– en garant för välfärden - SRAT

More documents

Recommendations

Info

FORSKNING är också ledamot av akademistyrelsen och ansvarig för tandhygienistprogrammet – och har alltså en gedigen erfarenhet från den akademiska världen. De erfarenheter hon beskriver stämmer väl överens med de förslag som Saco nu har överlämnat till utbildningsminister Jan Björklund. Hon instämmer både i kravet på bättre villkor, ”både för den personliga tryggheten och för att allt för mycket tid går åt till att söka pengar”, och i behovet av ökad samverkan med näringsliv och samhälle. Kajsa H. Abrahamsson, som också är ledamot i Vetenskapliga rådet för Sveriges Tandhygienistförening, STHF, beskriver den akademiska världen som till vissa delar nästan väsensskild från det snabba informations- och prestationssamhälle vi lever i. – Forskningen har naturligtvis inget egenvärde, säger hon. Den ska komma till nytta. Men man måste också inse att de höga krav på effektivitet och snabba resultat som präglar dagens samhälle krockar med forskningens krav på hållbarhet och evidens. Men hon kan också berätta att forskningen verkligen har gjort skillnad. – Numera är det självklart att vår profession är representerad i finrummen, att vi är med och fattar beslut om tandvårdens utformning, säger hon. Det är ett tydligt tecken på att forskningen påverkar synen på vår profession – och det får naturligtvis betydelse också för det kliniska arbetet. – På många arbetsplatser har man kanske uppfattningen att det inte händer så mycket. Inom forskningen kan vi se det på annorlunda sätt. Vi levererar inte snabba resultat och allt är inte svart eller vitt. Det är många antaganden och en hel del avvägningar. Direktverkande resultat, som att ”nu behandlar vi så här”, är betydligt mer sällsynta. Ofta leder ett resultat i stället till nya frågor och att vi ser behov av att göra ytterligare studier. Men titta på nobelpristagarna! De kan ha hållit på i tjugo, trettio år innan de har kommit fram till resultat som så småningom kommit att betyda mycket för många. Kunskap som påverkar Men kravet på långsiktighet står inte i motsatsförhållande till vikten av ökad samverkan mellan forskare, samhälle och arbetsliv. Kajsa H. Abrahamsson påminner om det ansvar som alla inblandande har för att den nya kunskap som forskarna kan bidra med verkligen förs ut och görs tillgänglig i professionerna och i samhället. 6 SRAT-informationen nr 2 • 2012 – Vi forskare måste bli bättre på att dela med oss, säger hon. Och ute på arbetsplatserna måste man ha en organisation och beredskap för att ta till sig nya rön och omsätta ny kunskap i den kliniska verksamheten. Kajsa H. Abrahamsson har blivit den akademiska världen trogen sedan hon var färdig med sin doktorsavhandling om tandvårdsrädsla för åtta år sedan, och hon beskriver sitt arbetsliv med glädje och engagemang. Hon delar också med sig av en vidare syn på forskarutbildningen. – Vi utbildar kunskapsgeneralister, och kunskap gör alltid något med oss. Det är människor som har lärt sig ett kritiskt förhållningssätt, som är skolade att värdera och att söka ny kunskap, samtidigt som de är vana att skriva och hålla ihop projekt. Om man tänker lite bredare inser man snart att det är kunskaper som förbereder för många olika uppgifter. Strategisk satsning Tandhygienistyrket är fortfarande en relativt ung profession, men den av SRATs medlemsgrupper som har flest forskare. Att ett 20-tal av dem nu är doktorerade och fler är på väg mot disputation har alltså givit avtryck. Det gäller alla SRATs yrkesgrupper – och nu står till exempel styrelsen för SRATs yrkesförening Hälsoakademikerna, i startgroparna för ett arbete som syftar både till att öka medlemmarnas intresse för egen forskning och till ökad implementering av de nya rön som kommit fram inom närliggande områden. – Redan nu har vi flera medlemmar som har påbörjat doktorandutbildningar, och ett antal som har hört av sig för att ta reda på vilka möjligheter som finns och vilka villkor som gäller, säger föreningens ordförande Andreas Lövdahl. Hälsoakademikerna arbetar inom områdena idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa. Andreas Lövdahl konstaterar att folkhälsoområdet redan är ganska väl beforskat, men att forskningen också är väl etablerad inom flera av föreningens branschområden, som idrott och människors fysiska hälsa. Och inom området företagshälsovård togs ett viktigt steg när företagshälsovårdsutbildningarna blev en del av högskolesystemet förra året och en professur i företagshälsovård inrättades på Karolinska institutet. Här är nu områden som rör framtidens företagshälsovård och sambandet mellan hälsa och produktivitet föremål för studier. – Hittills har föreningens arbete till stor del varit inriktat på arbetsmarknadsfrågor, säger Andreas Lövdahl. Nu har vi beslutat att, parallellt med det arbetet, satsa mer på frågor som rör professionen och dess utveckling. Det är strategiskt viktigt för våra medlemmar att lyfta fram och arbeta vidare med den kunskapsgrund som yrkesutövandet bygger på. – Det kommer förhoppningsvis att påverka synen på vårt yrke och respekten för vårt kunnande – och därmed också vår ställning på arbetsmarknaden. n n n
SRATs förbundsordförande: nu måste villkoren förbättras Forskningens stora betydelse, både för samhället i stort och för enskilda individer, är oomstridd. Det är genom den viktiga samhällsfunktioner kan utvecklas och det är från den vi får ny kunskap för att öka folkhälsan, utveckla vården, förbättra skolan, skapa bättre arbetsmiljöer, hitta nya tekniska lösningar … Listan kan göras väldigt lång, och det är ingen överdrift att påstå att det är genom forskningen som vi kan säkra vår framtida välfärd. Utifrån nya forskningsrön kan arbetsorganisationer utvecklas, nya metoder för ökad sjö- och flygsäkerhet växa fram och hjälpmedel vid olika funktionsnedsättningar göras effektivare. Inom hälso-, sjuk- och tandvården bidrar forskare till allt bättre behandlingsmetoder och material och säkerställer att praxis bygger på vetenskaplig grund. Det är med glädje och stolthet jag noterar att allt fler av SRATs och yrkesföreningarnas medlemmar fördjupar sig inom sina respektive professioner, att fler söker sig till forskarutbildningar och att vi får allt fler disputerade medlemmar. De är viktiga kunskapsbärare, som gör det möjligt för oss alla att utveckla både yrkesområdena och oss själva som professionella yrkesutövare. Dessutom bidrar de i hög grad till att öka respekten för och kunskapen om våra yrken. Jag är inte lika stolt och glad över de usla villkor som många av våra ambitiösa forskande medlemmar har – och som med stor sannolikhet leder till att andra avstår från att satsa på en karriär inom akademien. Det borde vara en självklarhet att de som ägnar tid och kraft åt forskning har trygga tjänster och marknadsanpassade löner. Hur ska vi annars kunna locka fler till den akademiska världen – och därmed bidra till uppfylla att de mål, som både politiker och representanter för näringsliv och samhälle lyfter fram som viktiga förutsättningar för ökad välfärd och konkurrenskraft? Men så är det inte. I dag har många forskare en osäker tillvaro. Ungefär en tredjedel av den forskande och undervisande personalen vid universitet och högskolor har någon form av tidsbegränsad anställning, många med oklara anställningsformer. Alldeles för många som genomgår en forskarutbildning har otrygga försörjningar i form av utbildningsbidrag eller stipendier. För mycket värdefull tid går åt till att söka fortsatt finansiering, samtidigt som den långsiktiga planeringen försvåras. Så kan vi inte ha det! För att göra forskarkarriären mer attraktiv måste villkoren ses över. Både doktorander och disputerade forskare ska, i rättvisans namn, ha ordentliga anställningar och löner. Precis som andra i samhället ska de omfattas av de sociala trygghetsförsäkringarna, till exempel vid sjukdom, föräldraledighet och arbetslöshet. Det här är några av de krav som Saco har framfört till utbildningsminister Jan Björklund – och som vi hoppas få gehör för i den forsknings- och innovationspolitiska proposition som väntas till hösten. Men för att stärka Sveriges position som ledande kunskapsnation krävs stora förändringar på flera plan. Lärosätenas möjligheter till långsiktig planering måste förbättras, till exempel genom ökade direkta anslag och minskat beroende av externa medel. Fler forskartjänster måste inrättas och vi behöver fler disputerade lärare på » Det borde vara en självklarhet att de som ägnar tid och kraft åt forskning har trygga tjänster och marknadsanpassade löner. « FORSKNING Foto: Peter Rosén alla nivåer i utbildningssystemet. För att säkra kvaliteten på forskarutbildningen krävs också omfattande handledarresurser. Att all forskning dessutom måste kvalitetssäkras är självklart. Samhället och arbetslivet måste också bli bättre på att ta tillvara de nya rön som forskarna bidrar med! Det gäller att vi alla – yrkesverksamma, lärare och studenter – följer och värderar utvecklingen inom våra områden. Ett särskilt ansvar åligger cheferna, för att se till det finns utrymme för att ta till sig nya kunskaper. Med en samsyn om var vi står kunskapsmässigt och vart vi är på väg blir vi bättre rustade för att göra våra professioner tydligare för omvärlden. Det blir allt viktigare när beslutsfattare nu i högre grad frågar efter kostnadseffektivitet, evidens och kvalitet. Jag har förståelse för att forskningsfrågorna i det vardagliga livet kan kännas avlägsna. Samtidigt berör de, på ett eller annat sätt, alla SRAT-medlemmars olika professioner. En alldeles speciell betydelse har forskningen för yrkesgrupper med legitimation – tandhygienister, audionomer, optiker och kiropraktorer – eftersom vi ju har ett lagreglerat ansvar för att följa utvecklingen inom våra respektive professioner. Men det är ingen tvekan om att nya forskningsrön påverkar oss alla, nu och i framtiden. Att det dessutom kan vara så roligt och inspirerande att fördjupa sina kunskaper är en trevlig spin-off-effekt. Jag rekommenderar alla intresserade att läsa mer om forskningen och forskningens villkor, sett ur ett Saco-perspektiv, i skriften Den hållbara forskningspolitiken, som kan laddas ned från ww.saco.se. Jag hoppas att också utbildningsministern gör det! Anitha Wijkström SRAT-informationen nr 2 • 2012 7
Page 1 and 2: l l l Nr 2 - maj 2012 Forskning - e
Page 3 and 4: Ledare målmedvetenhet, samman- hå
Page 5: FORSKNING Forskning är grunden fö
Page 9 and 10: när ulrika jansson gick på optike
Page 11 and 12: Arbetsförmedlingens forskningschef
Page 13 and 14: Ingen forskning utan forskare! Det
Page 15 and 16: Ta alltid kontakt med SraT innan du
Page 17 and 18: örjade runt årsskiftet och i mars
Page 19 and 20: Kari lämnar över ordförandestole
Page 21 and 22: Högskolenybörjarna allt yngre all
Page 23 and 24: Lisbeth Svensson förverkligade sin
Page 25 and 26: Lotsförbundet arbetstid och viloti
Page 27 and 28: audionompriset 2012 Har tilldelats

– en garant för välfärden - SRAT

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?