Lärarhandledning

UNDRAR VARFÖR MAN IBLAND RETAR UPP SIG PÅ DEM SOM
FÖRSÖKER GÖRA GOTT?
49
Lärarhandledning
Hyckleri! Självgodhet! Skenhelighet? Dubbelmoral? Ibland hör man om en välkänd välgörare
som smitit från att betala skatt eller gjort något annat omoraliskt. Även de personexempel
som lyfts fram på utställningen har förmodligen sina brister. Ingen är perfekt.
Ibland är det kanske något som behöver avslöjas och vi upprörs. Men ibland...
Den kristna tidningen Svenska Journalen började 1984 dela ut utmärkelsen Årets vänligaste
svensk. År 1999 slutade man dock dela ut utmärkelsen efter att flera prismottagare blivit
trakasserade på olika sätt.
En av dem var prästen Oskar Björklund som fick priset för sitt arbete på ett ungdomsfängelse
i Ryssland. Efteråt fick han höra att han inte var förtjänt av priset utan det fanns andra som
var mycket mera värda att få det. En annan som drabbades var Barbro ”Lill-Babs” Svensson
som fick utstå mycket kritik efter att hon 1995 fått utmärkelsen för sitt arbete med att hjälpa
SOS Barnbyar och Frälsningsarmen med att samla in förnödenheter.
ATT DISKUTERA
Varför tål vi – ibland – inte andras försök att göra gott?
Ibland kanske för att vi känner att det inte är riktigt ärligt gjort men ibland kanske för att det
påminner oss om vår egen oförmåga eller likgiltighet, vi känner oss ”sämre” av det.
Kan vi bjuda andra på uppskattning för det de gjort bra? Kan vi begränsa fördömandena till
de dåliga handlingar vi inte tycker om?
Mycket få människor gör alltid bara bra saker. Kan vi acceptera att både de som försöker göra
gott, och vi själva, gör både bra och dåliga saker? Ingen av oss är perfekt.
Är det fult att själv ha glädje av en god handling? Är man självgod då?
Det beror på. Det är bra om man själv kan vara glad över att man gjort något gott! Men om
man bara gör det för att visa upp sig så kanske man är självgod, eller om fokus ligger bara på
hur bra man är. Men vad vet vi om andra människor och deras syften? Varför misstänkliggöra
istället för att dela glädje med dem?