstam på några år. 

Granens rotröta skadar stammen invändigt 

och är osynlig utanpå stammen. Invändigtkanstammenvaraheltmurkenochihålig. 

högtställt mål 

Enligt de nya skogscertifieringskriterierna 

ska 85 procent av avverkningsytorna som 

gallras eller slutavverkas under barmarksperioden 

stubbehandlas. Procenttalet steg 

från 75 till 85. Alternativ till stubbehandling 

är stubbrytning. 

Det här är en ny stor utmaning för skogsbruket. 

I fjol visade statistiken för Svenskfinlands 

del att siffran 85 procent inte 

uppnåddes. Närmast målet kom man på 

Åland, där 82 procent av avverkningsytorna 

behandlades. I Österbotten, Nyland och 

Åboland behandlades bara 75 procent av 

avverkningsytorna. 

Enligt Ralf Båsk på skogscentralens kontor 

i Vasa, kan procenttalet vara något större, 

eftersom det finns en risk för att alla behandlade 

ytor inte blir bokförda. 

– Skogsägare som låter utföra avverkningar 

i sin skog under barmarksperioden 

ska kräva stubbehandling. Det kostar ing- 

tips! 

I det skede som 

en död tall fälls 

kan stubben avslöja 

om det är rotrötan 

som dödat den. 

Rotrötans angrepp i 

stammen syns som 

en stjärnformig figur 

på stubben. 

Tall angripen av rotröta. 

En 0,5 deciliters flaska med Rotstop utblandas 

i 50 liter vatten och det räcker till 

stubbehandling i 1–2 hektar gallringsskog 

och 0,5–1 hektar slutavverkningsskog. 

enting för skogsägaren. Staten betalar medlet 

och skogsmaskinentreprenören får också 

ersättning från staten för merarbetet. 

lömsk på tall 

– Skogsägare med skog i Vasa och söderut, 

ska nu verkligen kräva att få stubbehandling 

även i talldominerade skogar, säger 

Båsk. Tallens rotröta dödar tallen inom 

några år. Döda tallar har vi alltid sett i skogen 

och om det är rotrötan eller något annat 

som dödat dem syns inte med blotta ögat. 

– Går vi inte in för en aktiv preventiv behandling 

kommer den att sprida sig på hela 

vårt område och då slår den hårt mot våra 

unga tallskogar. 

Medlet har en färgtillsats. Nittio procent 

av stubbytan ska vara färgad för att effekten 

ska vara den utlovade. 

– Tallens rotröta sprids på samma sätt 

som granens, dvs. via sporer som finns i luften 

under barmarksperioden. Medlet som 

sprutas på stubbarna hindrar sporerna från 

att fästa på stubbens yta. Från stubbens yta 

växer svampen annars ner i stubben, ut i 

rötterna och via rotkontakter sprider sig 

rotrötesvampen vidare till friska träd. 

Stubbehandling gör inte angripna träd 

friska, men den hindrar rotrötesvampen att 

sprida sig vidare i skogen, då den inte hittar 

några stubbar där den kan få fotfäste. • 

TEXT: GERD MATTSSON-TURKU 

FOTO: LALLI LAINE 

FOTO: GERD MATTSSON-TURKU 


Lite ek 

som ögonfägnad 

Eken är mera tolerant beträffande 

krav på växtplats än andra ädla 

lövträd. Den kan med stor seghet 

växa också på torr, sandig eller 

bergig mark. För att utvecklas till 

raka, grova träd kräver den bördig 

mark. 

Nyland, Åboland och Åland hör till ekens 

naturliga utbredningsområde. Härdighetszonen 

går mycket längre norrut, som ett 

smalt bälte längs Bottniska vikens kust upp 

till Vörå. På gårdsplaner och i parker finns 

det ekar till och med i Rovaniemi. 

Ekplantor är mycket begärliga som föda 

för sork, hare, rådjur och vitsvanshjort. 

Därför är det skäl att utgå från att plantor 

ska skyddas. 

Ekonomiskt är eken ett lönsamt eller 

olönsamt trädslag, allt beroende på vilket 

räntekrav du som skogsägare har på pengarna. 

Det är först kommande släktled som 

får skörda frukterna, då det tar långt över 

hundra år att få den värdefulla slutskörden. 

Klenvirke av ek är nästan värdelöst, så de 


första 50 åren av ekodlingen är det bara utgifter. 

små grupper meD ek 

Några hundra ekar i skogen för egen trivsel 

eller för landskapets skull blir inte dyrt. 

En ekplanta kostar lite under 2 euro utan 

moms. Det bästa är att plantera ekarna i 

små grupper med 5–6 plantor. Genom att 

plantera ekarna gruppvis med cirka 10 meters 

mellanrum mellan grupperna, behöver 

du bara 500–600 plantor per hektar. Mellan 

grupperna planterar du något annat trädslag. 

Men du ska vara beredd på arbete. Du 

ska hålla plantorna fria från gräs, stamkvista 

redan när de är drygt en meter höga om 

du ska producera kvistfritt virke och gallra 

ofta. De första stamkvistningarna gör du 

med sekatör. Du får inte ta bort för mycket 

kvistar. Den levande kronan ska alltid 

sträcka sig ner på halva stammen. 

Fritt växande ekar får en kort stam med 

grova grenar. De blir s.k. sparbanksekar och 

gör sig bra som gårdsträd. • 


Om du odlar ek från ollon bör du plocka ollonen på senhösten genast efter att de 

fallit. Efter att du samlat in ollonen ska du lägga dem i en vattenfylld hink. Då flyter 

de felaktiga exemplaren till ytan och du kan plocka bort dem. 

Du kan så ollonen på senhösten eller vänta till våren. Om du väljer vårsådd, ska 

du lagra dem på rätt sätt över vintern. De ska förvaras i ett par graders kyla. Den 

bästa platsen är utomhus, nergrävda i jorden i ett perforerat kärl. Då är de skyddade 

så att sorkar inte kommer åt dem. 

Ollonen sår du på 3–6 centimeters djup. Genom att behandla ollonen med 

minskspillning eller chilipeppar, kan du enligt en svensk undersökning göra dem 

oaptitliga för sorkar och möss.

Ekplantor 

ska skötas 

Henrik Sundbäck planterade i våras 

omkring tusen ekar på Lökön, 

en holme i Pellinge skärgård i 

Borgå. 

– Jag ville ha ek, säger Henrik Sundbäck. 

Marken är av lundtyp och kalkrik. Tidigare 

växte där granskog och inne i skogsbeståndet 

fanns en liten åker, som inte odlats 

på femtio år. 

– Jag planterade ekarna med 2,5 meters 

mellanrum. Det var barrotsplantor och de 

var 20–40 centimeter höga. Markberedningen 

gjorde jag för hand och i groparna satte 

jag lite fylljord, som jag tog från den gamla 

åkern. 

Enligt Sundbäck har plantorna hittills 

klarat sig bra. Inga skador av sork eller hare 

har han hittills observerat. 

– Jag har nog skött om plantorna väl. 

I somras, då det ju var torrt, vattnade jag 

dem minst tio gånger. Två gånger var jag 

tvungen att slå gräs och sly. Jag använde 

en grästrimmer, men närmast plantorna tog 

jag bort gräset för hand, då trimmern lätt 

skadar plantorna. 

– I höstas hade ett tiotal plantor dött, 

sannolikt av torka, men i övrigt hade de 

växt bra. • 


FOTO: PIXMAC 

Plastlik film av 

björkcellulosa 

VTT och Aalto-universitetet har 

utvecklat en metod, med vilken 

man av björkcellulosa kan tillverka 

ett plastlikt genomskinligt förpackningsmaterial. 

Filmen av nanocellulosa 

kan tillverkas industriellt 

med redan befintliga maskiner, 

utan några väsentliga tilläggsinvesteringar. 

Filmen lämpar sig för att användas i livsmedelsförpackningar 

för att skydda produkterna 

mot att fara illa. VTT och Aalto- universitetet 

har sökt patent på tillverkningsmetoden 

för NFC-film. Vid provtillverkningen 

har man använt sig av fibrillerad nanocellulosa 

som UPM har levererat. 

Nanoteknologin öppnar nu nya möjligheter 

för användning av traditionella material 

i helt nya tillämpningar. Tillverkningsmetoden 

går ut på att fibrillerad cellulosa breds 

ut som ett tunt lager över plastfilmer. Den 

ibrillerade cellulosan ska bredas ut på rätt 

sätt och tack vare att materialet fäster sig 

och torkas på ett visst sätt, kan man undgå 

att filmerna krymper och de blir helt jäm- 

Den plastlika filmen av 

nanocellulosa lämpar sig 

till exempel till att skydda 

livsmedel med. 

na. Ju mer finfördelad nanocellulosan är, 

desto mer genomskinliga blir filmerna som 

tillverkas. 

På det här sättet kan man utnyttja vedfibrer, 

och de komponenter som ingår i vedfibrer, 

i helt nya sammanhang. I fiberväggen 

finns cellulosamolekylerna ordnade i kristaller. 

De här kristallerna är i sin tur samlade 

i fibriller. I en såkallad blekt kemisk massa 

ligger dessa fibriller relativt fria ifrån varandra 

så länge fibrerna är våta. När fibrerna 

torkas, blir fiberväggen helt kompakt och 

fibrillerna sitter då helt fast i varandra. 

Via en ny teknologi har det visat sig möjligt 

att frilägga fibrillerna ur fiberväggen 

och det material som kan tillverkas på detta 

sätt har rektangulära tvärsnitt med kanten 

5–15 nanometer och längder kring 1 mikrometer. 

Av dessa material kan man tillverka 

mycket jämna filmer. Filmerna blir så jämna 

att de får olika färger beroende på hur 

tjocka de är. Genom att använda mikrolitografi, 

så kallad mikrokontakttryckning, kan 

man också skapa unika mönstrade material 

av nanocellulosan. • 

TEXT: MARIA LINDéN 


Riktiga hästkrafter 

i skogen 

Det krävs många timmar av träning 

innan hästarna står så lugnt i 

skogen som syskonen Sallina och 

Tarsan gör. Hästarna och föraren 

Peter Ekholm trivs utmärkt med 

att jobba tillsammans och det 

märks. 

Benen är kraftiga, pälsen tjock och hela 

hästen ser väldigt stark ut. Tarsans äldre 

syster Sallina står och retas lite med sin 


yngre bror, men annars står de lugnt och 

väntar på att föraren Peter Ekholm ska 

få vagnen lastad full med virke. När det 

bär iväg ut mot lagerplatsen behövs ingen 

styrning, hästarna hittar vägen själva. 

sex Dagars arbetsvecka 

– Skogstraktorerna kan göra mycket, men 

förarna måste styra i alla fall, säger Peter 

Ekholm. 

Det går inte att ta mista på att ekipaget 

trivs i skogen. För närvarande jobbar de sex 

dagar i veckan i skogen. Under somrarna är 

det andra slags uppdrag som utförs. 

– Hästarna måste få vara i arbete för att 

må bra. Om de står för länge stilla får de 

för mycket energi och blir rastlösa. Blir hästarna 

stående en dag för länge kommer det 

snabbt arga blickar från hagen, berättar 

Peter. 

nästan ett ton tunga kraftpaket 

Hästsyskonen är av rasen ardenner och väger 

cirka 900 kg var. Hästarna är idag åtta

espektive nio år och Peter Ekholm märkte 

i ett tidigt skede att dessa hästar kommer 

att jobba bra tillsammans. Även ett otränat 

öga ser att hästarnas rörelser är i harmoni 

med varandra. Träningen för att bli skogshäst 

börjar redan vid ett års ålder. 

– Bara genom att ha hästen med i skogen 

vänjer den sig vid alla skogens ljud, lukter 

och olika situationer. Starten måste vara 

så mjuk som möjligt; små lass, enkla rutter 

och korta körsträckor, förklarar Ekholm. 

Förutsatt att hästarna hålls friska kommer 

de att jobba med havre och hö som energikälla 

ända tills de nått en ålder på cirka 

tjugo år. 

Just nu kör hästarna ut virke intill en vältrafikerad 

väg. Samarbetet och förståelsen 

är stor eftersom t.ex. snöplogen drar ner på 

farten då den kommer förbi och ambulansen 

stänger av sirenen. 

ivriga arbetare 

meD bra utrustning 

Tillsammans med Sallina och Tarsan kör 

Ekholm ut virke från såväl energivedsgallringar 

som från grova grangallringar. 

– Vagnen som jag använder mig av väger 

tom knappa två ton. Lastad kan vikten 

komma upp till sju ton. Jag använder mig 

gärna av den här vagnen eftersom jag har 

möjlighet att med en liten motor ge draghjälp 

åt hästarna och dessutom har den 

bromsar. Det som huggs manuellt på två dagar 

av två skogsarbetare kör vi ut på en dag. 

– Här i Finland huggs virket för hand när 

det skall köras ut med häst, men i Sverige 

använder man sig av avverkningsmaskin 

och hästutkörning. Överlag är utkörning 

med häst mycket populärare hos vår västra 

granne och hästarna som jag använder härstammar 

också därifrån, fortsätter Ekholm. 

Det finns inte mycket som stoppar hästarna 

från att komma till arbetsplatsen. 

Kölden spelar ingen roll, bara det finns 

ett täcke till hands efter att hästarna blivit 

svettiga. Upp till 70 centimeter snö klarar 

hästarna ännu av, men då börjar bottnen på 

vagnen ta i. Halka är heller inget problem, 

eftersom hästarna är skodda med skor som 

har långa dubbar i sig. 

Efter en välförtjänt paus i utkörningsarbetet 

hoppar Peter Ekholm upp i kärran på 

nytt och ljudlöst tar det sammansvetsade 

sällskapet riktning mot skogen. • 

TEXT OCH FOTO: SIV VESTERLUND 

Skogsbranschen 

– inte solnedgångens bransch 

Framtidens melodi är bioråvaror 

och förädlat plantmaterial. 

– Så ofta jag kan besöker jag skolor för att 

berätta för ungdomarna om skog och skogsbruk. 

Jag brukar säga åt dem att investera 

i skog för där finns framtiden, säger Lars 

Gädda. 

Gädda har tidigare arbetat som forskningsdirektör 

på Metsäklusteri Ab. Sedan 

februari deltidsjobbar han som Senior Advisor 

på företaget. 

nya biomaterial 

ska utvecklas nu 

– Behovet av produkter tillverkade av biomaterial 

ökar konstant. Här har vi skogsbranschens 

styrka och framtid som en del 

av framtidens biosamhälle. 

Han konstaterar att nu borde skogsindustrin 

satsa på produkt- och materialutveckling 

för att utveckla morgondagens biomaterial. 

– Till exempel kunde man med nanocellulosa 

ersätta plastfilmen i förpackningsmaterial. 

Nu måste forskningen gå djupare in 

på materialets struktur. 

Han tillägger att det finns en framtid för de 

bolag inom skogsbranschen som inte envist 

går i samma fotspår utan är villiga att tänka i 

nya banor utanför sin kärnverksamhet. 

genetisk kunskap 

Frågan lyder hur skogsindustrin i Finland 

ska klara sig i den globala konkurrensen. 

Fibrerna växer snabbare i till exempel Sydamerika. 

Lösningen finns enligt Gädda i förädling 

och skogsgenetik. 

– Det händer just nu mycket inom forskningen 

i skogsgenetik. 

Enligt Gädda är det a och o att förstå vad 

som finns i trädens gener. 

– Att utnyttja vår kunskap om skogsgenetik 

i trädförädling är inte det samma som 

genmodifiering. 

– Nu börjar vi ha den kunskap som behövs 

för att vi utifrån trädets genetiska 

egenskaper ska kunna välja ut frön till träd 

som har en högre produktion av tillväxthormon. 

Vi har kommit en lång väg från den 

tiden skogsgenetik betydde att man plockade 

kottar från de granar som såg bäst ut. 

en balansgång 

En stor utmaning ligger i hur framtidens 

skogsägare ser på sitt skogsinnehav. 

– Det måste finnas en balans mellan de 

olika värden som förknippas med skogen. 

Vi är vilse om alla skogsbeslut fattas på 

känslogrund. 

– Skogen kunde indelas i tre kategorier, 

en del av skogen brukas intensivt, en del 

blir för rekreation och den tredje delen för 

skogsskydd. Det ena behöver inte utesluta 

det andra, avslutar Gädda. • 


vaD är metsäklusteri? 

• Den förra regeringen tog initiativet 

till att grunda företaget som ett led i 

innovationspolitiken. 

• Metsäklusteri grundades 2007. 

• Ägs av Teknologiska forskningscentralen 

VTT, Skogsforskningsinstitutet, 

åtta universitet och de största bolagen 

inom skogs- och kemiindustrin. 

• Metsäklusteri ska föra samman strategiskt 

expertkunnande och kanalisera 

privat och offentlig finansiering. 



Nya ”gummiband” testas 

under högspänningsledningen 

Det är hög tid att avverka under 

en högspänningsledning i Eckerö 

Torp på Ålands västkust. På en del 

ställen växer tallgrenarna nästan 

över elledningarna. Duon Berndt 

Ljungdahl och Rikard Järvinen gör 

jobbet och samtidigt testas en nyhet 

– ”gummiband” till drivaren. 

Högspänningslinjen går ett par kilometer 

genom skogen i Torp och ”gatan” kring 

stolparna ska vara minst 8 meter bred. För 

drygt 10 år gjordes en akutinsats – då åkte 

man med helikopter över linjen med ett ag- 

Drivaren är perfekt för jobbet under elledningen. 


gregat hängande efter sig i luften som klippte 

av de grenar som växte alltför nära elledningarna. 

Men nu var det dags att avverka mer för 

att bredda gatan. 

Rikard Järvinen från företaget Skogsjärven 

och Berndt Ljungdahl har ett bra 

samarbete. Ljungdahl, känd som Ålands 

bästa trädfällare och den som tillkallas när 

det handlar om precisionsjobb, arbetar för 

Ålands elandelslag och håller reda på råstenar 

och gränser mellan markägarnas skiften. 

Det gäller att veta vems träd man hugger 

ner eller med andra ord – vem som ska 

få ersättning för det virke man får ut. 

känsligt arbete 

Ljungdahl är också ”förtrupp” åt Järvinen 

som kör drivaren – en avverkningsmaskin 

och skogstraktor i ett 

som passar perfekt för dylika jobb. 

Det här är nämligen ett trixigt arbete 

som kräver en rejäl dos aktsamhet. 

Träden som fälls får inte nudda 

vid elledningen eller ännu värre, falla 

över den. 

Därför har man en speciell taktik 

när större träd ska fällas. Ljungdahl 

sågar med sin motorsåg halvvägs genom 

stammen. Sen kommer Järvinen 

och knuffar omkull trädet med avverkningsaggregatet 

bort från elledningen 

och in mot skogen. Därefter 

är det bara att dra ut det och kvista, 

kapa och lasta på vagnen. 

Det gäller givetvis också att se till 

att man inte kör på stagen till elstolparna 

så att de rubbas. 

enDast tre par! 

Rikard Järvinen, som driver Skogsjärven 

med brodern Robert, testar 

samtidigt en nyhet som företaget investerat 

i. I stället för vanliga stålband, 

som man fäster kring hjulen 

på de tunga skogsmaskinerna för att 

öka bärigheten och skydda underlaget 

när man kör på blöta och sanka 

marker, har man nu stålband med 

gummiplattor på varje tvärjärn eller 

ribba. 

Banden har tillverkats av företaget Olofsfors 

som finns i Nordmaling, en ort söder 

om Umeå i Sverige. 

– Banden är så nya att det endast finns 

tre par på marknaden – ett i Tyskland, ett 

demopar och det par som vi har, säger Rikard 

Järvinen. 

Att Skogsjärven har ett par beror enligt 

Järvinen på ”att man nojsade mest”. 

– Vi behövde ett nytt bandpar i våras 

och när jag kontaktade företaget undrade 

jag om det fanns något nytt. Då fick jag höra 

om ”gummibanden” och blev så intresserad 

att vi till slut lyckades få ett av paren, 

säger Rikard. 

Det betyder också att Rikard nu är en 

testpilot för företaget som ivrigt följer med 

hur gummibanden fungerar i den dagliga 

driften. En sak som speciellt engagerar är 

om gummiplattorna hålls på plats i den tuffa 

vardagen. 

– Jag har förstått att Olofsfors testat olika 

modeller av skonsammare band och att 

det i första hand är den tyska marknaden 

som frågat efter dem, säger Rikard Järvinen. 

sparar tiD 

Gummibanden har en extra fördel jämfört 

med de vanliga stålband som dominerar 

marknaden. De kan köras på asfalterade 

vägar utan att lämna fula spår efter sig. 

– Det betyder att man sparar tid om man 

jobbar i områden där man måste korsa vägar 

eller köra en bit längs en asfaltväg. Om 

man har vanliga band måste man plocka 

bort dem när man kommer till en väg för 

att sedan sätta på dem igen när man väl är 

i skogen. 

Gummibanden kostar cirka 15 000 euro 

eller dubbelt upp jämfört med vanliga 

band. På kombimaskinen används de enbart 

på de främre hjulparen. Där är tyngden 

som störst. 

Marken under högspänningsledningen är 

ställvis väldigt sank, nästan myrlik. 

– Vi hade inte kommit fram här överhuvudtaget 

utan band och möjligen lämnar 

gummibanden mindre spår efter sig än konventionella 

band, säger Rikard Järvinen. • 

TEXT OCH FOTO: HELENA FORSGÅRD

Rikard Järvinen visar de nya banden på 

hjulen. De är försedda med gummiplattor 

på tvärslåarna och sägs därmed skydda 

markerna bättre när det är vått. Dessutom 

kan man köra med dem på asfalterade 

vägar utan att lämna besvärliga spår. 

Berndt Ljungdahl (t.v.) med motorsågen 

och Rikard Järvinen med drivaren arbetar 

tillsammans och röjer under en högspänningsledning 

i Eckerö. 


NATUR vård 

Ansvar och samarbete 

– räddningen för våra vatten 

Surhet, metaller, näring och fasta 

partiklar är några av hoten mot 

vattnen och deras invånare. Ansvaret 

för vården av våra vatten 

ligger på dig och mig. 

Sura sulfatjordar, alunjordar och svartmocka 

är alla benämningar på samma sak. Även 

mindre kära barn har många namn. De svavelrika 

lerorna bildades för ungefär 4 000– 

8 000 år sedan under Litorinahavet, ett 

förstadium till Östersjön. I och med landhöjningen 

har lerorna stigit upp ur havet. 

Längs kusten kan sulfatjordarna ligga bara 

några tiotals centimeter under markytan 

men i medeltal hittar vi dem 1–2 meter ner 

i marken. Sulfatjordarna är näringsrika och 

lättbearbetade, varför de ofta blivit uppodlade. 

Men lerorna finns också i skogar och 

tätorter. 

metallerna DöDar fisk 

Problemet med lerorna uppstår först då 

svavlet i marken kommer i kontakt med 

syret i luften, till exempel efter att marken 

dränerats eller muddermassor lyfts upp på 

land. Då bildas svavelsyra. Surheten gör att 

metaller som till exempel aluminum, nickel, 

koppar och kadmium löser sig ur marken. 

Syran och de lösta metallerna spolas 

ut i vattendragen vid regn. När stora mängder 

surt vatten når en sjö, till exempel efter 

långvarig torka, är surchocken ett faktum. 

Metallerna orsakar den synligaste effekten 

genom att fällas ut på fiskarnas basis- 


ka gälar, varefter fiskarna i princip kvävs till 

döds. Fiskarnas förökning påverkas också. 

Sura regn eller våra humusrika och därmed 

naturligt sura skogsvatten är ingenting 

i jämförelse med avrinningsvatten från sulfatjordar. 

Man brukar säga att varje 10 centimeter 

dränerad sulfatjord ger upphov till en 

surhet som motsvarar 1 000 år av sura regn. 

Metallhalten i avrinningsvatten från sulfatjordar 

är dessutom många gånger högre 

än i vatten utanför stora industrier. Surheten 

och framför allt metallerna gör att kalkning 

av de här markerna är en allt annat än 

kostnadseffektiv metod: i teorin behöver vi 

blanda ner runt 3 000 ton kalk per hektar 

sulfatjord för att se någon effekt. 

mot en förbättring 

Sulfatjordar förekommer i hela världen, 

mest i Sydostasien. Europas största och nästan 

enda förekomst finns i Finland och omkring 

80 procent av de finska sulfatjordarna 

ligger i Österbotten. I flacka Österbotten 

är vi mer eller mindre tvungna att dränera 

marken för att överhuvudtaget kunna leva, 

verka och bo. 

Problemen som torrläggning av sulfatjordar 

orsakar har vi känt till länge. År 1834 

beskrevs fenomenet i Kyro älv, vattnet sades 

vara så klart samtidigt som fiskarna 

dog. Surt vatten är ofta klart. Det beror på 

att de lösta metallerna binder till humusen 

i vattnet, varefter komplexet blir tungt och 

sjunker till bottnen. 

Trots att problemet är känt vet vi ännu 

inte exakt var de sura områdena finns och 

hur vi kan bekämpa försurningen. Arbetet 

med både kartering och utveckling av 

hänsynsfull arbetsmetodik inom jordoch 

skogsbruk är på gång. Finska staten har de 

senaste åren börjat ta sulfatjordsproblematiken 

på allvar, nu produceras både åtgärdsprogram 

och nationella strategier. Det viktigaste 

just nu är att vi alla inser att sulfatjordar 

utgör ett verkligt miljöhot och att de sura 

sulfatjordarna bör beaktas vid all markanvändning: 

jordbruk, skogsbruk, byggande 

och muddringar. 

syrebrist fortfaranDe ett hot 

Även om surhet varit på tapeten de senaste 

åren har de ”gamla” problemen med näring 

och fast substans inte försvunnit. Med 

fast substans avser vi till exempel humus, 

det vill säga halvt nedbrutna växtdelar. Humusrika 

vatten är ofta mörka medan näringsrika 

vatten kännetecknas av rik vattenväxtlighet. 

Under hösten och våren är nederbörden 

stor och vattnet rinner över de bara åkrarna 

och skogarna, vilket leder till att fast 

substans och näring förs till dikena. Vattnet 

transporteras vidare mot bäckar, åar, sjöar 

och vikar. 

Den ökade mängden näring, främst kväve 

och fosfor, gör att växterna får fart. Allt 

levande behöver näring, men för mycket av 

det goda kan vara skadligt. I en övergödd 

sjö jobbar mikroorganismerna effektivt för 

att bryta ner både det som växer och dör i 

sjön och det som tillförs sjön utifrån via dikena. 

Allt detta nedbrytande förbrukar syre. 

De fasta partiklarna kan också orsaka igenslamning 

av bottnen, vilket påskyndar igenväxningen. 

Vid riktigt stora mängder humus 

kan solljuset inte längre tränga igenom 

det mörka vattnet. Utan syre, ljus och lekbottnar 

trivs inga fiskar i sjön mera, och inte 

mycket annat levande heller. 

Det är viktigt att vi vid både jordbruk och 

skogsbruk månar om noggrann arbetsplanering 

och fullgod vattenvård. Metoderna 

är många och en kombination av flera ger 

oftast bäst resultat. • 

TEXT OCH FOTO: NINA JUNGELL

Nationalpark 

igen i hetluften 

Forststyrelsen fäller träd med 

grävmaskin och dämmer upp diken 

för att Sibbo storskog skall bli 

en urskog igen. 

Forststyrelsens restaureringsarbete i Sibbo 

storskog har fått bägaren att rinna över för 

såväl besökare som skogsägare vars skog 

gränsar till nationalparken. 

– Vi diskuterar gärna närmare vårt restaureringsarbete, 

säger Tiina Kanerva som 

är ansvarig skyddsbiolog på Forststyrelsen. 

Kanerva utgår från att uppmärksamheten 

beror på att nationalparken finns i tättbefolkade 

huvudstadsregionen och många 

besöker området. 

– Dessutom är läget i Sibbo inflammerat 

sedan förr. Först annekterade Helsingfors 

södra Sibbo och det var ett hårt motstånd 

mot att nationalparken skulle bli till. 

grävmaskin fäller träD 

Sibbo storskog är unik. Den har drag av 

karg ödemarksskog trots närheten till huvudstadsregionen. 

I nationalparken finns 

närmare 150 hotade växtarter och ett rikt 

djurliv. I våras hittades en helt ny svampart, 

tidigare okänd för vetenskapen. Staten 

har betalat dyrt för att grunda nationalparken 

och vill så snabbt som möjligt värna om 

naturvärdena. Eftersom det ännu finns drag 

av ekonomiskog i Sibbo storskog skall det 

här åtgärdas direkt. 

– Vi gör alltså skogsbruk åt motsatt håll, 

säger Kanerva. Skogen återställs med maskinkraft, 

med undantag för otillgängliga 

områden där skogsarbetare istället restaurerar 

skogen. 

Vid en restaurering efterliknas stormskador 

samt översvämningar för att snabbt få 

till stånd mer död ved i skogen. Med hjälp 

av en grävmaskin täpps diken igen och man 

knuffar omkull fullstora träd. Genom att göra 

luckor i skogen ändras trädslagsdynamiken 

för att mer lövträd skall få möjlighet 

att växa. 

– Det ser inte alltför snyggt ut i skogen direkt 

efteråt, grävmaskinen lämnar fula spår 

efter sig. Men det har visat sig att det är den 

Ett dike som blivit uppdämt. 

effektivaste maskinen vid restaureringsarbeten. 

I Sibbo storskog blev det inte så djupa 

spår då maskinen hade drivband. Nästa 

sommar ser det redan betydligt bättre ut. 

informationen 

Sibbo storskog är dryga 1 800 hektar och av 

arealen är ungefär tio procent under olika 

restaureringsprojekt, bland annat har Forststyrelsen 

också återställt kulturbiotoper på 

området. 

Kanerva tillägger att informationen nått 

allmänheten främst via pressmeddelanden 

som skickats till lokaltidningar, samt med 

sibbo storskog 

• Sibbo Storskog är en del av ett större 

grönområde som omgärdar huvudstadsregionen. 

• Ungefär 40 000 personer besöker 

området per år, mest av allt Hindsby. 

• Runt Sibbo storskog planerar 

Helsingfors att bygga bostäder för 

30 000 invånare, och Sibbo planerar 

lika många bostäder för sin del. 

infoskyltar i området och med material på 

Forststyrelsens hemsida. 

– Efter årsskiftet hölls också informationsmöten 

där vi förutom restaureringsarbeten 

också tog upp parkeringsplatser och 

vandringsleder. 

säkerhetsfrågor 

Träd som ligger på marken förvandlas till 

spännande klätterställningar för barn och 

rotvältor kan vara direkt farliga. 

– Restaureringsarbeten görs inte i närheten 

av vandringslederna och målsättningen 

är att besökarna håller sig till markerade stigar, 

tillägger Kanerva. 

t t 


t t 

Det kryllar av andra, inofficiella stigar i 

området. Under hösten är många i bär- och 

svampskogen och då håller man sig inte till 

vandringsleder. 

– Vi sätter ut skyltar och varnar för rotvältorna. 

riskfaktorer beaktaDe 

De två senaste somrarna har varit exceptionellt 

varma med allvarliga granbarkborreangrepp 

i området. 

– Med undantag för ett misstänkt fall har 

våra restaureringsarbeten inte lett till att 

närbelägna skogar blivit angripna av skadegörare, 

säger specialplanerare Rauli Perkiö, 

som har hand om skadefrågor. Vi har 

tagit alla riskfaktorer i beaktande i området. 

Nu ligger fullstora granar på marken och 

till närmaste rågranne är det drygt hundra 

meter. 

– Det är inte så många stammar vi fällt 

och vi har inte ringbarkat träden. Om man 

ringbarkar en gran blir det betydligt mer 

yta för granbarkborren än om den ligger på 

marken. Dessutom är skogen mörk och tät 

vilket skalbaggarna ogillar. 

Han tillägger att situationen i Sibbo följs 

upp. 

– Vi kommer att hålla ett öga på nationalparken 

och besöka den vår och höst. Om 

det finns tecken på angrepp önskar jag att 

man tar direkt kontakt med Forststyrelsen. 

”träD som är DöenDe 

väcker frågor” 

– Responsen brukar gå i vågor, konstaterar 

regiondirektör Stig Johansson på Forststyrelsen 

om uppmärksamheten kring restaureringsarbetena 

i Sibbo storskog. 

Speciellt reagerar 

folk då vi producerar 

död ved. Att 

fälla fullstora träd 

och lämna dem 

och ligga väcker 

känslor. Att återskapa 

utdikade 

områden ser onek- Stig Johansson. 

ligen radikalt ut. 

Han tillägger att restaureringen är väl genomtänkt 

och att i Noux nationalpark i Esbo 

har liknande arbeten gjorts som nu utförs 

i Sibbo storskog. 

– Vi har lång erfarenhet av att återställa 

skog och vår expertis är efterfrågad internationellt. 

• 



Utmaning 

att bli sko 

Byråkrati, beskattning och skötsel. 

Att bli skogsägare kan vara en 

utmaning. Det gäller framför allt 

för de som inte har tidigare erfarenhet 

av skogsbruk. Till den skaran 

hör journalisten Nina Dahlbäck, 

som ärvde skog för några år 

sedan. 

– Jag hade aldrig en tanke på att äga skog 

och man kan säga att jag blev skogsägare 

motvilligt. Den första tanken var att vi skulle 

sälja skogen, men så blev det inte, säger 

Nina Dahlbäck. 

Nina hör till de många finländare som 

blivit skogsägare genom arv. Hösten 2008 

ärvde hon och hennes syster över fyrtio 

hektar skogsmark i Kronoby efter att deras 

mor hade dött. Att mista en anhörig och 

samtidigt bli tvungen att börja reda upp ett 

dödsbo är en omvälvande upplevelse. 

Inte minst om dödsboet inkluderar skog 

och arvtagarna saknar tidigare erfarenhet 

av skogsbruk. 

– Det var en jobbig tid och vi planerade 

att sälja rubbet. Och om min mamma hade 

fått leva längre hade hon troligen sålt skogen. 

Men så visade det sig att det fanns bestånd 

som kunde avverkas och när vi insåg 

att det fanns en möjlighet att få pengar via 

en virkesförsäljning beslöt vi oss för att avvakta, 

berättar Nina. 

betunganDe byråkrati 

Orsaken till att hennes mamma funderade 

på att göra sig av med skogen var att 

hon tyckte att byråkratin var krånglig samt 

att resten av familjen saknade intresse för 

skogsbruk. Efter några år kan också Nina 

konstatera att det är en utmaning att vara 

skogsägare. 

– Beskattningen är en svår bit och det är 

en utmaning att deklarera. Som nybörjare 

är det svårt att veta hur man ska göra och vi 

hade en hel del problem med beskattningen 

efter virkesförsäljningen. 

Som oerfaren skogsägare är det också en 

utmaning att läsa en skogsbruksplan och få 

en bild av skogens struktur. En del bestånd 

ska gallras eller röjas medan andra ska förnyelseavverkas. 

– Som exempel kände vi oss i underläge 

när vi avverkade och sålde virke. Det behövs 

kunskap när man förhandlar med virkesköpare 

så att man kan vara säker på att 

priset är det rätta. 

skogskurs lockar 

Nina är medveten om att det finns instanser 

som hon och systern kan vända sig 

till, till exempel den lokala skogsvårdsföreningen. 

– När det gäller skogsvården upplever vi 

att vi har fått den information vi behöver. 

Men jag känner ändå att det vore viktigt att 

lära mig mera om skogsbruket och därför planerar 

jag att gå en kurs för nya skogsägare. 

Nina kan också känna att en för stor del 

av det administrativa hamnar på systerns 

bord eftersom hon bor i Kronoby. Men det 

som underlättar är att systerns man och 

släkt är kunnig i skogsfrågor och Ninas far 

brukar också hjälpa till vid behov. 

– De tar hand om röjning och andra 

skogsvårdande uppgifter och därför är jag 

ganska bortskämd. Däremot har jag varit 

med och dragit ut sly och kvistar till vägkanten, 

säger hon. 

emotionell skogsägare 

Nina beskriver sig själv som en emotionell 

skogsägare. Skogen som hon och systern 

äger är en länk till tidigare generationer 

som gått ur tiden. 

– De som ägde skogen tidigare, min 

morfar och mormor, är borta i dag. Förhållandet 

till skogen blir svårare på något 

sätt när man blir skogsägare genom arv. 

Men i dag betraktar jag skogen som en del 

av släktens arv trots att min morfar inte 

gillade skogen. 

Hennes morfar tilldelades skogen i samband 

med nyskiftet på 1960-talet. Men på 

grund av att skogsmarken inte höll tillräckligt 

hög kvalitet blev han besviken och 

brydde sig inte om skiftet som stod ovårdat 

i tiotals år.

gsägare 

– Därför växte jag inte upp i skogen till 

skillnad från många andra och har inga 

minnen att vi åkte dit. Det var först i vuxen 

ålder som mamma visade var skogen finns. 

Men trots det är jag glad över att skogen 

fortfarande hör till familjen, säger hon. 

– Jag har inga egna barn, men det skulle 

kännas fint att ge skogen vidare till min systers 

barn i framtiden. Skog som deras gammelmorfar 

en gång i tiden skaffade. 

Den emotionella biten av skogsägandet 

förstärks också i och med en fin tradition 

som familjen har i samband med begravningar. 

– Vi brukar hämta granris ur egen skog 

till begravningarna. Att ta ris ur egen skog 

känns speciellt och allt det här gör faktiskt 

att jag är litet småstolt över att vara skogsägare 

i dag. 

– Skogen har också ekonomisk betydelse, 

men vi har samtidigt märkt att det behövs 

pengar på kontot när man är skogsägare, 

fortsätter hon. 

jobb på vasablaDet 

Nina Dahlbäck är journalist och sedan drygt 

tre år tillbaka redaktionschef på Vasabladet. 

Genom sitt arbete håller hon sig uppdaterad 

i skogsfrågor. 

– Men det är mera på ett allmänt plan. 

Virkeskarteller, dåliga virkespriser och krisande 

skogsindustri är ämnen som vi beva- 

kar. Men det skrivs faktiskt ganska sällan 

om skogsägande i dagspressen och på den 

punkten får jag väl se mig själv i spegeln. 

– Men det finns också andra kanaler att 

få information och en bra tidning är Skogsbruket. 

Den brukar jag läsa för att lära mig 

mera om skogsbruk, säger hon. • 

TEXT OCH FOTO: CHRISTOFFER THOMASFOLK 

Nina Dahlbäck är journalist och arbetar 

som redaktionschef på Vasabladet. Hon 

hör till de många som blir skogsägare genom 

arv. Enligt henne är det en utmaning 

om man saknar tidigare erfarenhet. 


Det är hantverk som gäller när Leif Kronqvist bygger violiner. Den lilla saken han håller i sin hand är en pytteliten hyvel. Det gäller att 

vara noggrann när man bygger instrumenten, säger han. 

Violinbygge 

Det finns endast en handfull personer 

som kan bygga violiner i Finland. 

En av dem är Leif Kronqvist i 

Nykarleby. När han färdigställer sina 

vackra instrument handlar det 

om hantverk från början till slut. 

Det ser ut som vilken snickarbod som helst. 

Men det som skiljer sig när man stiger in i 

Leif Kronqvists verkstad är avsaknaden av 

stora sågar och andra maskiner. Här finns 

inte heller några meterlånga stora plankor 

utan endast små bitar staplade i olika hyllor. 

– Jag behöver inga stora maskiner. För 

min del är det handverktyg som gäller, säger 

Leif Kronqvist. 

siDorna bestämmer ljuDtypen 

Nej, här tillverkas inga stora möbler eller 

dylikt. I den här verkstaden handlar allt om 

att bygga och restaurera violiner. Ett arbe- 


är handarbete 

te som baseras helt och hållet på hantverk. 

Överallt i den lilla boden hänger färdiga och 

halvfärdiga violiner samt instrument som 

ska eller håller på att restaureras. 

– Det är ett rätt svårt arbete att lära sig 

och det krävs tålamod för att bli en bra violinbyggare. 

Att jag hade tidigare erfarenhet 

av att snickra var en fördel, men det här yrket 

skiljer sig ganska mycket från att till exempel 

restaurera möbler, förklarar han. 

Så hur tillverkas en violin? Det är en utmaning 

att besvara frågan, men Kronqvist 

gör ett försök och bjuder på en kortfattad 

presentation. 

– Jag börjar alltid med sidorna, sargarna 

på fackspråk, för att få rätt form på instrumentet. 

Till min hjälp har jag en modell på 

vilken jag limmar sidorna. När jag formar 

utsidorna kan jag också bestämma vilken 

typ av ljud violinen ska få. 

– Den processen kallas för välvning, berättar 

han. 

lock och botten 

Samtidigt lägger han på två halvor, som redan 

har hyvlats, på modellen och ritar av 

och sågar ut bitarna. De här bitarna blir 

lock och botten. 

– Först limmar jag på botten och i det 

skedet tar jag bort modellen eller pluggen. 

Den här tekniken påminner litet om när 

man tillverkar båtar utifrån en färdig modell. 

Och därefter är det dags för locket och 

till sist monteras halsen på instrumentet. 

Efter det är instrumentet klart för lackering. 

– Jag använder linoljelack och penslar 

det för att få den där äkta känslan av att det 

är handgjort. För hantverk är vad den här 

processen handlar om från börjat till slut, 

säger han. 

inhemsk gran alltför kåDig 

Och så kommer vi till själva råmaterialet. 

Ifråga om violinbyggande används i hu-

vudsak gran och lönn. Det förstnämnda används 

till locket medan resten av violinen 

består av lönn. 

– Orsaken till att man inte enbart använder 

lönn är att gran är mjukare, vilket gör 

att strängarna fungerar bättre. Genom att 

använda ett mjukare material i locket blir 

det svängningar i instrumentet, vilket kalllas 

för resonanser. 

Allt råmaterial är importerat och det beror 

främst på att inhemskt virke håller sämre 

kvalitet. Granen innehåller mycket kåda. 

Det bästa granvirket levereras från Sydeuropa 

medan lönnvirket tas från Rumänien, i 

synnerhet Transsylvanien. 

flammig lönn bäst 

– Jag använder främst flammig lönn och det 

finns inte här i så stor utsträckning. Därför 

är jag tvungen att importera. Jag köper 

färdigt kvarterssågat virke som jag därefter 

limmar ihop. 

Råmaterialet är inte behandlat eller torkat. 

Torkningen av virket utför han själv 

och i lagret finns virke som har lagrats i 

några år innan det används i tillverkningen. 

– Det är oerhört viktigt att virket har torkat. 

Det går inte att bygga ett instrument av 

vått råmaterial för då kan det ändra form. 

För Kronqvist tar det ungefär en månad 

att bygga en violin. Och det finns inte en enda 

som låter likadant, menar han. 

– Det är mycket svårt att få exakt samma 

ljud och jag kan själv påverka ljudet. Jag 

använder inga mätinstrument utan gör allt 

på känsla och det gäller att använda både 

fingrar, öron och ögon. 

– Och det är naturligtvis en fördel att jag 

själv spelar violin i två olika orkestrar, säger 

han. 

Vad kostar en violin? 

– Det kan vara allt från 3 000 till 6 000 

Här är en violin som ska restaureras och bredvid den en modell 

som Leif Kronqvist använder när han bygger instrumenten. 

Råmaterialet till en violin består i huvudsak av lönn och gran. Leif Kronqvist lagrar bitarna 

i flera år för att de ska torka innan de kan användas till tillverkningen av instrumenten. 

euro. Allt beror hur jag lyckas med ljudet 

och vilket råmaterial jag använder. 

sprickor uppstår 

Det varierar från år till år hur många violiner 

han bygger. Vissa år bygger han upp till 

fem stycken medan han i fjol färdigställde 

endast ett exemplar. I dagsläget har Leif fem 

färdiga violiner till salu. 

– På sistone har restaurerandet av violiner 

faktiskt tagit över och det beror helt enkelt 

på att trä är ett levande material. Speciellt 

den torra vintern gör att många violiner 

spricker när de torkar och ofta handlar det 

om att reparera sprickor i locket. 

– Men många för hit violiner för att få 

bort spänningar som uppstår när materialet 

åldras. Det handlar om förändringar som 

sker på cellnivå och det påverkar ljudet, förklarar 

han. 

Kronqvist är en av få hantverkare som 

har den kunskap som krävs för att skapa de 

vackra instrumenten. 

– Jag vet faktiskt inte exakt hur många vi 

är som kan det här hantverket. Det handlar 

kanske om ett tiotal och på finlandssvenskt 

håll är det kanske endast jag och en annan. 

Leif Kronqvist lärde sig yrket i mitten av 

1990-talet när han gick en kurs på Arbis. 

För drygt åtta år sedan bildade han ett företag 

och på den vägen har verksamheten 

utvecklats. 

– Jag trivs med mitt jobb och har inga 

planer på att lägga av. • 

TEXT OCH FOTO: CHRISTOFFER THOMASFOLK 

Så här vackra violiner bygger Leif Kronqvist. Priset på ett av hans instrument 

varierar från 3 000–6 000 euro beroende på ljudkvalitet. 


SKOGS vård 

Planera sommarens 

röjningar 

Vårsolen värmer och senast nu är 

det dags att planera in sommarens 

röjningsarbeten. Att röja i plantskogen 

är ett tacksamt arbete där 

resultatet genast syns som välskötta 

plantskogar. Om den egna 

tiden inte räcker till går det bra att 

köpa arbetet. 

Redan i plantskogsskedet är det viktigt att 

styra in tillväxten på de bästa träden. Arbetet 

tar sikte långt in i framtiden, men redan 

när det är dags för den första gallringen får 

den aktiva lön för mödan. En röjd skog har 

färre men grövre träd. Oberoende av om virket 

från första gallringen blir massaved eller 

energived kostar det betydligt mer att jobba 

i täta oröjda skogar med klena stammar än 

i skogar som röjts i tid. Tiden för att välja ut 

ett träd, föra fram fällaggregatet, fälla trädet 

och mata det igenom aggregatet är mer eller 

mindre konstant oberoende av trädets grovlek. 

Flerträdshantering gör det möjligt att 

samla några stammar åt gången som kvistas 

och kapas samtidigt, men det ändrar inte 

på faktum att kostnaden stiger med lägre 

stamvolym. 


vaD hinner jag meD? 

En god planering förutsätter att du känner 

till behovet av plantskogsröjning i skogen, 

hur mycket tid du är beredd att sätta ner på 

röjningsarbete och hur mycket du hinner 

röja per dag. Det lönar sig att vara ärlig mot 

sig själv redan från början och inte planera 

in för mycket. 

Som tumregel använder man ungefär en 

och en halv dag per hektar för professionella 

röjare. Det förutsätter normala förhål- 

Har du begränsad tid att arbeta i den egna skogen bör du göra en realistisk kalkyl över 

hur lång tid det tar att röja själv. 

proffs ovan skogsägare 

4 ha röjningsbehov 

48 timmar 

Sedan kommer andra röjningen 

och nya bestånd har växt in i 

röjningsålder. 

landen och att röjningen inte är eftersatt. 

En erfaren skogsarbetare behärskar tekniken, 

gör fulla arbetsdagar och har sin utrustning 

i topptrim. Räkna med att du som 

amatör på samma tid gör hälften av det som 

ett proffs hinner med. Hinner du med mer 

kan du känna dig stolt över att du behärskar 

röjsågen! 

serva sågen 

För att arbetet ska löpa smidigt är det vik- 

4 ha röjningsbehov 

96 timmar (dubbelt så lång tid som proffs) 

4 timmar per helg och 10 helger per år 

= 40 timmar per år 

tid för färdigröjt: 6 arbetsdagar tid för färdigröjt: 2 år och 5 månader 

Sedan kommer andra röjningen 

och nya bestånd har växt in i 

röjningsålder. 

FOTO: UPM

tigt att hålla röjsågen i skick. Kontrollera 

att klingan är hel och använd alltid rundfilen 

när du tar paus. Ha med en extra klinga 

i ryggsäcken så du kan byta ifall du råkar 

såga i en sten. En stensågning betyder att 

du måste fila en hel del och då ska klingan 

också skränkas om så att den inte börjar 

nypa fast. Det arbetet är det lugnare att 

göra hemma efter arbetsdagen. Kom också 

ihåg att putsa luftfiltret tillräckligt ofta. Börjar 

sågen krångla är det allra vanligaste felet 

att den inte får tillräckligt med luft. 

skog är inte allt 

Fyra eller fem veckor ledigt, sommarveckoslut 

och långa ljusa kvällar kan verka som 

väldigt mycket tid, men det finns mycket 

annat än skogsarbete som ska dela den tiden. 

En stor del av fritiden vill du kanske 

reservera för familj och vänner, hobbyn och 

semesterresor. Ofta blir dagarna i skogen lite 

kortare än en full arbetsdag för att ge tid 

åt allt det andra. 

Södra skogsägarna i Sverige har gjort 

en enkel kalkyl för att räkna ut hur lång 

tid som behövs för att röja 4 hektar skog. 

Om man utgår ifrån att skogsägaren satsar 

4 timmar per helg under 10 veckors tid ger 

det 40 arbetstimmar per år. Med den takten 

”Behovet av 

röjning i våra 

skogar är stort. På en 

fastighet på 50 hektar 

behöver man röja 

minst 2 hektar 

varje år.” 

kommer det att ta 2 och ett halvt år att röja 

igenom plantskogen! Låt det inte avskräcka 

dig från att jobba i din egen skog, men se 

det som en tankeväckare. 

tveka inte att köpa 

Om tiden inte räcker till för allt som bör göras 

lönar det sig att köpa in arbetet. Använd 

din egen tid till att göra sådant arbete som 

du själv tycker om eller som du tycker ger 

mest lön för mödan. Det är en betydligt behagligare 

känsla att ha en dag över för att 

planera kommande arbeten eller virkesförsäljningar 

än att känna att tiden rinner ut 

och röjningen blir oavslutad. • 

TEXT: JOHNNY SVED 

FOTO: MARIA LINDÈN 

Landskapsturné 

för träbyggande 

Intresset för träbyggande har ökat bland 

kommunala beslutsfattare, planläggare, 

byggherrar, arkitekter och byggare. Detta 

syntes vid avslutningen av seminarieturnén 

Puurakentamisen RoadShow 2012 som 

ägde rum i Vanda den 28 mars 2012. Turnén, 

som utsträckte sig till 13 orter, ordnades 

i februari–mars 2012 och samlade närmare 

2 400 yrkesmänniskor inom byggbranschen. 

Högklassig arkitektur och design i 

kombination med modernt miljömedvetet 

och energieffektivt byggande kan göras 

till huvudtema för det finländska träbyggandet. 

Ett av målen för det riksomfattande 

programmet är att lyfta fram träbyggande 

till ett konkurrenskraftigt alternativ 

även vid storskaligt byggande. Det ligger i 

hela samhällets intresse att det råder sund 

konkurrens mellan olika byggnadsmaterial 

och byggsätt, konstaterade näringsminister 

Jyri Häkämies. 

massiva trähöghusobjekt 

aktuella på olika håll 

Träets ställning i byggandet stärks då man 

vill minska byggandets klimatavtryck. Detta 

leder till en ökad användning av inhemskt 

trä i byggandet och som bioenergikälla. Avsikten 

är att under den här regeringsperioden 

höja trähöghusens marknadsandel från 

en knapp procent till 10 procent. På olika 

håll i Finland planeras massiva nya trähög- 

husobjekt med fler än två våningar. Dessa 

inbegriper sammanlagt cirka 5 700 trähöghusbostäder. 

Energirenovering av fasaderna på förortshöghus 

och byggande av extra våningar av 

trä på höghus, vilket blev möjligt genom 

de nya brandbestämmelserna som trädde i 

kraft den 15 april 2011, skulle kunna erbjuda 

en större marknad än enbart byggandet 

av trähöghus. Detta skulle innebära en ny 

möjlighet för det finländska träbyggandet 

och skulle också kunna utvecklas till en beaktansvärd 

exportprodukt. 

Trähöghusbyggandets trovärdighet och 

attraktivitet har ökat särskilt i och med att 

stora företag i trävarubranschen börjat leverera 

stomsystem för träbyggnader, säger 

Markku Karjalainen, utvecklingschef för 

programmet för att främja träbyggande. Nya 

lösningar på ytbehandlingen av fasader och 

automatiska släcksystem med vattendimma 

stöder för sin del det nya genombrottet i träbyggande. 

– Utbildningen i träbyggande bör i snabb 

takt uppdateras på alla nivåer i Finland, för 

att man ska kunna bemöta den ökande efterfrågan 

på träbyggande i stor skala. Även 

fortbildningen i träbyggande för yrkesverksamma 

planerare och arbetsledare måste 

utökas, säger de programansvariga. • 

Källa: Arbets- och näringsministeriet 


När Ryssland accepterades till medlem av 

World Trade Organisation (WTO) i december 

2011, var ett av kraven för inträde i organisationen 

att landet måste sänka exporttullarna 

på rundvirke och importtullarna på 

skogsprodukter. 

Det ännu inte officiella förslaget till ändring 

av det ryska tariffsystemet för rundvirke 

kommer att sänka tullarna på talltimmer 

från 25 procent till 15 procent och på grantimmer 

från 25 procent till 13 procent. Den 

nya föreslagna tariffen för björk är faktiskt 

högre än den nuvarande tariffen för björkmassaved. 

Utöver sänkning av tarifferna, 

innehåller förslaget också en kvot för barrtimmer. 

De nya tarifferna kommer att gälla 

upp till den angivna kvoten och för volymer 

som överstiger kvoten kommer de nuvarande 

tarifferna fortsättningsvis att gälla. 

De föreslagna kvoterna kommer med 

största sannolikhet att ha någon slags inver- 


ÖVERSIKT ÖVER 

virkesmarknaden 

Rysslands WTO-medlemskap 

och den finska virkesmarknaden 

kan på handeln med Finland och hela EU. 

Kvoterna är inställda på väsentligt högre volymer 

än de volymer som Ryssland exporterade 

2011 och de är inte alls nära de rekordhöga 

volymerna 2006. Kvoten för länder utanför 

EU föreslås vara 13 miljoner m³ varav 

tallens andel skulle vara 95 procent. Kina är 

den största importören av tallrundvirke från 

Ryssland. I fjol var volymerna långt under 

den föreslagna kvoten. 

De senaste tio åren har de årliga exportvolymerna 

av ryskt talltimmer vid tre tillfällen 

varit högre än kvoten. Även med en 

sänkning av exporttullen på 12 procent är 

det inte troligt att utländska timmerköpare 

kommer att rusa tillbaka till Ryssland för 

att köpa större volymer timmer de närmaste 

åren. Affärsklimatet i landet fortsätter att 

vara utmanande på grund av politisk osäkerhet, 

fortsatt korruption, ökade virkeskostnader 

och infrastrukturproblem. 

Dataprogram för effektiva 

terrängtransporter 

Svenska Skogforsk har utvecklat ett program 

för att minimera skogsbrukets terrängtransporter. 

Verktyget optimerar terrängtransportsarbetet, 

presenterar de kortaste, 

effektivaste vägarna för skogsmaskinföraren 

och visar i detalj hur virkessortimenten 

som avverkats ska lastas och transporteras. 

Nya förare ska få hjälp att planera 

sitt arbete, men även erfarna förare kommer 

att ha nytta av systemet, tror man på 

Skogforsk. 

Sänkt bränsleförbrukning och högre kvalitet 

på arbetet är målet med transportplanen 

där virkesvolymerna syns i kartan på 

maskindatorn. Risken minskar till exempel 

att man glömmer virke i skogen. Studien visar 

att det finns stora potentialer att minska 

körsträckorna i terrängtransportarbetet. 

Det verkar röra sig om inbesparingar på 

åtskilliga procent, säger Petrus Jönsson 

som arbetat med analyserna i projektet. 

Fler fältstudier under olika förhållanden 

behövs ännu för att kvantifiera resultaten. 

Alla indata som behövs till optimeringsmodellen 

kommer från avverkningsmaskinernas 

produktionsfiler. Ett problem är GPSkoordinaternas 

bristande noggrannhet och 

det är osäkert om avståndsberäkningarna 

Denna osäkerhet gör många skogsbolag 

försiktiga i fråga om att investera eller 

handla med Ryssland. De kommer förmodligen 

att försöka diversifiera sina virkesinköp 

till att omfatta andra länder. Kina, som 

är den största importören av ryska barrträvaror, 

väljer att importera virke i stället för 

timmer från sin nordliga granne. 

Ur det finska skogsbrukets och också ur 

samhällets synvinkel har virkesimporten 

från Ryssland och andra länder liten betydelse. 

I fjol var importpriserna vid gränsen 

betydligt högre i jämförelse med inhemska 

priser. Samtidigt är våra hållbara avverkningsmöjligheter 

outnyttjade. Det ligger i 

skogsägarnas intresse att finska massabruk 

har tillräckligt inhemskt virke att förädla. • 

TEXT: ERNO JÄRVINEN, FORSKNINGSCHEF FÖR 

MTK:S SKOGSLINJE 

från kartunderlag i 2D är tillräckligt bra för 

att man ska kunna basera optimeringarna 

på dem. • 

Källa: Skogforsk.se 

FOTO: SVERKER JOHANSSON/BITzER

Virkesprisstatistik 

rotpriser vecka 14 

p stigande 

q sjunkande 

Slutavverkning 

hela landet 

Första 

gallring 

Senare 

gallring 

Tallstock 55,37 p 43,50 p 47,19 p 

Granstock 55,51 p 42,97 q 46,59 p 

Björkstock 44,80 q 33,78 p 37,36 p 

Tallmv*) 17,18 p 13,48 q 14,40 p 

Granmv 19,39 p 13,28 p 15,63 p 

Björkmv 17,20 q 13,01 p 13,72 p 

Tallsmåstock 25,98 p 20,58 q 21,79 p 

Gransmåstock 26,67 p … 21,97 q 

*) mv=massaved 

p stigande 

q sjunkande 

Slutavverkning 

södra finland 

Första 

gallring 

Senare 

gallring 

Tallstock 53,35 p 39,40 p 43,41 p 

Granstock 54,07 p 40,25 p 44,36 p 

Björkstock 45,56 p – … 

Tallmv 15,04 p 12,10 p 12,59 p 

Granmv 18,25 p 12,95 p 14,81 p 

Björkmv 16,47 12,14 p 14,03 p 

Tallsmåstock … – … 

Gransmåstock … – … 

p stigande 

q sjunkande 

Slutav- 

verkning 

södra österbotten 

Första 

gallring 

Senare 

gallring 

Tallstock 55,50 p 44,54 p 44,20 q 

Granstock 54,60 p … … 

Björkstock … – … 

Tallmv 17,85 p 14,79 p 14,48 p 

Granmv 19,39 p … 15,00 p 

Björkmv 17,63 q 14,32 p 14,13 p 

Tallsmåstock 26,20 p 21,07 q 20,85 q 

Gransmåstock … … – 

leveranspriser vecka 14 

p stigande 

q sjunkande 

hela 

landet 

södra 

finland 

södra 

österbotten 

Tallstock 55,54 p 55,58 p 53,20 q 

Granstock 54,17 p 54,09 p 52,51 q 

Björkstock 46,83 q 49,48 q ... 

Tallmv*) 29,27 p 28,93 p 29,22 p 

Granmv 30,32 p 31,15 q 30,36 p 

Björkmv 29,77 q 30,33 q 29,73 p 

Tallsmåstock 36,07 p … … 

Gransmåstock 34,76 p … … 

*) mv=massaved 

I prisstatistiken anges de åtta vanligaste virkessortimenten. Med småstock avses stockar 

med toppdiametern 12–13 centimeter. 

Uppgifterna baserar sig på de priser som inskrivs i virkeshandelskontrakt mellan 

virkesköpare och enskilda skogsägare. T.ex. prisjusteringar som överenskommits med 

avtalskunder ingår inte och inte heller tidighetstillägg i leveransaffärer. Priserna är utan 

moms. 

Prisuppgifterna baserar på den information som Skogsindustrin rf. varje vecka tillställer 

Skogsforskningsinstitutet om inköpta virkesmängder från privatägda skogar samt 

virkespriser. Med privatägda skogar avses skogar som ägs 

av privatpersoner, samägda och samfällda skogar samt skogar 

som ägs av städer och kommuner. I statistiken ingår inte 

mängder och priser som berör skogsbolagens egna skogar 

och inte heller Forststyrelsens skogar. 

I statistiken ingår inköpta virkesmängder och priser från 

ca 84 procent av alla virkesaffärer i privatägda skogar. Utanför 

materialet är små och medelstora sågar. 

De virkespriser som anges per område och för hela landet 

är ett vägt medeltal av priserna på det virke som köpts 

de senaste fyra veckorna. Om virkesmängden för något sortiment 

vid rotköp är under 1 000 m³ och vid leveransköp 

under 500 m³ anges inget pris (…). 

Om mängden är 0 m³, anges (–) som pris. 

På Skogsbrukets webbsajt under rubriken 

Skogsbruket för prenumeranter uppdaterar vi 

virkespriserna varje vecka. Du behöver loginuppgifter 

för att kunna öppna sidan och dem 

hittar du på din faktura. • 

Priser på barrsulfatmassa och blekt lövmassa 

i Europa de senaste 52 veckorna 

Inköpt virke per vecka de senaste 52 veckorna 


Ersättningen för livsmiljön använde jag till att renovera mitt barndomshem, säger Christina Lagerqvist. 

Nytt miljöstödsavtal 

utan tvekan 

Ett brev från Skogscentralen blev 

startskottet till att Christina Lagerqvist 

i Sibbo ingick ett miljöstödsavtal 

och fick pengar för en livsmiljö 

i sin skog. Det här var för åtta 

år sedan. Om två år går avtalet 

ut. 

– Tänk att det finns sådana områden i min 

skog. Det var min första tanke, när jag läste 

brevet från Skogscentralen, säger Christina 

Lagerqvist. I brevet stod det att jag hade 

ett lundområde i naturtillstånd med gamla, 

döda stubbar och att där växte hassel, trollbär 

och tibast. 


Det ena leDDe till Det anDra 

Efter det skedde allt snabbt. 

– Jag träffade Rolf Wickström från Södra 

skogsreviret hos tandläkaren efter ett par 

dagar. Han frågade om jag var på väg till 

kvällens informationsmöte om miljöstöd. 

Jag visste inte att något sådant möte skulle 

hållas, men jag blev så intresserad av det 

som Rolf berättade att jag beslöt att delta. 

Då fick jag klart för mig vilka ekonomiska 

fördelar jag skulle ha av ett miljöstödsavtal. 

På uppdrag av Christina tog Rolf Wickström 

en titt på livsmiljö. 

– På livsmiljön fanns också en källa och 

strax intill en svämäng. Svämängar är unika, 

säger Rolf Wickström. 

– På svämängen växer glasbjörk och 

marken är så vattensjuk att det känns som 

att gå på gungfly, säger Christina. 

Enligt Rolf är det otänkbart att försöka 

förnya glasbjörksbeståndet och ersätta glasbjörken 

med ett produktivare trädslag. 

– Älggräset skulle ta över marken genast. 

Inga plantor skulle klara sig i kampen med 

älggräset som kan bli upp till två meter, säger 

Rolf. 

Strax intill livsmiljön fanns också en 

gammal granskog som stått orörd i närmare 

50 år. Den var Christina villig att foga till 

miljöstödsavtalet, som sammanlagt kom att 

omfatta 2,5 hektar.

samma ersättning för 

al och tallstock 

Det räckte inte ens två månader förrän 

Christina hade sitt miljöstödsavtal och fick 

sina pengar. En inventering gav virkesvolymen 

på området. Med den som grund och 

medelrotpiset, uträknades ersättningen. 

– Ersättningen hade stor betydelse, säger 

Christina. Jag höll just då på och renoverade 

mitt barndomshem, så jag behövde 

pengarna. 

– Medelrotpriset innebär att ersättningen 

är den samma för alla virkessortiment, 

säger Wickström. Det är ingen indelning i 

massaved och timmer och det betyder att 

ersättning per kubikmeter är den samma för 

klen glasbjörk som för tallstock. Medelrotpriset 

är i dag omkring 34 euro per kubik- 

Naturvårdsrådgivare Mona Bäckman på 

Finlands skogscentral har nu ett sextiotal 

objekt på sin förteckning över skogsobjekt 

som skogsägarna har anmält att de vill ha 

värderade för att fatta det slutliga beslutet 

om de ska ingå miljöstödsavtal eller inte. 

– Av de objekt som jag värderar och gör 

beräkningar på, leder omkring sjuttio procent 

till avtal, säger Mona Bäckman. Kvinnliga 

skogsägare är positivare än manliga till 

miljöstödsavtal. En annan tydlig trend är 

att ju längre ut på landsbygden skogsägaren 

bor, desto mindre är intresset för miljöstödsavtal 

med undantag för skärgården. 

gör pengar på naturvärDen 

Skogsägarna tar i allt större grad direkt kontakt 

med skogscentralens naturvårdsrådgivare. 

– De vanligaste objekten som bjuds ut är 

gamla, orörda skogar som ofta är virkesrika, 

säger Bäckman. Orörd betyder att de inte 

har gallrats på 40–50 år. 

– Miljöstödsavtal kan vara den enda möjligheten 

för skogsägaren att få inkomst från 

ett område med många naturvärden. 

– Här finns ännu en stor potential. 

meter. Det betyder att ju sämre skog, desto 

större blir den ekonomiska nyttan. 

Dottern på samma linje 

Efter två år går det nuvarande miljöstödsavtalet 

ut. 

– Jag kommer att ingå ett 10-årigt miljöstödsavtal, 

säger Christina som före sin 

pensionering jobbade som avdelningssköterska 

på Nickby sjukhus i Sibbo. Min dotter, 

som kommer att ta över skogen efter 

mig, har redan sagt att hon kommer att fortsätta 

på samma linje. Området är vackert, 

unikt och orört, helt i naturtillstånd, och 

därför vill vi bevara det. • 

TEXT OCH FOTO: GERD MATTSSON-TURKU 

Intresset störst 

nära tätorter 

I Nyland och Åboland, har antalet 

ingångna miljöstödsavtal fördubblats 

på fem år. 

Många skogsägare har inte ansökt om miljöstöd 

för sina lagobjekt, livsmiljöer, enligt 

skogslagen, fastän det är den enda möjligheten 

till inkomst. Kolla i din skogsbruksplan 

om du har ett område med naturvärden 

eller ett lagobjekt i din skog. De är inte 

helt värdelösa. 

inga avDrag för rotröta 

När 10 år har gått, bestämmer skogsägaren 

om fortsättningen. 

– De flesta skogsägare väljer att teckna 

ett nytt 10 års avtal. 

– När jag gör värderingen för att få fram 

ersättningen, är det största möjliga avverkningsuttag 

som ligger till grund för uträkningarna. 

I värderingarna görs exempelvis 

inga avdrag för rotröta. Vid beräkningarna 

används medelrotpriser. 

– Virkesvolymen på objektet minskar inte 

fastän träd har blåst omkull. Idén med 

miljöstödsavtal är ju att öka mängden död 

ved i skogarna. 

Ersättningen får skogsägaren genast som 

en engångspott. På ersättningen betalar 

skogsägaren kapitalskatt, som i dagsläget 

är 30 procent upp till 50 000 euro och 32 

procent på den överstigande delen. Det är 

samma skatteprocent som skogsägare be- GROUP 

talar på inkomster fån virkesförsäljning. • 

METSÄ 

TEXT: GERD MATTSSON-TURKU FOTO: 

I miljöstadsavtal används medelrotpriset 

som grund för uträkning 

av ersättningens storlek. Det innebär 

att ersättningen är den samma 

för alla trädslag och för alla virkessortiment, 

drygt 30 euro per kubikmeter. 


KÖP & sälj 

På den här annonsplatsen får privatpersoner, enmans- och 

familjeföretag annonsera ut sina tjänster gratis. Som villkor för 

annonsering gäller att tjänsterna ska anknyta till skog. 

utbud på tjänster i österbotten 

• Utkörning och transport av virke, ved mm. utförs med traktor 

i området Jakobstad-Vörå-Maxmo, Andreas, tfn 040 860 4749 

• Sprängningsarbeten utförs i Pedersöre med omnejd, 

tfn 050 534 8565. 

• Käld skogsservice utför manuell röjning, plantering och gallring 

i Karleby och Pedersörenejden, även inhoppare i skogsmaskin, 

tfn 041 435 8089. 

• Skogsavverkning utförs med gallringsskördare, även huggning av 

tomter, virkestransport med traktor, röjning mm. utförs i Vasa med 

omnejd, tfn 050 322 0567. 

• Maskinell gallring och förnyelseavverkning i Malax–Korsnäs, 

Kenneth Forsman, tfn 050 351 3197. 

• Gallring och utkörning av virke utförs med Norcar 600, 490 

i Nykarleby med omnejd, P. Blomqvist, tfn 050 349 2888. 

• Skogsvårdsarbeten och avverkning, planering, värdering av skog 

och rådgivning i Nykarlebytrakten, Smedskog, tfn 050 466 4970. 

• Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes-Malax-Korsnäs 

området, tfn 050 344 3181, Tobias Dahlblom. 

• Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes–Korsnäs området, 

tfn 040 750 7929. 

• ITA Nygård Ab utför röjningar, skogsvårdsarbeten och specialavverkningar 

i Terjärv med omnejd, tfn 050 366 0860. 

• Trädfällning på tomter samt borttransport av ris i Vasatrakten, 

Österbottens farmartjänst, tfn 0500 567 171 

• Maskinell gallring, uttag av energived, virkesutkörning med smidig 

Logset 500 i Pedersöre med omnejd, S. Backman, tfn 050 592 3043. 

• Avverkningstjänster, maskinell gallring, med gallringsskördare utförs 

i Vörå med omnejd, B. Svens, tfn 050 350 7249. 

• Maskinell gallring med Norcar 600 i Österbotten, S. Ahlback, 

tfn 050 518 1054 

• Vägsladdning, slyröjning och övrigt underhåll av skogsvägar 

utförs mellan Vasa och Oravais, tfn 0500 138 414. 

• Närtransport av virke, gallringsavverkning, röjning mm. inom 

Norrskogs område, I. och A. Nynäs, Finnäs gård, Eugmo, 

tfn 050 598 3149 eller 050 562 2449. 

• Maskinell gallring och slutavverkning i Korsholm-Malax, 

H. Skog, tfn 0500 160 669. 

• Björnströms Avverkning och Röj utför skogsvårdsarbeten 

i Vasanejden, tfn 050 505 7088. 

• Skogsavverkningar utförs med gallringsskördare i norra 

Österbotten, J. Slotte, tfn 0400 139 508. 

• Skogsdikning, skogsvägar och markarbeten utförs inom 

Vasaområdet, tfn 0400 86 73 73. 

utbud av tjänser vid sydkusten 

• Trädfällning samt virkeskörning med häst i södra Finland, 

MW Skogstjänst, Mats Wikström, tfn 0400 887240. 

• Skogsvårdsarbeten och trädfällning i Östnyland, Skogsservice Åberg, 

tfn 040 5057 723. 

• Snöröjning, vägsladdning, röjning av vägslänter, virkestransport med 

traktor utförs i östra Nyland, tfn 0400 717 836. 

Utrymmet per annons får omfatta högst 112 tecken, dvs. bokstäver inkl. 

mellanslag. Skicka in annonstexten till skogsbruket@tapio.fi. Det är 

viktigt att det ur texten framgår vilket område annonsören betjänar. 


Har du synpunkter på tidningen? 

Du kan ge respons per e-post till skogsbruket@tapio.fi eller 

per post till adressen 

Skogsbruket, Orrspelsgränden 4, 00700 HELSINGFORS. 

Du kan också ringa redaktionen direkt, våra kontaktuppgifter 

finns på sidan 3 i tidningen. 

Läst i Skogsbruket? 

På webben hittar du 2003-6/2011 

www.skogsbruket.fi 

Här kan du bl.a. följa med hur rotpriserna och leveranspriserna 

utvecklas från vecka till vecka. Priserna uppdateras 

varje tisdag. 

Användarnamn och lösenord finns på fakturan, du får 

dem också från redaktionen. 

Månadens TOK 

– Du får ett plus för din arbetsiver, men det är klart att du behöver 

lite handledning i hur man korsar två träd!

Finland hjälper Vietnam 

I Vietnam odlas mycket ris, 

sockerrör, majs, kaffe och olika 

slags frukter. Den stora produktionen 

av jordbruksprodukter 

ger många biprodukter 

som kan användas som biobränsle. 

Privathushåll behöver 

bränsle för matlagning och 

främst används ved och rishalm. 

Mindre fabriker bränner 

ved, risskal och andra biomassor 

för att få värme och 

elektricitet. Sockertillverkarna 

bränner dessutom resterna av 

sockerrör. Sockret framställs 

genom att pressa den sockerhaltiga 

växtsaften ur stjälken 

varefter den urpressade halmen 

blir bränsle. 

RISSKAL BLIR BRÄNSLE 

ELLER FISKMAT 

I Vietnam produceras över 

30 procent av energibehovet 

med biobränslen, resten med 

fossila bränslen. Kraftverk som 

använder biobränslen är få. 

Det beror på att elpriset är 

lågt och att staten inte stöder 

användningen av biobränslen. 

De största användarna av 

biobränslen finns vid Mekongflodens 

utlopp i södra Vietnam. 

Där finns ett 24 MW 

ångkraftverk som bränner risskal. 

Skalen levererar en privat 

företagare och han köper 

dem från riskvarnar i närområdet. 

Det finns ett överutbud 

på risskal och priset är 1–3 euro/MWh. 

Ofta tippas risskalen 

i Mekongfloden om ingen köpare 

hittas. 

TVÅ DYGN FÖR 

40 KILOMETER 

Risskalen transporteras med 

båt, som är det vanligaste 

transportsättet. En båt kan lasta 

omkring 150 löskubikmeter 

risskal. 

Flodtransportsträckan är i 

medeltal 40 kilometer och den 

resan räcker två dygn. När båten 

ska tömmas hos mottagaren 

bärs risskalen i små korgar 

från båten upp på land. Ett 

verkligen långsamt lossningssätt. 

Teknologiska 

Forskningscentralen 

VTT i Finland medverkar 

i ett projekt i 

Vietnam, som ska utvecklaleveranserna 

av biobränslen till 

kraftverk. Projektet 

finansieras av utrikesministeriet. 

TEXT: GERD 

MATTSSON-TURKU 

Källa: Arvo Leinonen, 

VTT 


* . QG71* 

ANNONS 

Ett skogsbruk skonsamt 

mot vattendrag är ett val 

Det är helt naturligt att det skogsrikaste 

landet i Europa fungerar som 

förebild för skogsvården ute i världen. 

Principerna för en hållbar utveckling 

har redan länge varit starkt närvarande 

inom finländskt skogsbruk. 

En av principerna inom den finländska 

skogsvården har varit 

att minska belastningen av vattendrag. 

Trots att skogsbrukets 

belastning av vattendragen är liten jämfört 

med utsläppen från lantbruk eller 

samhällen, kan skogsvårdsarbete medföra 

olägenheter i synnerhet för mindre vattendrag. 

Inom skogsbruket belastas vattendragen 

huvudsakligen av skogsdikning, 

skogsgödsling och förnyelseavverkning. 

Till följd av dessa transporteras till vattendragen 

fasta partiklar, humus, 

kväve, fosfor och järn. 

Skyddszoner räddar bäckar 

På Skogsbrukets utvecklingscentral 

Tapio har man 

redan länge utfört utvecklingsarbete 

för ett lönsamt 

och ekologiskt hållbart 

skogsbruk. Ett av de viktigaste 

resultaten av arbetet 

är handboken ”Råd i god skogsvård”. 

Finlands skogscentral följer i samarbete 

med Tapio hur rekommendationerna om 

vattenvård verkställs i förnyelseavverkningar. 

På så sätt säkerställs att skogsarbetena 

förorsakar så lite olägenheter som 

möjligt för små vattendrag såsom bäckar, 

källor och tjärnar. 

”Skyddszonerna inom vattenvården 

har avsevärt minskat den belastning som 

skogsbruket förorsakar vattendragen. 

Skyddszonernas och iståndsättningsdikningarnas 

vattenvårdande inverkan har 

varit bra för de små vattendragen i skogarna”, 

berättar Kalle Vanhatalo, skogs- 

och miljövårdsexpert på Tapio. 

Kvävefri bekämpning av röta 

Förutom med skyddszoner kan skogsägaren 

påverka de små vattendragens skick 

i sin skog genom att välja miljövänliga 

skogsvårdsmetoder. Exempelvis stubbehandling 

som förhindrar rottickan att 

sprida sig kan genomföras med den helt 

biologiska Rotstop-produkten. Rotstop 

är helt kvävefri och förlitar sig på naturens 

egna mekanismer, och är det enda 

bekämpningsmedlet mot rotticka vars 

användning inte har begränsats 

nära vattendrag. 

Visserligen spelar stubbehandling 

en liten roll med 

tanke på den totala eutrofieringen 

av vattendrag. Programdirektör 

Marja Koljonen 

från Stiftelsen för ett levande 

Östersjön påminner 

ändå om att ’många bäckar 

små gör en stor å’ och många 

åar blir ett hav – i vårt fall Östersjön. Stiftelsen 

för ett levande Östersjön är mera 

känd under sitt internationella namn Baltic 

Sea Action Group (BSAG), och dess 

uppgift är samla resurser för att rädda 

Östersjön. Koljonen anser att Rotstop 

är ett exempel på tänkande i rätta banor, 

som beaktar miljöaspekter också inom 

ekonomisk verksamhet. 

”Med tanke på motverkandet av klimatförändringen 

är det viktigt att skogarna 

hålls i gott skick. Det är bra för 

Östersjön om vi i stället för metoder som 

förorsakar eutrofiering använder oss av 

naturenliga alternativ”, säger Koljonen. 

Även Verdera som tillverkar Rotstop 

deltar i det gemensamma arbetet för 

Östersjön. För varje förpackning Rotstop 

som säljs ger Verdera 50 cent till 

stiftelsen BSAG för att 

skydda Östersjön. 

Rotstop SC 

för skogsvård 

ROTSTOP 

koldioxidavtryck 

1,35 kg/ton lösning 

UREA 

koldioxidavtryck 

1 200 kg/ton lösning 

• Hållbar vård och användning av skogarna 

är ett av målen i Finlands nationella 

skogsprogram som utarbetats av jordoch 

skogsbruksministeriet 

• En förstklassig skogsvård tryggar en 

kraftig tillväxt i våra skogar 

• Viktigt i lönsam skogsvård är också bekämpning 

av röta: rottickan förorsakar 

årligen förluster på cirka 50 milj. euro 

• För bekämpning av rottickan beviljar 

staten Kemera-stöd 

• Av metoderna för att bekämpa rottickan 

(kemisk eller biologisk stubbehandling 

eller stubbrytning) är naturenliga 

Rotstop den enda metoden som inte 

förorsakar risk för eutrofiering av vattendrag 

• Läs mer om Rotstop på adressen 

www.rotstop.fi

April - Skogsbruket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?