Kallelse, ärende och beslut på bolagsstämma - replik på replik

Kallelse, ärende och beslut
på bolagsstämma – replik på
replik
Advokat Henrik Karlström har ovan ytterligare
utvecklat sin syn på den fråga där jag
tidigare anmält avvikande mening.
Först en randanmärkning.
I mitt förra inlägg antydde jag att frågan
kunde te sig mindre betydelsefull, men att
den i en konkret situation nog kunde väcka
upprörda känslor. Tilläggas kan att den faktiskt
rör en princip av viss vikt; de formella
reglerna om kallelse och om tillkännagivande
av förslag före stämman bestämmer ramen
för aktieägarnas möjlighet att påverka
beslut och att bli skyddade mot överraskningar.
Så till saken. Vi tycks ense om att fästa
vikt vid följande uttalande i propositionen till
1975 års aktiebolagslag:
»Och av lagens syfte följer att om i kallelsen eller
handlingarna skall ingå förslag till bolagsstämmo-
76 Claes Beyer
Advokat
Claes Beyer
Mannheimer Swartling Advokatbyrå, Göteborg
beslut av angivet innehåll, stämman inte utan berörda
aktieägares samtycke kan fatta beslut som innebär en
reell avvikelse från förslaget.« 1
Om man känner sig bunden av detta uttalande
gäller det att avgöra om, i det aktuella fallet,
»i kallelsen eller handlingarna skall ingå
förslag av angivet innehåll«.
Det har då tyckts mig, att när det i 4 kap
4§ ABL föreskrivs:
»Förslag till beslut om nyemission skall hållas
tillgängligt för aktieägarna under minst en vecka före
den bolagsstämma vid vilken beslutet skall fattas«
så är detta ett fall där »i …handlingarna skall
ingå förslag av angivet innehåll«, nämligen
ett förslag till beslut om nyemission.
1. Prop 1975:103 s 400-401

Eftersom ett beslut om nyemission enligt
följande paragraf, 4 kap 5 § ABL, skall ange
»det belopp eller högsta belopp, varmed aktiekapitalet
skall kunna ökas« menar jag att
stämman inte kan fatta ett beslut som i detta
hänseende avviker från styrelsens förslag.
Av dessa skäl ansåg – och anser – jag att
Karlströms fråga måste besvaras med nej.
(Kanske borde jag skriva »bör besvaras med
nej« eftersom det propositionsuttalande vi
båda utgår ifrån ju faktiskt bara är ett förarbetsuttalande
som inte återfinns i lagtext.
Dock bör man beakta att just detta uttalande
citerats på många ställen i doktrinen utan att
egentligen någon haft några invändningar
mot grundtanken i detsamma). 2
Karlström vidhåller dock sin åsikt. Han
medger att han kanske bort nämna bestämmelsen
i 4 kap 4 § ABL, men anser i själva
verket att denna bestämmelse egentligen inte
ger någon ledning. Hans skäl härtill är att
bestämmelsen »säger att ‘förslag till beslut
om nyemission skall hållas tillgängligt’ inte
att ett förslag till nyemission som i alla enskildheter
skall vara av visst angivet innehåll
skall hållas tillgängligt före stämman.
Något krav på förslagets innehåll har således
inte upptagits i nämnda lagrum…«.
Jag måste erkänna att jag här har svårt att
följa tankegången. Om det i 4:4 ställs krav på
att »förslag till beslut om nyemission skall
hållas tillgängligt«, och det i 4:5 noggrant
preciseras vad »Beslut om nyemission skall
ange…«, så menar jag nog att lagstiftaren
med tillbörlig tydlighet har klargjort, att det
förslag till beslut som enligt 4:4 skall hållas
tillgängligt skall innehålla det som enligt 4:5
sådana beslut skall ange. Som Karlström
själv med sedvanlig noggrannhet redovisar är
2. Hemström, SvJT 1978 s 592, Kedner-Roos, Aktiebolagslagen
4:e uppl, 1991, s 244 f., Johansson,
Bolagsstämma s 188 f, Rodhe-Skog, Aktiebolagsrätt,
20:e uppl. s 177, Andersson-Johansson-
Skog, Aktiebolagslagen, Del I, mars 2002, 9:34 3. Prop 1975:103 s 333
det ju också vad som uttalas i propositionens
kommentar till lagtexten ifråga. 3
Av min ståndpunkt i detta hänseende följer,
att ett beslut om aktiekapitalökning utöver
styrelsens före stämman tillkännagivna
förslag enligt min mening skulle vara klanderbart
enligt 9:39 och 40 ABL. Grunden
härför är tvåfaldig. Om den enskilde aktieägarens
nya förslag skall anses som ett nytt,
från styrelsens fristående förslag, så borde
också detta hållas tillgängligt en vecka före
stämman. Sker detta ej föreligger ett formfel.
Anses det som en justering av styrelsens förslag
så är beslut enligt detta inte tillåtligt enligt
förarbetsuttalandet om lagens syfte.
Sistnämnda förarbetsuttalande kan för övrigt
alternativt ses som ett påpekande av att ett
förslag, som innebär en reell ändring av det
före stämman tillgängliggjorda förslaget, i
själva verket skall anses som ett nytt förslag,
som alltså också bör vara tillgängligt före
stämman.
Så långt huvudfrågan.
Så till en punkt där jag utan vidare måste
ge Karlström rätt. Han uppställde i sin artikel
tre möjliga alternativ till tolkningen av ordet
»ärende« sådant det används i 9:17 ABL och
stannade själv för alternativ (2). Själv stannade
jag i första hand för alternativ (1), och jag
tillät mig att påstå att Karlström delade denna
uppfattning. Så kan man inte läsa honom
(jag kan knappast använda mig av hans
välvilliga förmodan att det berodde på att
han inte förmått formulera sig klarare).
Av vad jag ovan anfört torde framgå, att
det för mitt sätt att se huvudfrågan inte spelar
någon roll om man uppfattar ordet ärende
enligt det ena eller andra tolkningsalternativet.
Men jag anser att Karlström lyft fram
frågan om ordet ärende och dess betydelse på
ett intresseväckande sätt och ville tillfoga
några synpunkter.
NTS 2003:1 77

Eftersom jag nu insett att vi inte är så ense
som jag i hastigheten förmodade, och sedan
jag tänkt över saken vidare, får jag kanske
göra några ytterligare påpekanden (faktiskt
föranledda av några praktiska problem som
underställts mig inför vårens bolagsstämmor).
Skillnaden mellan de tolkningsalternativ
som Karlström framlägger är möjligen inte
så stor som man vid första påseende kan tro.
Framför allt beror enligt min mening tolkningen
av ordet »ärende« i första hand på hur
punkten formuleras i (den i kallelsen intagna)
punkten på dagordningen.
Karlströms tre alternativ skiljer sig från
varandra med avseende på hur bundet »ärendet«
skall anses vara till styrelsens förslag
om emission.
Tolkning (1) innebär ingen bindning alls;
»ärendet« avser helt allmänt frågan om emission
(eventuellt bara företrädesemission). (2)
innebär en viss bindning till förslaget men
bara såvitt angår i ABL eller bolagsordningen
särskilt reglerade avseenden och (3) innebär
att »ärendet« endast avser styrelsens förslag
sådant det i detalj utformats, upptagits i kallelsen
och tillhandahållits aktieägarna.
Men svaret på frågan måste väl i hög grad
bero på hur dagordningspunkten faktiskt formulerades
i kallelsen (numera har man ju
78 Claes Beyer
små möjligheter att därefter ändra, se 9:21
ABL). Bolaget skulle i kallelsen kunna skriva
(a) »Fråga om nyemission«, eller (b)«Förslag
till nyemission« eller (c) »Styrelsens
förslag till nyemission« eller (d) »Styrelsens
nedan angivna förslag till nyemission« och i
sistnämnda fall ta in hela förslaget i kallelsen.
Utan att utföra resonemanget i detalj vill
jag påstå att formulering (a) tenderar att leda
till tolkning (1) under det att formulering (d)
leder till tolkning (3). Detta medför också att
jag i min tur måste modifiera den ståndpunkt
jag redovisade i mitt förra inlägg. Visserligen
tror jag rent allmänt fortfarande att det ligger
närmast tillhands att definiera ett ärende som
»en punkt på dagordningen«, möjligen med
det tillägg som framgår av SOU 1995:44, s
170 d v s »som upptar något för bolaget relevant
spörsmål som kan bli föremål för beslut
på stämman«, samt att under ett »ärende«
ofta kan framläggas flera förslag. Men det
måste ju medges, dels att det finns ärenden
som inte är beslutsärenden, t ex framläggande
av årsredovisningen, dels att ett ärende
kan formuleras så, att mer än ett förslag
knappast kan tänkas inom ramen för ärendet
ifråga.
Sådana frågor kanske skulle förtjäna en
egen artikel.
Claes Beyer