– en garant för välfärden - SRAT

More documents

Recommendations

Info

FORSKNING Legitimationen är ett kvitto på vad man kan, men den innebär också krav på en motprestation. Att följa vetenskapens utveckling inom den egna professionen följer också med legitimationen. Men själv ser hon alltså det som en möjlighet och en ynnest. – Har man väl börjat så är det lätt att bli fast. Det är en av riskerna i den här världen, att man vill så mycket och att arbetsbördan därför lätt blir för stor. Att ha man och barn är en hjälp att hålla en skiljelinje mellan arbete och privatliv. Men jag tror att det är många som jobbar alldeles för mycket – för det finns alltid nya uppgifter som väntar. Lust att utforska Så är det för Sara Szymanska också, att arbetsdagarna kan vara lite väl hektiska. Hon är i slutet av sin doktorandutbildning vid Karolinska institutet (KI) och räknar med att disputera nästa sommar. Sara Szymanska kom till Sverige från Polen på 80-talet, och hon har pluggat hela livet, säger hon. – Jag var ju tvungen att lära mig språket, konstaterar hon med en så lätt brytning att den knappast märks, och jag läste in gymnasiekompetensen på Komvux. Men lusten att utforska har inte minskat med åren. Snarare tvärtom. Och när hon, som en i den första kullen, gick det tredje året på tandhygienistutbildningen som växte intresset för forskning fram. – Jag var engagerad och intresserad. Men jag hade också turen att träffa duktiga och inspirerande personer. Hon säger att hon är av den nyfikna sorten, och att hon numera vet att det ligger en del sanning i den gamla klyschan om att ju mer man lär desto mer inser man att man måste lära. Att hon tycker om att ha mycket omkring sig är ett extra plus i hennes situation, som innebär en hel del pusslande med olika uppgifter. Hon delar sin tid mellan en adjunktstjänst vid tandhygie- Sara: » Det är en stimulans som inte går att beskriva « 10 SRAT-informationen nr 2 • 2012 nistutbildningen och forskningen på Karolinska institutet. Hon hinner också med att arbeta på en privat tandvårdsmottagning, som egen företagare. I genomsnitt blir det två dagar i veckan med undervisning, två dagar med forskning och en dag med kliniskt arbete. När hon började forska var hon tvungen att lämna sin fasta anställning. Det var därför hon startade eget, för att kunna fortsätta med tandhygienistjobbet också under de här åren. Men så borde det inte vara, tycker hon. – Det skulle gagna både verksamheterna, till exempel på Folktandvården, och forskningen om doktoranderna kunde ha sina tjänster kvar. Det är en sak jag hoppas, att man skapar bättre möjligheter att ta tillvara de medarbetare som är engagerade, och ser forskningen som en resurs. När Sara Szymanska blev antagen som doktorand 2008 hade hon redan arbetat en tid i forskningsprojektet, som handlar om oral hälsa hos personer med Crohns sjukdom och som har initierats av Riksförbundet för mag- och tarmsjuka. 225 personer, av vilka 75 utgör en frisk kontrollgrupp, ingår i studien som enligt planen ska resultera i en avhandling med fyra vetenskapliga artiklar. Den första, om hur patienterna upplever sin munhälsa, är redan publicerad och hon är på god väg med den andra, om förekomsten av karies. Sedan väntar en studie om parodontit, tandlossning, och en där hon tillsammans med Försäkringskassan ska undersöka hur mycket tandvård personer med den här sjukdomen konsumerar. – Skulle studierna visa att munhälsan är betydligt sämre hos patienter med Crohns sjukdom kan det komma att få betydelse för deras försäkringsskydd. Om vi ser ett samband mellan sjukdomen och ökat behov av tandvård kan det också leda till att man skapar ett särskilt profylaxprogram för dem. Stimulerande miljö En doktorandutbildning tar normalt fyra år. Sara Szymanska kommer, om allt går som hon har tänkt, att klara av den fortare – ungefär fem år på halvfart. Och ännu, när hon har ett drygt år kvar, har hon inte ångrat att hon gav sig på det. – Det är en stimulans som inte går att beskriva, säger hon. Att få vara i en internationell miljö med så många duktiga kollegor och så stor samlad kunskap – och med tillgång till så mycket stöd och hjälp. Jag är oerhört stolt bara över att få vara här på KI, som ju är ett av Europas största medicinska universitet och Sveriges största centrum för medicinsk utbildning och forskning. – Samtidigt innebär det ett pusslande för att allt att gå ihop, inte minst ekonomiskt. Det är ju omöjligt att klara sig på ett utbildningsbidrag som på heltid är 15 500 kronor brutto i månaden – särskilt om man också har barn att försörja. På medaljens baksida finns också den otrygghet det innebär att stå utanför de trygghetssystem som gäller för anställda. – Och så osäkerheten om hur länge projektet är finansierat, eftersom jag får besked för några månader i taget. Men det har ju ordnat sig hittills … n n n Nyfiken på forskning? På forskning.se, som ägs och utvecklas av tio myndigheter och stiftelser som finansierar forskning och samarbetar med Sveriges högskolor och universitet, finns forskning från olika områden samlad. Här finns temaproduktioner, bloggar och pressmeddelanden och dessutom möjlighet att söka i många, tillförlitliga forskningskällor.
Arbetsförmedlingens forskningschef: egen forskning och utvärdering ger underlag för politiska beslut – Det gäller att ha tentaklerna ute, och att fånga upp vad som händer både i forskarvärlden och inom politiken. Det säger Susanna Okeke, som är chef för forsknings- och utvärderingsenheten på Arbetsförmedlingen, där man både gör egna avancerade utredningar och följer den forskning som pågår inom arbetsmarknadsområdet. Text: Birgitta Jakobsson Foto: Colourbox Det är en av Arbetsförmedlingens uppgifter att följa upp och utvärdera det egna arbetet med matchningsinriktade insatser och olika arbetsmarknadspolitiska program. På liknande sätt är det vid andra myndigheter, att man gör utredningar och sammanställer forskningsresultat – både för att förse politiker och andra beslutsfattare med underlag och för att ha en bra grund för att utveckla den egna verksamheten. Arbetet vid Arbetsförmedlingens forsknings- och utvärderingsenhet är alltså bara ett exempel på hur forskning kommer till konkret nytta. Här arbetar man med komplicerade statistiska metoder för att visa orsakssammanhang – som till exempel effekten av olika arbets- FORSKNING marknadsutbildningar och förmedlingsinsatser. Det ställer höga krav på egen kunskap, och en majoritet av de 13 personer som arbetar på Susanna Okekes enhet är själva disputerade, har forskarutbildning eller magisterexamen. Ett välkänt dilemma är den press de kan känna från politiker och andra beställare som vill ha fram snabba resultat, samtidigt som det måste få ta tid att få fram säkra analyser. – Men vi har en bra omvärldsbevakning och vet ofta vad som händer både i politiken och inom forskningen, säger Susanna Okeke. Därmed kan vi också räkna ut vad som kommer att efterfrågas framöver, och ta egna initiativ när vi bedömer att något kommer att vara särskilt intressant. Vid sidan av det egna arbetet följer man forskningen inom arbetsmarknadsområdet, och har ett nära samarbete med forskare, bland annat vid IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utbildning i Uppsala. Man bjuder också in forskare från olika institutioner till seminarier – både för att få kunskap om olika projekt och för att myndighetens egna experter ska få möjlighet att kommentera och ge synpunkter. – Eftersom vi är en del av myndigheten finns risken att vi inte betraktas som helt opartiska, säger Susanna Okeke. I gengäld har vi mycket bakgrundskunskap och kan stötta forskarvärlden. Forsknings- och utvecklingsenheten har också utarbetat olika modeller för att öka effektiviteten inom myndigheten. Susanna Okeke berättar bland annat om ett webbaserat verktyg för att vikta olika faktorer och som används som stöd när man ska bedöma risken för långtidsarbetslöshet. – Vissa saker som vi har gjort skulle nog kunna användas mer direkt i förmedlingsarbetet, säger hon. Det kan till exempel vara undersökningar om hur insatser fungerar för olika grupper. Men jag tror också att det kan vara ett lyft för en arbetsförmedlare att ta del av resultat, som bidrar till att de kan se arbetet i ett större sammanhang. – Det är en viktig strategisk fråga hur vi ska nå ut i organisationen. Men redan nu finns alla rapporter på hemsidan, och alltså tillgängliga för alla som är intresserade. n n n Vetenskapsrådet föreslår centra för vårdforskning vårdforskningens vetenskapliga bas och kopplingen till hälso- och sjukvårdens behov bör stärkas. Det är en av slutsatserna i den utvärdering som Vetenskapsrådet har gjort på regeringens uppdrag. Utvärderingen rör forskningens vetenskapliga kvalitet, nyttan för samhället och betydelsen för vård och behandling. Man har också studerat forskningens omfattning, finansiering och geografiska fördelning. Vetenskapsrådet föreslår att nya vårdforskningscentra ska inrättas och att forskningsprogram inom vårdområdet ska utlysas. För att utveckla karriärmöjligheter föreslås också forskarskolor med inriktning mot teoriutveckling och vårdrelevant innovation. Förslaget innehåller också ett karriärstöd i form av 15 halvtidsforskartjänster. www.vr.se SRAT-informationen nr 2 • 2012 11
Page 1 and 2: l l l Nr 2 - maj 2012 Forskning - e
Page 3 and 4: Ledare målmedvetenhet, samman- hå
Page 5 and 6: FORSKNING Forskning är grunden fö
Page 7 and 8: SRATs förbundsordförande: nu mås
Page 9: när ulrika jansson gick på optike
Page 13 and 14: Ingen forskning utan forskare! Det
Page 15 and 16: Ta alltid kontakt med SraT innan du
Page 17 and 18: örjade runt årsskiftet och i mars
Page 19 and 20: Kari lämnar över ordförandestole
Page 21 and 22: Högskolenybörjarna allt yngre all
Page 23 and 24: Lisbeth Svensson förverkligade sin
Page 25 and 26: Lotsförbundet arbetstid och viloti
Page 27 and 28: audionompriset 2012 Har tilldelats

– en garant för välfärden - SRAT

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?