Rapporten - Kirjastot.fi

1. Kartläggningens bakgrund i litteraturen
Målet för den första etappen av proj ektet Bittis var att göra en kartläggning av
bibliotekssituationen i de svenska grundskolorna i Finland. Enligt den ansökan som
riktades till Svenska kulturfonden år 2001 skulle kartläggningen fokuseras på följande
frågor:
o Sam arbetet m ellan skolan och de allm änna biblioteken i Svenskfinland
o Skolbibliotekets och det allm änna bibliotekets förm åga att ge service till de
svenska skoleleverna.
o Skolornas strategier vad gäller de krav på kunskaper i självständig
inform ationssökning som de nya undervisningsm etoderna för m ed sig.
o Läsning av skönlitteratur i skolorna.
Undervisningsm inisteriets Kunskapsstrategi för utbildning och forskning 2000-2004 och
Bibliotekspolitiska program 2001-2004 lyfter fram bibliotekens roll i undervisningen. I
strategin noteras att de nya skollagarna förpliktar och uppm untrar skolförvaltningen att
på alla nivåer söka m etoder genom vilka skolornas biblioteks- och inform ationstjänster
utvecklas så att de är tillräckligt m ångsidiga m ed tanke på undervisningen och studierna.
Sam tidigt konstateras att
”På grund av sparåtgärderna på 1990-talet har skolornas bibliotek och
inform ationstjänster utarm ats. I princip borde det inte ha blivit så, eftersom
läroplansgrunderna från år 1994 förutsätter att den lärande utvecklas till en person
som aktivt och självständigt skaffar sig inform ation och tilläm par den och som
också ställer sig kritisk till inform ationen.”
(Kunskapsstrategi för utbildning och forskning, s. 52 - 53)
Vidare konstateras i strategin att de nya skollagarna förpliktar och uppm untrar
skolförvaltningen att på alla nivåer söka m etoder genom vilka skolornas biblioteks- och
inform ationstjänster utvecklas så att de är tillräckligt m ångsidiga m ed tanke på
undervisningen och studierna. Dagens inform ationssam hälle ställer allt större krav på
detta om råde.
1

Det Bibliotekspolitiska program m et 2001 – 2004 kom m er m ed fem rekom m endationer
angående sam arbetet m ellan skolans och det allm änna bibliotekets och elevens
inform ationsförsörjning (Kirjastopoliittinen ohjelm a 2001 - 2004, s. 120 f):
o Att skolornas datasystem följer standardrekom m endationer
o Att skolbiblioteken och inform ationsförsörjningen sköts på ett professionellt sätt
o Att arbetsfördelningen blir klarare m ed hjälp av en
inform ationsförsörjningsstrategi
o Att grunda gem ensam m a tjänster där innehavaren besitter pedagogiska
kunskaper och bibliotekskunskaper
o Att bokbussarna utnyttjas effektivare för att vägleda elever och lärare i
inform ationssökning
Monica Nilsson skriver i sin bok Skolbiblioteket – skolans inform ationscentrum
om dagens inform ationssam hälle och påpekar att bibliotekarien har en lång tradition
bakom sig av inform ationssökning.
”I nform ationen i skolorna begränsas inte längre av lärobokens trygga sidor eller
antalet böcker i det egna skolbibliotekets hyllor . Mängden av inform ation är
obegränsad. Begränsningen är endast den egna fantasin, nyfikenheten och tiden.
I skolbiblioteken ligger en stor och outnyttjad resurs vilande. Här finns skolans nav!
o ett inform ationscentrum där all inform ation sam las och görs sökbar.
o ett nyfikenhetens centrum där läsglädjen och nyfikenheten blom strar.
o ett språk- och kulturcentrum där m öjlighet ges åt elever och lärare att skapa
förståelse och inlevelse för olika begrepp och företeelser i vårt sam hälle. ”
(Nilsson, 1998, s. 11)
2

Biblioteket är en m ycket betydelsefull påverkare av elevernas läsvanor och
språkutveckling. Tom as Rönström skriver i Ett läsande Norden : bokprat,
barnbokskaravaner och lässtafetter:
”Läraren har det prim ära ansvaret för att litteraturläsningen utvecklas och kom m er
att om fatta alla elever i klassen. Läraren vet vad eleverna har för intressen och
vilka starka och svaga sidor de har. Bibliotekarien har kunskapen om läm pliga
böcker inom olika intresseom råden, har läst m ånga av dem och kan förm edla dem
genom biblioteket. Det läsfräm jande arbetet kräver näm ligen goda kunskaper om
barn- och ungdom slitteraturen. Läraren hinner inte läsa alla bra böcker som kan
användas i läsundervisningen. Därför är det nödvändigt m ed ett sam arbete m ed en
bibliotekarie som har överblick över litteraturen och som har läst de flesta av de
aktuella titlarna. Ett skolbibliotek/ folkbibliotek m ed ett bra bokbestånd och goda
personalresurser är helt enkelt en nödvändig sam arbetspart. Det är det nära
sam arbetet m ellan läraren, bibliotekarien och eleverna som ger resultat.”
(Rönström , 2000, s. 11)
Unescos skolbiblioteksm anifest från år 1997 fastställer att skolbiblioteket skall erbjuda
tjänster i form av inform ationssökning, via litteratur och andra m edier som stöd för
studierna. Skolbiblioteken skall ingå i ett om fattande biblioteks- och inform ationsnätverk
enligt principerna i Unescos folkbiblioteksm anifest. På detta sätt ges hela skolsam hället
en m öjlighet att utveckla ett kritiskt tänkande. Skolbibliotekets m aterial är ett värdefullt
kom plem ent till lärom edel och erfarenheten visar att elevernas förm åga att läsa, skriva,
lösa problem och utnyttja inform ationsteknik förbättras, när bibliotekarier och lärare
sam arbetar.
Manifestet stipulerar vidare att:
”En effektiv och åskådlig verksam het förutsätter:
o Att tydliga m ål, prioriteringar och verksam hetsom råden för skolbiblioteket anges i
anslutning till läroplanerna
o Att skolbiblioteket organiseras och drivs professionellt
o Att skolbiblioteket är öppet för hela skolsam hället och att det är en del av det
om givande sam hället
o Att sam arbete m ed skola, föräldrar, andra bibliotek sam t m ed lokalsam hället
uppm untras.”
3

Andra undersökningar, rapporter och projekt som funnits som bakgrundsm aterial till
denna kartläggning är bl.a. Utbildningsstyrelsens rapport Opetuksen laatu
perusopetuksen 1 - 6 vuosiluokkien kouluissa vuonna 2000, en undersökning som
studerat undervisningsförhållanden i ett urval grundskolor. Avsnittet om skolbiblioteken
visar att situationen i Finland sällan uppfyller de krav som t.ex. Unescos m anifest
beskriver.
Böckerna Kirjasto koulussa (1999) och Koulu kirjastossa (2000) redigerade av Liisa
Niinikangas och utgivna av Utbildningsstyrelsen och Btj-Kirjastopalvelu har gett
betydelsefull bakgrundsinform ation i äm net. Kunskap om situationen i Sverige kan fås
bl.a. via www.skolverket.se
I uppsatsen Sam arbete bibliotek – skola, som Lise-Lotte Sundqvist skrev år 1996 vid
I nstitutionen för biblioteksvetenskap och inform atik (Åbo Akadem i) behandlades de
allm änna bibliotekens kontakt m ed skolorna i några svenskspråkiga kom m uner. I
Helsingfors har det gjorts en förfrågan om skolbiblioteken i de svenska grundskolorna
och gym nasierna år 2001.
Övrig litteratur se litteraturförteckningen.
4

2. Genom förandet av kartläggningen
Proj ektledarna sam m anställde i novem ber 2001 ett frågeform ulär. I januari 2002 sändes
det bearbetade och testade form uläret (se bilaga) ut till alla svenska grundskolor i
Finland. Finlands kom m unförbund om besörjde utskicket.
På grund av olyckliga om ständigheter blev utskicket något försenat. Genom att uppskjuta
sista inläm ningsdatum till sista februari och genom att sända ut påm innelsebrev till de
skolor som inte svarat inom utsatt tid blev svarsprocenten dock god, 75 procent för alla
skolor.
Fyra besvarade form ulär anlände så långt efter sista inläm ningsdag att de m åste läm nas
utanför kartläggningen.
2 .1 . Svarsandelar regionalt
Svarsandelarna fördelade sig på följande sätt:
Tabell 1 . Kartläggningens svarsprocent fördelat på de olika regionerna
ant al skolor skolor som svarat
5
svarsprocent
Nyland 125 93 74%
Åboland 28 18 64%
Österbotten 126 103 82%
Åland 27 14 52%
Språköar 10 8 80%
Sam m anlagt
3 1 6 2 3 6 7 5 %
Med ”språköar” m enas svenska skolor i enspråkigt finska kom m uner.

Tabell 2 . Kartläggningens svarsprocent fördelat på de olika skoltyperna
antal skolor skolor som svarat
6
svarsprocent
åk 7 - 9 40 27 68%
åk 1 - 6 262 199 76%
åk 1 - 9 14 10 71%
sam m anlagt 3 1 6 2 3 6
2 .2 Skolornas storlek
Förutom den regionala indelningen och indelningen i åk 1 - 6 och åk 7 - 9 användes
skolornas storlek som bakgrundsfaktor i undersökningen. I form uläret frågades efter
antal elever och lärare i skolorna. I denna rapport bestäm s skolornas storlek dock i
huvudsak enligt antal elever. I enlighet m ed rapporten Opetuksen laatu perusopetuksen
1-6 vuosiluokkien kouluissa vuonna 2000 har skolorna indelats i följande
storleksgrupper:
1. < 50 elever
2. 50 - 99 elever
3. 100 - 299 elever
4. > 299 elever
I ndelningen är dock inte helt jäm förbar m ed ovannäm nda rapport som endast om fattade
skolor m ed årskurserna 1 - 6, m edan Bittisundersökningen om fattar hela grundskolan. I
Bittisrapporten finns en del skolor m ed endast åk 1 - 4, m edan andra kan ha t.o.m . 0 - 9
eller 1 - 10! Det hade varit en fördel om form uläret innehållit en fråga om skolans
årskurser.
7 5 %

Skolorna m ed åk 7 - 9 är oftast stora skolor m ed över hundra elever. Elva av skolorna
m ed åk 1 - 9, som besvarat fom uläret har över 300 elever. Tre åländska skolor m ed
under 50 elever har åk 1 - 9. Dessutom finns Svenska Norm allyceum i Helsingfors m ed
240 elever. I skolan finns åk 7 - 9 sam t ett gym nasium . Kotka svenska sam skola har åk
1 - 9 sam t gym nasium m ed sam m anlagt 220 elever. I fortsättningen räknas Svenska
Norm allyceum till skolorna m ed åk 7 - 9 och Kotka svenska sam skola till skolorna m ed
åk 1 - 9. Skolor m ed endast åk 1 - 4 räknas till gruppen åk 1 - 6 i denna rapport.
Tabell 3 . Skolornas ( åk 1 - 6 ) storlek i de olika regionerna
elevantal
< 5 0
5 0 - 1 0 0
7
1 0 0 - 3 0 0
> 3 0 0
Nyland 25 30 17 6 78
Åboland 7 2 2 2 13
Åland 4 1 2 - 7
Österbotten 38 28 29 1 96
språköar 4 1 - - 5
sum m a
sum m a
7 8 6 0 5 1 9 1 9 9

3. Skolornas avstånd till det allm änna biblioteket
I frågeform uläret ingick frågor om skolans avstånd till kom m unens huvudbibliotek och till
närm aste filialbibliotek. Dessa svar har kom binerats till en variabel som visar avståndet
till närm aste allm änna bibliotek. Detta avstånd har indelats i följande grupper:
o Allm änt bibliotek i huset (0 = km )
o < 5km
o 5 - 9 km
o > 10 km
I vissa fall svarade skolorna endast m ed nam net på närm aste bibliotek. I sådana fall har
avståndet blivit uppskattat till m indre än fem kilom eter, m ed utgångspunkten att filialen
finns i närsam hället.
Tabell 4 . Skolornas avstånd till närm aste bibliotek
avstånd åk 7 - 9 åk 1 - 6 åk 1 - 9
8
antal skolor
allm änt bibliotek i huset 1 19 3 23
< 5 km 24 113 6 143
5 – 9 km 2 32 1 35
> 1 0 km - 35 - 35
2 7 1 9 9 1 0
Av de tjugotre skolor som har kom m unens bibliotek i skolbyggnaden är största delen
skolor m ed åk 1 - 6. En skola m ed åk 7 - 9, Cronhjelm skolan i Larsm o och två skolor
m ed åk 1 - 9, Höjdens skola i Ekenäs och Kum linge grundskola har också tillgång till ett
allm änt bibliotek i den egna skolan.
2 3 6

Skolorna m ed åk 7 - 9 ligger i allm änhet i kom m unens/ stadens centrum och har kort väg
till närm aste allm änna bibliotek. Nästan alla har m indre än fem kilom eter till biblioteket, i
de flesta fall till kom m unens/ stadens huvudbibliotek. Därem ot finns det m ånga skolor
m ed åk 1 - 6 som har långt avstånd till ett bibliotek. Alla skolor som har m era än tio
kilom eter till närm aste bibliotek är skolor m ed åk 1 - 6. 35 skolor har över tio kilom eters
väg och fyra av dessa har t.o.m . längre än tjugo kilom eter till närm aste bibliotek.
Tabell 5 . Avstånd t ill det allm änna biblioteket enligt storlek ( skolor m ed åk 1 - 6 )
avstånd < 5 0 elever 5 0 - 1 0 0 1 0 0 - 3 0 0 < 3 0 0
allm . bibliotek i huset 10 2 7 - 19
9
sum m a
< 5 km 29 35 40 9 113
5 – 9 km 17 12 3 - 32
> 1 0 km 22 13 - - 35
sum m a 7 8 6 2 5 0 9
Alla skolor m ed åk 1 - 6 som har ligger på långt avstånd från biblioteket är sm å och har
högst 100 elever, största delen av dem är skolor m ed 50 elever eller färre.
Största delen av skolorna m ed åk 1 - 6 m ed ett allm änt bibliotek i huset hör antingen till
de sm å skolorna m ed m indre än 50 elever, eller till de relativt stora m ed 100 - 300
elever.
Tillgång till bokbuss
En m ycket vanlig kontaktlänk m ellan skolan och det allm änna biblioteket är bokbussen. I
enkäten svarade skolorna på påståendet:
Bokbussen stannar vid skolan ........ ggr/ m ånad
Om skolan inte har angivit antal bokbussbesök är tolkningen den att ingen bokbuss
besöker skolan.
1 9 9

Tabell 6 . Skolornas tillgång till bokbuss enligt avstånd till biblioteket
bokbuss
10
ej bokbuss
allm änt bibliotek i huset 3 20 23
sum m a
< 5 km 26 117 143
5 - 9 km 25 10 35
> 1 0 km 28 7 35
alla
8 2 1 5 4 2 3 6
Största delen av de skolor som ligger på långt avstånd från biblioteket har i alla fall
tillgång till en bokbuss, oftast varannan vecka. Det finns sam m anlagt sjutton skolor som
saknar bokbussservice och som har över fem kilom eter till närm aste bibliotek. Sju av
dessa ligger på över tio kilpm eters avstånd från det allm änna biblioteket.

4. Skolbiblioteket
4 .1 Skolbibliotek eller boksam ling
Bittisenkätens första num rerade fråga behandlar skolans bibliotek eller boksam ling.
Skolorna om beds beskriva det eventuella biblioteksrum m et utgående från följande
påstående:
1 . I skolan finns följande slag av skolbibliotek eller boksam ling:
Svarsalternativen som gavs var:
€
€
€
€
Skolbibliotek/ boksam ling som delar utrym m e m ed annan undervisning, vilken
undervisning? .....................................................................................
Ett eget biblioteksutrym m e av storleken ................................................
En boksam ling som är utspridd i klassrum
Annat ................................................................................................
I Utbildningsstyrelsens rapport Opetuksen laatu (s. 117), ingår en liknande frågeställning
m ed ovannäm nda svarsalternativ. I fråga num m er ett har vi således valt att följa den
finska rapportens uppläggning. Tyvärr saknades ett fem te svarsalternativ, näm ligen
m öjligheten att kom m unens/ stadens bibliotek (= det allm änna biblioteket) är placerat i
skolan. Det fanns en del skolor som förm odligen lät bli att svara på enkäten av denna
orsak, då vissa av enkätens frågor inte passar skolor som har ett allm änt bibliotek i
byggnaden. Många skolor kryssade för flera av alternativen och gav en del kom m entarer
och förklaringar.
11

På basen av dessa olika faktorer har frågans svar kodats om på följande sätt:
- ”Eget rum ”. Tydligt eget rum för skolbiblioteket (m otsvarar ungefär punkt 2)
- ”Delat rum ” . Eget rum för skolbiblioteket, m en delat m ed annan verksam het
(m otsvarar ungefär punkt 1)
- ”Utspridd sam ling”. Boksam ling, utspridda böcker i klassrum , lärarrum osv.
(m otsvarar ungefär punkt 3)
- ”Allm änt bibliotek i skolan”
Denna indelning är således en tolkning av de olika svar och kom m entarer som fram förts.
Den ger en bild av hur det ser ut i de olika skolorna.
Tabell 7 . Olika typer av skolbibliotek / boksam lingar
åk 7 - 9 åk 1 - 6 åk 1 - 9 alla skolor
eget rum 16 60 5 82 35%
delat rum 2 70 - 72 31%
utspridd sam ling 8 50 1 59 25%
allm änt bibliotek i skolan 1 19 3 23 10%
sum m a 2 7 1 9 9 1 0 2 3 6
I Opetuksen laatu, en rapport som ”/ …/ presenterar resultaten av en nationell,
jäm förande utvärdering av undervisningens kvalitet i den grundläggande utbildningens
12
%
1 0 0 %
årskurser 1-6/ …/ ” hade 50 procent av skolorna ett särskilt rum för biblioteket. 17 procent
hade en boksam ling i ett rum avsett för undervisning, 20 procent en utspridd sam ling
och 13 procent var helt utan skolbibliotek, bland dem fanns en del skolor som hade ett
allm änt bibliotek i sin om edelbara närhet.

I de svenska skolorna förekom m er oftast boksam lingar som är utspridda i skolan eller
skolbibliotek som finns i rum där m an också har annan verksam het än sådan som har
anknytning till biblioteket.
Tabell 8 . Typ av skolbibliotek enligt antal elever, skolor m ed åk 1 - 6
< 5 0 5 0 - 1 0 0 1 0 0 - 3 0 0 > 3 0 0
eget rum 16 17 19 8 60
delat rum 27 27 15 1 70
utspridd sam ling 25 16 9 - 50
allm änt bibliotek i skolan 10 2 7 - 19
sum m a 7 8 6 2 5 0 9
I sm å skolor m ed åk 1 - 6 delar biblioteket/ boksam lingen oftare rum m ed annan
verksam het eller är utspridd i klasserna än i större skolor m ed åk 1 - 6.
Tabell 9 . Typ av skolbibliotek enligt region
alla skolor Nyland Åboland Åland Österbotten språkö
13
sum m a
eget rum 40 10 6 22 4 82
delat rum 28 5 36 3 72
utspridd sam ling 19 2 2 35 1 59
allm änt bibliotek i skolan 4 1 5 13 - 23
sum m a
1 9 9
sum m a
9 1 1 8 1 3 1 0 6 8 2 3 6
Ett eget bibliotek är alltså vanligast bland skolorna m ed åk 1 - 6 i Nyland, m edan de
österbottniska skolorna m ed åk 1 - 6 oftare har skolbibliotek som delar rum m ed annan
verksam het. Detta kan närm ast förklaras m ed det jäm förelsevis stora antalet sm å skolor
i Österbotten (< 50 elever: 38 skolor).

Eget rum
Många skolor som har uppgett att de har ett särskilt rum för skolbiblioteket har sam tidigt
en boksam ling utspridd i klassrum m en. En del näm ner att facklitteraturen är placerad på
annat håll. Exem pel från två skolor m ed åk 1 - 6 i Nyland:
”dessutom bokhylla m ed facklitteratur för lärare och elever t.ex. grupparbeten.
Utlånas ej.”
”Faktabibliotek i datasalen/ åk 1 Skönlitteratur i egna biblioteksutrym m en”,
En språköskola skriver på följande sätt:
”facklitteratur i äm nesrum , skilt bibliotek för åk 1 - 4 (1000 böcker)”
Ett specialfall utgör Rangsby lågstadieskola i Närpes som har följande
biblioteksarrangem ang:
- ”3 rum (ca 50 m ² , 1 rum barn- och ungdom sböcker). Biblioteket var tidigare filial.
Delat rum
Blev indraget för ca 10 år sedan och sköts nu av byarådet, som anställt en
bibliotekarie (3 h/ vecka) för att sköta utlåningen för allm änheten. Bokbussen
om besörjer en cirkulation av bokurvalet från huvudbiblioteket. Lärarna lånar m ed
eleverna. Man kan säga att utlåningen helt sköts ’på talko’ m en det fungerar.
Boksam lingen består i huvudsak av det tidigare filialbibliotekets egna böcker.”
Det är relativt vanligt att biblioteket/ boksam lingen delar rum m ed dataundervisningen i
skolan. 16 skolor som räknas till gruppen ”Delat rum ” uppger detta. Det kan ses som en
logisk lösning, eftersom m odern biblioteksanvändning också innefattar
inform ationssökning m ed dator. Biblioteket/ boksam lingen kan också dela rum m ed
m atsal, grupprum , specialundervisning eller språkundervisning.
14

Åtta skolor näm ner att biblioteket finns i en korridor, ett genom gångsrum eller en
tam bur. En sådan lösning är m ycket beroende av den enskilda skolans förhållanden och
förutsättningar och kan genom föras på ett m er eller m indre ändam ålsenligt sätt.
Utspridd sam ling
Till gruppen ” utspridd sam ling” räknas skolor m ed en boksam ling som är utspridd i
klassrum eller som tilläm par andra lösningar när skolan inte har något egentligt eget
skolbiblioteksrum . Här rym s m ycket varierande lösningar, gränsen till gruppen ”delat
rum ” är också diffus.
En del av skolorna i denna grupp använder sig av det kom m unala bibliotekets tjänster.
Så här skriver två skolor m ed åk 1 - 6 i Österbotten:
”Vi använder alltid huvudbiblioteket. Alla årskurser besöker biblioteket 1
gång/ m ånad, sam t vid behov. Alla lånar enskilt, sam t böcker att ha i klassen.”
”Vi går till filialbiblioteket varannan vecka”
Största delen av skolorna i gruppen m ed utspridd sam ling har inga kom m entarer. Några
beskriver i alla fall sin sam ling till exem pel såhär:
”2 sm å skåp.” Åk 7 - 9, Åboland
”Vi har fyra bokhyllor (biblioteket) i ett hörn i ett källarrum , som kallas förråd.
Hyllor för faktaböcker finns i korridoren” Åk 1 - 6, Österbotten
”Alla klasser har ett eget klassbibliotek (bokhyllor m ed böcker)” Åk 1 - 6,
Österbotten
15

4 .2 Skolbibliotekets öppethållning
I fråga num m er två efterfrågas:
2 . Bibliotekets öppettider ( tim m ar/ vecka) ..............................
I praktiken var det relativt få som svarade på denna fråga i form av en siffra. Endast 61
skolor (25 procent) uppgav att biblioteket är öppet under en viss tid. I stället svarade de
flesta att biblioteket är tillgängligt för eleverna under skoltid, antingen hela tiden fritt
eller under övervakning, alternativt m ed särskilt lov av lärarna.
Svaren har indelats i fyra grupper ”hela tiden”, ”lov/ behov” , ”tim m ar” och ”ej svar” på
basis av de fria svaren och angivna tim m ar. Om svaret har varit att biblioteket är öppet
m era än 20 tim m ar i veckan är tolkningen den att biblioteket är öppet hela tiden under
skoltid. Dessa grupper kan jäm föras m ed vilket slag av skolbibliotek skolan har.
Tabell 1 0 . Skolbibliotekets öppettider i olika typer av skolbibliotek
skolbibliotekstyp
öppet
eget rum delat rum
16
utspridd
sam ling
allm änt
bibliotek
hela tiden 40 31 17 9 97
lov/ behov 14 20 4 1 39
tim m ar 27 14 8 11 60
ej svar 1 7 30 2 40
sum m a 8 2 7 2 5 9 2 3
De skolor som har ett eget skolbibliotek har oftast sitt bibliotek öppet hela tiden under
skoltid. Vissa skolor kan ha speciella tider då klasserna besöker biblioteket eller särskilda
tider då den biblioteksansvariga är på plats, trots att biblioteket ständigt är öppet.
alla
2 3 6

Exem pel:
”2 tim m ar/ vecka m ed bibliotekarie på plats, annars öppet kl. 8 - 17 -> 45 h/ v.”
Språköskola
”klasserna har egna bibliotekstim m ar m en biblioteket är alltid öppet”
Åk 1 - 6, Nyland
Också i skolor som har skolbibliotek som delar rum m ed annan verksam het är biblioteket
för det m esta alltid tillgängligt. De skolor som saknar särskilda öppettider, d.v.s. där
eleverna får använda biblioteket endast under lärares övervakning, vid särskilt behov
eller m ed annan begränsning, utgör 17 procent av alla skolor.
Exem pel:
”Öppet alltid m en m ed en lärare m ed eleverna” ,
”Reserverat 1 tim / vecka för varje undervisningsgrupp. Därutöver enligt tillgång
och behov m ed klassläraren/ skolgångsbiträde.”
Skolor m ed åk 1 - 6, Nyland
”Alla klasser har lånetid 1 ggr/ vecka. Biblioteket är alltid tillgängligt för häm tning
av läs- och faktaböcker för skolbruk”
”Skolans tim resurs räcker inte till utan varje lärare sköter om respektive klasser
under raster” Skolor m ed åk 1 - 6, Österbotten
”Lärare går m ed sina elever vid behov, eller bokar biblioteket för en viss tim m e.
Inga allm änna öppethållningstider!” Åk 1 - 6, Åboland
”Vid behov, klassläraren handleder och övervakar. Beroende av prioritering i
tim planerna ibland bibliotekstim m e inskriven för tim lärare.” Språköskola
Av dem som uppger särskilda tim m ar då skolbiblioteket är öppet är öppettider på en, två
eller upp till sex tim m ar allm änna. Det är också m ånga som skriver att biblioteket är
öppet vissa raster under veckan.
17

Största delen av de skolor som inte har svarat på frågan om öppethållning har ett
bibliotek eller en boksam ling som är utspridd i skolan. Den som har utspridda
boksam lingar kan tolka frågan så att biblioteket/ boksam lingen alltid är tillgänglig eller,
som de flesta har gjort, att biblioteket inte egentligen existerar och därför inte heller har
någon öppettid.
Av dem som förts till gruppen ”ej svar” finns det dessutom en del som skrivit att de har
m öjlighet att utnyttja ett allm änt bibliotek i närheten eller att de använder sig av
bokbuss.
- ”skolan använder sig av kom m unens biblioteksbuss 1 gång / vecka (ca ½ tim m e)”
Åk 1 - 6, Nyland
Ett annat exem pel är en skola m ed åk 1 - 6 i Nyland, som har ett filialbibliotek på 200
m eters avstånd från skolan. Detta bibliotek har regelbundet öppet enkom för skolans
elever:
”2 h på m åndagar / enbart för skolans elever/ personal 3 h på tisdag kväll för
kom m uninvånarna”
De skolor som har ett allm änt bibliotek i skolhuset är i en annan situation. De kan kanske
inte helt bestäm m a över biblioteksanvändningen, m en det finns å andra sidan
bibliotekspersonal att anlita och också på andra sätt finns större resurser tillgängliga. De
allm änna biblioteken har bestäm da öppettider, som ofta är rätt rejäla. Det finns också
skolor som har tillgång till det allm änna biblioteket när som helst under skoltid, också då
bibliotekspersonalen inte är på plats:
”Filialbibl. - 1,5 h/ vecka på dagtid. Men vi har m öjlighet att utnyttja det på övriga
tider! JÄTTEBRA!” Åk 1 - 6, Åland
”Vi får använda biblioteket när vi vill, sam t att bibliotekarien är på plats från kl. 12
på fredagar!” Åk 1 - 6, Österbotten
Nästan hälften av skolorna m ed det allm änna biblioteket i huset har m öjlighet att fritt
utnyttja det under skoltid. Den andra hälften är hänvisad till bibliotekets öppettider som
under skoltid varierar från en tim m e till hela förm iddagar.
18

4 .3 . Skolbibliotekets storlek
Ett av alternativen i fråga nr 1 var:
Ett eget biblioteksutrym m e av storleken ........
Det finns vissa rekom m endationer för hur stort ett skolbibliotek borde vara. Enligt
rapporten Opetuksen laatu (s. 117) anses ett skolbibliotek vara tillräckligt stort om det
uppfyller följande kriterier:
o m inst 40 m ² om skolan har 4 klasslärare
o 50 m ² eller större om skolan har 5 klasslärare o.s.v. till högst 110 m ²
Av de svenska skolor som har svarat är det endast 35 procent (82 skolor) som
överhuvudtaget har ett eget rum för biblioteket. Andelen skolor m ed egna bibliotek
fördelar sig på följande sätt:
åk 7 – 9 sam t åk 1 – 9 61%
åk 1 - 6 29%
Av alla som har eget bibliotek uppger största delen hur stort deras bibliotek är.
Medeltalen ser ut på följande sätt:
Alla m ed eget bibliotek 39 m ²
Alla skolor m ed åk 7 - 9 m ed eget bibliotek 53 m ²
Alla skolor m ed åk 1 - 6 m ed eget bibliotek 33 m ²
Utgående från m åttet 10 m ² biblioteksrum per lärare upp till högst 110 m ² finns det
endast åtta skolor som har ett tillräckligt stort biblioteksrum . Av dessa åtta är sex skolor
sm å (< 50 elever) och belägna i relativt sm å kom m uner.
19

Följande skolor hör till de åtta:
Skola Skolbibliotek
Täcktom skola, 2 lärare, Hangö 20 m ²
Barösunds skola, 2 lärare, I ngå 20 m ²
Pernå kyrkoby skola, 3 lärare 60 m ²
Kirjala skola, 4 lärare, Pargas 45 m ²
Harrström skola, 2 lärare, Korsnäs 30 m ²
Rangsby lågstadieskola, 2 lärare, Närpes 50 m ²
Dessutom överstiger bibliotekslokaliteterna i två skolor i Marieham n, näm ligen Strandnäs
skola och Ytternäs skola, m åttet 110 m ² . Strandnäs skola om fattar åk 1 – 9 och har 273
elever och 45 lärare. Skolans bibliotek är 250 m ² stort. Ytternäs skola om fattar åk 1 - 6
och har 260 elever och 18 lärare. Skolans bibliotek är 154 m ² stort.
Många skolor har, förutom klasslärarna, uppgett tim lärare och andra vuxna som finns i
skolan. Det blir därför oklart hur m ånga lärare som kan räknas m ed i skolans
lärarkollegium , och därm ed kan m an inte direkt dra slutsatsen att alla andra skolor än
de näm nda skulle ha för sm å bibliotek. Det finns m ånga skolor m ed stora enskilda
bibliotek, såsom :
Granhultsskolan i Grankulla, en skola som om fattar åk 1 - 6 och har 433 elever och 28
lärare. Skolbiblioteket är 100 m ² stort. Lika stort är biblioteket i Vasa övningsskola (åk 1
– 6) m ed 300 elever och 28 lärare. Degerö lågstadieskola i Helsingfors m ed 135 elever
och 14 lärare har ett 90 m ² stort skolbibliotek. Cirka 80 m ² har Lyceiparkens skola i
Borgå, Helsinge skola i Vanda, Kungsvägens skola i Sibbo och Övernäs Högstadieskola i
Marieham n alla skolor m ed åk 7 - 9, sam t Övernäs skola (åk 1 - 6), också i Marieham n.
Vid en jäm förelse m ellan de olika länen i Finland är det endast på Åland som kraven på
tillräckliga bibliotekslokaler uppfylls helt och hållet, enligt rapporten Opetuksen laatu (s.
118). Sam m a resultat ger svaren på Bittisenkäten för Marieham ns del. Andra kom m uner
på Åland har ofta sitt kom m unbibliotek i skolan.
Anm ärkningsvärt är att det är så få skolor som uppfyller kriterierna för ett egentligt och
tillräckligt stort skolbibliotek.
20

4 .4 . Skolbibliotekets placering i skolbyggnaden
I enkäten ställdes fråga num m er tre:
3 . Om skolbiblioteket har ett eget utrym m e, var är det placerat i
skolbyggnaden? (ange även på en skala från 1 – 5)
Biblioteket är svårtillgängligt centralt placerat
1 2 3 4 5
Skolorna m ed egna skolbibliotek och skolorna där biblioteket delar rum m ed annan
verksam het bedöm de sitt biblioteks läge på följande sätt:
Tabell 1 1 . Skolbibliotekets tillgänglighet i skolor m ed eget eller delat skolbiblioteksrum
tillgänglighetsgrad eget rum
21
delat rum
1 svårtillgänglig 2 2
2 4 2
3 12 13
4 25 8
5 centralt placerad 39 19
ej svar - 28
alla 8 2
Största delen av skolorna m ed någon form av skolbibliotek ansåg att deras bibliotek är
centralt eller relativt centralt (skala: 4 - 5) placerat i skolan. Endast sam m anlagt 10
skolor (4 skolor m ed åk 1 - 6 och 2 skolor m ed åk 7 - 9) anser att deras biblioteksrum
är svårtillgängligt.
7 2

De skolor som ansåg att deras bibliotek är dåligt placerade gav kom m entarer som :
”På säm sta m öjliga plats”
”På andra våningen i gam la lärarbostaden”
”bakom auditoriet i ett slags förrådsrum ”
Risö skola i Larsm o som uppger att biblioteket är svårtillgängligt, konstaterar:
”Biblioteket verkar i år i tillfälliga utrym m en. Det kom m er nästa läsår att få helt nya
utrym m en.”
Bibliotek försedda m ed kom m entarerna ”I ändan av en korridor i övre våningen” och
”Skolan består av 2 byggnader och bibl. finns i sam m a hus som en av skolans klasser.”
har uppfattats vara värda en trea på skalan.
De skolor som bedöm er att deras bibliotek är centralt placerat har sällan särskilda
kom m entarer till detta. Några exem pel finns:
”Vårt bibliotek är ’skolans hjärta’” Kottby åk 1 - 6, Helsingfors
”Det är placerat ’m itt i skolan’” Mårtensdals skola, Vanda
”Nära skolans lärarrum + adm inistration ’väldigt’ centralt i skolbyggnaden”
Vasa övningsskola.
En skola värd att näm nas är Helsinge skola i Vanda (80 m ² ): - ” Sanering av
skolfastigheten pågår 2002. Biblioteket får en central plats (från o. m ed 2003-)”.
22

5. Skolbibliotekets m edia
5 .1 Boksam lingens storlek
En viktig fråga när det gäller skolans bibliotek/ boksam ling är boksam lingens storlek, i
fråga num m er fyra efterfrågas antal exem plar.
4 . Bibliotekets boksam ling 3 1 .1 2 . 2 0 0 1 ( ej läroböcker) ............... ex.
Svaren på denna fråga kan grovt indelas i tre grupper
o ett ungefärligt antal exem plar. Ofta angivet i form en ”ca 1 000 ex.”
o högsta num ret i en förvärvskatalog. Siffran är ofta m ycket exakt ”1 371 ex.”
(observeras bör att i den siffran kan sedan länge avskrivna eller försvunna
exem plar ingå).
o boksam lingens storlek är okänd (i denna grupp finns de skolor som har ett
allm änt bibliotek i huset).
De siffror vi har fått är således inte exakta, utan endast riktgivande.
Resultaten för hela Finland (Opetuksen laatu, s. 119) visar att cirka tjugo procent av
skolorna har högst 250 böcker i sin boksam ling, ett m ycket anspråkslöst tal. Motsatsen,
skolor m ed tillgång till ett välutrustat bibliotek (4 000 – 8 000 böcker) stannar vid sju
procent. Skolor m ed allm änna bibliotek är m edräknade. Med Bittisenkätens svar gjordes
sam m a jäm förelse. Den m insta boksam lingen som om näm ns bestod av 150 böcker.
Ytterligare fem skolor kunde räknas in i gruppen m ed 250 böcker eller m indre:
6 skolor < 250 böcker 2% av svaren
De välutrustade biblioteken förekom i flera skolor på svenskt håll:
36 skolor > 4 000 böcker 15% av svaren
Även här är de allm änna biblioteken m edräknade.
23

Uträkningen av böcker per elev i Bittisundersökningen ger m edeltalet 34 böcker/ elev.
I fall skolor m ed allm änt bibliotek räknas bort är m edeltalet ändå rätt högt, 29
böcker/ elev.
Vid en jäm förelse m ed rapporten Opetuksen laatu (s. 119) ser m an att m edeltalet för de
svenska skolorna är desam m a i båda rapporterna. Motsvarande siffra för finskspråkiga
skolor är 15 böcker/ elev.
Skolorna har indelats i fyra grupper på basis av böcker per elev:
Liten sam ling = < 14 böcker/ elev
Medelstor sam ling = 15 - 33 böcker/ elev
Stor sam ling = > 33 böcker/ elev
Vet ej = har inte uppgett sam lingens storlek
Fördelningen m ellan olika stadiers skolor ser ut på följande sätt:
Tabell 1 2 . Boksam lingens st orlek ( böcker/ elev) i olika st adiers skolor
sam ling åk 7 - 9 åk 1 - 6 åk 1 - 9
24
alla skolor
liten 11 37 - 48
m edelstor 12 70 6 88
st or 1 59 3 63
vet ej 3 33 1 37
sum m a
2 7 1 9 9 1 0 2 3 6
I dessa siffror ingår också de skolor som räknar ett allm änt bibliotek som skolbibliotek.
49 skolor har boksam lingar som räknat per elev är m indre än m edeltalet för
finskspråkiga skolor dvs. 15 böcker/ elev. Av skolorna m ed åk 7 - 9 är denna andel hela
42% och bland skolorna m ed åk 1 - 6 19% .

60 skolor m ed åk 1 - 6 eller 30% har stora boksam lingar (> 34 böcker/ elev). Endast en
skola m ed åk 7 - 9 och två m ed åk 1 - 9 har ett skolbibliotek vars sam ling per elev är
över m edeltalet. En av dessa skolor är Dragsfjärds högstadieskola, en liten skola m ed 54
elever och en boksam ling på 3 200 exem plar. Böckerna, i huvudsak facklitteratur och
böcker på främ m ande språk, är utspridda i äm nesrum och lärarrum .
Skolor (åk 1 – 9) m ed stora boksam lingar är Björneborgs svenska sam skola, (300 elever
och 10 000 böcker), och Sottunga skola, som är en m ycket liten skola m ed 15 elever,
m en m ed en förhållandevis stor boksam ling (500 böcker).
Tabell 1 3 . Boksam lingen storlek ( böcker/ elev) i de olika regionerna
sam ling
Nyland
Åboland
Österbotten
25
Åland
språkö
liten 21 4 22 - 1 48
m edelstor 40 4 36 5 3 88
st or 21 8 25 5 4 63
vet ej 10 2 22 3 - 37
9 2 1 8 1 0 5 1 3 8
Anm ärkningsvärt är att ingen skola på Åland har en sam ling som understiger m edeltalet
böcker/ elev. Också språköskolorna har rätt stora sam lingar i sina skolbibliotek.
Tabell 1 4 . Förhållandet m ellan antalet elever i skolan och antalet böcker i skolbibliotekets
boksam ling
elevstorlek/
böcker/ elev
< 5 0 elever 5 0 - 1 0 0 elever 1 0 0 - 3 0 0 elever > 3 0 0 elever
liten 2 13 22 11 48
m edelstor 22 28 30 8 88
st or 44 12 6 1 63
vet ej 14 10 11 2 37
sum m a
sum m a
2 3 6
sum m a
8 2 6 3 6 9 2 2 2 3 6

Skolans storlek m ätt i antal elever visar klart att sm å skolor oftare har stora sam lingar
om m an räknar m ed böcker/ elev. Över hälften av alla sm å skolor m ed m indre än 50
elever har boksam lingar som är över m edeltalet (15 böcker/ elev) i svenska skolor. Större
skolor har å andra sidan självfallet större sam lingar räknat i absoluta tal.
Slutsatsen är att skolorna ofta har boksam lingar som räknat i antal exem plar ser relativt
bra eller tillfredsställande ut. Antalet exem plar avslöjar därem ot inte boksam lingens
kvalitet. Såsom tidigare påpekats kan ett löpande num m er i förvärvskatalogen innehålla
både utslitna och försvunna böcker.
5 .2 Andelen facklitteratur
I fråga num m er fem om bads skolorna ge ett procenttal för andelen facklitteratur eller
uppslagsböcker i skolans boksam ling. Tjugo skolor (8% ) har sam lingar där andelen
facklitteratur utgör tio procent eller m indre i sina skolbibliotek. För hela landet ligger
procenten på 7% . 35 skolor, (15% ) har en boksam ling där fem tio procent eller m era
utgörs av facklitteratur. Motsvarande procent för hela landet är 30% (Opetuksen laatu, s.
119). I de allra flesta skolor utgör andelen facklitteratur m indre än hälften av
skolbibliotekets sam ling.
Tabell 1 5 . Andel facklitteratur i skolbibliotekets sam ling
facklitteraturens
andel / skoltyp
åk 7 - 9
åk 1 - 6
26
åk 1 - 9
alla skolor
m ycket liten < 1 0 % fack 16 1 17 7 %
liten 1 0 - 4 9 % 15 123 5 143 61 %
st or > 5 0 % fack 9 24 2 35 15 %
ej svar 3 36 2 41 17 %
sum m a 2 7 1 9 9 1 0 2 3 6
Den grova indelningen av skolornas boksam lingar i fack- och skönlitteratur får som
resultat att de finlandssvenska skolornas boksam lingar till övervägande del består av
skönlitteratur. Bibliotekens sam lingar i skolorna m ed åk 7 - 9 är dock något m era
fackbetonade.
%
1 0 0 %

5 .3 Andra m edier i skolbiblioteket
Ett bibliotek kan naturligtvis innehålla andra m edier än böcker. I fråga num m er sex togs
detta upp:
6 . Finns det andra m edier i biblioteket?
De m edier som föreslogs var:
prenum ererade tidningar och tidskrifter
cd-rom
videor
Dessutom gavs m öjligheten att ge exem pel på fler m edier utöver ovanstående. Frågan
gällde uttryckligen m edier i skolbiblioteket, m en svaren kan också ange att m edierna är
anskaffade för skolans bruk och inte placerade speciellt i biblioteket.
I följande tabell anges hur stor andel av skolorna som har uppgett att de har något
exem plar av m edierna i skolan.
Tabell 1 6 . Antal skolor som uppgett att de har olika m edia i sitt skolbibliotek
åk 7 - 9
åk 1 - 6
27
åk 1 - 9
alla skolor
har tidskrifter 17 92 8 117
har cd- rom 3 51 3 57
har videor 2 42 3 47
alla skolor 2 7 1 9 9 1 0
Tidskrifter finns i hälften av alla skolor, m en är vanligare i skolor m ed åk 7 – 9 än i
skolorna m ed åk 1 - 6. Det största antalet tidskrifter som näm ns är tjugo. Skolor m ed åk
1 - 6 prenum ererar i allm änhet på en till fem tidskrifter. Flera tidskriftsprenum erationer
finns endast i sådana skolor som har det allm änna biblioteket i huset och i de
Marieham nskolor som har ett bibliotek m ed egen bibliotekarie.
2 3 6

Tidskrifter som oftast näm ns är Eos och Kam ratposten. Andra slags tidskrifter som
förekom m er är serietidningar, pysseltidningar och LL-bladet. I sam band m ed proj ektet
”Tidningen till klassen” får m ånga skolor en dagstidning till skolan, vilket en del har
antytt i svaren på denna fråga.
Cd-rom finns i en fjärdedel av alla skolor och är vanligare i skolorna m ed åk 1 - 6. I
skolorna m ed åk 7 - 9 kan det finnas några enstaka cd-rom skivor, m edan skolor m ed åk
1 - 6 kan ha upp till fem tio cd-rom skivor.
Videor finns i en fem tedel av alla skolbibliotek, huvudsakligen i skolorna m ed åk 1 - 6.
Antalet kan variera m ellan ett och hundra.
Andra m edier som får enstaka om näm nanden är TV, m usik- och sagoinspelningar,
diabilder, spelkort och ” elevernas egen tidning”. En del skolor näm ner också datorer.
Datorer i skolbiblioteket behandlas i kapitel 5.9.
28

5 .4 Använda m edel för skolbiblioteket år 2 0 0 1
I fråga num m er sju ställdes följande fråga:
7 . Hur m ycket pengar för inköp till skolbibliotekets m ediebestånd?
är använt år 2 0 0 1 ? ...........................................................
budgeterat för år 2 0 0 2 ? ...................................................
Denna fråga visade sig vara svårbesvarad. I synnerhet sum m an för budgeterade m edel
för år 2002 var svår att ange. En delorsak var eventuellt att skolorna inte hunnit få
besked om budgeten i februari-m ars då enkäten skulle besvaras. Ett annat problem är
att skolorna ofta får en klum psum m a för all slags litteraturanskaffning. Flera skolor
skriver kom m entarer som tyder på detta:
”I sum m an ingår all litteratur utom lärom edel och undervisningsm aterial” -
”i alla äm nen, litt. anslag”
Skolor m ed åk 7 - 9, Österbotten
”Totalt för all litteratur (ej skolböcker)”
”Finns inte i kom m unala skolbudgeten anslag för biblioteksböcker”
Skolor m ed åk 1 - 6, Österbotten.
”Finns inget specifikt budgeterat i litteraturen ingår ju också lärom edel.”
Åk 1 - 6, Nyland
Den angivna sum m an är därm ed svårtolkad. Hur m ycket av anslaget används de facto
för inköp till skolbiblioteket?
Av alla svar var det 161 skolor (67% ) som överhuvudtaget besvarade frågan om
använda m edel år 2001. Till gruppen som svarat räknas inte de skolor som har ett
allm änt bibliotek i skolhuset. Medieanslaget för dem skiljer sig m arkant från ” vanliga”
skolbibliotek, av förekom m en anledning. Dessutom har skolor som uttryckligen skrivit att
läroböcker ingår i sum m an de angivit, uteslutits.
29

Bland de 161 skolor som angivit ett belopp för använda pengar år 2001, varierar
sum m an m ellan 0 och 35 000 m ark. Ett lysande exem pel är Sursik högstadium i
Pedersöre som verkligen satsar på sitt skolbibliotek m ed en budget på 35 000 m k.
Skolbiblioteket har en sam ling på 10 566 böcker och utlåningen är 19 lån/ elev. Såhär
lyder skolans kom m entarer:
”Vi har kontinuerligt under årens lopp köpt in böcker” ,
”Lärarna ger önskem ål om vilka böcker de har användning av och vill att
inskaffas. Dessutom köper skolbibliotekarien via inköp i olika bokhandlar in största
delen av skönlitteraturen självständigt (dvs ej på förslag av andra lärare)”
Övernäs skola och Övernäs högstadieskola i Marieham n har den största enskilda sum m an
60 650 m k, m en den delas m ellan de två stadierna.
Vesa Niinikangas har i en intervju m ed rektor Päivi Teppo vid Jyväskylän norm aalikoulu
diskuterat skolbibliotekets budget. Niinikangas ställer frågan om hur m ycket pengar som
borde reserveras för skolbiblioteket för att det skall kunna räknas som skolans
inform ationscentrum . Rektor Teppo svarar att för år 1999 användes 63 500 m k, 72,50
m k/ elev. I denna sum m a ingick inte de betydande anslagen för cd-rom skivor, som tas
från dataanslaget (ca 10 000 m k, år 1999). Men m ålet var att skolan, som är en skola
m ed åk 1 - 9 , inom en snar fram tid skulle uppnå anslaget 100 m k/ elev! (Kirjasto
koulussa, s. 253)
Trots tolkningssvårigheterna har vi valt att räkna ut ett m edeltal av de belopp som
angetts för år 2001 (med ovannäm nda reserveringar). Medeltalet blir då 54 m k/ elev.
Skolorna har indelats i följande grupper på basis av använda pengar/ elev till
skolbibliotekets m ediebestånd under år 2001:
< 55 m k/ elev (m indre än m edeltalet)
> 55 m k/ elev (större än m edeltalet)
Allm . bibl. = det allm änna biblioteket finns i skolhuset
Ej svar
30

Tabell 1 7 . Medieanslaget ( m k/ elev) i olika slags skolor
anslag åk 7 - 9 åk 1 - 6 åk 1 - 9
31
alla skolor
< 5 5 m k/ elev 16 86 2 104
> 5 5 m k/ elev 7 46 3 56
allm . bibl. 1 19 3 23
ej svar 3 48 2 53
sum m a 2 7 1 9 9 1 0
Endast en dryg tredjedel av alla skolor (56 skolor) som uppgett ett belopp för inköp till
skolbiblioteket överskrider m edeltalet 55 m k/ elev. 105 skolor uppger att de använt
m indre än 55 m k/ elev under år 2001.
Fördelningen regionalt bland dem som givit ett svar på frågan, ser ut på följande sätt:
Tabell 1 8 . Medieanslag ( m k/ elev) i de skolor som uppgett en sum m a, enligt region
anslag Nyland Åboland Åland Österbotten språkö
2 3 6
sum m a
< 5 5 m k/ elev 44 10 49 2 105
> 5 5 m k/ elev 26 2 5 19 4 56
sum m a 7 0 1 2 5 6 8 6
Två tredjedelar av skolorna i Nyland inhandlade m aterial till skolbiblioteket för m indre än
55 m k/ elev, i Österbotten är andelen skolor m ed litet m edieanslag ännu större. Därem ot
understeg inte m edieanslaget sum m an 55 m k/ elev i en enda skola på Åland.
1 6 1

Bland de skolor som använt m indre än 55 m k/ elev finns det några som noterar att de
fått stipendium :
”(2001) stipendium fr. sv. folkskolans vänner” (= 5000 m k = 13 m k/ elev)
Åk 7 - 9, Österbotten
”5000 m k (gåva av föreningen Hem och skola) Finns inget fast budgetbelopp och
inga löften om pengar från rektorns sida sedan flera år tillbaka” (= 14 m k/ elev)
Åk 1 - 6, Nyland
Även några av de skolor som har m era pengar än m edeltalet konstaterar att de får
understöd/ gåvor:
”vi ansöker om understöd” – (59 m k/ elev) Språköskola
”använt år 01: 2000 av skolans m edel sam t 10000 av donationsm edel (bl.a.
uppslagsverk)” - (69 m k / elev) Åk 1 - 6, Nyland
5 .5 Budgeterade m edel för år 2 0 0 2
Ännu färre skolor kunde svara på frågan om budgeten för år 2002. De flesta sum m or
som uppgavs m otsvarar i stort sett de m edel som använts för år 2001.
Tabell 1 9 . Antal skolor som kunde svara på frågan om budget för skolbiblioteket för år 2 0 0 2
åk 7 - 9 åk 1 - 6 åk 1 - 9
32
alla skolor
svarade på budgetfrågan 16 94 4 114
ej svar 10 86 3 99
allm änt bibliotek i huset 1 19 3 23
2 7 1 9 9 1 0
2 3 6

Knappt hälften av skolorna kunde ange en sum m a som budgeterats för skolans inköp till
skolbiblioteket. I kom m entarerna näm ns att budgeten ännu inte varit klar vid den
tidpunkt då enkäten ifylldes, i synnerhet gällde det skolor m ed åk 7 - 9. Många skolor
m ed åk 1 - 6 skriver att ingen särskild budget för biblioteksböcker finns. De ingår ofta i
anslagen för lärom edel.
I m ånga skolor köps böcker till skolbiblioteket ifall det råkar finnas pengar ”över” eller
om skolan får extra pengar i form av gåvor.
Så här skriver några skolor m ed åk 1 - 6 i Nyland:
”(böcker) köps om pengar finns. Vi servas väldigt bra av bokbussen”
”Har inte funnits anslag på m ånga år för annat än läroböcker, tyvärr! (och inte
ens tillräckligt för lärom edel)”
”I budgeten har vi en bokpeng på 550 m k/ elev som skall räcka till både
läroböcker och biblioteks anskaffningar. Om det blir pengar kvar efter
läroboksinköp köper vi fack- och skönlitteratur. Variationerna är stora från år till
år beroende på hur m ycket läroböcker m åste förnyas.”
Några andra kom m entarer:
”Biblioteksböcker skaffas i den m ån m an kan flytta över/ disponera om resurser
från andra konton, eller för stipendiepengar o.dyl. För AV-m edia finns en
budgeterad sum m a.” Åk 1 - 6, Österbotten
”Bokhandel, bokklubb, donationer av m indre o. större om fång (oregelbundet).
Våra böcker anskaffas för "höstm arknadspengar" och sporadiska stipendieslantar.
Ett norm alt år blir det c. 500” Språköskola
”I nköp via bokhandlar, när vi lyckas få litet pengar. (Jakobstads bokhandel, m en
ifall undertecknad är i H: fors/ Vasa/ Åbo kan inköp göras även i dessa städer, ifall
vi har pengar).” Åk 1 – 6, Österbotten
33

5 .6 Anskaffningsm etoder
Fråga num m er åtta lydde:
8 . Hur anskaffas m at erialet till skolbiblioteket i huvudsak.
I nom parentes gavs exem pel på m öjliga vägar: t.ex. genom inköp i bokhandel, genom
donationer.
I nga svarsalternativ gavs, skolorna fick form ulera svaren fritt. De vanliga kanalerna är
naturligtvis oftast om näm nda, flera alternativ kan passa in på sam m a skola. Svaren
indelades på följande sätt:
o bokhandel (kom m entaren: ”via inköp” räknas till denna grupp)
o kringresande försäljare
o bokklubbar
o förlag eller olika kataloger
o donationer
Enstaka andra kanaler utom ovannäm nda räknas till gruppen ” Annat”. Dessutom kan
noteras att 20 skolor eller nio procent näm nde realisationer som ett viktigt sätt att skaffa
böcker. Några skolor läm nade frågan obesvarad.
En skola m ed åk 1 - 6 i Åboland konstaterar att m an inte alls köper in biblioteksböcker:
”Anskaffas inte (sparbudget). Eftersom stadsbiblioteket ligger så nära har vi
prioriterat annat.”
34

De 23 skolor som har allm änt bibliotek i skolhuset räknas inte m ed i detta sam m anhang.
Tabell 2 0 . Andelen skolor som begagnar sig av olika anskaffningsm etoder för inköp av böcker till
skolbiblioteket
åk 7 - 9
35
åk 1 - 6
åk 1 - 9
alla skolor
bokhandel 96% 73% 100% 77%
kringresande 4% 14% 0% 12%
bokklubb 19% 20% 14% 20%
förlag/ katalog 15% 14% 14% 15%
donationer 42% 41% 57% 42%
annat 12% 6% 29% 7%
N 2 6 1 8 0 7
I nköp i bokhandel
Nästan tre fjärdedelar av alla skolor skaffar sina böcker till skolbiblioteket via inköp i
bokhandel, en traditionell och självklar inköpskanal. Förutom det självklara i att anlita en
bokhandel kan en förklaring till den stora procenten som anger detta alternativ också
bero på frågeställningen. Exem plet m ed bokhandel och donationer upprepas i m ånga
svar (slentrianm ässigt?), utan närm are förklaringar.
Till kategorin bokhandlar räknas också de svar som anger ” via inköp” utan att specificera
kanalen.
2 1 3

Kringresande försäljare
Elva procent av skolorna anlitar kringresande försäljare som söker upp skolorna m ed
erbj udanden om enstaka böcker eller praktverk. Lärom edelsförlag som besöker eller
ordnar försäljningsutställningar för skolan kan också räknas till gruppen kringresande
försäljare. Hit räknas också andra företag, exem pelvis Tibo-trading. Tibo
(= Tidningsbokhandeln, Pargas) reser runt och erbjuder biblioteksm aterial i en bokbuss.
Bokklubbar
”Av kringresande försäljare har vi också skaffat t.ex. fakta-böcker”
Åk 1 - 6, Österbotten
”T.ex. år 2001 har böcker skaffats från kringresande bokhandel (Tibo-trading) vi
har fått böcker från Lisi Wahls stiftelse donation och vi har också köpt av
försäljare som kom m it till skolan (t.ex. Pedinform )” Åk 1 - 6, Nyland
Aderton procent av skolorna hör till någon bokklubb och skaffar böcker via dem . De
bokklubbar som näm ns vid nam n är de rikssvenska bokklubbarna Barnens bokklubb och
Läseklubben.
Förlag/ kataloger
Tretton procent av skolorna näm ner att de beställer sina biblioteksböcker direkt via förlag
eller olika kataloger som kom m er till skolan. Några påpekar att det också finns
skönlitteratur i lärom edelskatalogerna. I några fall näm ns att anskaffningarna till
biblioteket görs i sam band m ed den allm änna anskaffningen av litteratur till skolan.
36

Donationer och gåvor
Donationer och gåvor näm ns i svaren för nästan fyrtio procent av alla skolor. Denna
anskaffningsm etod är av varierande betydelse för olika skolor. Det finns skolor som
nästan uteslutande skaffar sina böcker på detta sätt.
Några skolor m ed åk 1 - 6 i Nyland:
”donationer i huvudsak”
”donationer och inköp (80% - 20% )”
”böcker skaffas genom donationer, Lisi Wahls stiftelse (Hem o. skola), lite
facklitteratur för lärare. Enstaka böcker som belyser olika tem an i anslutning till
lärostoffet”
”Genom inköp från bokhandlar och förlag m ed stipendiepengar sam t genom
donationer av nuvarande och tidigare elever”
”Genom inköp i bokhandeln och donationer. Under senaste år m est donationer. I
år (febr.) har vi gått ut till hem m en m ed en begäran om bokdonationer. Hittills
har vi fått ta em ot ca 50 ex.” Åk 1 – 6, Österbotten
”delvis genom direkta bokdonationer (Riksföreningen Sverige - kontakt) eller m ed
pengar av fonder och då köper vi från en bokhandel eller direkt från förlaget.”
Språköskola
För andra skolor utgör donationerna en m indre viktig del av anskaffningarna:
- ”Genom inköp i bokhandel 30% , genom representanter som besöker skolan 50% ,
via kom m uner 15% , donationer 5% .” Åk 1 – 6, Österbotten
Hem - och skola föreningar, Svenska folkskolans vänner, Svenska kulturfonden
(stipendier), Lisi Wahls stiftelse, skolelevernas hem och andra privatpersoner, näm ns i
svaren som donatorer. Jörn Donners lyrikdonation till de finlandssvenska skolorna
om näm ns av två skolor. Skolorna anger inte alltid vem som donerar, endast att
donationer förekom m er.
37

Ett slag av donationer är att få avskrivna böcker från det allm änna biblioteket:
Annat
”* tanken är att även anta donationer * tillsvidare sker m aterialanskaffningen
genom inköp i bokhandel * En idé om sam arbete m ed stadsbiblioteket har också
utarbetats i skolan. Då kunde vi erhålla "avskrivna" böcker från biblioteket.
Förhandlingarna skall inledas.” Åk 1 – 6, Nyland
”Merparten genom inköp i bokhandel/ varuhus. En del av vår faktalitteratur
donerats av privatpersoner eller organisationer. Vid huvudbibliotekets flytt till nya
utrym m en (tidigare inhyst i sam m a byggnad) har erhållits en del faktalitteratur.”
Åk 1 – 6, Österbotten
Fyra skolor beställer böcker till biblioteket via I nternet. Vilka webbplatserna är näm ns
inte. Skolorna i Marieham n beställer sina biblioteksböcker via Bibliotekstjänst i Sverige.
Några skolor näm ner lopptorg och antikvariat.
Realisation
I ntressant att notera är att bokrealisationen eller bokrean uttryckligen näm ns som ett
anskaffningsalternativ i nio procent av svaren. Skolor m ed bokrean som huvudsaklig
inköpskanal köper således inte in nyutgiven litteratur utan nöjer sig m ed ett äldre urval.
”Genom inköp i bokhandel i Vasa. Klassläraren i åk 6 tar åk 6 till Vasa och
eleverna väljer i sam råd m ed läraren ut vilka böcker som köps in. Vanligen sker
det i sam band m ed bokrean i början av vårterm inen.”
Åk 1 – 6, Österbotten
”Bokrean bevakas noggrant årligen. De flesta böckerna är köpta på rea.”
Åk 1 – 6, Åboland
”Ansvarig beställer eller gör direkta uppköp. Rean är viktig!” Åk 7 – 9, Åboland
38

5 .7 Boksam lingens aktualitet
Belysande för skolbibliotekets och sam lingens aktualitet är uppgiften om när böckerna
köpts in, exem pelvis under vilka år. Utgivningsåren för böckerna i skolbiblioteket talar
också sitt tydliga språk. I fråga num m er nio om bads skolorna göra en uppskattning av
bokbeståndets ålder, uttryckligen m ed tanke på hur gam la största delen av
skolbibliotekets böcker är. Tillgången till en förvärvskatalog eller accessionskatalog gör
det lättare att besvara frågan, utan detta arbetsredskap kan det bli fråga om en m ycket
grov uppskattning. Skolorna om bads kryssa för ett av alternativen.
9 . Störst a delen av böckerna i skolbiblioteket är anskaffade:
€
€
€
€€
för m indre än fem år sedan
för 5 - 9 år sedan
för 10 - 19 år sedan
för över tjugo år sedan
I den landsom fattande rapporten Opetuksen laatu (s. 120) ställdes sam m a fråga m en
svarsalternativen var något fler: (< 5 år, 5 - 9 år, 10 - 14 år, 15 - 19 år, sam t > 20 år).
Svaren på Bittisenkäten fördelade sig på följande sätt:
Tabell 2 1 . Bokbeståndets ålder i olika skolors skolbibliotek
åk 7 - 9 åk 1 - 6 åk 1 - 9
39
alla skolor
< 5 år 19% 12% 10% 12%
5 – 9 år 30% 25% 40% 26%
1 0 - 1 9 år 44% 38% 40 % 39%
> 2 0 år 4% 15% 10% 14%
ej svar 4% 11% 0% 9%
100% 100% 100% 100%
N 2 7 1 9 9 1 0
2 3 6

I denna tabell m edräknas skolor m ed allm änna bibliotek i huset, för att göra resultatet
jäm förbart m ed rapporten Opetuksen laatu. Osäkerhet om bokbeståndets faktiska ålder
har gjort att m ånga skolor kryssat för flera av alternativen, då har tolkningen varit det
”nyaste” alternativet. Om en skola alltså både har kryssat för att de har böcker som är
10 - 19 år gam la och 5 - 9 år gam la räknas de i kategorin ”5 - 9 år”.
Man kan konstatera att böckerna i skolbiblioteken ofta är gam la. Fjorton procent av alla
skolor har huvudsakligen böcker som är äldre än tjugo år. Gam la böcker finns i
synnerhet i åk 1 - 6. I rapporten Opetuksen laatu är andelen skolor m ed böcker äldre än
tjugo år tio procent. 39 procent av skolorna har huvudsakligen böcker som är m ellan 10
och 19 år gam la. Denna andel är m indre än i den landsom fattande rapporten. De skolor
som har nyare böcker än fem år utgör tolv procent av alla skolor, m ot fem procent i den
landsom fattande undersökningen som endast om fattade åk 1 - 6 (Opetuksen laatu). I åk
7 - 9 finns det oftare nya böcker än i åk 1 - 6.
Undersökningen Opetuksen laatu jäm förde bokbeståndets ålder i skolor av olika storlek.
Där konstaterades det att de sm å skolorna har de äldsta boksam lingarna. Sam m a
förhållande gäller i de finlandssvenska skolorna.
Tabell 2 2 . Bokbeståndets ålder i skolor av olika storlek
< 5 0 elever 5 0 - 1 0 0 1 0 0 - 2 9 9 > 3 0 0 elever
40
alla skolor
< 5 år 2% 14% 20% 18% 12%
5 - 9 år 30% 19% 29% 23% 26%
1 0 - 1 9 år 38% 37% 36% 55% 39%
> 2 0 år 15% 24% 6% 5% 14%
ej svar 15% 6% 9% 0% 9%
N 8 2 6 3 6 9 2 2
Över hälften (53% ) av skolorna m ed färre än fem tio elever har bokbestånd som
huvudsakligen är äldre än tio år. Det är bara två procent av de m insta skolorna som har
bokbestånd som är nyare än fem år. Andelen stora skolor m ed över 300 elever som har
relativt nya böcker är aderton procent.
2 3 6

Några skolkom m entarer:
”Vi har m ånga gam la böcker” Åk 1 – 6, Österbotten
”De gam la böckerna är arv från gam la folkskolor” Språköskola
”Böckerna är kontinuerligt anskaffade under ca 30 år” Åk 1 – 6, Åboland
”ca 440 st för < 5 år sedan, 480 5-9 år sedan, 420 10-19 år sedan, 1300 > 20 år
sedan av vilka ca 600 st torde var "på vinden" ??” Åk 1 – 6, Nyland
”Vi har kontinuerligt under årens lopp köpt in böcker” Åk 7 – 9, Österbotten
5 .8 . Klassuppsättningar
Efterfrågan på klassuppsättningar av böcker har ökat på nytt. En klassuppsättning
innebär att en bok finns i tillräckligt m ånga exem plar för en klass, en bok för varje elev.
Vanligtvis avses m ed en klassuppsättning 15 - 25 exem plar av sam m a boktitel. På
åttiotalet fanns det ännu klassuppsättningar kvar i skolorna. Under nittiotalets spartider
krym pte anslagen både för skolorna och de allm änna biblioteken. Valet blev att hellre
köpa flera olika böcker för pengarna än att satsa på fler exem plar av sam m a titel. I nköp
av klassuppsättningar hör num era till ovanligheterna.
Nu har skolorna börjat fråga efter dem igen. Några exem pel ur enkätens fråga om
visioner (nr 26), belyser efterfrågan.
Skolor m ed åk 1 - 6 i Österbotten:
”STORT behov av att uppdatera skolans handbibliotek m ed skönlitteratur i alla
årsklasser och i klassuppsättningar!!!”
”Budgetm edel för att köpa in klassuppsättningar av läm pliga böcker för
lågstadiet.”
”Önskar att bokbussen fortsätter, att den kan serva oss m ed klassuppsättningar,
att den kom m er varje vecka”
Skolor m ed åk 1 - 6 i Nyland:
”Viktigt att kom m unens filialbibliotek hålls kvar, får pengar för bokköp! Härligt
vore m ed klassuppsättningar av några böcker (skönlitteratur.) så m an kunde läsa
sam tidigt i klassen”
41

”Vision: Fullständigt handbibliotek i klasserna dvs fackböcker + hela
klassuppsättningar m ed sam m a barn- el/ och ungdom sbok så att alla sam tidigt
kan läsa sam m a bok! - vilken dröm för m odersm ålsundervisningen, m en våra
klasser är stora (< 18 elever/ åk) Önskem ål: en klassuppsättning borde finnas
som skolorna kan låna”
Fråga num m er tio lydde:
1 0 . Hur m ånga klassuppsättningar ( ca 2 0 ex. av sam m a boktitel) finns det i
skolbiblioteket? ca .......... st
Endast 75 skolor, det vill säga 32 procent av alla som svarade har åtm instone en
klassuppsättning i skolan. En skola i Åboland har det största antalet klassuppsättningar,
75 titlar. Tio skolor har en enda klassuppsättning och fem ton skolor har två. Ett m edeltal
på åtta klassuppsättningar gäller för alla skolor m ed en eller flera klassuppsättningar.
Skolorna har indelats utgående från m edeltalet i tre grupper:
< 8 klassuppsättningar = få
> 8 = m ånga
saknar klassuppsättning/ inget svar = inga
Tabell 2 3 . Mängden klassuppsättningar i olika skolor
åk 7 - 9 åk 1 - 6 åk 1 - 9
42
alla skolor
m ånga 11 13 3 27
få 10 35 3 48
inga 6 151 4 161
sum m a 2 7 1 9 9 1 0
2 3 6

Klassuppsättningar är vanligare förekom m ande i skolorna m ed åk 7 - 9, en stor andel
skolor m ed åk 1 - 6 har inga klassuppsättningar överhuvudtaget. Några sm å skolor har
konstaterat att deras klassuppsättningar består av färre böcker än tjugo. Andra skolor
har valt att köpa färre exem plar i en uppsättning (5 - 10 ex.), som kan läsas i grupp. Det
är i huvudsak skolor m ed eget biblioteksrum som har klassuppsättningar.
”inhandlade för egna pengar från En bok för alla, Hem och skola har lovat betala
räkningen den 15 februari.” (10 exem plar)
”halvklassuppsättningar av ord-faktaböcker finns det flera av”
Skolor m ed åk 1 - 6 i Nyland
I frågeform uläret frågades inte vilka klassuppsättningar skolan har. Därför är det ytterst
få skolor som näm nt boktitlar. Några titlar har näm nts: Bibeln (från år 1917), psalm bok,
ordlista, atlas, Hem söborna av August Strindberg. Man kan anta att andra skolor också
har den här typen av böcker, m en ändå inte räknat m ed dem i detta sam m anhang.
5 .9 Datorer i skolbiblioteket
De allm änna biblioteken i Finland har datoriserats i snabb takt. I det avseendet har
finländska allm änna bibliotek vunnit erkänsla i världen. Modern datateknik sam sas m ed
traditionella boksam lingar. Även inom skolvärlden vinner datorerna insteg. De flesta
skolor har vid dethär laget datorer m ed I nternetanslutning.
I fråga num m er elva ställdes frågan
1 1 . Hur m ånga datorer är placerade i skolbiblioteket?
m ed följdfrågan
1 2 . Hur m ånga av dessa har I nternetanslutning?
Båda frågorna gällde uttryckligen datorer som är placerade i skolbiblioteket.
I litteraturen om skola och bibliotek pekar m an på behovet av m odern datateknik i
skolbiblioteken. Datorerna är idag ett viktigt redskap för effektiv inform ationssökning.
43

Undervisningsm inisteriet i Finland har i kunskapsstrategin för åren 2000 - 2004 satt som
m ål att alla lärare och elever ska få tillgång till tidsenliga bibliotekstjänster m ed
datautrustning och kontakter via nätet. I nform ationssökningen ska förbättras m ed hjälp
av m odern utrustning (Koulu kirjastossa, s. 126).
I den rikssvenska boken Skolbiblioteket – skolans inform ationscentrum ger författaren
m era konkreta förslag på vad som bör ingå i det m oderna skolbiblioteket m ed hjälp av en
checklista för ditt skolbibliotek som ger ett m ått på skolbibliotekets standard:
I checklistans åttonde punkt behandlas I T, och de fyra första punkterna lyder:
o ny och aktuell teknik?
o datoriserad bibliotekskatalog?
o cd-rom uppslagsverk?
o Internetuppkoppling?
(Nilsson, M: Skolbiblioteket – skolans inform ationscentrum , s. 26f)
Antalet skolor som har svarat att de har m inst en dator i skolbiblioteket är 86. I fall
skolan uppgett att datorerna finns intill eller i anslutning till biblioteket, är de
m edräknade i gruppen ” dator i/ intill skolbiblioteket”. Dessutom finns det 53 skolor som
har kom m enterat frågan och näm nt att det finns datorer i skolan m en på annat håll än i
biblioteket. De finns i gruppen ”dator annanstans i skolan”. De skolor som läm nat frågan
obesvarad har m öjligen datorer någonstans i skolan, m en inte i skolbiblioteket. Dessa har
placerats i gruppen ” ingen dator/ ej svar”. I sam m a grupp finns också de som svarat att
de inte har datorer i skolbiblioteket. I detta fall kan m an inte heller veta säkert om skolan
har datorer annanstans i skolan eller inte.
Tabell 2 4 . Dator i/ intill skolbiblioteket eller annanstans i skolan enligt skoltyp
åk 7 - 9
44
åk 1 - 6
åk 1 - 9
alla skolor
dator i/ intill skolbiblioteket 10 70 6 86
dator annanstans i skolan 4 48 1 53
ingen dator/ ej svar 13 81 3 97
alla 2 7 1 9 9 1 0
2 3 6

Tabell 2 5 . Typ av skolbibliot ek m ed eller utan datorer
eget rum delat rum
45
utspridd
sam ling
allm änt
bibliotek
dator i / intill skolbiblioteket 42 33 - 11 86
dator annanstans i skolan 6 10 33 4 53
ingen dator 34 29 26 8 97
N 8 2 7 2 5 9 2 3
Över hälften av skolorna m ed ett särskilt skolbibliotek har en eller flera datorer i eller
intill sitt bibliotek. Men således finns det också biblioteksrum utan datorer i 34 skolor.
Också i de skolor vars bibliotek delar rum m ed annan verksam het är det vanligt att det
finns datorer i biblioteket. Det finns skolor som valt att låta datasal och bibliotek dela
rum . Det kan vara oklart om rum m et är ett bibliotek försett m ed datorer eller ett
bibliotek och en datasal som delar rum .
I en språköskola bildar datasalen och biblioteket ett m ediatek:
”5 datorer -> m ediatek/ infotek, eftersom biblioteket och datasalen är öppen för
edukanderna varje dag kl. 8 - 17.”
I en annan skola beskriver den ansvariga för biblioteket situationen så här:
”Bibban och datasalen delar ett STORT klassrum . (halva och halva) En del av
bokhyllorna är placerade som 'vägg' och jag som både ansvarar för bibban och finns
på plats då även datorsidan är i användning (sam t har 'datortim m e' m ed m ina
elever sam tidigt som andra klasser lånar) tycker inte att det stör.”
alla
2 3 6

Datorerna är ofta placerade i klassrum enligt skrivna kom m entarer. Andra konstaterar att
de har datorerna i en datasal. I vissa skolor vågar m an inte placera datorer i biblioteket
då rum m et inte går att låsa. Exem plen kom m er från skolor m ed åk 1 - 6 i Nyland.
”skolans datorer finns (i huvudsak) i skolans datasal, innanför lås! så gott som
alla (25-30 st) har I nternetanslutning”
”I ngen, p.g.a. att det (biblioteket) inte kan låsas. Men datorerna i skolan får
användas då de behövs. Alla skolans datorer är I nternetanslutna.”
I skolor som saknar ett egentligt skolbiblioteksutrym m e finns datorerna oftast på sam m a
plats som böckerna, i klassrum m en. Tre skolor har uttryckligen skrivit att de har en
datasal, en av dessa kallar det för ” forskarrum ” :
”Vi har inget skolbibliotek, m en ett "forskarrum " och där finns 10 datorer sam tliga
m ed I nternetanslutning”. Åk 1 – 6, Österbotten
I de skolor där det finns datorer är i allm änhet alla eller största delen I nternetanslutna.
46

6. Skolbibliotekets tekniska skötsel
6 .1 Ansvarig för skolbiblioteket
I fråga num m er sjutton frågades efter den ansvariga för skolans biblioteksarbete.
1 7 . Ansvarig för skolbiblioteket är
Nam n ............................................................................................
Tjänst eller befattning ...................................................................
Ansvarig för skolans bibliotek är i de flesta fall någon av skolans lärare. Av alla de 236
skolorna har 177 en lärare som skolbiblioteksansvarig. Läraren kan vara
rektor/ föreståndare, klasslärare, tim lärare eller förskollärare. I skolor m ed åk 7 - 9 är det
fortfarande vanligt att m odersm ålsläraren sköter uppgiften. I fyra skolor hör den
skolbiblioteksansvariga till gruppen övrig personal inom skolan. Gruppen inbegriper en
assistent, två skolgångsbiträden och en kanslist .
Biblioteksutbildade bibliotekarier eller biblioteksfunktionärer finns i 14 skolor. Av dem har
6 skolor den fördelen att de har kom m unens/ stadens bibliotek (= det allm änna
biblioteket) eller dess filial i skolbyggnaden eller strax intill. På så sätt har skolan kunnat
använda det allm änna biblioteket och dess personal som ett skolbibliotek.
Ett undantag är Vasa Övningsskola som har en person anställd som biblioteksbiträde. I
Marieham n har sju skolor fackutbildade bibliotekarier anställda för skolans bibliotek.
Det råder en viss begreppsförvirring när det gäller beteckningen ”bibliotekarie”. Fjärde
paragrafen i Biblioteksförordningen (1078/ 1998) stipulerar en m inim inivå för behöriga på
om rådet: ”Av den personal som avses i 8 § 1 m om . bibliotekslagen (904/ 1998) skall
m inst två tredjedelar ha högskoleexam en, institutexam en eller yrkesinriktad
grundexam en, i vilken ingår eller utöver vilken har slutförts m inst 20 studieveckors
äm nesstudier eller yrkesinriktade studier inom om rådet för biblioteks- och
inform ationstjänster”. Behörighetsvillkoren har ändrats under årens gång, m en i
praktiken har en bibliotekarie eller en inform atiker ofta fem års universitetsstudier, i
vilket studier i biblioteksvetenskap eller inform ationsförvaltning ingår, bakom sig. En
lärare som sköter ett skolbibliotek kan alltså inte autom atiskt kallas bibliotekarie.
47

6 .2 Avlönad tid för skolbiblioteksarbete
I sam band m ed fråga sjutton ställdes dessutom frågan:
Avlönad tid för skolbiblioteksarbete .................. tim m ar/ vecka
Enligt UKTA (Kom m unalt tjänste- och arbetskollektivavtal för undervisningssektorn,
bilaga 1 § 23) får den lärare som sköter skolans bibliotek en årsveckoövertim m e om
biblioteket är öppet en tim m e i veckan under läsåret. Med två tim m ars öppethållning och
m inst 3 500 boklån under föregående läsår får läraren 2 årsvh och 3 årsvh om boklånen
uppnått antalet 6 000 föregående läsår och biblioteket hållit öppet tre tim m ar i veckan.
Dessutom får en lärare per skola, som har m inst sex lärare en tim m e för skötsel av
referensbibliotek. Vilken lärare som helst kan ges uppgiften som skolbiblioteksansvarig
(FSL ordf. Dan Johansson).
Under de svåra åren på 90-talet skars tim arvodena ner på de flesta skolor och på m ånga
håll har ersättningarna för skötsel av skolbibliotek inte betalats sedan dess.
I enkätsvaren fram kom det att hela 99 skolor skrivit in en nolla eller läm nat frågan om
tim m ar/ vecka obesvarad.
I kom m entarer fram gick det att m ånga var m issnöjda m ed situationen, till exem pel:
”! Här ligger problem et. I ngen avlönad bibliotekarie i kom m unens skolor”
Åk 1 - 6, Österbotten
Många skolor beklagade att den snålt utdelade tiden för skötsel av skolbiblioteket inte
räcker till. De flesta skolor som har avlönad tid för skolbiblioteket finns inom ram arna 15
m in. - 1 h (80 skolor). Största delen av dem (68 skolor) ägnar en tim m e i veckan åt
skolbiblioteksskötsel, m edan 58 skolor hade m era än en tim m e per vecka (> 1 h/ v). En
skola i Österbotten har i flera kom m entarer uttryckt sin besvikelse över den knappa tiden
(2 tim m ar/ vecka) för skolbibliotekets skötsel. Skolan (åk 1 - 6) har 250 elever och 17
lärare.
48

I stället för en utlåningssiffra finns ett frågetecken i svaret på fråga nitton:
”och det räcker inte alls till för uppgifterna som fram går i p. 18”,
”Det borde satsas m era på skolbiblioteken, ty de fyller en m ycket viktig uppgift.
En bra sak skulle vara en lärare m ed flera tim m ar för skötsel av biblioteket och
helst så m ånga tim m ar att den läraren kunde sköta utlåningen i de flesta
klasserna!”,
”Tidigare då jag skötte utlåningen i åk 3 - 6 var utlåningen ca. 3000/ läsår.”
Åk 1 - 6, Österbotten
Det antal tim m ar som skolan får använda till skötsel av skolbiblioteket beror alltså av
antalet lån. I enkätsvaren uppger endast 24 skolor utlåningssiffror som överstiger
3 500 lån. Elva skolor har en utlåning m ellan 3 500 och 5 999, vilket berättigar till två
tim m ars avlöning. Sju av dessa skolor har en skolbiblioteksansvarig som får ersättning
enligt denna norm eller m era. Två skolor finns i Marieham n m ed anställda fackutbildade
bibliotekarier. De skiljer sig ur gruppen m ed en arbetstid på 29 tim m ar i veckan och
avlöning därefter.
Av de tretton skolor som har m er än 6 000 lån har åtta skolor en skolbiblioteksansvarig
vars avlöning m otsvarar norm en m inim um tre tim m ar. Bland dessa finns också två skolor
i Marieham n plus Vasa övningsskola, alla m ed biblioteksutbildad personal. De har
betydligt m era tid än norm en anger, eftersom deras anställningsvillkor är andra än för
biblioteksansvariga lärare.
De som har en utlåning som understiger 3 500 lån har i allm änhet ca en tim m e tid för
skolbiblioteket. Fjorton skolor satsar lite m era tid än så på sina bibliotek.
Fråga num m er aderton lydde:
1 8 . Vem sköt er vanligen följande uppgifter i skolbiblioteket?
Svaren på frågan har inte behandlats i denna rapport.
49

6 .3 Utlåningsstatistik
Statistik är en kvantitativ m ätm etod, inte ett kvalitativt m ått på en verksam het.
Svårigheten m ed skolbibliotekens utlåningsstatistik är exem pelvis definitionen av ett lån.
o Vad skall räknas som ett lån, skall boken tas hem eller föras till klass eller räcker
det att eleven tittar i boken på plats?
o Räknas tidningar in i statistiken?
o Hurdant utlåningssystem har skolan? Är det täckande, till exem pel kort- eller
datasystem , eller används ett så kallat utlåningshäfte?
Fråga num m er nitton löd:
1 9 . Hur stor var utlåningen på skolbiblioteket år 2 0 0 1 ? ................... lån
Frågan var inte lätt att besvara, 125 skolor svarade m ed en siffra, m edan 64 skolor skrev
in en nolla eller läm nade frågan obesvarad. 24 skolor skrev in ett frågetecken eller
kom m entarer som ”svårt att veta” .
”Skolans bibliotek används flitigt. Svårt att ange antal lån då varje lärare själv
handhar utlåningen och bokföring av lånen”
”Vi har ej utlåning - eleverna har tillgång till boksam lingen hela tiden - de får ta
böckerna hem ”
”Vi har tyvärr inte någon uppfattning om hur m ycket det lånas. Varje klasslärare
har sitt lånehäfte, m en utöver det används böckerna hela tiden i undervisningen.”
Skolor m ed åk 1 - 6, Nyland
”eleverna håller själva reda på sina lån” Språköskola.
”Vi håller ingen koll eftersom ingen får lön för det! Men alla elever lånar, m er eller
m indre” Åk 1 - 6, Österbotten
Största delen av de skolor som besvarat frågan anger ett tal som avslutas jäm nt och
snyggt m ed två nollor. Överlag tyder det på att sådana lånesiffror är ett uppskattat tal.
De skolor som verkligen bokfört sina lån, är tydligt urskiljbara på grund av ojäm na och
brokiga tal.
50

Vissa skolor skriver att lånen inte bokförs eller anger uppskattningsvis ” 250 - 300 lån”.
Några andra kom m entarer:
”Detta räknar vi inte alls. 800 lån hem + lån till klassarbete (= grovt uppskattat)
olika varje år!” Åk 1 - 6, Åboland
”hem lån (betydligt m era lån inom m o-undervisningen)” Åk 1 - 6, Österbotten
”Skolbiblioteket fungerar inte som lånebibliotek, dvs ingen egentlig statistik förs
över utlåningen”
”(inkluderar KalleAnka-tidningar)” Skolor m ed åk 1 - 6, Nyland
Av de tal som skolorna angett som skolbibliotekets utlåning har antalet lån/ elev räknats
ut. Medeltalet blir 16,8 lån/ elev. Undervisningsm inisteriets utlåningsstatistik för de
allm änna biblioteken visar ett m edeltal på 20,06 lån/ invånare, allt biblioteksm aterial
m edräknat (enl. UVM: s statistik för allm änna bibliotek). Det är skäl att hålla i m innet att
antalet lån för skolbiblioteken ofta är ett uppskattat tal. Dessutom m äter det inte all
användning av skolbibliotekets böcker. Utlåningen i de skolor som har ett allm änt
bibliotek i huset är inte m edräknat i m edeltalet lån/ elev.
Ytternäs skola i Marieham n hör till de få skolor som har en anställd skolbibliotekarie och
ett eget särskilt bibliotek. Skolan som är en skola m ed åk 1 - 6 och har 260 elever och
utlåningen är 56,5 lån/ elev (8 275 böcker, 14 686 lån, utlåning: datasystem Katrina).
Villa skola i Karleby har den största utlåningen per elev, 74,6 lån/ elev, en skola m ed åk 1
- 6 och 134 elever. Skolan har en boksam ling på 6 000 böcker i ett rum som delas m ed
specialundervisningen. I läroplanen noteras att skolan satsar på biblioteket bland annat
genom att i sam band m ed m odersm ålsundervisningen ha en bibliotekstim m e i veckan.
Varje term in har m an också läsveckor i sam arbete m ed det allm änna biblioteket (10 000
lån, utlåningshäfte).
Pålsböle skola i Finström , Åland har en utlåning på 66,7 lån/ elev. Skolan är relativt liten,
54 elever. Boksam lingen är stor för skolans storlek, 3 500 exem plar av vilka 30% är
faktalitteratur. Böckerna finns i ett rum som delas m ed m aterialförråd och
kopieringsapparat, en del böcker är utspridda i klasserna. År 2001 satsades 9 000 m k på
inköp av nytt m aterial. Man satsar på läskam panjer i skolan (3 600 lån, kortsystem ).
51

Skolbiblioteket i Rangsby lågstadieskola i Närpes m ed 25 elever är såtillvida speciellt att
det sam tidigt fungerar som ett litet privat filialbibliotek som sköts på frivillig basis av
både lärare och en av byarådet anställd bibliotekarie (3 tim m ar/ vecka). Biblioteket är ett
m ellanting m ellan ett vanligt skolbibliotek och ett filialbibliotek som är inrym t i skolan.
Biblioteket har en större sam ling än ordinära skolbibliotek, 6 455 böcker. I lånesiffrorna
som skolan uppgett, d.v.s. 1 500 lån (= 60 lån/ elev), ingår all barnutlåning både på
skoltid och utanför skolan.
6 .4 Klassifikation
Att klassificera en bok betyder att m an inordnar den i ett system enligt dess innehåll. Ett
klassifikationssystem är således en äm nesvis indelning av biblioteksm aterialet. I de
allm änna biblioteken i Finland används Dewey’s decim alsystem (Klassifikationssystem för
de allm änna biblioteken: KAB), ett världsom spännande system som bygger på siffror.
Det rikssvenska klassifikationssystem et (Klassifikationssystem för svenska bibliotek:
SAB), bygger på bokstäver. En del finlandssvenska kom m uner har tidigare använt det
rikssvenska system et, m en idag har de flesta allm änna bibliotek i Finland KAB. Undantag
är biblioteken på Åland, som har SAB, sam t Helsingfors stadsbibliotek som har ett eget
decim alsystem , snarlikt KAB.
KAB är ett hierarkiskt system uppbyggt av siffror. System et har tio huvudklasser 0 – 9,
varje underklass har i sin tur tio underklasser etc. För att göra det m era överskådligt
sätter m an en punkt (.) efter de två första siffrorna. Böckerna är uppställda i hyllorna
enligt klass och inom klasserna i alfabetisk ordning.
I fråga num m er tjugo fick skolorna kryssa för läm pliga alternativ för skolans indelning av
böcker, frågan löd:
2 0 . Enligt vilken princip är böckerna klassificerade i biblioteket?
Svarsalternativen som gavs var:
Sam m a klassifikationssystem som i det kom m unala biblioteket (siffersystem )
Klassifikationssystem m ed bokstäver
Annat system , hurdant? ............................................
Materialet är inte indelat i klasser
52

Svaren fördelade sig på följande sätt:
Tabell 2 6 . Klassifikat ionssystem i olika skolor
åk 7 - 9 åk 1 - 6 åk 1 - 9
53
alla skolor
siffersystem ( KAB) 11 20 2 33
bokstavssyst em ( SAB) 7 38 3 48
annat system 3 51 1 55
ingen indelning 4 57 1 62
allm änt bibliotek i huset 1 19 3 23
ej svar 1 14 15
2 7 1 9 9 1 0
Det är vanligare att skolor m ed åk 7 - 9, jäm fört m ed skolor m ed åk 1 - 6, använder
etablerade klassifikationssystem , såsom decim alsystem et KAB eller det rikssvenska
bokstavssystem et (SAB).
Även m ånga skolor m ed åk 1 - 6 använder sig av de etablerade system en, m en
påfallande m ånga, 62 skolor eller 26% har ingen särskild indelning av böckerna.
Någon form av eget system har 55 skolor. Det är vanligt att helt enkelt ordna böckerna
enligt genre eller liknande:
”Bilderböcker, lättläst, sagor, rim o ram sor, fackböcker, "riktiga böcker" i
bokstavsord. enl. Författare” Språköskola.
”faktaböcker, underhållning bilderböcker, lättläst, finska, engelska”
Åk 1 - 6, Nyland
”Lättläst - bilderböcker - finl.sv. - Fem -böcker osv. Djur - uppsl.böcker.”
Åk 1 - 6, Österbotten
”Vi kom m er att ändra system et så att eleverna har lättare att hitta böcker i den
genre de vill ha: ex. barnböcker m . bilder, hum or ... osv.” Åk 1 - 6, Nyland
2 3 6

Andra skolor har en m era tydlig indelning enligt äm ne, ofta enligt skoläm ne:
”Enligt innehåll t.ex. djurböcker, hästböcker osv.” Åk 1 – 6, Österbotten
”klassifikationssystem m ed bokstäver frångåtts alltm er, num era m est enligt
om råde ex. djurböcker” Åk 1 – 6, Nyland
”Pojk- o. flickböcker, sport, äventyr, historia, geografi, djur o. natur”
Åk 1 – 6, Österbotten
”skönlitteratur / faktaböckerna skoläm nesvis” Åk 1 – 6, Nyland
”Skönlitteratur och facklitteratur. Facklitteraturen äm nesvis. t.ex. religion,
historia, geografi, teknik, sport, m usik & konst, fåglar, växter m .m .” Åk 1 – 6,
Nyland
”Materialet är delvis indelat i: kända författare har egna hyllor, häst- och
djurböcker sam t populära bokserier har också egna hyllor” Åk 1 – 6, Österbotten
Som liga skolor har valt att dela in böckerna enligt svårighetsgrad eller årskurs. Alla
exem pel kom m er från skolor m ed åk 1 - 6 i Österbotten
”I ndelat årskursvis, litteratur läm plig för åk 1 - 2, åk 3 - 4, åk 5 - 6”
”Bilderböcker m ed lite text, kapitelböcker skilt osv. Enligt svårighetsgrad och även
innehåll.”
”Svårighetsgrad (skönlitteratur) m ärkta i olika färger och tem aom råden (fack)”
Några skolor valde alternativet ”annat klassifikationssystem ” och kom m enterade att
böckerna står i alfabetisk ordning eller till och m ed i num m erordning. Detta betyder att
de finns m edräknade i gruppen ”materialet är inte indelat i klasser” .
54

Om m an tittar på hurdan typ av skolbibliotek skolan har och jäm för m ed
klassifikationssystem et fås följande tabell:
Tabell 2 7 . Klassifikat ionssystem enligt typ av skolbibliotek
( skolor m ed allm änt bibliotek i huset är inte m edräknade)
sam m a som i
allm änna bibliotek
eget rum delat rum utspridd sam ling
55
sum m a
30% 7% 5% 14%
bokstavssystem 27% 24% 15% 20%
annat system 20% 38% 20% 23%
ingen indelning 20% 29% 42% 26%
ej svar 4% 3% 17% 6%
N
100% 100% 100% 100%
8 2 7 2 5 9
Skolor m ed utspridd sam ling har sällan böcker som är klassificerade eller indelade på
något särskilt sätt. Det är skolor m ed eget biblioteksrum som främ st använder sig av de
etablerade klassifikationssystem en.
2 1 3

6 .5 Register
Avsikten m ed att ha en fungerande katalog eller ett register över boksam lingen är att vid
behov kunna söka fram det m aterial m an behöver. De flesta allm änna bibliotek har idag
dataregister m ed allt m aterial katalogiserat och indexerat. Biblioteksprogram m en är
speciellt utvecklade för biblioteksbruk, i dem ingår de viktiga sökfunktionerna.
Före dataregistrens tid hade biblioteken i allm änhet ett kartotek och en
accessionskatalog eller förvärvskatalog, i vilken alla nya böcker skrevs in och gavs ett
löpande num m er. I förvärvskatalogen infördes uppgifter om datum för inköp,
m agasinering, avskrivning osv. och den uppdaterades kontinuerligt. Vid katalogiseringen
skrevs katalogkort för kartoteket. Kartoteket bestod av en alfabetiskt ordnad del, i den
ingick katalogkort enligt författare och titel, ofta också äm nesord. Den system atiska
delen var uppställd enligt klasser, i den kunde m an söka fram böcker inom de olika
äm nesom rådena. Utgångspunkten för kartotek och register var och är att bibliotekets
m aterial, böcker och andra m edier, skall vara sökbart och gå lätt att hitta.
Num era är de allm änna bibliotekens kataloger, katalogkorten från de tidigare kartoteken,
införda i databaser och det är m öj ligt att söka i sam lingarna via I nternet.
I fråga num m er tjugoett frågades om skolbibliotekens katalog eller register, frågan löd:
2 1 . Vilket slag av kat alog/ register över m aterialet finns i biblioteket?
Svarsalternativen som gavs var:
Dataregister, vilket? ...........................
Kort i kartotek
Förvärvskatalog, löpande förteckning
Annat, vilket? .....................................
I ngen katalog
56

Svaren fördelade sig på följande sätt enligt olika stadier:
Tabell 2 8 . Olika slag av katalog/ register
åk 7 - 9 åk 1 - 6 åk 1 - 9
57
alla skolor
dataregister 7 20 2 29
kort i kartotek 9 51 4 64
förvärvskatalog 9 84 - 93
ingen katalog 1 17 1 19
allm änt bibliotek 1 19 3 23
ej svar - 8 - 8
2 7 1 9 9 1 0
Många skolor kryssade för flera alternativ och blev placerade i gruppen m ed det m era
”avancerade” system et. Om de kryssat för både ”kort i kartotek” och ” förvärvskatalog”
har de placerats i gruppen ”kort i kartotek”. Endast en skola kryssade för alternativet
”annat system ”. På basen av kom m entaren överfördes svaret till gruppen m ed
förvärvskatalog.
Fortfarande är förvärvskatalogen den vanligaste form en av register i skolorna, en
löpande förteckning över beståndet. Dataregister finns endast i en liten del av skolorna,
m era vanligt inom åk 7 - 9.
2 3 6

En jäm förelse m ellan typ av skolbibliotek och register ger följande tabell:
Tabell 2 9 . Register enligt typ av skolbibliotek
eget rum delat rum ut spridd sam ling
58
sum m a
dataregister 22% 6% 12% 14%
kort i kartotek 39% 31% 17% 30%
förvärvskatalog 34% 53% 46% 44%
ingen katalog 4% 10% 15% 9%
ej svar 1% 1% 10% 4%
N
100% 100% 100% 100%
8 2 7 2 5 9
Det är främ st skolor m ed eget bibliotek som har satsat på dataregister. Några skolor
näm ner biblioteksprogram som är utarbetade för biblioteksbruk:
Gem ini
Pretty Lib
Book-it
Nykarleby högstadieskola
Sirkkala skola, Åbo
Marieham n
De egna varianterna är ofta gjorda i ett vanligt dataprogram . Följande dataprogram har
blivit om näm nda i svaren: Access, Excel, File Maker (Apple), Quatro Pro, Works
databaskalkyler. Dessa program kan ses som en m odern form av förvärvskatalog,
böckerna är förtecknade, m en biblioteksprogram m ens m ångfacetterade sökm öjligheter
saknas.
Egna versioner av sökprogram har utarbetats:
"Leila" biblioteksdatabas (specialgjort internt program . av skolans datalärare ->
(helt nöjd m ed program m et).” Åk 1 – 6, Österbotten
”Vi satsar två ytterligare veckotim m ar på att få biblioteksprogram m et Rössjön
inkört. Detta m öjliggör sökning och utlåning av (de äldre) eleverna själva. Det är
konstruerat för m indre skolor och är uppbyggt på sam m a vis som de större
biblioteksprogram m en, På sikt är det ett led att få in datoranvändning i skolan på
ett sätt som känns naturligt. Alltså inget självändam ål.” Åk 1 – 6, Nyland
2 1 3

Kotka Svenska Sam skola näm ner att program m et Raum asoft är på kom m ande.
Skolorna i Marieham n använder sig av sam m a databas som de allm änna biblioteken på
Åland, näm ligen sam katalogen Katrina (Book-it system et). I m ånga fall är datoriseringen
av skolbibliotekets sam lingar under arbete och m an har ännu en del av sam lingarna
registrerade i förvärvskatalog eller kartotek.
6 .6 Utlåningssystem
Redan i fråga num m er nitton fram gick det att skolorna inte alltid för statistik över
skolbibliotekens utlåning. En orsak kan vara att utlåningssystem et inte fungerar. Det
finns m ånga olika sätt att sköta det, m ycket är beroende av skolans storlek.
I fall datoriseringen känns avlägsen finns det olika form er av kortsystem som fungerar
bra. Trots att själva utlåningen kan göras till självbetjäning, finns arbetsuppgiften kvar
att vid returnering återställa böckerna i utlåningsskick.
I fråga num m er tjugotvå frågades skolan om rådande utlåningssystem :
2 2 . Vilket slag av utlåningssystem har skolbiblioteket?
Svarsalternativen som gavs var:
Datasystem , vilket? .........................
Utlåningshäfte
Annat system , vilket? ......................
En stor del av skolorna som kryssat för alternativet ”annat system ” skrev att de har ett
system m ed kort, där eleverna ofta kan låna självständigt. Ett fjärde alternativ,
”kortsystem ” har skapats för den gruppen.
59

Svaren fördelade sig på följande sätt enligt olika stadier.
Tabell 3 0 . Typ av utlåningssystem
åk 7 - 9 åk 1 - 6 åk 1 - 9
60
alla skolor
datasystem 3 9 2 14
utlåningshäfte 13 101 3 117
kortsystem 8 34 2 44
annat system - 12 - 12
ej svar 2 24 - 26
allm änt bibliotek 1 19 3 23
2 7 1 9 9 1 0 2 3 6
Hälften av skolorna sköter fortfarande utlåningen m ed hjälp av ett lånehäfte, ett föråldrat
och ofta opålitligt system . 48 skolor eller tjugo procent använder sig av ett kortsystem av
något slag. Många skolor skriver endast att deras lånesystem är ” kort” m edan andra lite
närm are preciserar sitt system . Det finns olika m öjligheter att använda kort.
Varje låntagare kan ha ett kort där lånen skrivs upp:
”alla elever har sitt eget lånekort. Korten är placerade klassvis och årskursvis
enligt elevernas efternam n. t.ex. 1A Andersson…Öhm an, 1B Ahlgren…Wilen osv”
Åk 1 – 6, Nyland
Det finns också varianter där personliga kort och bokkort kom bineras. Exem plen är från
skolor m ed åk 1 - 6 i Nyland.
”eleverna har egna lånekort. Böckerna är num rerade och har bokfickor m ed bok-
kort. Eleverna sköter själva utlåningen”
”kort, eleven har ett lånekort. Boken har ett blad bak i boken där datum & elevens
nr. skrivs in.”

Detroit-system et är ett pålitligt system som också har använts inom de allm änna
biblioteken. Låntagaren får ett eget lånekort m ed num m er. Varje bok är försedd m ed ett
kort där författarnam n och boktitel fram går. När boken lånas plockas bokkortet ur
bokfickan, låntagarens num m er antecknas på bokkortet som bokförs regelbundet för
statistiken. Bokkorten ordnas och förvaras i alfabetisk ordning. När boken returneras
plockas bokkortet tillbaka i bokfickan. Utlåningssystem et kan fungera som självbetjäning.
En fördel m ed kortsystem en är således att eleverna kan sköta utlåningen själva:
”Detroit. Vi har ett enkelt system som gör att eleverna kan själva låna sina böcker
när som helst under skoldagen.” Åk 1 – 6, Åboland
”Varje bok har lånekort som eleverna fyller i och förvarar på angiven plats”
Åk 1 – 6, Österbotten
Om m an jäm för typen av skolbibliotek m ed lånesystem en ser det ut på följande sätt:
Tabell 3 1 . Utlåningssyst em enligt typ av skolbibliotek
( skolor m ed allm änt bibliotek i huset är inte m edräknade) .
eget rum delat rum utspridd sam ling
61
sum m a
datasystem 13% 1% 3% 7%
utlåningshäfte 49% 67% 49% 55%
kortsystem 32% 18% 8% 21%
annat system 2% 10% 5% 6%
ej svar 4% 4% 34% 12%
100% 100% 100% 100%
N 8 2 7 2 5 9
I de skolor som inte har allm änt bibliotek i huset är det nästan bara skolor som har eget
skolbiblioteksrum som också satsat på datautlåning. De som har datasystem har oftast
sam m a system som de använder som registersystem . De åländska skolorna använder sig
av system et Book-it.
2 1 3

Utlåningen är ett m ått på verksam heten och används som utgångspunkt för till exem pel
avlönad tid för skolbiblioteksarbete (se fråga nr 17). Med tanke på uppföljningen av
utlåningen och som jäm förelse skolorna em ellan kunde ett m era likartat utlåningssystem
vara att föredra. Till exem pel Detroit-system et kan anpassas för olika skolor, både för
stora och sm å. De rutiga häftenas tid är förbi, nu bör skolorna arbeta för att få ett
täckande utlåningssystem som fungerar. Viktigt är att både lärare och elever inform eras
och instrueras när ett nytt system tas i bruk.
62

7. Biblioteksverksam het
Det finns m ånga aktiviteter som väl kan utföras i ett biblioteksrum . Sådana aktiviteter är
t.ex. grupparbeten, undervisning, inform ationssökning och läsning. Dessa aktiviteter togs
upp i fråga num m er tretton som lydde:
1 3 . Hur används biblioteket i skolans vardag?
Denna fråga gav tyvärr svar som resulterade m ycket diffusa tabeller. Därför är frågan
obehandlad i denna rapport.
7 .1 Biblioteket i skolans läroplan
I grunderna för grundskolans läroplan från år 1994 beskrivs den m oderna synen på
inlärning. Den auktoritära synen på kunskap och undervisning får ge vika för lärarens
nya uppgift att handleda eleven och planera inlärningsm iljön. Elevens aktiva roll betonas.
Kunskaps- och inform ationsm ängden i sam hället ökar snabbt, inform ationshanteringen
kom pliceras. Eleven skall lära sig söka i olika kunskapskällor för att få fram relevant
inform ation. I nnan inform ation blir kunskap skall eleven bearbeta sitt m aterial och lära
sig idka källkritik.
Till grundskolans uppgifter hör att ge eleverna en allm änbildning och grund för att kunna
utveckla de egna studiefärdigheterna (Grunderna för grundskolans läroplan 1994, s. 7ff).
Den nya läroplanen är för närvarande under arbete.
Liisa Niinikangas ger i boken Kirjasto koulussa ett förslag på en utvärderingsm odell för
skolbibliotek. I fall biblioteket m est ser ut som ett föråldrat bokm agasin blir också dess
funktion m ycket begränsad. Men om skolbiblioteket är integrerat i skolm iljön och utgör
en del av hela skolans verksam het kan m an också börja utvärdera verksam hetens
kvalitet. En grundläggande fråga blir om skolbiblioteksverksam heten har en sådan
uppgift eller berättigad funktion som både lärare och elever förstår och känner till?
(Kirjasto koulussa, s. 123f).
63

I England har forskare konstaterat att ett välfungerande skolbibliotek borde följa de
pedagogiska riktlinjer som skolan i övrigt följer (Kirjasto koulussa, s. 114).
Skolbiblioteken är ofta en osynlig del av skolan, som inte ens näm ns i
verksam hetsberättelsen. Det behövs ett nytänkande för att upptäcka skolbibliotekets
kapacitet (Kirjasto koulussa, s. 123f). Det allm änna biblioteket betraktas inte alltid som
en jäm bördig sam arbetspart utan reduceras lätt till en självklar serviceinrättning.
Ett sätt att synliggöra och värdesätta biblioteksverksam heten är att i skolans läroplan
skriva om skolbiblioteket och/ eller näm na m ålsättningarna i sam arbetet m ed det
allm änna biblioteket.
I fråga num m er fjorton frågades
1 4 . På vilket sätt näm ns användning av bibliotek ( det allm änna biblioteket
och/ eller skolbiblioteket) i skolans egen läroplan?
Svaret kunde form uleras fritt och utgående från de olika svaren har följande indelning av
svaren tilläm pats:
o ”är näm nt” - skolor som näm nt biblioteket i läroplanen
o ”näm ns inte” - skolor som inte näm nt biblioteket i läroplanen, m en som på något
sätt kom m enterat frågan i sitt svar
o ”ej svar”
Tabell 3 2 . Biblioteket näm nt i skolans läroplan
åk 7 - 9 åk 1 - 6 åk 1 - 9
64
alla skolor
är näm nt 10 83 8 101
näm ns inte 5 43 1 49
ej svar 12 73 1 86
sum m a 2 7 1 9 9 1 0
2 3 6

Antalet skolor som svarade på frågan var 150, av dessa skrev 49 att biblioteket inte
näm ns i läroplanen. I 101 skolor (43% av alla) av alla som svarat på enkäten är
biblioteket på ett eller annat sätt näm nt i skolans läroplan. Det finns m ånga skolor som
uppgett att biblioteket näm ns i läroplanen, m en inte närm are beskriver läroplanens
innehåll. I en del fall kan läroplanen innehålla praktiska detaljer, till exem pel hur stor
tim resursen för skolbiblioteksansvarig lärare skall vara, eller regler för hur ofta klasserna
skall besöka biblioteket.
Biblioteket en självklarhet
Trots att biblioteket inte näm ns i läroplanen konstaterar några skolor att biblioteket är en
så självklar del av undervisningen att ingenting om det står utskrivet i läroplanen:
”Det näm ns inte alls... Det är en fullständig självklarhet att vi använder biblioteket
i stor utsträckning! Men det borde nog finnas m ed... Nästa år finns det m ed!!”
Åk 1 – 6, Åland.
”I nte särskilt näm nt för biblioteket hör till det dagliga arbetet i skolan och är i flitig
användning.” Åk 1 – 6, Nyland
Näm ns inte speciellt utan ingår som en naturlig del i arbetet”
Åk 1 – 6, Österbotten
Biblioteket indirekt om näm nt
I vissa skolor kan läroplanen peka på en anknytning till bibliotek, m en i indirekta
form uleringar, som i dessa skolor m ed åk 1 - 6 från Nyland:
”I ndirekt genom att väcka intresset för läsning!”
”användning av biblioteket näm ns inte i skolans läroplan, i äm net Modersm ål skall
dock skönlitteratur och facklitteratur behandlas.”
”Näm ns enbart indirekt i sam band m ed m odersm ålsundervisningen ’…uppöva sin
förm åga att söka kunskap’ och ’…förm edla fakta m untligt’”
65

Biblioteksrum m ets betydelse
Vid granskning av skolor m ed olika slag av skolbibliotek ser m an att över hälften av de
skolor som har ett eget rum för biblioteket också näm ner biblioteket på något sätt i
läroplanen.
Tabell 3 3 . Biblioteket om näm nt i läroplan enligt skolor m ed olika slag av skolbibliot ek
eget rum delat rum
66
ut spridd
sam ling
allm änt
bibliotek
alla skolor
är näm nt 54% 42% 27% 48% 43%
näm ns inte 11% 29% 25% 17% 21%
ej svar 35% 29% 47% 35% 36%
100% 100% 100% 100% 100%
N 8 2 7 2 5 9 2 3
Endast en fjärdedel av skolorna m ed utspridda boksam lingar näm ner biblioteket i sin
läroplan.
Skolor m ed eget skolbiblioteksrum och skolor vars bibliotek delar rum m ed annan
verksam het, och som näm ner biblioteket i sin läroplan, beskriver i kom m entarer
bibliotekets betydelse så här:
”att vi har ett stort bibliotek som regelbundet används”
”Bibl. är uppräknat som resurs i beskrivningen. av skolan. Bibliotekskunskap ingår
i LP för åk 4 - 6. MO är/ har varit (kom m er att vara?) tyngdpunktsom råde i
arb.planen LÄNGE - vi satsar på MO, och då är bibl. VI KTI GT”
Skolor m ed åk 1 – 6, Nyland
”Skolbiblioteket näm ns i skolans arbetsplan som naturlig del av det dagliga
skolarbetet” Åk 1 – 6, Åland
2 3 6

”I allm änna m ål för litteratur för åk 3 - 4: Lär sig att använda bibl. för
kunskapsinhäm tning o. avkoppling. För åk 5 - 6: Kan använda bibl. för
kunskapsinhäm tning sam t upplevelser o. avkoppling.”
”Under läsåret 2001-2002 ingår ett konst och litteraturprojekt i skolans
arbetsplan. Ett av m ålen är utvecklande av skolbiblioteken. I skolan poängteras
också läsning och litteraturkännedom .”
”I årets plan är vårt tem a "Läsning och skrivning", och då näm ns biblioteksbesök,
sam t att vår utvärdering i år gäller skolbibliotekets utform ning - och existens.”
Skolor m ed åk 1 – 6, Österbotten
Bibliotek och språk
I m iljöer där det svenska språket har en liten roll i sam hället kan m an skriva in
bibliotekets språkliga roll:
” ’bör kontinuerligt utbyggas’, ’synnerligen viktigt att m ångsidig litteratur alltid
finns till hands då om givningen utanför skolan inte bidrar m ed svenskspråkigt i
skrift eller tal’.” Språköskola
” Användandet av skolans bibliotek är viktigt i utvecklandet av ett starkt
m odersm ål. Urvalet av böcker är rikt, både när det gäller faktaböcker och
skönlitteratur. Skolbiblioteket är alltid öppet för eleverna och används flitigt.
Genom olika läskam panjer stöds utvecklandet av en god läsförm åga. Kom m unens
bibliotek är också närbeläget och besöks regelbundet.”
Åk 1 – 6, Nyland
67

Bibliotek och undervisning
I m ånga skolor näm ns användningen av bibliotek närm ast under beskrivningen av
m odersm ålsundervisningen eller i sam band m ed litteraturprojekt och läskam panjer.
”Det näm ns i ingressen till m odersm ålet och litteraturen: ’Litteraturintresset
stim uleras genom kontakter m ed författare, bibliotek o. teater’. Från åk 2 näm ns
’m ånadsbok’ som ett arbetsm om ent.”
”I nom m odersm ål och litteratur näm ns bibliotekskunskap som ett delom råde för
åk 1-6. Bokreferat eller -recension ingår för åk 2-6, vilket betyder att speciellt
skolbiblioteket anlitas flitigt.”
”Biblioteket ett viktigt kom plem ent till litteraturundervisning”
Skolor m ed åk 1 – 6, Nyland
”Under ’Modersm ålet’ åk 2, 3, 4 finns ’bok- och bibliotekskunskap’ inskrivna i
läroplanen” Åk 1 – 6, Österbotten
”Användningen av bibliotek näm ns under äm net m odersm ål och litteratur. Ett av
m ålen i åk 7 är att eleverna "kan använda ett bibliotek för att söka fakta och
inform ation". Ett av tyngdpunktsom rådena i äm net är "bibliotekskunskap"” ,
Åk 7 – 9, Nyland.
Flera skolor påpekar att användningen av bibliotek hör till alla äm nesom råden, inte
enbart till m odersm ålet:
”Användning av biblioteket är självklar för alla lärare. I m odersm ålet ingår
bibliotekskunskap som lärostoff i flera kurser.” Åk 7 – 9, Nyland
”Som en del (naturlig) av allt skolarbete inte enbart m odersm ål” Åk 1 – 6, Nyland
Det finns skolor som särskilt näm ner inform ationssökning och m ediekritik i läroplanen:
”Detta läsårs tem aom råden är bl.a. att utveckla elevernas läsförståelse och
läsintresse genom att ge eleverna tillfälle att bearbeta texter i läseböcker,
skönlitteratur och tidskrifter. Ytterligare tränas eleverna i att själva söka fakta och
inform ation i dagstidningar och böcker.” Åk 1 – 6, Österbotten
”Eleverna skall bekanta sig m ed biblioteket och utnyttja böcker och biblioteket för
inform ationssökning”
68

”Vi betonar litteraturens roll i undervisningen och vill att eleverna skall lära sig
sortera bland all inform ation.” Skolor m ed åk 1 – 6 Nyland
Det allm änna biblioteket
Det allm änna biblioteket näm ns i m ånga läroplaner. Särskilt de skolor som saknar ett
eget biblioteksrum i skolan lyfter gärna fram sam arbetet m ed det allm änna biblioteket.
”Det sägs att eleverna ska bekanta sig m ed och lära sig att använda det allm änna
biblioteket.”
”Vi sam arbetar m ed bibliotekarien på kom m unens bibliotek och besöker
detsam m a regelbundet m ed alla klasser”
”Biblioteksbussen besöker skolan varje torsdag kl. 9.30 - 11.45. Skolan besöker
biblioteket vid behov.”
”Eleverna skall känna till hur m an kan utnyttja bibliotek, för kunskapssökning och
de tjänster som biblioteken erbjuder m .m .” Skolor m ed åk 1 – 6, Österbotten
”Sam arbete m . kom m unens bibliotek vid läsprojekt/ lässatsningar “ Aktiviteter som
inform ationssökning och läsningens betydelse näm ns. I nga rum näm ns!”
”Sam arbete m ed kom m unens bibl. näm ns” Skolor m ed åk 1 – 6, Åboland
"... vidgade uppg. i bibliotekskunskap m ed att rapportera besök i
kom m unalbiblioteket, läsesalen, barnboksavdelningen. och en viss skötsel av
skolbiblioteket.” Åk 7 – 9, Åboland
69

7 .2 Biblioteksundervisning
I fråga num m er fem ton ställdes frågan:
1 5 . Blir skolans elever handledda i biblioteksanvändning
( biblioteksundervisning) ?
Svarsalternativen var:
€
€
€
€
På kom m unbiblioteket, m ed biblioteksanställd som handledare
I skolan m ed biblioteksanställd som handledare
På kom m unbiblioteket m ed lärare som handledare
I skolan m ed lärare som handledare
Dessutom kunde m an kryssa för att det sker antingen regelbundet, ibland eller aldrig.
Tabell 3 4 . Handledning i biblioteksanvändning
på kom m un-
biblioteket, m ed
biblioteksanställd
i skolan
m ed
biblioteksanställd
70
på
kom m unbiblioteket
m ed lärare
i skolan
m ed lärare
regelbundet 47 14 20 80
ibland 153 59 115 117
aldrig 13 101 42 9
ej svar 23 62 59 30
sum m a 2 3 6 2 3 6 2 3 6
Det som sker m est regelbundet är att eleverna får handledning i biblioteksanvändning
inom skolan, m ed en lärare som handledare. Endast nio skolor skrev att det aldrig sker
och trettio lät bli att svara på frågan. Åttio skolor svarade att det sker regelbundet.
Antalet skolor som regelbundet besöker det allm änna biblioteket för att eleverna skall få
biblioteksundervisning är 47, m edan 153 skolor besöker biblioteket ibland.
2 3 6

Därem ot är det m era ovanligt att lärare undervisar i bibliotekskunskap i det allm änna
biblioteket och ännu ovanligare att bibliotekarien kom m er till skolan för att ge
biblioteksundervisning. Sam m anlagt 163 skolor (69% ) skrev att bibliotekarien aldrig
kom m er till skolan i den egenskapen, eller de lät bli att svara på alternativet.
Regelbundna besök på det allm änna biblioteket
Några kom m entarer av skolor som regelbundet besöker det allm änna biblioteket:
”Åk 2 och åk 4 ’kallas’ till stadsbiblioteket av den svenska bibliotekarien och får
handledning där.”
”Både lärare o. biblioteksanställd handleder eleverna i hur de ska hitta i
biblioteket + hur de ska söka inform ation (det är m est, i huvudsak
biblioteksansvarig som handleder eleverna i biblioteksanvändningen).”
”Under höstterm inen 2001 besökte alla skolans klasser kom m unens
huvudbibliotek inom ram en för Bokäventyr 2001/ "Läslustan" projektet.
Bibliotekarien handledde och undervisade.” Skolor m ed åk 1 – 6, Österbotten
”’biblioteksdagar’ 1 gång per term in regelbundet för alla elever i skolan” ,
Åk 1 – 6, Nyland
”Åk 3 - 4 åker till närm aste filialbibliotek 1 gång/ m ånad. Åk 5 - 6 åker en
gång/ m ånaden till kom m unens huvudbibliotek där de får handledning och lånar
böcker.” Åk 1 – 6, Åland
”bibliotekskunskap i klass i åk 7; m ed tillhörande biblioteksbesök. Åk 8 - 9
sporadiska besök i stadens bibliotek”
”Bibliotekspersonalen och lärarna sam arbetar ofta då klasserna besöker
biblioteket under lektionstid. Eleverna får en gång (70 m in) en ordentlig dos
biblioteksundervisning och vid andra tillfällen hjälp och handledning vid olika
projekt, grupparbeten o.dyl.” Skolor m ed åk 7 – 9, Österbotten
”Vi har ett planerat program m ed kom m unbiblioteket: åk 7 besöker biblioteket.
Program m et är infosökande o. handleds av biblioteksanställda. I övrigt går lärare
vid behov till biblioteket. På 7: an skaffas bibliotekskort åt alla som inte har.”
Åk 7 – 9, Nyland
71

Sam arbete
De få skolor som kan ha en bibliotekarie på plats i skolan, skriver om ett fungerande
sam arbete m ellan lärare och bibliotekarier. Oftast är det skolor m ed det allm änna
biblioteket i sam m a hus:
”Bibliotekarien och lärarna sam arbetar” Åk 1 – 6, Nyland
”Både lärare o. biblioteksanställd handleder eleverna i hur de ska hitta i
biblioteket + hur de ska söka inform ation (det är m est, i huvudsak
biblioteksansvarig som handleder eleverna i biblioteksanvändningen).”
Åk 1 – 6, Österbotten
En del skolor efterlyser m era sam arbete och en m era tillm ötesgående attityd från
bibliotekets sida. Exem plen kom m er från skolor m ed åk 1 - 6 i Nyland.
”Sam arbetet m ed stadens bibl. planeras förbättras o. fram för allt effektiveras.
(Det är således inte dåligt m en sker i för ringa grad.)”
”Vi önskar att biblioteket skulle ta kontakt angående biblioteksundervisning på
svenska”
”Bibliotekets öppethållningstider är främ st kvällar och efterm iddagar - svårt att
passa in i skolschem at”
Det finns skolor som konstaterar att det är på lärarnas initiativ som biblioteksbesöken
blir av:
”Skolan har bra sam arbete m ed bibliotekarierna på kom m unbiblioteket. det beror
på lärarnas eget intresse och initiativ hur m ycket biblioteket används”
Åk 1 – 6, Åboland
72

En skola i Nyland konstaterar att biblioteksundervisningen lätt blir beroende av enskilda
lärares intresse i frågan. Så här skriver skolans biblioteksansvariga:
”I egenskap av skolans 'bibliotekarie' har jag deltagit i m öten m ed stadsbibbans
personal sam t representanter från övriga svenska och finska skolor (lågstadie -
gym nasium ) där vi diskuterade fram en m odell som gick ut på att stadsbibban
skulle anställa en person som skulle planera undervisningen och regelbundet bj uda
in elever. Vi diskuterade vilka årskurser som skulle kom m a i fråga och vad de
förväntades få lära sig. Det är bra att sådant här sätts i system och inte hänger på
enskilda lärares axlar och m inne. Resultatet blir förhoppningsvis elever som är vana
m ed 'sitt' bibliotek, hittar rätt, kan använda datorerna...”
I Borgå har åtgärder vidtagits och det allm änna biblioteket har anställt en bibliotekarie
som sköter kontakten m ellan stadens alla skolor (både finska och svenska) och det
allm änna biblioteket.
Avstånd
Skolor i glesbygden kan ha lång väg till närm aste allm änna bibliotek. Det blir krångligt
och dyrt att ta sig till biblioteket. Alla exem pel kom m er från skolor m ed åk 1 - 6 i
Österbotten.
”Biblioteket är så långt från skolan så resekostnaderna utgör det största hindret
för besök”
”Vi strävar till 1 biblioteksbesök/ klass/ år. Då betalar eleverna sin bussresa
(2 , 40 cent). I skolans budget finns ej reserv. m edel för transport till bibl.”
”Handledning fås om m an har råd m ed bussresa till huvudbiblioteket.”
”studiebesök 1/ år m ed buss 660 m k/ besök” Åk 1 – 6, Nyland
En jäm förelse m ellan hur ofta eleverna får biblioteksundervisning på ett allm änt bibliotek
i förhållande till avståndet till biblioteket, ger vid handen att avståndet inte alltid är den
avgörande faktorn, om än viktig. Det finns skolor m ed lång väg till biblioteket som ändå
tar sig dit för biblioteksundervisning.
73

Tabell 3 5 . Biblioteksundervisning i allm änt bibliotek m ed biblioteksanställd, jäm fört m ed avstånd till
biblioteket
allm änt
bibliotek
< 5 km 5 - 1 0 km > 1 0 km
regelbundet 7 31 4 5 47
ibland 12 95 23 23 153
aldrig 2 2 6 3 13
ej svar 2 15 2 4 23
alla 2 3 1 4 3 3 5 3 5
Av avgörande betydelse för att biblioteksbesöken blir av, t.o.m . trots långa avstånd, är
m otivationen och intresset inom skolan sam t en god kontakt m ellan skolan och det
allm änna biblioteket.
Språk
”P.g.a. avståndet åker åk 1 - 2 och 3 - 4 bara 1 - 2 ggr/ år till biblioteket. Åk 5 - 6
1 gång/ m ån, vi cyklar om vädret tillåter.” Åk 1 – 6, Österbotten (10 km till
biblioteket, regelbunden handledning i biblioteket m ed biblioteksanställd)
I kom m uner/ städer där den svenska befolkningen är en liten m inoritet, kan problem et
vara att ingen på det allm änna biblioteket kan ta em ot på svenska. Båda kom m entarerna
är från språköskolor.
”Kom m unalbiblioteket finskt, det har visat sig oöverkom ligt att få handledning på
svenska. Alla 2. o 4. klasser besöker biblioteket varje år. OK annars - m en
språket...”
”Stadsbiblioteket i Kotka har enbart finskspråkig personal”
Man kunde anta att det finns sam m a slags problem på orter m ed stor finsk m ajoritet,
som till exem pel huvudstadsregionen. I ngen av dessa skolor har dock kom m enterat
språkfrågan i detta sam m anhang.
74
alla
2 3 6

7 .3 Handledning i inform ationssökning
I fråga num m er sexton behandlades tillvägagångssättet vid inform ationssökning. Hur lär
m an ut sökning på I nternet, sökning i olika databaser eller användandet av uppslagsverk
i skolorna? Frågan lydde:
1 6 . På vilket sätt blir skolans elever handledda och undervisade i
inform ationssökning t.ex. sökning via I nternet, olika databaser och
uppslagsverk?
Svaren på denna fråga säger förm odligen m era om attityderna till inform ationssökning
och I T, än om hur m an undervisar i praktiken. Frågan kunde m ed fördel utredas närm are
i fram tiden. I enkäten ställdes till exem pel ingen fråga om hur m an tar upp den viktiga
frågan om källkritik i undervisningen.
Svaren har indelats i fem grupper som delvis överlappar varandra. Det innebär att en
skolas svar har kunnat hänföras till flera grupper. 25 skolor svarade inte alls på denna
fråga.
Svaren indelades i följande grupper:
o läraren sköter – ingen annan precisering än att det är lärarens uppgift att sköta
undervisningen i inform ationssökning (50 noteringar)
o undervisning – inom norm al undervisning, en del av det norm ala arbetet i skolan
(69 noteringar)
o projekt/ vid behov – undervisning och handledning i inform ationssökning sker vid
behov till exem pel för grupparbeten, projekt, forskning och liknande
(49 noteringar)
o data – inform ationssökning anknyter till undervisningen i data och I T
(75 noteringar)
o bibliotek – undervisningen i inform ationssökning anknyter till bibliotek eller
bibliotekarie (20 noteringar)
75

Läraren sköter
Fem tio skolor konstaterar enbart att lärarna sköter undervisningen i inform ationssökning.
De skriver alltså inte i vilket sam m anhang eller hur detta görs, endast att det är lärarnas
uppgift. Några kom m entarer finns:
”Av lärare sam t bibliotekspersonal på besök. År 2001 deltog vi i ett projekt m ed
bibl.” Åk 1 – 6, Nyland
”Av klasslärarna och ev. av ansvarig. data (AV) läraren (klasslärare i 5B).”
Åk 1 – 6, Österbotten
”Det är upp till varje enskild lärares kunskap och intresse”, konstaterar m an vid
en skola i Nyland där m an förhoppningsfullt skriver om förbättringar i fram tiden
m ed en nyanställd skolbiblioteksansvarig bibliotekarie vid stadsbiblioteket.
Det finns skolor som har stor tillit till elevernas kapacitet på detta om råde:
”Eleverna lär sig efterhand utan större del handledning”, skriver m an i en skola, eller så
fungerar elever som handledare, ”I skolan m ed lärare och elever som handledare” och
”Av klassläraren eller av en duktig klasskam rat!” är andra kom m entarer av detta slag.
Del av norm al undervisning
I 69 skolor har m an preciserat svaret något m era. Några näm ner att undervisningen i
inform ationssökning är en del av den norm ala undervisningen, skolans vardag. Andra
skriver att det ingår i m odersm ålsundervisningen eller ”I nom olika äm nesom råden av
klasslärarna, som ett redskap att söka fakta” eller :
”Mest i anslutning till resp. äm ne: fakta om ngt land i MNK, prod. tidning i MO”
Åk 1 – 6, Nyland
”Undervisningen är integrerad i övriga äm nen främ st m odersm ål o. MiNa”
Åk 1 – 6, Österbotten
76

Det finns också skolor m ed schem alagda tim m ar för inform ationssökning:
”Åk 5 - 6 har en schem alagd tim m e i veckan för inform ationssökning”
Åk 1 – 6, Nyland
”I studiehandledning åk 7 grundfärdigheter; I I T-undervisningen (tillval)”
Åk 7 – 9, Österbotten
Projektarbeten/ vid behov
Proj ektarbeten, forskningsuppgifter eller dylikt näm ns i 49 skolor som det naturliga
sam m anhanget för undervisning och handledning i inform ationssökning.
Datorer, I T
”i sam band m ed olika projekt - under norm alt skolarbete (learning by doing)”
Åk 1 – 6, Nyland
”Av klassläraren vid behov, m est i åk 3 o 4 i sam band m ed föredrag i m iljö och
natur, m odersm ål t.ex. författarpresentation” Språköskola
”I nom undervisningen i datateknik (obligatorisk. för alla sjuor), inom
undervisningen. i m o/ hi, m en naturligtvis fortlöpande i alla äm nen, inte m inst i
sam band m ed de periodarbeten våra elever gör
(äm nesövergripande/ självständiga/ tre per år)” Åk 7 – 9, Nyland
I nform ationssökning förknippas idag m ed datorer och I T. Det ger också utslag i svaren,
75 skolor näm ner på ett eller annat sätt datorer eller I T i svaren på frågan om
inform ationssökning. Det finns skolor där m an tycks anse att undervisningen i första
hand hör till undervisning i datateknik och att det är datalärarens sak att sköta det:
”Dator m ed I nternetanslutning används regelbundet, dels för inform ationssökning
och dels för textbehandling och bildhantering”
”Eleverna tränas att via ett sökprogram hitta enkla fakta på nätet. T.ex. H.C.
Andersen”
”Skolan har både en PC-klass (ej i funktion p.g.a. utrym m esbrist 01-02) och en
laptop-uppsättning. (10 st). Lärare undervisar.” Skolor m ed åk 1 – 6, Österbotten
”skolan har ett dator-undervisningsprogram . I nternet introduceras f.n. i åk 3.”,
77

Biblioteket
”Sökning m ed hjälp av givna sökord eller givna adresser”
”Datateknik i åk 4 + Datateknik, valfritt äm ne i åk 6”
Skolor m ed åk 1 – 6, Nyland
”Vi har en datalärare 1 h/ vecka som handhar dessa färdigheter
”Via I nternet blir de handledda av vår datorlärare. I nform ationssökning i
uppslagsverk sker via klassläraren” Skolor m ed åk 1 – 6, Åboland
”läraren hjälper till vid behov tillsam m ans m ed dataläraren. Men eleverna är
m ycket duktiga i data.” Åk 7 – 9, Österbotten
”På skolans datatim m ar arb. m an m ed sökm otorer o. effektiv sökning.”
Åk 7 – 9, Nyland
I tjugo skolor noterar m an bibliotekets roll när det gäller inform ationssökning. Följande
kom m entarer är från skolor m ed åk 1 - 6 i Nyland:
”I sam band m ed besök till kom m unens bibliotek”
”Klasslärarna handleder i sin undervisning. Stadens bibliotekarie har lärt ut hur
m an söker i bibbans kartotek.”
“Tillsvidare sker handledningen m ed hjälp av kom m unbibliotekets personal och
delvis lärarpersonal”
“Vissa elever har blivit undervisade då de varit på klassbesök till stadsbiblioteket.
Bibliotekarien har handlett dem . Klasslärarna handleder i skolan, så långt deras
kunskaper räcker.”
I en skola m ed årskurs 7 - 9 i Österbotten skriver m an:
”Eleverna får inform ation om detta i äm nesundervisningen då det är aktuellt m ed
olika typer av faktasökning och även i biblioteksundervisningen.”
78

Övernäs skola i Marieham n är ett specialfall m ed en anställd fackutbildad bibliotekarie.
De kan därför ha följande arrangem ang:
- ”I skolbiblioteket av bibliotekarien, eller i datasalen av datahandledaren, läraren
eller bibliotekarien. Skolbibliotekarien ansvarar för länksam lingar på skolans
hem sida för att underlätta aktuella äm nen i undervisningen”
7 .4 Läsfräm jande projekt
Ett gem ensam t m ål för skolan och biblioteken är att barn och ungdom ar blir goda läsare.
I nom den läsfräm jande verksam heten kan skola och bibliotek finna olika
sam arbetsform er. I Finland har läsförståelsen lyckats bra enligt PI SA 2000, en
läsundersökning som gjorts bland fem tonåringar i 32 OECD-länder. Förm ågan att förstå,
använda och reflektera över texter ingår i testet, de finländska ungdom arna har placerat
sig på första plats! Trots de goda resultaten finns det ingen anledning att slå sig till ro,
det är viktigt att fortsätta m ed det läsfräm jande arbetet.
I fråga num m er tjugotre fick skolan ange vilka läsfräm jande projekt skolan förverkligat:
2 3 . Skolan har ordnat eller deltagit i följande läsfräm jande projekt under de tre
senaste åren
Proj ektets nam n, tidpunkt (årtal), för vilken årskurs och vem som arrangerat projektet
skulle ingå i svaret.
Av alla svar var det 43 skolor som inte uppgav något läsprojekt överhuvudtaget. Vissa
projekt m ed arrangörer utanför skolan blev ofta om näm nda. De proj ekten fick egna
grupper:
Tidningen till klassen
En kvart om dagen
Bokäventyr 2001.
79

Största delen av proj ekten var interna, ordnade inom skolan av lärarna eller tillsam m ans
m ed föräldrar, kategorin ” egna”. Andra ordnades i sam arbete m ed utom stående
institutioner, däribland det allm änna biblioteket eller tillsam m ans m ed enskilda
konstnärer, kategorin ”sam arbete”. En del skolor har arrangerat sam m a projekt, t.ex.
”En kvart om dagen” flera år i rad.
Tabell 3 6 . Antal skolor som ordnat något av följande projekt m inst en gång under de tre senaste
åren
åk 7 - 9 åk 1 - 6 åk 1 - 9
80
alla skolor
tidningen 9 58 4 69
en kvart om dagen - 37 1 38
bokäventyret - 28 1 29
egna 8 90 4 102
sam arbete 8 74 6 88
inget läsprojekt 8 29 2 39
alla skolor 2 7 1 9 9 1 0
”Tidningen till klassen” var ett gem ensam t och nytt projekt som m ånga skolor näm nde.
Proj ektet har vunnit genom slagskraft i skolvärlden. Till gruppen räknas också de
tidningsprojekt som föregick den nyaste form en, till exem pel ”Tidningen i klassen”.
Proj ektens likartade nam n har skapat en viss förvirring, det finns flera variationer på
nam net i svaren.
”En kvart om dagen” är ett välfungerande läsprojekt som introducerades i skolorna redan
på åttiotalet. Kännedom om projektet har spridits via Förbundet Hem och Skola
förbundet och det används fortfarande främ st i de lägsta klasserna.
Bokäventyr 2001 utlystes för att föra fram barn- och ungdom sboken i Finland. Flera
skolor har på något sätt uppm ärksam m at projektet. Det är m öjligt att m ånga av de egna
läsproj ekten förverkligats m ed anledning av och inom ram arna för Bokäventyr 2001.
Egna läsprojekt nam nges såsom : Läsekarnevalen, Bokorm en, Läsa för livet, Läs så
tvåtusans, Bokträdet, Bokens hem lighet, Vadslagningen, Fotspår-bokspår, Läsblom m or
m .m .
2 3 6

Tillsam m ans m ed utom stående sam arbetspartners har exem pelvis följande näm nts:
Bokträdet lövas, Läsrallyt, Boklarven Millie, Bokeken, Pärm toppen, Bok-Tok, m .m .
Svaren gav ingen närm are bild av läsprojektens innehåll. Ett läsprojekt kan naturligtvis
genom föras på m ånga olika sätt och m ed olika grader av engagem ang. Å ena sidan kan
det intressanta vara att fördj upa sig i läsningens kvalitet. Då kanske eleverna inte hinner
läsa så m ånga böcker, i stället riktas fokus m ot den enskilda läsarens upplevelser. Vad
händer under läsningen? Å andra sidan kan projekt av m era kvantitativ art gå ut på att
få så m ånga som m öjligt att läsa så m ycket som m öjligt. Den form en av läsprojekt har
en given och traditionell plats inom läsfräm jandet.
Risken för slentrianm ässigt genom förda läsproj ekt finns också, det kan i värsta fall ge
dåliga efterverkningar.
En närm are genom gång och uppföljning av läsprojektens innehåll rym s inte i detta skede
inom tidsram arna för Bittisprojektet. Frågan är värd en fördjupning och en fortsättning.
81

7 .5 Sam arbetet m ed det allm änna biblioteket
Fråga num m er tjugofyra lydde:
2 4 . Hurdant utbyte av tjänster eller sam arbete har skolan haft m ed
kom m unens/ st adens bibliotek under de tre senaste åren?
Det fanns m öjlighet att kryssa för alternativen regelbundet, ibland eller aldrig till följande
påståenden:
Skolan får bokpaket
Klassbesök på det kom m unala biblioteket
Lärare och elever har tillsam m ans förberett biblioteksundervisning
Bibliotekarie har bistått elever och lärare m ed inform ationssökning
Bibliotekarie bokpratar / ger boktips för elever
Bibliotekarie m edverkar på föräldra- eller lärarm öten
Skolan har fått stöd under läsfräm jande projekt
Annat, vad .....................................................
Det m ärks tydligt att dessa påståenden inspirerade och påverkade svaren i följande
fråga. Fråga num m er tjugofem kan således ses som en följdfråga:
2 5 . Hur kunde sam arbetet förbättras?
Svaret fick form uleras fritt. En grov tolkning av svaren ger skolor som antingen är nöjda
m ed det sam arbete som redan finns, eller sådana som efterlyser förbättringar. I tabellen
används ” nöjd” respektive ”förbättring”. Mellanform er har också beaktats, skolor som i
första hand efterlyser en förbättring m en sam tidigt är nöjda, och skolor som
huvudsakligen är nöjda m en ändå har något önskem ål.
I någon m ån har också kom m entarer till andra frågor i form uläret beaktats i indelningen.
Anatalet skolor som inte alls svarade på frågan var 101.
82

Tabell 3 7 . Önskem ål om sam arbete på olika stadier
åk 7 - 9 åk 1 - 6 åk 1 - 9
83
alla skolor
förbättring 14 71 3 88
förbättring/ nöjd 1 8 - 9
nöjd/ förbättring 2 8 - 10
nöjd 3 24 1 28
ej svar 7 88 6 101
alla skolor 2 7 1 9 9 1 0
Önskem ålen om förbättring är flera än de nöjda kom m entarerna, helt följdriktigt
eftersom frågan var ställd så att förslag på förbättringar efterlystes.
Hur skall ”ej svar” tolkas? Är skolan eventuellt rätt nöjd m ed rådande förhållanden, eller
har m an ingen erfarenhet av sam arbete och vet inte vad det kunde innebära? Eller är
bibliotekssam arbete av underordnat intresse? Några skolor som inte har svarat på
sam arbetsfrågan har ändå antecknat en del visioner. Oftast behandlar de önskem ål som
gäller skolbibliotekens vardag, såsom nyanskaffningar, tid för skötsel av skolbiblioteket
och bibliotekets lokaliteter.
Några exem pel på nöjda skolor:
”Sam arbetet fungerar m ycket bra. När vi behöver hjälp och stöd få vi det alltid.
Bibliotekarien har besökt oss vartannat år i åk 1 - 2 m ed dockteater om böcker
och boklån.” Åk 1 – 6, Nyland
”Vi har haft m ånga bra projekt. Nu har vi ett långsiktigt program på gång:
utställningar, bokrecensioner, boktips från både skola och bibliotek”
Åk 1 – 6, Åboland
”Fungerar bra. Speciellt boklådor m ed olika tem an är populära. Vi har m ycket bra
sam arbete m ed vårt bibliotek” Åk 1 – 6, Österbotten
2 3 6

Försök till sam arbete som inte gett konstruktivt resultat kan inverka avskräckande. Ett
m isslyckande näm ns av en skola m ed filial i skolhuset. Skolan hade visionen om
skolbiblioteket som ett kunskapscentrum , där traditionella m edia kom bineras m ed ny
teknik, m en biblioteket avslog skolans erbj udande om I nternetanslutna datorer i
skolbiblioteket. Vilka orsakerna var förtäljs inte, m en från skolhåll uttrycks besvikelse
över utgången.
Tillgången till bibliotek
Avståndet till närm aste allm änna bibliotek kan vara en faktor som påverkar
sam arbetsförutsättningarna.
Exem plen kom m er från skolor m ed åk 1 - 6 i Nyland.
”Vi har det toppen!” (filial 300 m . från skolan)
”Eftersom det finns endast en bibliotekarie i hela kom m unen och avstånden är
långa vet jag inte hur sam arbetet m ed biblioteket kunde förbättras i praktiken. Vi
längtar efter pengar för inköp av nya böcker!”
Tabell 3 8 . Sam arbetsönskem ål enligt skolans avst ånd till biblioteket
allm änt
bibliotek
< 5 km 5 - 1 0 km > 1 0 km
förbättring 9 55 14 10 88
förbättring/ nöjd 1 5 2 1 9
nöjd/ förbättring 2 4 3 1 10
nöjd 3 19 2 4 28
ej svar 8 60 14 19 101
alla skolor 2 3 1 4 3 3 5 3 5
84
alla
2 3 6

Av de tjugotre skolor som har ett filialbibliotek i skolan önskar tolv någon form av
förbättring. Många önskar att öppettiderna bättre skulle anpassas till skolans tider eller
att skolan kunde ha fri tillgång till biblioteket, också då ingen biblioteksanställd finns på
plats. Exem plet är från en skola m ed åk 7 - 9 i Österbotten.
”Biblioteket borde till att börja m ed vara öppet sådana tider när eleverna är i
skolan!!!”
Det finns också nöjda skolor där just detta fungerar bra :
”Förlöper faktiskt ganska bra. Vi är m ycket nöjda över att ha ett kom m unalt
filialbibliotek i sam m a byggnad. Öppettiderna har anpassats till skolans tider och
personalen är m ycket serviceinriktad. Vi har också m öjlighet att utnyttja
biblioteket under icke-öppethållningingstider. Speciellt under våra läseveckor är
sam arbetet intensivt. Eleverna besöker biblioteket m inst 1 gång per vecka
lektionstid (eller raster).” Åk 1 – 6, Österbotten
Några skolor anser att en bra lösning vore att biblioteket helt enkelt flyttade in i skolan:
”Filialbibliotek kunde fungera i skolan - Kostnadsfritt stöd från det kom m unala
biblioteket”
”Flytta in kom m unala bibban i skolhuset!.”
Skolor m ed åk 1 – 6, Nyland
”Vi hade önskat att filialbiblioteket skulle ha flyttat till lediga utrym m en i skolan
för att vi skulle ha kunnat intensifiera sam arbetet, m en det blev tyvärr inte ännu
av.” Åk 1 – 6, Österbotten
Skolor m ed långt avstånd till biblioteket har andra problem . Långa avstånd kan vara ett
verkligt hinder för olika form er av sam arbete. Klassbesök och annat utbyte av tjänster är
beroende av transporter, vilket blir dyrt.
85

“Avståndet m ellan skolan och biblioteket sätter käppar i hjulet. Bussresan för
skolans elever blir dyr, och därför besöker vi inte ofta stadsbiblioteket. På fritiden
åker eleverna m ed sina föräldrar till biblioteket och har alltid fått hjälp m ed att
hitta”
“Ett eget filialbibliotek skulle inrättas i Billnäs såsom det var förut. Avståndet =
resekostnaderna för stora till huvudbiblioteket.”
Skolor m ed åk 1 – 6, Nyland
”Byskolans hinder är ofta avstånden. Vanligen finns huvudbiblioteket i centrum
och blir följdaktligen sporadiskt besökt av elever från sidobyar. Sam arbetet kunde
säkert förbättras i form av olika läsprojekt som just nu är aktuellt i vår skola.
Proj ektet aktualiserades av särskilt lässvaga pojkar vilka tillbringar huvudparten
av sin lediga tid i dataspel. Varannan vecka besöker grannkom m unens
biblioteksbuss skolan och den besöks ganska regelbundet och flitigt (Vörå
kom m uns bokbuss).” Åk 1 – 6, Österbotten
Bokpaket, deponerade sam lingar
Ett bokpaket kan vara en sam ling böcker som lånas från det allm änna biblioteket,
utvalda för en klass, för skolbiblioteket eller m ed anledning av ett skolprojekt. Begreppet
bokpaket kan betyda sam m a som ”boklåda”, ”deponerade böcker”, m .m . Det blev en viss
begreppsförvirring i fråga tjugofyra, därför kan m an anta att denna form av service
eventuellt är vanligare än tabellen utvisar.
Tabell 3 9 . Bokpaket från det allm änna biblioteket
åk 7 - 9 åk 1 - 6 åk 1 - 9
86
alla skolor
regelbundet 2 26 - 28
ibland 7 75 5 87
aldrig 12 70 4 86
ej svar 6 28 1 35
2 7
1 9 9 1 0 2 3 6

Av svaren att döm a fungerar inte denna serviceform överallt, flera skolor önskar sig
lånade eller deponerade böcker för skolans behov. Så här skriver m an i två skolor m ed
åk 1 - 6 i Österbotten:
”Visionen är att skolan skall få utrym m en för ett eget skolbibliotek. Då önskar vi
få en del böcker (skön- och facklitteratur.) ’lånat’ av biblioteket”
“X skola kunde fungera som en filial i m iniform at. En hylla m ed litteratur från
biblioteket kunde finnas på skolan. Litteraturen skulle kontinuerligt bytas ut, för
att ständigt vara aktuell och ny.”
Andra skolor som eventuellt inte räknar nedan näm nda service som ”bokpaket” har
näm nt det i sam arbets- eller visionsfrågan:
”Vi har gott sam arbete. Bibliotekarien sam m anställer "boksam lingar" som
används i de olika klasserna osv.”
”Eftersom skolans bibliotek är aningen föråldrat och luggslitet brukar lärarna låna
från kom m unens huvudbibliotek böcker lådvis. Tidvis fungerar det så att m an
ringer på förhand och ber bibliotekarien plocka i. Men det sker alltid på lärarens
initiativ. Har hört om projekt i vissa kom m uner m ed bok kappsäcken, som
fungerar autom atiskt 1 ggr/ m ån. Det kunde vara något att försöka” ,
Skolor m ed åk 1 – 6, Österbotten
”Vi är m ycket nöjda m ed den service vi får av bokbussens personal . Dessutom är
urvalet av böcker stort och vi får på förhand göra beställningar om vi t.ex.
behöver speciallitteratur för ngt projekt i skolan. Vi är också alla (nästan) verkligt
flitiga boklånare. System et fungerar!” Åk 1 – 6, Nyland
87

Biblioteksteknisk hjälp
Några skolor skriver att de främ st behöver biblioteksteknisk hjälp, att klassificera eller
kategorisera böckerna eller fram för allt att registrera dem , gärna i sam m a system som
det allm änna biblioteket.
”Någon kunnig i stadsbiblioteket kunde hjälpa till att ordna biblioteket till att det
blev lätt att hitta - sortera böckerna m . hjälp av skolans bibliotekarie tips och
idéer”
”Enligt skolans bibliotekarie genom att få resurser (dvs. en bibliotekarie) som kan
lägga in skolans böcker på data. Detta skulle ge kom m unen tillgång till skolans
böcker och det skulle vara lättare att sam ordna inköp.”
Skolor m ed åk 1 – 6, Nyland
”Skolan önskar få ett Dataprogram för katalogisering - enkelt m en lika för alla
skolbibliotek i staden. Mera tim resurs p.g.a. avståndet till stadens bibliotek och för
att kunna ordna bättre sam arbete m ed stadens bibliotek”
”Det tar kolossalt m ycket tid att katalogisera nyförvärven för m ig. Om jag kunde
få katalogposterna på data skulle det underlätta m ycket. Men hur detta skulle gå
till vet jag inte. Det finns inga resurser och skolbibliotek får ju inte kosta särskilt
m ycket. Kunde detta göras m öjligt?”
Skolor m ed åk 1 – 6, Åboland
Bokprat, läsfräm jande verksam het och annan service
Ett vanligt önskem ål är att biblioteket skall stöda skolorna m era aktivt i den läsfräm jande
verksam heten. Bibliotekarierna skall enligt önskem ålen gå ut i skolorna och bokprata,
tipsa om läsvärda böcker eller ordna bokutställningar och kanske inform era lärare om
nya böcker.
”Jag inser att bokprat kräver m assor m ed tid. Men det är något jag önskar att alla
elever skulle få uppleva. Över huvudtaget sam arbete som skulle ha som m ål att
väcka elevernas läslust.” Åk 1 – 6, Nyland
88

”Vi vill gärna att bibliotekarie kom m er till skolan och bokpratar. Vi vill också ha
sam arbete då det gäller projekt av olika slag. (litteratur projekt.)”
”Bibliotekarien: kunde ev. kom m a till skolan och prata om böcker, göra eleverna
intresserade av läsning och litteratur. Sam m anställa bokpaket, bokprata. Närvara
vid föräldram öten för att uppm ärksam m a föräldrar på ungdom ars läsvanor”
Skolor m ed åk 7 – 9, Österbotten
Enligt resultaten i fråga tjugofyra är bokprat eller boktips för eleverna en relativt vanlig
verksam het som det allm änna biblioteket sköter. I fyrtio skolor förekom m er detta
regelbundet och i sam m anlagt 158 skolor åtm instone ibland .
Tabell 4 0 . Bokprat eller bokt ips av bibliotekarie i olika skolor
åk 7 - 9 åk 1 - 6 åk 1 - 9
regelbundet 3 35 2 40
89
sum m a
ibland 10 103 5 118
aldrig 10 43 1 54
ej svar 4 18 2 24
2 7 1 9 9 1 0
Därem ot m edverkar bibliotekarier sällan på lärar- eller föräldram öten:
Tabell 4 1 . Bibliotekarie m edverkat på föräldra- eller lärarm öte
åk 7 - 9 åk 1 - 6 åk 1 - 9
regelbundet - 1 - 1
ibland 1 31 1 33
2 3 6
sum m a
aldrig 18 137 8 163
ej svar 8 30 1 39
2 7 1 9 9 1 0
2 3 6

Den enda skola som svarat att bibliotekarien m edverkat ” regelbundet” är en skola i
Nyland. Av skolorna m ed åk 7 - 9 och skolorna m ed åk 1 - 9 är det en skola i
Österbotten och en skola i Nyland som svarat ” ibland”.
Bistånd vid inform ationssökning, klassbesök på biblioteket
Skolorna näm ner inte önskem ål om m era bistånd vid inform ationssökning. Denna del är
m an eventuellt nöjd m ed, eller kanske m an inte tänker på att detta m inst lika m ycket är
bibliotekets uppgift, som bokprat och lästips. Följande kom m entar visar i alla fall att
någon funderat på saken:
”skolan kunde vara aktivare, bl.a. inform era biblioteket om våra större arbeten
m .m . - skolan borde system atiskt beakta bibliotekets roll vid planering.
Biblioteken kunde kanske erbj uda färdiga paket m ed tanke på att vi i skolan ofta
upplever att vi inte har tillräckligt m ed tid för planering m .m ., t.ex.
’presentationstim m e m ed den senaste ungdom slitten på svenska’"
Åk 7 – 9, Nyland
Följande tabell visar att det är m ycket vanligt att skolorna och deras elever får hjälp m ed
inform ationssökning av bibliotekarier:
Tabell 4 2 . Bibliotekarie har bistått m ed hjälp vid inform ationssökning
åk 7 - 9 åk 1 - 6 åk 1 - 9
90
alla skolor
regelbundet 5 37 2 44
ibland 18 120 5 143
aldrig 1 27 1 29
ej svar 3 16 1 20
2 7 2 0 0 9
2 3 6

Klassbesök där konsten att söka inform ation lärs ut är m ycket vanliga enligt följande
tabell:
Tabell 4 3 . Klassbesök på det allm änna biblioteket
åk 7 - 9 åk 1 - 6 åk 1 - 9
91
alla skolor
regelbundet 16 66 5 87
ibland 9 113 3 125
aldrig - 11 1 12
ej svar 2 9 1 12
Vem tar initiativet?
2 7 1 9 9 1 0
Det finns skolor som önskar att biblioteket tog m era kontakt m ed skolorna, m en också
en del som anser att detta främ st är lärarnas uppgift.
”Vi kunde ta oss själva i kragen och ta oftare kontakt m ed varandra”
Åk 1 – 6, Nyland
”Lärarna m åste aktivera sig m era, ta initiativ. Oftast är tidsbrist orsak till att m an
inte gör det. Läsandet bör prioriteras - det tror jag alla är överens om , m en hur
m an gör det varierar. Måste det förresten alltid ordnas m am m ut-projekt ’Hela
skolan’” Åk 1 – 6, Åboland
”Vi har ett bra sam arbete m ed huvudbiblioteket. Om servicen på biblioteket inte
används beror det på lärarnas brist på behov el. intresse!”
Åk 7 – 9, Nyland
”Allt kan förbättras! Eventuellt kunde också initiativ tas från det kom m unala
biblioteket - m en absolut i så god tid före det eventuella projektet att lärarna kan
planera in aktiviteten i den övriga undervisningen.”
Åk 1 – 6, Österbotten
”Biblioteket kunde ta initiativ till verksam het för skoleleverna” Åk 1 – 6, Nyland
2 3 6

”Visionen är att bibliotekets personal skulle delvis sköta utlåning och bokprat i alla
klasser. Som det nu är skall jag som klasslärare m ed 26 h undervisning också
sköta alla uppgifter som skolbibliotekarie och det är i princip om öjligt att göra om
inte det finns ett brinnande intresse och lusten att dela läsupplevelser m ed
andra.” Åk 1 – 6, Åland
”Så länge det inte finns personella resurser ser j ag inga m öjligheter. Det skulle
förstås vara trevligt och givande för eleverna om bibliotekarien kunde ställa upp
m ed bokprat, därför att m an lyssnar m era koncentrerat om någon utom stående
berättar. Men när det gäller att söka rätt bok till rätt elev klarar lärarna det bättre
som känner eleverna. Det gäller ju m ånga gånger att hitta en bok som ger litet
m era utm aning för eleven än den förra. När det gäller faktaböckerna ser läraren
bättre vilka som är pedagogiskt upplagda. Det finns m assor av faktaböcker för
barn som åtm instone för den "halva av klassen" som inte har det alldeles lätt, inte
alls passar.” Åk 1 – 6, Åboland
En skola föreslår att lärare och bibliotekarie kunde träffas för att koordinera sitt
sam arbete, och kanske helt enkelt lära känna varandra bättre:
”Vi skulle önska att bibliotekarierna kunde kom m a ut till skolorna och ge
boktips/ bokprata. Vi har frågat, m en bibliotekarierna säger att de inte har
resurser för det. Det vore roligt om biblioteken tog kontakt m ed skolorna för att
visa ex. användningen av biblioteket, kom m a m ed boklådor m .m . Vi upplever att
det är vi lärare som ska ta kontakt. Kunde biblioteket ex. ordna något slags
läsproj ekt? Mer sam arbete önskas! Kunde det ordnas träffar m ellan lärare -
bibliotekarier? I bland kanske steget är stort att ta kontakt m ed varandra. Träffar
vore bra för att bibliotekarierna skulle få veta vad vi lärare önskar och vi få reda
på vad biblioteket och bibliotekarierna kan erbjuda oss.” Åk 1 – 6, Österbotten
92

Brist på personal i biblioteket
Bristen på personal i det allm änna biblioteket näm ns av några:
”Vår kom m unbibliotekarie är ensam tjänstem an i vårt kom m unbibliotek och säger
sig inte ha tid att förbereda något för eleverna, vilket vi j u förstår.”
Åk 1 – 6, Åboland
”Bibliotekspersonalen borde utökas, så att en av bibliotekarierna skulle kunna
ägna sig huvudsakligen åt barn- och ungdom slitteratur.” Åk 7 - 9 Österbotten
”I stor utsträckning en personresursfråga. Bibliotekspersonalen har svårt att hinna
sam arbeta m ed skolorna så m ycket som båda parter skulle önska.”
Åk 7 – 9, Nyland
Det finns skolor som trots att de har ett filialbibliotek i huset klagar på bristande
resurser. Filialen som finns i huset är m ånga gånger m ycket liten och kan till och m ed
sakna utbildad personal.
Språket ett problem
Den språkliga aspekten kom m er fram i några kom m entarer från skolor m ed åk 1 - 6 i
Nyland:
”Besöka m era stadens bibliotek och ha ett bibliotek som hela skolan besöker
regelbundet och bibliotekarien och klasslärarna lär känna och ha kontaktpersoner
i och var det finns tillräckligt m ed svenska böcker.”
”Fler svenska barnbibliotekarier i Helsingfors, m er svenska böcker i filialerna!”
”Bokbussen som kom m er en gång/ m ånad till skolan kunde ha en svenskspråkig
bibliotekarie som dels lär eleverna använda biblioteket + bokpratar”,
“Bokpaket m ed t.ex. lättlästa böcker ur sam m a serie / författare m ed t.ex. 5 ex.
av sam m a bok har varit svårt att ordna p.g.a. att de svenska böckerna är så få till
antalet”
93

Sam m a språkproblem har självfallet språköskolorna:
”Få en svenskspråkig/ svenskatalande bibliotekarie”
”Vi borde få en tvåspråkig bibliotekarie!”
En idé att förverkliga?
”Utlysa ett skolbiblioteksår och bannlysa alltför m ånga andra projekt. T.ex. 2002-
04-06 osv.” Språköskola
94

8. Visioner
I Bittis-enkätens avslutande fråga efterlystes skolans fritt form ulerade, egna tankar:
2 6 . Visioner, önskem ål, idéer och kom m entarer angående skolbiblioteket
och/ eller sam arbetet m ed det kom m unala biblioteket.
I 109 skolor hade m an valt att läm na frågan obesvarad. En tänkbar orsak till detta är att
m an inte ansett sig ha något att tillägga till de svar m an givit i tidigare svar. De som valt
att besvara frågan fram för i första hand önskem ål om förbättringar. Det m ärks att m an i
förslagen tagit fasta på enkätens tidigare frågor och via dem fått idéer för egen fram tida
verksam het, vilket är positivt att notera.
Ett undantag är Björkö skola i Korsholm m ed 29 elever och tre lärare. Skolan har varit
m ed om att utarbeta en så kallad SWOT analys (= Strength-Weakness-Options-Threat).
Resultatet är en vision om ett bya- och skolhus där m ånga funktioner sam sas. En skola
för alla stadier, rum för vuxen- och distansstudier, bibliotek, datastuga, m atservice för
gam la, videokonferenser m .m . under sam m a tak i visionen. Skolan hänvisar till den
bifogade analysen i visionssvaret:
"Gem ensam SWOT-analys Norrskata skola i Korpo kom m un, Björkö skola i
Korsholm s kom m un”.
I svaren på frågan om visioner och önskem ål påtalas ofta de njugga anslagen för
skolbiblioteken. Man önskar få m era pengar för inköp av litteratur, för avlöning av en
skolbibliotekarie, för bibliotekslokaliteter. Ett tiotal skolor fram för önskem ål om
klassuppsättningar av skönlitteratur. Dessa har behandlats särskilt i kapitel 5.8.
Önskem ål om sam arbete m ed det allm änna biblioteket tas upp på nytt, förbättringar
föreslås. Många aspekter på sam arbete upprepas, bokprat, bokpaket, klassbesök,
författarbesök, lästävlingar och sagostunder finns m ed på önskelistan. Många skolor
efterlyser hjälp på det bibliotekstekniska om rådet.
95

Några exem pel på längre form ulerade svar som gäller visioner och önskem ål:
”Gem ensam t sökprogram så att eleverna i skolan kan använda program m et för
skolbibliotekets böcker. Bibliotekariens kunnande m era tillgängligt för skolorna.
Regelbundet arbete i skolorna och inte enbart projekt.” Åk 1 - 6, Nyland
”Visionen är väl nog den att m an kunde övergå till ca ½-dags anställd
yrkeskunnig, som kunde sköta skolbiblioteket. Ett skolbibliotek fungerar näm ligen
inte helt välskött då en lektor handhar det, som även annars har rätt m ånga
sysslor. Men: Jag vore redan glad över att få hjälp m ed att göra det hela
elektroniskt!” Åk 7 - 9, Åboland
”En vision är att flera kom m uner, bibliotek, skolor kunde gå sam m an för att
inbjuda en eller ett par författare till orten, i synnerhet för oss sm å
skärgårdsorter. Vi rym s inte m ed och får ingen inform ation om när författare
gästar Pargas stad som ändå ligger ganska nära. Det tar kolossalt m ycket tid att
katalogisera nyförvärven för m ig. Om jag kunde få katalogposterna på data skulle
det underlätta m ycket. Men hur detta skulle gå till vet jag inte. Det finns inga
resurser och skolbibliotek får ju inte kosta särskilt m ycket. Kunde detta göras
m öjligt? Klasslärare borde få m era litteraturundervisning inom utbildningen. De
klasslärare som inte själva är intresserade av litteratur kan inte heller stim ulera
sina elever har jag m ärkt. I det långa loppet gör inte proj ekt som syftar till
kvantitetsläsande lika m ycket som om m an satsar på kvalitet, dvs att ge eleverna
upplevelse - detta leder till m era läsande, vilket i sin tur leder till att eleverna blir
kom petenta läsare.” Åk 1 - 6, Åboland
”1. Avlöna skolbibliotekarier i alla skolor.
2. Träffar bibliotek - ALLA skolors representanter i kom m unen helst varje term in.
3. Listor på projekt, större grupparbeten till biblioteken i god tid. Då kan de
beakta våra önskem ål vid anskaffning.
4. Hittills har skolbibliotek vanligen betytt liten boksam ling. Få skolor ser
skolbiblioteket som taket för all inform ationssökning. Viktigt att diskutera och höja
profilen!.
5. Resurserna är sm å. Olika skolor har olika behov, den skola som är nära ett
bibliotek behöver inte låna ut böcker, m edan vi som har längre väg tycker att åk 1
- 4 borde få låna i skolan. Vilka faktaböcker/ dataprogram behöver varje skola ha,
kan något vara gem ensam t?
96

6. Mer kurser om inform ationssökning. Många elever skriver av direkt ur böcker
osv. Vad leder det till för fram tiden? (uppsatser från I nternet?!)
7. Mer böcker, bokprat, författarbesök!” Åk 1 - 6, Österbotten
”Vi avser att bygga ut vårt m ediatek till ett rum för alla i skolan och för m ånga
olika ändam ål. Vi kom m er att ha 5 - 6 nätanslutna datorer och en laserskrivare i
m ediateket, naturligtvis också m ycket böcker, tidskrifter och dagstidningar. Miljön
skall bli m era trivsam m ed soffor, gröna växter, välplanerad belysning m .m . Vår
förhoppning är också att vi skall kunna erbjuda eleverna m öjligheten att boka en
dator efter skoltid för arbeten som kräver denna teknik. Vi hoppas att vi också
skall kunna ha en lärare på plats tillräckligt ofta för att handleda eleverna i deras
arbete.” Åk 7 - 9, Nyland
”Vision : - att bibliotekskatalogen skulle datoriseras - att utlåningen skulle
datoriseras Önskem ål : - att OAJ genom avtal m ed KA kunde överenskom m a att
antalet tim m ar för att sköta bibliotek kunde öka. - det kom m unala biblioteket
kunde aktivera sin verksam het när det gäller sam arbete m ed skolorna.”
Åk 7 – 9, Österbotten
”Sam arbetet - vi skulle gärna ta em ot 'bokpratare' till skolan, kanske från någon
annan kom m un/ stad - gärna större sam arbete kring olika projekt. Eget
skolbibliotek - vi skulle oerhört gärna få m edel till att anskaffa flera
klassuppsättningar av skönlitterära verk - som det är nu har vi knappast råd att
köpa någonting alls. I dag används biblioteket relativt lite, och det innehåller
främ st facklitteratur - inredningen skulle också kunna inbjuda lite m er till läsning,
m ed bekväm a stolar/ soffor etc” Åk 7 - 9, Åboland
”Kom . biblioteket:
* Besök till/ från biblioteket regelbundet.
* Möjlighet att åka m ed klasser till biblioteket. vore en önskedröm .
* Nya goda bokidéer kunde på något sätt föras till skolorna. Skolans egna
bibliotek: * Tillräckliga anslag för årliga inköp.
* Mum s: klassuppsättningar t.ex. 1/ klass!
* En "biblioteks-eldsjäl" m ed egna biblioteket. tim m ar på skolan...
* Hela kartoteket i ett datasystem .” Åk 1 - 6, Nyland
97

"Öronm ärkt", avlönad tim m e (el. 2!) för skötsel av skolbiblioteket. Med stora
elevgrupper, som kräver all tim resurs skolan får, är det otänkbar "lyx" att avdela
veckotim m ar åt någon lärare för biblioteksskötsel = ingen tar ansvar för det och
skolbiblioteket läm nar på "rektors allm änna ansvar" (ej bra!) "Bittis" kunde
anhålla om ett bokpaket (om ca 10 - 15 böcker) från ex. Svenska kulturfonden till
varje "lågstadieskola". Ha en "expertgrupp" på 2 - 3 bibliotekarier som plockar
ihop detta bokpaket. I dén är från Hem o. Skola förbundet som (via Lisa Wahls
stiftelse) donerade 1 bokpaket (10 böcker) till åk 1 i varje skola, som har en
registrerad Hem o. Skola - förening.” Åk 1 - 6, Österbotten
Marieham n har ett annnat system än andra skolor i Svenskfinland:
”Från och m ed 1/ 1 2001 har Övernäshögstadieskola och Övernäs skola en
gem ensam skolbibliotekarie (80% ). Det gem ensam m a skolbiblioteket är placerat i
Övernäs skola. Till visionerna hör att bygga ett nytt bibliotek i anslutning till
högstadiet. Tillsvidare är skolbiblioteket i en uppbyggnadsfas, böcker från de
tidigare lärarledda skolbiblioteken har lagts in i datakatalogen, nya böcker
anskaffats. I nventarier kom pletteras och verksam heten byggs upp. Sam arbetet
m ed lärarna utvecklas och elevernas användning av skolbiblioteket ökar hela
tiden. Sam arbetet m ed huvudbiblioteket är gott, gäller fram för allt
kom pletteringar av beståndet vid rekvirering av litteratur från huvudbiblioteket en
snabb och bekväm lösning.”
Nationella visioner
En skola i Österbotten hänvisar till undervisningsm inisteriets rapport,
Kunskapsstrategi för utbildning och forskning 2000 - 2004. I rapporten presenteras en
vision som sam m anfattas på följande sätt:
”Finland är senast år 2004 ett sam hälle av kunnande och interaktion och hör till
de främ sta länderna i världen. Fram gången baserar sig på m edborgarnas
likvärdiga m öjligheter att studera och utveckla sitt kunnande sam t att på ett
övergripande sätt använda inform ationsreserverna (datalagren) och
utbildningstjänsterna. Ett högklassigt, etiskt och ekonom iskt hållbart nätbaserat
sätt att undervisa och forska har etablerats.”
98

Förverkligandet av visionen innebär bland annat att m edborgarna kan hantera tekniken
så bra som m öjligt och att sam arbetet m ellan olika förvaltningsom råden och sektorer
fungerar.
Strategin behandlar särskilt i punkt 2.4.1:
”Biblioteks- och inform ationstjänster för läroanstalterna”
Alla lärare och elever har tillgång till tidsenliga biblioteks- och inform ationstjänster
som stöder undervisningen och inlärningen.
Skolan har högklassiga nätförbindelser m ed de övriga skolorna och biblioteken i
kom m unen sam t också m ed datalagren och inform ationstjänsterna vid andra
bibliotek. Det adb-bibliotekssystem som skolan använder är gem ensam t eller
kom patibelt m ed system et i det kom m unala allm änna biblioteket.
Skolans hela bestånd av hårdvara och program vara utnyttjas på ett övergripande
sätt inom undervisningen i färdigheter för inform ationssökning och vid själva
inform ationsåtervinningen. Dessutom har studiem aterialet katalogiserats och alla
användare kan finna uppgifterna.
De stora skolorna och läroanstalterna har egna skolbibliotek, som i m ån av
m öjlighet bör ha öppet också andra tider än under skoltid.
När skolbibliotekens lokaliteter planeras beaktas olika arbetsform er på ett
m ångsidigt sätt.
Skolbiblioteket har en bibliotekarie som fått utbildning inom om rådet.
I kapitlets förklarande text påpekas det att sparåtgärderna på 1990-talet har utarm at
skolornas bibliotek och inform ationstjänster. Av Bittisenkätens svar kan m an utläsa att
skolorna får käm pa vidare m ed skolbibliotek som inte beviljas tillräckliga resurser. I
m ånga avseenden läm nar skolbibliotekens skötsel, sam lingar, utrym m en m ycket övrigt
att önska.
De skolor som har ett allm änt bibliotek i skolbyggnaden har helt andra förutsättningar för
skolbiblioteksverksam het. Biblioteket kan verka som ett kunskapscentrum och stöda
eleverna och lärarna i deras vardagliga arbete.
99

I strategin form uleras vidare att:
”Välfungerande och m oderna lösningar för skolbiblioteken eller biblioteken vid
läroanstalterna skapar en grund för utvecklingen av skolbiblioteken. De lokala
förhållandena m åste beaktas i lösningarna. Biblioteken vid läroanstalterna har
fram för allt pedagogiska m ål. Biblioteken vid läroanstalterna och det kom m unala
allm änna biblioteket kom pletterar varandra och sam arbetar.”
Skolorna och skolbiblioteken i Svenskfinland är sinsem ellan m ycket olika. Det finns
m ånga variationer när det gäller storlek, resurser, engagem ang etc. Alla tänkbara
förbättringar kan inte göras efter sam m a m odell, de lokala förhållandena m åste beaktas.
Sam arbetet m ed det allm änna biblioteket borde utvecklas och det allm änna bibliotekets
resurser borde beaktas. Också det allm änna biblioteksväsendet drabbas av sparåtgärder,
bl.a. har personalstyrkan m inskats drastiskt. Förutsättningen för att de allm änna
biblioteken ska kunna göra verkliga insatser för skolornas bibliotek är att resurserna på
personalsidan utökas. Både skolan och biblioteket m åste se behovet och tillsam m ans lösa
de ekonom iska frågorna. Det är då m an kan börja tala om ett m andat att i sam verkan
göra skolbiblioteken till m oderna fungerande bibliotek m ed hjälp av fackutbildad
personal.
100

9. Slutsatser, tankar inför fram tiden
Vid en sum m ering av hela Bittisrapporten och de resultat kartläggningen ger kan m an
ännu ställa sig frågande till svarens tillförlitlighet. Känner den person som besvarat
frågorna till allt som pågår inom skolan? Varje lärare är suverän i sin undervisning och i
en stor skola kan det vara svårt att överblicka allt som händer. Åsikter om skolans
verksam het, om vad som är viktigt och värdefullt kan variera m ellan olika lärare. Därför
är det befogat att fråga sig om enkätsvaren ger en helt rättvis bild av situationen inom
respektive skola. Trots det litar vi på att resultaten i stort avspeglar situationen idag och
ger riktlinjer att ta fasta på.
I svaren kan två synsätt skönjas. Å ena sidan finns det lärare som anser att
läsfräm jandet, läsning av skönlitteratur fortfarande är en m ycket viktig del av skolans
arbete och att skolbiblioteket i huvudsak borde satsa på inköp av nya böcker. Å andra
sidan finns det lärare som har en stark tro på I nternet och på att datorn är det viktigaste
redskapet i dagens skola. Båda synsätten är jäm bördiga och står för viktiga delar av den
m oderna biblioteksverksam heten. Detta är också något m an insett och förverkligat inom
biblioteksvärlden på allm änna och vetenskapliga bibliotek. Fortfarande behövs
skönlitteratur och ännu är inte all kunskap införd på I nternet. Men naturligtvis kan
m ycken relevant inform ation hittas på nätet, bl.a. också webbplatser som stöder läsning
av skönlitteratur.
”Läsbiblioteket” som ger skönlitterära läsupplevelser kan för eleverna vara en inkörsport
till m ycket annat nyttigt. Biblioteket kan stöda skolan m ed läsfräm jande insatser.
Skolans och bibliotekets gem ensam m a m ål är att eleverna blir goda läsare, eller att de
åtm instone får en m öjlighet att upptäcka läsningens glädje.
Skolorna bör se till att litteratur och I T inte blir varandras m otpoler, utan att de
sam verkar och stöder varandra i syfte att skapa ett m odernt skolbibliotek, ett skolans
kunskapscentrum .
101

Det kan vara skäl att upprepa Tom as Rönström s form ulering:
”Läraren har det prim ära ansvaret för att litteraturläsningen utvecklas och kom m er
att om fatta alla elever i klassen. Läraren vet vad eleverna har för intressen och
vilka starka och svaga sidor de har. Bibliotekarien har kunskapen om läm pliga
böcker inom olika intresseom råden, har läst m ånga av dem och kan förm edla dem
genom biblioteket. Det läsfräm jande arbetet kräver näm ligen goda kunskaper om
barn- och ungdom slitteraturen. Läraren hinner inte läsa alla bra böcker som kan
användas i läsundervisningen. Därför är det nödvändigt m ed ett sam arbete m ed en
bibliotekarie som har överblick över litteraturen och som har läst de flesta av de
aktuella titlarna. Ett skolbibliotek/ folkbibliotek m ed ett bra bokbestånd och goda
personalresurser är helt enkelt en nödvändig sam arbetspart. Det är det nära
sam arbetet m ellan läraren, bibliotekarien och eleverna som ger resultat.”
Den tekniska utvecklingen är snabb idag. Hela det finländska sam hället har gått in för en
datorisering på alla om råden. De flesta skolor har datorer som är anslutna till I nternet.
Den fysiska utrustningen finns, m en m ånga gånger är det bara en del av lärarna som har
fått utbildning i hur datorerna kan användas. I nom den m oderna biblioteksverksam heten
är datorerna en del av vardagen, personalens arbetsredskap. De allm änna biblioteken
kunde m ed fördel dela m ed sig av sin kunskap om datorn som sökredskap.
Varje kom m un, skola och bibliotek i Svenskfinland har sina egna
verksam hetsförutsättningar och resurser. Också graden av engagem ang varierar. För att
skolan ska kunna svara på frågan hur den vill ha biblioteksfrågan ordnad fordras kunskap
om det m oderna bibliotekets m öjligheter.
Bibliotekarierna borde presentera bibliotekstekniken m ed databaser, sökprogram och
webbresurser. I nom biblioteken blir personalen lätt ”hem m ablind” för sitt eget arbete,
det fordras ett nytt tänkande så att m an går ut och berättar om bibliotekets
arbetsm etoder och eget kunnande. Bibliotekariernas arbete m åste synliggöras och
presenteras för lärarna. Lärarna borde å sin sida fram föra sina önskem ål, tankar och
idéer om sam arbete m ed biblioteket. En dialog m ellan lärare och bibliotekarier kunde
resultera i en lokalt uppgjord strategi för sam arbetet m ellan skol- och
bibliotekssektorerna på orten.
102

Det så kallade ”kollektiva m edvetandet” inom skola och bibliotek borde förberedas på de
m öjligheter som redan finns inom räckhåll och på nya praktiska tilläm pningar som inom
en snar fram tid realiseras inom bibliotekssektorn. Först därefter har m an goda
förutsättningar att svara på frågan om vilka satsningar som bör göras på skolbiblioteket
och/ eller på sam arbete m ed kom m unens/ stadens bibliotek. En satsning kräver
ekonom iska resurser, hur och vilka instanser är beredda att satsa? Steget från ”två sm å
skåp” till ett kunskapscentrum kan kännas stort!
Läraren är den pedagogiska experten och känner sina elever. Bibliotekarien å sin sida är
inform ationsexpert. Dessa yrkeskategorier borde slå sam m an sina kunskaper och
utarbeta undervisningsform er i inform ationssökning för eleverna. I dag är elevens
sökarbete ofta en dold process för lärarna. Det forskningsarbete eleven utför fr.o.m .
tilldelad uppgift tills resultatet är klart innehåller flera steg som är både intressanta och
betydelsefulla. Ett prydligt svar på en uppgift avslöjar inte alltid elevens arbetsinsats. Ett
forskningsresultat kan vara negativt i den m eningen att inget direkt svar står att finna,
fastän ett stort sökarbete har blivit gjort. Även själva sökarbetet borde kunna
dokum enteras och redovisas!
Det finns flera pedagogiska m odeller för inform ationssökning, m en det bästa vore att
lärare och bibliotekarier tillsam m ans utarbetade fungerande m odeller, anpassade till
egna lokala förhållanden. En strategi som beaktar barnens och ungdom arnas förm åga att
ta fram inform ation, läsa, tolka och reflektera sam t idka källkritik.
Ett förbättrat sam arbete m ellan skol- och bibliotekssektorn kräver förarbete. I nom varje
kom m un eller stad borde sam arbetsfrågan diskuteras och riktlinjer dras. Det behövs
fackutbildad personal för detta utredningsarbete. Kostnaderna bör fördelas rättvist
m ellan intressenterna, skola och bibliotek. I första hand kunde projektbidrag vara att
föredra, i förlängningen fordras m era långsiktiga lösningar.
103

Förslagsvis kunde nedanstående punkter bilda stom m e i diskussionerna och utgöra
grunden för en gem ensam strategi.
Förberedande arbete
o I nform ation / utbildning:
- det m oderna bibliotekets m öjligheter:
- bibliotekstekniska sidan, sökprogram , inform ationssökning,
databaser, nätverk
- läsbiblioteket: läsfräm jande arbete
Utveckling av skolans biblioteksverksam het
o Skolbibliotek/ sam arbete m ed allm änt bibliotek
- m ål
I nform ationssökning
- resurser
- satsningar
o Elevernas sökningsprocess
- sam arbete lärare – bibliotekarier
- m odeller för undervisning
I rapporten Kunskapsstrategi för utbildning och forskning 2000 - 2004 uppm anas
skolorna att ordna skolbiblioteksverksam heten på ett för kom m unen ändam ålsenligt sätt:
”Skolorna och läroanstalterna sam t deras huvudm än förpliktas att definiera hur
läroanstaltens biblioteks- och inform ationstjänster skall ordnas och hur de
system atiskt skall utvecklas så att de blir ändam ålsenligare m ed tanke på
undervisningen och studierna.”
Klyftan m ellan de teoretiska visionerna på det nationella planet och skolornas praktiska
verklighet är både djup och bred. I nom Bittisprojektet skulle det fortsatta arbetet
innebära sökande av lösningsm odeller för olika typer av kom m uner och skolor.
Visionen att varje skola skall anställa fackutbildad personal för sitt skolbibliotek är
knappast m öjlig att förverkliga i dagens Finland. Modellen för skolbibliotekens
verksam het m åste också i fortsättningen utgå från sam arbete och sam verkan.
104