Lärarhandledning

Lärarhandledning
Bitte Bamberg-Thalén
På spaning efter godhet är en nordisk vandringsutställning producerad av
Bitte Bamberg-Thalén och Olof Collin i samarbete med Ålands museum.
Utställningen har fått ekonomiskt stöd från Nordiska kulturfonden,
Svenska kulturfonden, Ålands kulturdelegation och Mariehamns stad.

Innehåll
TILL PEDAGOGEN 5
OM ENDAST DE GENOMGODA 11
GLÖM INTE ATT DU ALLTID ÄR FRI 13
ARNE NAESS 15
ASTRID LINDGREN 17
CARL GUSTAF VON ROSEN 19
CHRISTER KARLSSON 21
FINNS DET GODA MÄNNISKOR 23
FLORENCE NIGHTINGALE 25
FOLKE BERNADOTTE 27
GODHETENS MOTSATS ÄR SÄLLAN ONDSKA 29
HAR DU TÄNKT PÅ HUR DU GÖR GOTT? 31
IQBAL MASIH 33
KJETIL KLUNGLAND 35
KVINNOBANKEN 37
MARTIN LUTHER KING JR 39
PÄR JOHANSSON 41
ROSA PARKS 43
SARA DAMBER 45
SARAH WÄGNERT 47
UNDRAR VARFÖR MAN IBLAND RETAR UPP SIG 49
OM DET INTE ÄR DIN SAK ATT VARA MEDMÄNNISKA 51
VÅR VILJA ATT BIDRA 53
ÄR DET OK MED VÅLD FÖR EN GOD SAK? 55
ÄR DET TANKEN SOM RÄKNAS? 57

4
Lärarhandledning

TILL PEDAGOGEN
Välkommen till På spaning efter godhet, en inspirerande utställning om godhet och
personligt ansvar!
I den här handledningen finns lite mera bakgrund samt diskussionstips till texterna och
frågorna på utställningen men utgå gärna ifrån elevernas egna tankar och reflektioner.
Informera gärna eleverna om möjligheten att efteråt gå in på På spaning efter godhet på
Facebook där de kan skriva ner sina reflektioner eller läsa vad andra tänkt.
Syftet med utställningen
5
Lärarhandledning
Syftet med På spaning efter godhet är att inspirera till egna tankar och gemensam diskussion
kring godhet och personligt ansvar.
Utställningen fungerar väl inom t ex samhälls- historie- eller modersmålsundervisningen.
Vi som har gjort utställningen tror att det är viktigt att, i kontrast till mycket av det som
presenteras i de dagliga nyheterna, se de goda sammanhangen vi hela tiden är omgivna av.
Det är viktigt för att må bra och för att kunna känna tacksamhet över det som vi idag ofta tar
för självklart. Det är också angeläget för att vi ska inse att vi alla är delaktiga i att bevara och
utveckla det som är bra. Demokrati, människovärde och mänskliga rättigheter är färskvara
som vi alla behöver vara med och försvara.
Vi tror att det är lättare att hitta sin egen kraft till eget ansvar om man kan känna igen sin
egen vilja till godhet. Vår paroll är att ingen är god på alla sätt men alla är det på något
sätt. Därför finns det på utställningen exempel på helt olika typer av godhet så att alla
ska kunna känna igen sitt eget sätt. Det finns sådana som visat mod i vardagen, använt sin
äventyrlighet, gjort gott med vetenskap och siffror, skänkt pengar, kämpat för miljön, vägrat
hata med mera.
Observera att utställningens innehåll kan variera på olika utställningsorter då det är en
vandringsutställning och inte alla lokaler har plats att visa allt.

Utställningens innehåll
• Fjorton personexempel. Cirka hälften är internationellt kända och hälften är mera
okända. Alla nu levande personer har godkänt sin medverkan.
• Två vepor med ett citat ur bok respektive en dikt
• Tio frågor eller korta påståenden
• Interaktivitet i form av ett åsiktsträd (Vad är godhet för dig?)
6
Lärarhandledning
• ”Gör din egen önskefågel” i pappersvikningsteknik som besökarna kan ta med hem
• Litteratur- och filmtips som anknyter till temat. Böcker och DVD-filmer samt en
förteckning med tips på sådana som besökarna kan ta med sig ett hem.
• En CD med Martin Luther Kings berömda ”I have a dream –tal” som avlyssnas i
hörlurar.
• En spegel med en dikt
• En affisch med Den gyllene regeln (kärleksbudet) i 13 av världsreligionerna på
engelska
• Citatkort man kan ta med hem
• Filmen Pay it forward – separat licens krävs för varje land varför det krävs en
överenskommelse för att kunna visa filmen.
I den här handledningen finns lite bakgrund och diskussionstips kring personexemplen och
frågorna men inte för dikterna.
Viktigt att förmedla
Det finns en risk att man blir att fokusera på sin egen oförmåga när man ser exempel på gott
andra gjort istället för att inspireras. Som lärare har du ett viktigt uppdrag att förmedla att
det är helt ok att inte vara god på alla sätt och vis. Att det är nog att göra så gott man kan.
Att det är bra att vara god också mot sig själv. Den helt vanliga omtanken, omsorgen och
vardagsvänligheten är svår att visa på en utställning men bär upp det goda samhället. Den
räcker långt.
De flesta goda handlingar görs av människor som anser sig vara obetydliga men som
tillsammans med alla andra gör stor skillnad. Alla blir inte kända men är lika viktiga ändå.
Det är i vardagen det händer och ibland blir det synligt, som det vi ser på utställningen, och
ibland inte, men det vi gör har alltid betydelse.
TIPS OM OLIKA SÄTT ATT SE OCH ANVÄNDA UTSTÄLLNINGEN
• Det är inte viktigt att alla har sett allt på utställningen. Det viktiga är att alla känner
välkomna. Känn ingen stress. Ta till er det som talar till er.
• Låt eleverna själva gå runt på utställningen. Diskutera sedan efteråt. Det går bra att
återknyta till utställningen i klassrummet genom att använda den digitala versionen
av utställningen som finns integrerad i denna handledning.

• Gå runt tillsammans och diskutera kring de tankar som uppstår kring frågorna
eller personexemplen. Det fungerar om man inte är för många. Lyssna framför
allt till elevernas egna reflektioner men använd också gärna de frågor som finns i
handledningen.
7
Lärarhandledning
• Dela in i grupper med ca fyra personer i varje som går runt tillsammans. Låt dem
själva svara på frågorna som hör till. Denna modell fungerar på lite äldre elever med
eget ansvar.
• Fördela eventuellt redan på förhand ut uppdraget att inför klassen redogöra muntligt
för de andra om någon av personerna. I samband med redogörelserna diskuterar man
det som dyker upp eller enligt de frågor som finns i handledningen.
• Be eleverna innan de går in på utställningen tänka efter vem i utställningen som de
bäst kan identifiera sig med och varför det är så. Säg till dem att de inte kommer att
behöva redogöra offentligt för det. Vilken typ/aspekt av godhet representerar den
personen?
• Be eleverna att skriva en uppsats där de själva är hjältar som representerar en viss
typ av godhet. Det kan vara i en extrem situation eller i vardagen.
• Involvera gärna också språklärarna och låt dem använda de olika aspekterna av
godhet för muntliga diskussioner eller uppsatsskrivning.
• Diskutera gärna den osynliga godheten som bär upp samhället som t ex lagstiftning
byggd på mänskliga rättigheter, människor som gör sitt bästa i sina dagliga arbeten
som t ex byggare (motverkar byggfusk och hälsorisker), vårdare (visar omtanke),
djurskötare (månar om djuren), skattesystemet där vi hjälps åt och tar hand om de
svaga.
Skicka gärna feedback till oss och berätta vad du och dina elever tyckte om utställningen!
Berätta också gärna vad du tyckte om den här lärarhandledningen så kan vi utveckla den
efterhand. Skriv till adressen bitte.bamberg@thalen.ax.
Om du har frågor innan du sett utställningen kan du antingen maila dem till adressen ovan
eller ringa Bitte Bamberg-Thalen tel +358 40-567 38 64 eller Olof Collin tel +358 40-356 68
00.
Varmt välkomna till utställningen!
Söderby den 27 februari 2011
Bitte Bamberg-Thalén

8
Lärarhandledning

"Struntprat", säger en, "det där snacket om
godhet är förbrukat eller snarare meningslöst.
Snällheten är bara en ny modetrend.
Alla människor är en korsning av
ondska och godhet."
"Godhet är väl inget karaktärsdrag", säger en
annan, "det är mer en fråga om hur man tolkar
tillfälliga sammanträffanden.
En handling är som den är, den är neutral,
men resultatet kan upplevas som bra.
Då uppfattas den som god av en enskild individ.
Godheten sitter i betraktarens öga.
Samma handling som uppfattas som bra för en
person kan vara ond eller neutral för en annan."
En tredje säger: "Byt ut ordet godhet mot
solidaritet, omsorg, vänskap eller ömhet.
Godhet låter så passivt och gulligt."
Owe Wikström, ur Sonjas Godhet
9
Lärarhandledning

10
Lärarhandledning

OM ENDAST DE GENOMGODA MÄNNISKORNA GJORDE NÅGOT
GOTT SKULLE INTE MYCKET BLI GJORT
ATT DISKUTERA
11
Lärarhandledning
Hur skulle världen se ut om endast de människor som är allt igenom goda och aldrig har en
ond tanke skulle göra gott i världen?
De är så få (om de finns) att mycket lite skulle bli gjort. Vi måste våga försöka göra gott trots
att vi inte är perfekta och inte kan veta om vi kommer att lyckas. Annars stannar det goda i
världen av. Alla behövs, med sitt bidrag.
Det är viktigt att känna och inse att vi alla inom oss har förmågan till både goda och onda
handlingar och en stor gråskala däremellan.
Det är viktigt att inse att alla människor har sina brister, vi själva är inte de enda. Alla behövs,
med sina brister, för att skapa ett bra samhälle, en bra värld. Ensamma klarar vi en del, tillsammans
mera.

12
Lärarhandledning

GLÖM INTE ATT DU ALLTID ÄR FRI ATT VÄLJA ATTITYD I VARJE
SITUATION
ATT DISKUTERA
13
Lärarhandledning
Kan vi välja våra attityder?
Ja, även om det inte känns så har vi alltid möjligheten att välja vår attityd, vårt förhållningssätt.
Vi har våra vanor, våra nästan automatiserade sätt att reagera men under det finns en
fri vilja. Den fria viljan kan vara svår att hitta när våra vanor och beteendemönster är starka
men den finns där. Vanor går att bryta. Attityder kan väljas. Både positiva och negativa sådana.
Men vi behöver också ömsint förstå att det inte är lätt och därför förlåta oss själva när vi inte
lyckas välja det förhållningssätt vi skulle vilja välja.
Kan du ge exempel på attityder och hur de skulle kunna väljas annorlunda?
Kör en väldigt tuff stil / Våga vara mera avspänd och kanske också sårbar.
Sur/ Ge någon ett leende, även när vi inte fått något eller får något tillbaka.
Tystlåten och rädd för att ta plats/ Att säga ifrån fastän man inte brukar göra det.
Misstänksam mot andra/ Utgå ifrån att människor vill oss väl, utan att vara godtrogna.
Skiter i andra/ Att bry sig om.
Rädd/ Agera modigt, fastän man kanske inte riktigt vågar.
Vara hånfull och sätta sig på andra/ Respektera alla, även de som själva har svårt att försvara
sig.
Ge igen/ Att vara den som avslutar bråket.
m.m

14
Lärarhandledning

ARNE NAESS
15
Lärarhandledning
Norrmannen Arne Naess (1912-2009) stora begåvning gjorde att han på 30-talet fick studera
matematik och filosofi i Wien som då var ett intellektuellt centrum i Europa. Han blev till en
början tillsammans med Georg Henrik von Wright i Finland och Eino Kaila i Danmark en av
pionjärerna inom den analytiska filosofin i Norden. Senare blev han en av ekologismens
första filosofer.
Næss blev professor redan som 27-åring, i början Norges enda professor i filosofi. Næss var
verksam globalt men han var också en typisk nordbo i sin tilltro till demokratiska värderingar
och i sin starka kärlek till naturen och allt levande.
Næss skrev många böcker. I boken ”Livsfilosofi” från 1998 formulerade han sitt filosofiska
system som bygger på ekologisk balans och kritiserade konsumtionssamhället. Ekologisk
balans menade han finns i orörd natur och vi bör leva så att den balansen bevaras. Han
menade att alla livsformer har ett värde i sig och ska respekteras och att vi människor inte
får förstöra mångfalden om det inte är absolut oundvikligt. Han menade också att de rika
länderna måste respektera de fattiga länderna och inte t ex flytta skadlig industri till dem.
Han deltog själv i flera aktioner med civil olydnad inom miljöarbetet.
Arne Naess var kritisk mot begreppet BNP (Bruttonationalprodukten) för att det inte mäter
välfärden och livskvaliteten utan tvärtom kan bli högre av sådant som sänker människors
livskvalitet.
Han skrev också böcker om ekologi, bergsklättring och ickevåld, bland annat en bok om
Gandhi. Han besteg på 50-talet bland annat ett nästan 8000m högt berg i norra Pakistan.
När Arne Naess år 1970 avgick från sin professur i Oslo var ett starkt skäl att han ville ägna sig
åt försvaret av miljön. Hans mycket uppmärksammade avskedsföreläsning handlade dock om
glädjen. Arne Naess bevarade barnet inom sig och betonade också den vuxnes behov av och
rätt till att leka.
De sista 17 åren av sitt liv hade han, utöver sin fru, sällskap av en liten blekskär schweizisk
tyggris med ett stort leende ända upp till öronen, som han kallade Timotei. Den förde han
långa samtal med. Varje dag, sade han, övade han sig att le lika stort som Timotei. Naess
sade att skrattet var Timoteis livsfilosofi och han ville bli som han.
Arne Naess var en fascinerande och unik blandning av friluftsmänniska, känslig romantiker,
fredsvän och saklig vetenskapsman.
ATT DISKUTERA
Vilken typ eller vilka aspekter av godhet representerade Arne Naess?
T ex försvar av miljön, fredsarbete, förespråkare av icke våld, glädjespridande.
Vad är godhetens motsats när det gäller miljöarbete?
T ex överutnyttjande av resurser, nedsmutsning, överkonsumtion.
”Jag började skriva boken Ekologi, samhälle och livsstil därför att jag var pessimistisk.
Och jag ville betona den fortsatta möjligheten för glädje in en värld full av
katastrofer.”

16
Lärarhandledning
Photo: © Jacob Forsell

ASTRID LINDGREN
Astrid Lindgren (1907-2002) var en av de mest betydelsefulla opinionsbildarna i Sverige.
Hon engagerade sig konsekvent mot förtryck och orättvisor.
Under andra världskriget tog hon privat ställning mot Adolf Hitler och nazismen.
17
Lärarhandledning
Efter en resa i USA på 50-talet skildrade hon i en bok rasåtskillnadspolitiken och tog tydlig
ställning för de svarta.
Hon skrev i mitten av 70-talet en debattartikel i form av en svidande saga om den svenska
skattepolitiken ”Pomperipossa i Monismanien”. Hon kritiserade också i den fortsatta
debatten politikernas maktfullkomlighet.
1980 engagerade sig Astrid Lindgren med kraft mot kärnkraft inför den svenska
folkomröstningen om kärnkraft.
Men då sa Jonatan, att det fanns saker som man måste göra, även om det var farligt.
”Varför då”, undrade jag.
”Annars är man ingen människa utan bara en liten lort”, sa Jonatan.
Ur Bröderna Lejonhjärta (1973)
ATT DISKUTERA
Vilken typ eller vilka aspekter av godhet representerade Astrid Lindgren?
T ex kampen för människovärdet, djurens rätt, mod, fredsarbete, kampen för miljön.
Varför tror du att alla lyssnade på Astrid?
T ex för att hon var känd, för att hon var en trovärdig person som inte ville åt egen makt, hon
formulerade sig väl.

18
Lärarhandledning

CARL GUSTAF VON ROSEN
19
Lärarhandledning
Redan som sexåring visste Carl Gustaf von Rosen (1909-1977) att han ville flyga och som
tioåring gjorde han sin första flygning i ett egenhändigt byggt flygplan. Det störtade rakt ner
och Carl Gustaf konstaterade ”Vi gjorde bestämt fel. Vi får göra om det”.
Som tolvåring hade han redan nött ut en rad guvernanter och sattes i samma fina
internatskola som sveriges kronprins och överklassen. Han var skoltrött och ointresserad
redan på skolans första dag. Men han hade mycket kul för sig (kanske lite för mycket) på
fritiden med bl a prins Bertil, som tillsammans med Carl Gustaf blev kvarsittare ett år i
gymnasiet. De eggade upp varandra till alltmer dumdristiga saker. Prinsens far, kronprins
Gustaf Adolf tog kontakt med Carl Gustafs far och sade att ”Skolan är för liten för båda
våra söner, antingen måste Bertil sluta eller Carl Gustaf”. Det blev Carl Gustaf som
lämnade Lundsberg och istället blev tävlingsförare på motorcykel och i motorbåt och
flygmekanikerlärling.
Carl Gustaf hade en märklig förmåga att alltid hamna i händelsernas centrum.
Hans föräldrahem gästades av många kända personer, bland andra Evert Taube,
upptäcktsresande Sven Hedin och Hermann Göring, en av Hitlers närmaste män som var
gift med Carl Gustafs moster. Kontakten med Göring räddade livet på honom under andra
världskriget då han hamnade i tysk fångenskap. Det var svårt för honom att förstå att hans
farbror var del av ett så ondskefullt maskineri.
Den 9 november 1938 råkade han vara i Berlin, mitt i det som kallas Kristallnatten efter allt
splitter på gatorna från krossade fönster i judiska hem och affärer. Ca 20 000 judar fördes
till koncentrationsläger. Carl Gustaf insåg att det han hört om nazismens grymheter var
sant. Carl Gustaf flög också till Warszawa i krigets slutskede och vandrade ensam i timmar
i resterna av det judiska gettot där nazisterna bränt ner kvarter efter kvarter. Han snavade
över leksaker, kände liklukten, såg en docka sticka upp ur marken. Där lades grunden till hans
besatthet att hjälpa människor och bekämpa ondskan. Han kände att han inte skulle kunna se
sig själv i ögonen om han inte försökt göra något.
Han fick aldrig någon officiell pilotutbildning och kunde därför inte anställas vid något
svenskt flygbolag men han utbildade många piloter i Etiopien. Den ideala piloten var enligt
Carl Gustaf en som är lite rädd, alltså inte för modig, och mycket intresserad. En bra flygare,
sade han, måste också vara i harmoni med naturen, med vinden, molnen, bergen, natten,
dagen och pacifist (fredsvän) så att han inte kan missbrukas av politiker.
Kriteriet på en stor människa ansåg Carl Gustaf von Rosen är hederlighet, integritet och
mod. De egenskaperna finns inte bara bland statsmän eller stora personligheter. På Rhodos
hade han själv träffat en fiskare, en enkel, mycket god och hederlig människa som han satte i
samma kategori som FNs generalsekreterare Dag Hammarskjöld.
ATT DISKUTERA
Vilken typ eller vilka aspekter av godhet representerade Carl Gustaf?
T ex viljan att hjälpa, självuppoffring, solidaritet, omsorg om svaga, mod för en god sak.
Vad är godhetens motsats när det gäller hans engagemang?
T ex likgiltighet, självupptagenhet, fördomar mot andra folk.

20
Lärarhandledning

CHRISTER KARLSSON
KRIS bildades 1997
Vad är han dömd för? Christer Karlsson har dömts för de flesta typer av brott utom
sexualbrott och mord.
Hur kom det sig att han slutade med kriminaliteten? Han tröttnade en dag på att inte få
bestämma i sitt liv. Han var narkoman och ville inte längre vara det.
21
Lärarhandledning
Hur kom det sig att han bildade KRIS: Han tror att ett bra sätt att hjälpa sig själv är att hjälpa
andra. Det var ett skäl till att han bildade KRIS.
Man har i Sverige räknat ut att en aktiv kriminell kostar samhället ca 15 000 kronor per
dag. Enligt en del beräkningar kostar det samhället ca 50 000 svenska kronor för varje
1000 kronor en missbrukare köper droger för. Det handlar om kostnader för skadegörelse,
rättegångskostnader m.m. Det är alltså både en stor mänsklig vinst och samhällsekonomiskt
viktigt med varje person som hjälps ur ett kriminellt liv.
Det är tyvärr mycket vanligt med återfall i kriminalitet. Nästan hälften begår enligt svenska
Kriminalvårdsstyrelsens statistik nya brott inom tre år efter att de kommit ut från fängelset.
Tittar man på statistiken för endast återfallsförbrytare är det ännu flera som begår nya brott.
Därför är alla insatser viktiga för att hitta nya hederliga vägar och umgängeskretsar för dem.
KRIS driver flera olika projekt som t ex en utbildning som de kallar KHF, Kreativa hederliga
Företagare. De har också en skild ungdomsorganisation för dem mellan 13 och 25 som
ungdomarna driver själva.
ATT DISKUTERA
Varför är det bra det Christer Karlsson och KRIS gör?
T ex kan hjälpa människor till ett bättre liv, kan gör att andra människor inte blir offer för de
kriminellas aktiviteter, sparar pengar åt samhället.
Vilken typ eller vilka aspekter av godhet är det han visar i det han gör?
T ex kämpar för människovärdet, respekt för varje människa.

22
Lärarhandledning

FINNS DET GODA MÄNNISKOR ELLER BARA GODA HANDLINGAR?
ATT DISKUTERA
23
Lärarhandledning
De allra flesta människor har gjort saker som inte är bra, även de som vi har som förebilder
som goda människor. Alla har sina brister. En del har varit otrevliga mot kassörskan i
matbutiken, fräst av någon som vill få en autograf, kämpar med sina alkoholproblem eller
har lämnat bort sitt barn.
Är det ok för oss att de också har sina brister?
Kan vi tycka att de är goda även om de inte är perfekta?
Kan vi begränsa fördömandena till de dåliga handlingar vi inte tycker om?
Och uppskatta det hon eller han gjort bra?
Både när det gäller oss själva och andra?
Kan vi tycka om oss själva med våra brister?
Varför vill vi ibland sätta folk på piedestal?
T ex: Vi har ett behov att beundra andra, vi väljer av någon anledning i ett skede att se bara
deras fördelar och inga brister.
Och varför vill vi ibland störta ner dem därifrån?
T ex: Vi har kanske haft orimliga förväntningar och blir besvikna, det blir ”allt eller intet”
när vi bedömer dem. Vi känner oss själva tillfälligt lite bättre och starkare när vi trycker ner
andra.

24
Lärarhandledning

FLORENCE NIGHTINGALE
25
Lärarhandledning
Florence Nightingale (1820-1910) är en av historiens mest fascinerande och produktiva
människor. Hon är känd över hela världen främst som en symbol för den änglalika godheten
de brittiska soldaterna upplevde under Krim-kriget men var i verkligheten under resten av sitt
90-åriga liv en stridbar samhällsdebattör med enorma kunskaper inom så skilda områden
som statistik, ekonomi, filosofi, teologi, och armé- och sjukvårdsadministration.
Florence Nightingale var redan som mycket liten besatt av viljan att få vårda sjuka men det
passade sig inte för en flicka från en förnäm familj. Hon lyckades i 30-årsåldern trots stora
familjekonflikter resa utomlands för att studera sjukvård i kloster.
Florence Nightingale var sjuklig redan som liten. Hon blev svårt sjuk under Krim-kriget och
blev aldrig helt frisk efter det. Större delen av sitt liv efter kriget, från 36-årsålder, tillbringade
hon hemma i sitt rum, under långa tider i sängen där hon dikterade sina skrifter och tog
emot besök. Hon var makalös när det gällde att samla in kunskap och data. Hon skickade
personligen ut enkäter och initierade utredningar. Bland annat blev hon Storbritanniens främsta
Indienexpert. Ingen brittisk representant reste till Indien utan att först ha konsulterat miss
Nightingale. (När hon flyttade utgjorde hennes arkiv om enbart Indien två fulla vagnslaster).
Hon var från sin sjuksäng en informell rådgivare för många engelska regeringar.
Florence anses ha grundat sjuksköterskeyrket. Det fanns inte i mitten av 1800-talet. Det fanns
knappt sjukhus heller. De förmögna vårdades av outbildade i hemmet och de fattiga samlades
på institutioner där både patienter och vårdare främst tröstades med sprit.
Hon såg sig själv och statistiken som Guds redskap. Hon lär ha varit den första som använde
ett tårtdiagram för att illustrera det hon ville visa med sina siffror.
Hon skrev under sitt liv flera tusen sidor text inom skilda områden. Detta före skrivmaskinens
och datorns tid. För att kunna göra det hade hon en sekreterare anställd. Det sägs att hon
slet ut flera av dem. Hon kunde ha svårt att förstå att inte alla brann med samma passion och
att inte alla hade samma arbetskapacitet som hon. Inte heller hon var en ängel på alla sätt.
Hennes samlade produktion omfattar hittills i nyutgåva 14 volymer.
ATT DISKUTERA
Vilken typ eller vilka aspekter av godhet var det Florence Nightingale visade i det hon
gjorde?
T ex omsorg om de som har det svårt, fattigdomsbekämpning, sjukvård, självuppoffring.
Varför tror du att Florence blev känd över hela världen som ”Damen med lampan”, för den
milda självuppoffrande änglalika godheten som hon uppvisade under 1,5 år, och inte för
sin enorma insats som sjukvårdsförnyare och statisitiker?
T ex att den stämmer bättre med den traditionella kvinnorollen, och att hennes exempel
skulle kunna inspirera andra kvinnor till att skaffa inflytande och vilja bestämma över sina liv.
Har vi lättare för att se vissa typer av godhet som godhet medan vi ”missar” andra?
Kanske vi t ex inte ser när statistik, ekonomi eller ilska används för något gott?

26
Lärarhandledning

FOLKE BERNADOTTE
27
Lärarhandledning
Folke Bernadotte (1895-1948) var en mycket engagerad person. Han var bland annat
ordförande i svenska Röda Korset under många år och en frontfigur inom scoutrörelsen och
svensk tennis. Efter andra världskriget var han en av ledarna inom det internationella Röda
Korset.
Han blev utsänd 1943 och 1944 för att arrangera utväxling av tyska och brittiskamerikanska
krigsfångar och lyckades på så sätt transportera många tusen människor
bort från koncentrationsläger och gaskammare. Våren 1945 lyckades han under den s.k
vitabuss-expeditionen rädda ännu fler. Enligt en del källor befriades ca 30 000 fångar ur
koncentrationslägren i krigets slutskede.
Folke Bernadotte skrev efter krigsslutet 1945 en bok om aktionen med de vita bussarna
som hette Slutet. Mina humanitära förhandlingar i Tyskland våren 1945 och deras politiska
följder.
Folke Bernadotte dödades av sionistiska extremister (sionism är en nationalistisk judisk
rörelse) som tillhörde den s. k Sternligan. Dessa var emot hans förslag att det vid sidan
av staten Israel skulle finnas en palestinsk stat. Mordet blev aldrig officiellt uppklarat och
mördarna straffades aldrig.
Folke Bernadotte var barnbarn till kung Oscar II och bar därför namnet Bernadotte.
Vi har inte kommit till denna världen för att bli lyckliga utan för att göra andra lyckliga.
Folke Bernadotte
ATT DISKUTERA
Vilken typ eller vilka aspekter av godhet representerade Folke Bernadotte?
T ex kampen för människovärdet, mod, fredsarbete, självuppoffring.
Vad är godhetens motsats när det gäller fredsarbete?
T ex hämndlystnad, likgiltighet, överdriven nationalism, oförsonlighet, ryktesspridande,
smutskastning, icketolerans av olikheter.

28
Lärarhandledning

GODHETENS MOTSATS ÄR SÄLLAN ONDSKA
ATT DISKUTERA
Vi tänker ofta på godhet och ondska som varandras motsats. Visst kan det vara så men
ondska symboliserar mera en aktiv motsats till godhet men den passiva motsatsen är
mycket vanligare.
Vad är den mera passiva motsatsen till godhet?
T ex
Likgiltighet
Självupptagenhet
Feghet
29
Lärarhandledning
Rädsla För vad då? (T ex för att lägga sig i, inte kunna tillräckligt bra, för att själv skadas, för
att skapa förväntningar, för att känna sig dum om man försöker)
Hämndlystnad
Oförsonlighet
Missunnsamhet
Översitteri
Bristande respekt för människor, djur och natur
Att inte bry sig
Oförmåga att tänka självständigt och ifrågasätta det som är fel
Tyst medhåll när andra talar illa om någon, skvallrar eller mobbar
Att ge människor olika värde beroende på klasstillhörighet, ras, kön eller fysiska eller psykiska
förutsättningar
Att döma andra utan att veta tillräckligt om henne eller honom
Bristande omtanke
m.m

30
Lärarhandledning

HAR DU TÄNKT PÅ HUR DU GÖR GOTT?
31
Lärarhandledning
Ofta tänker vi att det ska vara så märkvärdigt för att man ska kunna säga att man gör en god
handling men det är de många små bäckarna som tillsammans bildar en å. Godhet kan vara
så många olika saker.
Ingen är god på alla sätt men alla är goda på något sätt.
En del människor
har ett starkt patos för rättvisa
andra är omtänksamma och rara
eller har civilkurage
somliga tänker mer på att hjälpa dem som är fattiga
vissa vill kämpa för en bättre miljö
några säger ifrån när människovärdet kränks
många ler varmt och säger uppskattande saker
de som har råd ger bort pengar till dem som behöver
och en del ger bort fastän de knappt har råd
många gör sitt arbete väl så att det blir bra för helheten
andra ställer upp när det behövs ett handtag
en del människor
döljer sin godhet lite mer men den finns där
ATT DISKUTERA
Hur gör du gott i din närhet? Vilket är ditt främsta sätt?
T ex hjälper någon, är schysst mot brorsan, syrran, kompisen. Ger ett glatt leende, säger
något uppskattande, försvarar en kompis inför läraren eller annan kompis, väljer att inte
nappa när någon muckar, påtalar orättvisor, hjälper till med att hålla snyggt, tänker på miljön,
försöker vara snäll.
Alla har godhet i sig men en del har svårare att visa den inför andra.
Det är ok att inte vara god på alla sätt och vis. Alla kan inte ha ett starkt civilkurage, vara
jättehjälpsamma, åka som volontärer (frivilliga hjälpare) till fattiga länder (vem ska då hälsa
på gamla mormor), ge bort pengar och vara väldigt miljömedvetna.
Vad hindrar oss från att göra gott?
T ex lättja, omedvetenhet, rädsla för att det kan bli fel, inre frustration, att vi känner oss
löjliga om vi försöker.
”Vad är det som utgör livskvaliteten på den här planeten? Det är inget annat än summan av
vårt dagliga samspel. Alla vänliga handlingar ökar livskvaliteten. Alla elakheter minskar den.”
Desmond Tutu

32
Lärarhandledning

IQBAL MASIH
Om Iqbal:
33
Lärarhandledning
Iqbal Masih (1983-1995) föddes i Muridike, en by utan för Lahore i Pakistan. Maten räckte
inte till alla barnen i familjen och han såldes när han var fyra-fem år (uppgifterna varierar)
som barnslav till ett pris motsvarande 12 amerikanska dollar eller ca 8 euro.
Iqbal sköts ihjäl, 12 år gammal, mitt i trafiken i Muridike.
Han fick 1994 Reebok Human Rights Award och fem år efter sin död The World’s Children’s
Prize for the Rights of the Child. År 2009 instiftade den amerikanska kongressen en årlig
utmärkelse för insatser mot barnarbete. Utmärkelsen bär Iqbals Masihs namn.
När sjundeklassarna i en skola i Massachusetts i USA, där Iqbal varit och föreläst om
barnarbete, fick höra om hans död beslöt de att samla pengar och bygga en skola till hans
minne i Pakistan.
Om barnarbete:
Barnarbete har alltid förekommit i alla samhällen utom i det sena 1900-talet i de utvecklade
industriländerna.
I mitten av 1800- talet var åldersgränsen i Sverige 12 år och det var förbjudet med nattarbete
för dem under 18 år.
Under första halvan av 1800-talet utgjorde barn under 15 år ca hälften av alla arbetare inom
vissa industrigrenar som t ex textil-, tobaks-, och tändsticksindustrin. Ofta började barnen
arbeta vid 10-11 års ålder.
ATT DISKUTERA
Vilken typ eller vilka aspekter av godhet representerar Iqbal Masih
T ex kampen för mänskliga rättigheter och människovärde.
Vad är godhetens motsats här?
T ex girighet, utnyttjande av andra, bristande respekt för andras liv.
Varför tror du att andelen barnarbetare har halverats de senaste tjugo åren?
T ex för att vi har fått upp ögonen för vad som pågår genom att sådana som Iqbal har
berättat, för att konsumenter vägrar köpa sådant som är gjort av barnarbetare, allt fler
företag har etiska regler.
Vad kan vi göra själva för att inte medverka till barnarbete?
T ex välja att handla från företag som har en uttalad policy mot barnarbete.

34
Lärarhandledning

KJETIL KLUNGLAND
35
Lärarhandledning
När något tragiskt händer oss ställer många sig frågan varför just jag eller vi skulle drabbas.
Men Kjetil Klungland vänder på det: Varför inte just jag? Varför skulle bara andra drabbas?
Kanske är det därför som han har försonats med förlusten av sin far och med att det var
någon som dödade honom. Det var så och ingenting han kunde göra något åt. Han kände en
djup sorg och saknad men accepterade att det som hänt hade hänt.
Han uppfostrades av sina föräldrar till stor självständighet och till att ta ansvar för sina egna
val. Han uppmuntrades också till att uttrycka sin egen åsikt. Han tror att också den här
självständigheten gjorde att inte allt föll sönder när hans far dödades.
Kjetil säger att det inte spelade någon roll för honom hur långa straff mördarna fick men
att det är viktigt att samhället säger ifrån och straffen är så långa att det inte lönar sig att
kalkylera med dem. Ur den synvinkeln var kanske straffen rånarna fick lite för korta.
Kjetil arbetar själv som ambulansförare. Han började tidigt i Röda Korsets förstahjälpgrupp
och deltog i bland annat snöräddningsoperationer, ibland tillsammans med sin far, som
arbetade mycket med samordningen av polis, räddningsväsende och frivilliga. Han jobbar
ibland extra på ett psykiatriskt sjukhus och på en begravningsbyrå. Genom det han sett i sitt
arbete hade han redan före det tragiska hände insett att något sådant kunde hända hans far.
Kjetil valde att se sin far som död. Han såg lugn och fin ut, trots skadorna. Han blev bara 54
år. Kjetil ville också se platsen där det hänt och få veta exakt hur det gått till. Han tror att det
är viktigt att veta och se för att inte skapa sig mer skrämmande fantasier än det i verkligheten
är.
Kjetil menar att det är viktigt att våga tänka på och känna sin sorg men att det är lika viktigt
att låta livet gå vidare.
ATT DISKUTERA
Varför är det bra att välja försoning istället för hat och hämndlystnad?
T ex att hämnd föder hämnd, därmed mera ondska i världen. Man mår själv dåligt av att bära
på hatfyllda känslor eller minnet av att ha handlat enligt dem.
Att det är ok också om man inte förmår att välja bort hat i svåra situationer.
Man kan försöka men inte kräva av sig själv att man ska klara det. Kan man försöka att välja
bort att handla hämdlystet och hatfullt även om man har sådana känslor?
Vad är godhetens motsats när det gäller försoning?
T ex hämdlystnad, oförsonlighet, bitterhet, hat.

36
Lärarhandledning

KVINNOBANKEN
37
Lärarhandledning
Kvinnobanken startade i maj 2007 och har nu (våren 2011) drygt 1000 aktieägare. Den
är ingen vanlig bank som man kan gå in till utan en fond som ägs och styrs av Kyrkans
Utlandshjälp. Frivilliga samlar på olika sätt donationer till fonden som är jämförbar med ett
insamlingskonto.
Under det fjärde verksamhetsåret 2010 fick fonden donationer för sammanlagt drygt en
miljon euro vilket var en stor ökning från år 2009. Deras ambitiösa mål är att inom några
år samla in fem miljoner euro årligen. För att nå det målet hoppas de bland annat på att få
många månadsgivare.
Kvinnobanken har över 200 bybanker och nio projekt i sju olika länder.
Ett par exempel:
I Sierra Leone stöder man utbildning av kvinnor. Tonårsmödrar, ensamförsörjare, flickor som
inte gått i skola eller avbrutit sin skolgång och speciellt fattiga flickor och kvinnor har förtur
då man väljer studerande.
I Kongo förbättrar man unga mödrars och arbetslösa ungas livsvillkor med hjälp av
yrkesutbildning.
Man kan stöda Kvinnobanken genom att bli månadsgivare (man ger en viss summa varje
månad), ge en engångsgåva eller bli aktieägare genom att donera 750 euro (år 2011) vilket t
ex är startkapitalet för en hel bybank i Kambodja.
ATT DISKUTERA
Vilken typ eller vilka aspekter av godhet representerar Kvinnobanken?
T ex solidariet, hjälpa dem som har det svårt, förbättra världen, människokärlek, generositet.
Vad är godhetens motsats här?
T ex självupptagenhet, likgiltighet, snålhet.
Varför kan det vara bra med sådana här mikrolån, som ska betalas tillbaka till bybanken,
istället för vanligt bistånd då man bara ger utan krav?
T ex: Det krävs eget initiativ och engagemang. Det ger självrespekt för den som får lånet
genom det egna ansvaret och lär dem att själva förvalta pengarna. Pengarna går vidare till
andra efterhand för att göra mera nytta. De vet själva bättre vad som är rätt att satsa på i
deras by än vad utomstående gör.
Att man inte ska ha dåligt samvete om man själv inte har råd eller vill hjälpa hela världen
ekonomiskt. Man kan göra mycket gott bara genom hur man är mot sina närmaste.
”Vår dröm är att allt fler kvinnor i u-länder får en möjlighet att resa sig ur
fattigdomen. Varje donation är guld värd för någon av våra medsystrar.”

I HAVE A DREAM...
38
Lärarhandledning

MARTIN LUTHER KING JR
39
Lärarhandledning
Martin Luther King Jr (1929-1968) växte upp i Atlanta i USA. Hans far och farfar var pastorer
och det blev han också själv. Förkortningen Jr kommer ifrån att hans far bar samma namn.
När han var liten lekte han mycket med några vita pojkar men en dag fick han höra av
deras mamma att det inte längre gick för sig. Barnen var för stora för det nu och det var
dags att inse de skillnader som deras olika ras innebar.
Han gick i segregerade skolor, alltså skolor där bara svarta gick. Men Martin Luther King Jr
kände sig lika mycket värd som alla andra och blev tidigt en av ledarna för den amerikanska
människorättsrörelsen. Redan som 26-åring blev han ledare för den stora landsomfattande
bussbojkotten som arresteringen av Rosa Parks (som vägrade lämna sin sittplats på bussen
till en vit) givit upphov till. The Montgomery Bus Boycott varade i 385 dagar och ledde till en
ny medvetenhet hos det amerikanska folket.
År 1963 ledde Martin Luther King en protestmarsch med över 200 000 deltagare till
huvudstaden Washington och blev symbolen för de svartas kamp för lika värde över hela
världen.
Martin Luther King Jr fick Nobels fredspris 1964.
Martin Luther King mördades när han stod på sin hotellrumsbalkong i Memphis där han var
för att arrangera en demonstration. Kvällen före hade han hållit ännu ett berömt tal. I det
sade han bland annat att han precis som alla andra skulle vilja leva ett långt liv men att han
inte bryr sig om det just nu, det viktigaste är att följa Guds vilja. Och att han inte var rädd för
något eller någon utan lycklig över att hans folk kommer att nå sitt förlovade land.
ATT DISKUTERA
Att det inte är mera än ca 50-60 år sedan det var rasåtskillnad i USA. År 2009 fick USA sin
första svarta president. En enorm förvandling på relativt kort tid.
Vilken typ eller vilka aspekter av godhet representerade Martin Luther King Jr?
T ex försvar av människovärdet och mänskliga rättigheter, respekt för människan.
Varje människa måste själv avgöra om hon vill leva sitt liv i ljuset av kreativ människokärlek
eller den destruktiva själviskhetens mörker.
Martin Luther King Jr.

40
Lärarhandledning

PÄR JOHANSSON
Om Pär Johansson:
41
Lärarhandledning
Pär Johansson (född 1970) växte upp i Delsbo i Sverige. Han ville bli fotbollsproffs precis som
hans kompis Tomas Brolin. Men idag är han nöjd över att det blev som det blev istället.
Pär tycker att det att hjälpa människor att utvecklas är det mest spännande av alla arbeten.
Det gäller oberoende om det gäller ett stort företag eller människor med funktionshinder. Men
för att vara en bra ledare måste man våga konfrontera (möta) sin egen och andra människors
okunskap och osäkerhet.
Pär har tre viktiga utgångspunkter:
1. För att växa måste man bli sedd och uppskattad som den man är.
2. Med glädje, engagemang och rätt anpassad uppmuntran kan varje människa finna
sin utveckling, sin växtkraft.
3. Mångfald och samarbete mellan olika grupper berikar allas vår tillvaro.
Om Glada Hudik-teatern:
Elvis är numera en stor produktion bestående av drygt 90 personer i ett proffsigt team
och ensemble. Ensemblen består av 38 skådespelare, varav 5 normalstörda, 10 dansare, 8
musiker och 3 körmedlemmar.
Bara verksamhetsledaren arbetar heltid med teatern, övriga medarbetare arbetar endast
tillfälligt under och kring föreställningsperioderna. Alla i ensemblen och teamet får
ersättning i form av gage eller lön. Turné- och gästspelsverksamheten bekostas helt av
biljettintäkterna.
En tredjedel av kommunens vuxna utvecklingsstörda, ca 30 personer, är med i Glada Hudikteatern.
Det görs en långfilm om Glada Hudik-teatern efter en idé av Pär Johanssson och det kommer
också en bok om teatern ”Shaken not störd”, skriven av Petter Karlsson.
ATT DISKUTERA
Vilken typ eller vilka aspekter av godhet tycker du att Pär Johansson visar i det han gör?
T ex respekt för alla människor, tolerans, tro på allas människovärde, sprider glädje.
Vad är godhetens motsats i det här fallet?
T ex förakt för andra människor, rädsla för det som är annorlunda, rädsla för att misslyckas.
Varför tror du att Glada Hudik-teatern har blivit sådan succé?
T ex för att de sprider glädje och spontanitet, för att de är så äkta, för att det är skönt för oss
alla med ett tillåtande klimat när även de som är annorlunda uppskattas.
Vad tror du det skulle det bli mera av i världen om flera var som Pär?
T ex glädje och mänsklig värme.

42
Lärarhandledning

ROSA PARKS
43
Lärarhandledning
Rosa Parks (1913-2005) var vid tiden för protesten sekreterare i en lokalavdelning för en
människorättsorganisation men hon gjorde den som privatperson. Hon sade att hon bara var
”trött på att ge efter hela tiden”.
Två svarta kvinnor hade vunnit rättstvister tidigare (den första redan 1946) angående just
rasåtskillnad på bussar och några månader tidigare hade en 15- årig tjej vägrat lämna sin
plats på bussen men det var nu när Rosa Parks gjorde det som den stora förändringslavinen
gick.
Rosa Parks hyllades internationellt för sin olydnadsaktion men privat fick hon också lida för
den. Hon blev av med sitt jobb som sömmerska i ett varuhus. Hon flyttade dock till en annan
stad och fick arbete.
Rosa Parks var en av dem som stöttade Martin Luther King Jr som ledare för
medborgarrättsrörelsen.
ATT DISKUTERA
Vilken typ eller vilka aspekter av godhet representerade Rosa Parks?
T ex kampen för mänskliga rättigheter, jämlikhet, rättvisa, mod.
Varför tror du att det började hända så mycket just när Rosa Parks protesterade?
T ex att tiden var mogen genom att många banat väg före henne, kanske pressen
uppmärksammade mera denna gång, kanske för att hon blev arresterad vilket gav
uppmärksamhet åt det orimliga i det.
Att mänskliga rättigheter och demokrati är något som måste försvaras varje dag i varje
samhälle. Fortfarande händer det nu på 2000-talet, även i Norden, attacker mot vissa
folkgrupper, både i skrift och konkret skadegörelse av kursgårdar och liknande.
”Jag skulle vilja bli ihågkommen som en person som ville bli fri... så att andra också skulle
kunna bli det.”
Rosa Parks

44
Lärarhandledning
Photo: © Alexandra Ellis

SARA DAMBER
Om Sara:
45
Lärarhandledning
Sara Damber (född 1977) är idag projektledare för Playing for Change.
Avsikten med det projektet, som stöds av Kinneviksgruppen, är att stöda sociala
entreprenörer (se ordförklaring på stora textvepan) som gör livet bättre för barn och unga.
Playing for Change ger lön i 1-3 år åt människor som vill förverkliga bra projekt. Ett exempel
är Retoy, ett bibliotek dit man kan komma och låna leksaker, byta in sina gamla eller vara där
och leka. Ett annat projekt som fått stöd är Mattecentrum, en förening som erbjuder gratis
matematikundervisning och läxhjälp till högstadie- och gymnasieelever i form av öppna
räknestugor. Man tar i Playing for Change vara på visionerna från dem som vill göra världen
bättre och låter sådana som är proffs på affärer och organisation coacha och lära upp dem på
de områdena. Playing for Changes mål är att sprida sin vision och verksamhet över världen
och man har nu också projekt i Ghana. www.playingforchange.se.
Om FRIENDS:
Friends är en organisation som inte strävar efter vinst utan bara efter en trygg och jämlik
uppväxt för barn och ungdomar, utan mobbing. Organisationen har ca 40 anställda
fördelade på fem regionkontor. Friends har sedan starten samarbetat med ca 1500 skolor.
Man utbildar kompisstödjare som man hoppas att ska fungera som förebilder genom
att inte ställa upp på skitsnack och genom att bry sig om dem som ingen annan ser. Men
huvudansvaret för att stoppa mobbing ligger alltid hos de vuxna.
ATT DISKUTERA
Vilken typ eller vilka aspekter av godhet representerar Sara Damber?
T ex hjälpa dem som har det svårt, förbättra världen, mod för en god sak.
Vad är godhetens motsats här?
T ex likgiltighet, tyst medverkan, själv mobba, elaka kommentarer, feghet och inte minst
rädsla för att säga ifrån.
Killen som en dag i klassen ställde sig på Saras sida. Vilken betydelse hade han? Vilka
effekter kan vi se av det han gjorde?
T ex: Han gav Sara en bättre skoltid. Han inspirerade Sara till hennes arbete med att förbättra
för andra som behandlas illa i skolor, och i världen överhuvudtaget, och vilka vidare effekter
det ger kan vi bara fantisera om. Både bra och dåliga handlingar sprids som ringar på vattnet
därför är det viktigt att välja rätt.
I utvärderingar som presenterades i början av 2011 i Sverige menade man att alla de
antimobbingprogram som finns, däribland Friends, har sina fördelar men också fungerar
bristfälligt. Är en god handling, som Saras initiativ att starta Friends, mindre värd/mindre god
om det visar sig att resultatet inte är perfekt?
Man kan bara göra det man tror är gott. Och vara öppen för att förändra det om det inte
blir så bra som man tänkt. Om det måste bli helt rätt skulle vi aldrig våga försöka och
då skulle ingenting gott bli gjort.

46
Lärarhandledning
Photo: © Alice Öberg

SARAH WÄGNERT
47
Lärarhandledning
Sarahs mamma har alltid lärt Sarah och hennes lillebror att man ska säga vad man tycker.
De fick göra misstag och fick själva ta ansvar för dem. I skolan var hon ibland lite rebellisk
och sade ifrån om hon tyckte att något var fel. En del lärare uppskattade det inte men andra
uppmuntrade den sidan hos henne.
När den nya paragrafen i Socialtjänstlagen uppkallades efter Sarah Wägnert blev hon förvånad
för hon trodde att det redan fanns en sådan lag.
Sarah reser fortfarande runt och föreläser om Lex Sarah för människor inom vården. Hon
menar att det fortfarande behövs mycket förbättringar även om lagen fungerar. Hon tycker
inte det är bra att det är chefen som ska avgöra om en anmälan ska skickas vidare för utredning
eller inte.
Sarah har fått flera hedersutmärkelser bl a Årets svensk och hedersdoktor vid Mälardalens
högskola.
ATT DISKUTERA
Vilken typ eller vilka aspekter av godhet var det Sarah Wägnert visade i det hon gjorde?
T ex civilkurage, respekt för människor, försvar av människovärdet, omsorg.
Vad är godhetens motsats i det här fallet?
T ex likgiltighet, feghet, rädsla, ”jag gör bara mitt”, ”man ska inte lägga sig i” ”Jag är ändå för
obetydlig”.
Hur tror du att det skulle ha varit om Sarah inte vågat säga ifrån?
T ex många fler skulle ha farit illa, hon skulle inte ha inspirerat andra att våga säga ifrån.
Vilka fler var inblandade i att det blev en lagändring? T ex journalisten, människor som
skrev insändare och stödde Sara och berättade liknande historier, politiker som lyssnade.
Hur kommer det sig att vissa är modigare än andra?
T ex uppfostran som gjort att man vågar säga vad man tycker, vi är alla olika och det är ok.
Det är bra om man vågar säga ifrån men många gör inte det. Ibland ångrar man sig efteråt.
Man behöver acceptera det och förlåta sig själv för det. Kanske vågar man mera en annan
gång. Alla kan inte göra gott på alla sätt. Man har olika sätt att göra gott på.

48
Lärarhandledning

UNDRAR VARFÖR MAN IBLAND RETAR UPP SIG PÅ DEM SOM
FÖRSÖKER GÖRA GOTT?
49
Lärarhandledning
Hyckleri! Självgodhet! Skenhelighet? Dubbelmoral? Ibland hör man om en välkänd välgörare
som smitit från att betala skatt eller gjort något annat omoraliskt. Även de personexempel
som lyfts fram på utställningen har förmodligen sina brister. Ingen är perfekt.
Ibland är det kanske något som behöver avslöjas och vi upprörs. Men ibland...
Den kristna tidningen Svenska Journalen började 1984 dela ut utmärkelsen Årets vänligaste
svensk. År 1999 slutade man dock dela ut utmärkelsen efter att flera prismottagare blivit
trakasserade på olika sätt.
En av dem var prästen Oskar Björklund som fick priset för sitt arbete på ett ungdomsfängelse
i Ryssland. Efteråt fick han höra att han inte var förtjänt av priset utan det fanns andra som
var mycket mera värda att få det. En annan som drabbades var Barbro ”Lill-Babs” Svensson
som fick utstå mycket kritik efter att hon 1995 fått utmärkelsen för sitt arbete med att hjälpa
SOS Barnbyar och Frälsningsarmen med att samla in förnödenheter.
ATT DISKUTERA
Varför tål vi – ibland – inte andras försök att göra gott?
Ibland kanske för att vi känner att det inte är riktigt ärligt gjort men ibland kanske för att det
påminner oss om vår egen oförmåga eller likgiltighet, vi känner oss ”sämre” av det.
Kan vi bjuda andra på uppskattning för det de gjort bra? Kan vi begränsa fördömandena till
de dåliga handlingar vi inte tycker om?
Mycket få människor gör alltid bara bra saker. Kan vi acceptera att både de som försöker göra
gott, och vi själva, gör både bra och dåliga saker? Ingen av oss är perfekt.
Är det fult att själv ha glädje av en god handling? Är man självgod då?
Det beror på. Det är bra om man själv kan vara glad över att man gjort något gott! Men om
man bara gör det för att visa upp sig så kanske man är självgod, eller om fokus ligger bara på
hur bra man är. Men vad vet vi om andra människor och deras syften? Varför misstänkliggöra
istället för att dela glädje med dem?

50
Lärarhandledning

OM DET INTE ÄR DIN SAK ATT VARA MEDMÄNNISKA – VEMS SAK
ÄR DET DÅ?
ATT DISKUTERA
51
Lärarhandledning
Vad menar man i det här sammanhanget med uttrycket att vara medmänniska?
T ex att bry sig om och hjälpa andra, att vara mot andra som man själv önskar att de ska
vara mot en själv, att själv vara med och ta gemensamt ansvar för det som behöver göras i
världen.
Vad är motsatsen till att vara medmänniska, i den här betydelsen?
T ex att inte bry sig, att gå förbi när någon behöver hjälp, att inte ta itu med det som
uppenbart behöver göras, självupptagenhet, likgiltighet, kallsinnighet. Det kan också handla
om rädsla för att lägga sig i, rädsla för att bli inblandad, rädsla för att göra sig löjlig som gör
att man inget gör.
Vad spelar det för roll om jag väljer att se mig som medmänniska till en annan eller inte?
Tex:
Om jag ser mig som medmänniska så känner jag ett ansvar för hur jag beter mig mot henne
(eller honom) och hur det går för henne.
Om jag inte ser mig som medmänniska så känner jag det som om jag inte har något ansvar.
Det har visat sig att ansvarslösheten smittar. Om en väljer att gå förbi någon som behöver
hjälp eller något som behöver göras, så gör också de flesta andra det.
Varför kan det vara bra att se sig som ansvarig medmänniska?
T ex:
För att det som behöver göras för att något ska bli bättre blir gjort.
För att man själv mår bra av att ha hjälpt till. För att man ofta mår dåligt om man inte gör det.
För att medmänsklighet smittar och man därmed själv har glädje av att leva i ett sådant
samhälle.
Stefan Einhorn – Ur Konsten att vara snäll:
”Nånannanismen” är ett speciellt uttryck för obenägenheten att utföra en god gärning.
Den innebär att man säger till sig själv: ”Det här är inte mitt ansvar. Det är någon annans
ansvar.” Nånannanismen är en märklig variant av passivitet, för den innebär att vi förväntar
oss att någon annan ska göra det vi själva skulle kunna göra. Ett exempel är när en man i
övre medelåldern och med lite slitna kläder får ligga till synes medvetslös i en halvtimme
på en trottoar mitt i Stockholm medan hundratals människor passerar förbi, i. Alla tänker
de antagligen samma sak när de passerar honom: ”Det här är inte mitt ansvar. Det är någon
annans.

52
Lärarhandledning

VÅR VILJA ATT BIDRA
53
Lärarhandledning
Man har i forskning visat att hjälpsamhet och generositet verkar vara medfödda beteenden,
liksom empati (förmågan att förstå andra människors känslor). Man har sett att dessa
förmågor visar sig redan innan föräldrarna hunnit lära barnet hur man ska bete sig mot
andra. Också babianer och schimpanser visar liknande omsorg, vilket är ett tecken på att det
är mycket ursprungliga egenskaper.
Enligt ny forskning delar människor med sig för att de är altruistiska (av osjälvisk
människokärlek) och har en äkta medkänsla för andra men också för att de mår bra av
att dela med sig. Vi mår helt enkelt bra av att ge. Enligt forskningen aktiveras hjärnans
belöningssystem lika mycket när man ger till andra utan egen vinning som när man får
något själv. I ett experiment fick deltagarna en summa pengar och delades in i två grupper.
Den ena fick i uppdrag att spendera pengarna på sig själva, den andra gruppen skulle
använda dem för välgörenhet. Enligt mätningar av självuppskattad lycka före och efter
experimentet ökade lyckonivån hos dem som använde pengarna till välgörenhet men inte
hos dem som använde dem för egen del.
Beteenden smittar. Den som bidrar till välfärden utgör ett gott exempel och drar med sig
andra. Den som beter sig själviskt sänker andras vilja att vara altruistiska.
Människor är både själviska och osjälviska, olika i olika situationer. Man har i olika
psykologiska forskningssituationer sett att de flesta människor ger till andra utan egennytta
om de vet att summan de ger fördubblas hos den andra. Den som fått pengar väljer nästan
alltid, i alla länder där spelet testats, att skicka tillbaka mera än den ursprungliga insatsen.
Men var tredje deltagare väljer att inte betala något till andra. Det ogillas så starkt av de
andra i spelet att de straffar smitarna ekonomiskt. Man tror att denna mekanism gör att folk
agerar mera samarbetsfrämjande i framtiden.
De flesta ekonomiska teorier har tidigare utgått ifrån att människan bara är egoistisk men
ny forskning visar att människan är osjälvisk – också.
En sammanfattning av forskningen finns i Anna Bremans skrift Forskning om filantropi.
ATT DISKUTERA
Vad är det som gör att vi vill bidra med vår tid, vårt arbete eller våra pengar för en annan
persons skull eller för det gemensamma bästa?
T ex att det känns bra inuti att veta att man gjort något bra, att vi vet att det går illa om inte
alla hjälps åt, att vi inser att om jag bidrar med det här bidrar någon annan på något annat
sätt och då blir helheten bra.
Att det finns många olika sätt att bidra, pengar är bara ett sätt.
Man kan också ge sin tid eller sin uppmärksamhet. Många ställer upp gratis i t ex idrotts- och
andra föreningar. Eller man kan bara hälsa på någon som mår bra av ett besök.

54
Lärarhandledning

ÄR DET OK MED VÅLD FÖR EN GOD SAK?
ATT DISKUTERA
Det här är en svår fråga där det ofta inte finns några självklara svar.
När tycker du man säga att våld används för en god sak?
T ex
För att försvara någon annan som angripits.
I självförsvar.
För att förhindra folkmord.
För fred. Soldater som ska försvara freden och civilbefolkningen (vanligt folk som inte är
inblandade i kriget) i en fredsbevarande styrka.
55
Lärarhandledning
Vem avgör vad som är en god sak?
T ex
En diktatorisk (odemokratisk) regim (ledning) som anser att det är en god sak att använda
våld mot demonstranter och tortyr mot fängslade för att få lugn och ro i landet?
De som demonstrerar mot samma diktatur och tycker att de har rätt att ta till våld för att få
demokrati i landet?
En förälder som slår sitt barn och säger att det är för att barnet ”ska bli bättre” eller lyda?
Varför är det inte bra med våld?
T ex
För att våld skapar hämndlystnad. Våld föder våld.
Våld kan skada människor psykiskt eller fysiskt.
En seger som fåtts med våld har gett upphov till sår, psykiska eller fysiska som har
konsekvenser för lång tid framöver.
Vad säger våra lagar om våld?
Det är förbjudet att ge barn kroppsbestraffningar. Det är förbjudet att misshandla någon.
I krig upphävs många av de civila lagarna men det finns internationella överenskommelser
om t ex vilka typer av vapen som får användas och hur krigsfångar ska behandlas.
ICKEVÅLD
En av de mest kända förespråkarna för ickevåld är Mahatma Gandhi, en indisk advokat,
politiker och andlig ledare. Han förespråkade ickevåld och sanning i alla situationer och hade
stor del i att det folkrika Indiens frigörelse från kolonialmakten Storbritannien blev så fredlig
som den blev.
Gandhi menade att man kan uppnå stora förändringar utan våld genom fredligt motstånd
som att använda civil olydnad (att inte lyda lagar man anser vara orättfärdiga), icke
samarbete och bojkott av varor.

56
Lärarhandledning

ÄR DET TANKEN SOM RÄKNAS?
Utdrag ur Stefan Einhorns bok Konsten att vara snäll:
57
Lärarhandledning
”Ibland hävdas det att en god människa bara ska tänka goda tankar. Och det är sant att
negativa känslor för våra medmänniskor inte är av godo och att det är vi själva som lider mest
av att ha dem. Men samtidigt måste vi inse att det inte finns några fullkomliga människor. Det
är ett orimligt krav att vi aldrig ska tänka elaka och onda tankar. Och hur lätt är det egentligen
att kontrollera sina tankar? ----
Så glöm det budskap som olika religiösa företrädare har försökt trumma i oss om ondskan i
att tänka elaka tankar. Jag tror tvärtom att det kan vara av godo att slippa det dåliga samvetet
för att vi tänker onda tankar. Om vi får avlasta oss själva genom att tänka på elakheter kanske
vi minskar behovet av att omsätta dem i handling.
Vi har betydligt större möjlighet att kontrollera våra handlingar. Beslutet att utföra en god
gärning är vårt, och motivet bakom handlingen är inte det viktigaste. Det som räknas är till
slut vad vi gör. -----
”Det är tanken som räknas.” Jag blir lika förvånad varje gång jag hör uttrycket. Människor
avstår från att hjälpa varandra och hävdar sedan att de hade tänkt att göra gott, men
så kom något emellan. Det spelar ingen roll om det handlar om inställda möten,
familjens hushållskassa som man har tänkt bättra på men i stället förlorat på spel, en
barnuppfostringsstrategi som misslyckats eller födelsedagspresenter som inte hunnit inköpas
– gå inte på det! För det är inte tanken som räknas – det är handlingen. 0m handlingen är
god, är orsaken till handlingen i regel sekundär. Låt oss inte ställa omöjliga krav på oss själva.
Vi ska försöka göra det som är gott och inte ha dåligt samvete för de elaka tankar som ibland
dyker upp. Det är inte bra för oss att tänka onda tankar, men det finns något som är värre,
nämligen att utföra onda handlingar. För det som till slut räknas är det sätt på vilket vi agerar.
Och en snäll människa är när allt kommer omkring en människa som gör gott för andra. Som
den amerikanske poeten J. R. Lowell har formulerat det: ”Alla vackra känslor i världen väger
mindre än en enda vänlig handling.”
ATT DISKUTERA
Kan det vara så ibland att det är tanken som räknas?
Kanske känns det ändå lite bättre om man hör att någon tänkt höra av sig till födelsedagen
men inte kom sig för. Eller kanske inte hade möjlighet. Men oftast väger handlingen tyngre.
Man har då brytt sig om att lägga sin energi på att göra något för en annan.
Kan det finnas risk för att man blir för sträng mot sig själv om det aldrig får vara tanken
som räknas? Kan vi sträva mot goda handlingar och förlåta oss själva när vi inte kommer
längre än till tanken för att kanske orka mera en annan gång?

58
Lärarhandledning