Turismesystemet – turismefenomenet, turismen som erhverv ...
Turismesystemet – turismefenomenet, turismen som erhverv ...
Turismesystemet – turismefenomenet, turismen som erhverv ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Turismesystemet</strong><br />
<strong>Turismesystemet</strong> <strong>–</strong> <strong>turismefenomenet</strong>,<br />
<strong>turismen</strong><br />
<strong>som</strong> <strong>erhverv</strong>, turismeforskning<br />
Turism består dels av turism <strong>som</strong> samhällsfenomen där studiet blir vanlig tvärvetenskap<br />
och dels turismindustri där ett studium försvåras av statistiktillgången. Turismens<br />
tvåhövdade väsen visar sig också i dess historia: en möjlighet för människor att<br />
bruka sin fritid på ett meningsfullt sätt och ett sätt att tjäna pengar på denna fritid.<br />
Per Åke Nilsson,<br />
forskningsleder,<br />
Bornholms Forskningscenter,<br />
lektor Mitthögskolan<br />
i Östersund i Sverige<br />
Definitioner<br />
OECD, WTO (World Tourism Organization) och<br />
EU:s statistikorgan Eurostat har utvecklat en gemensam<br />
internationell begreppsbildning, <strong>som</strong> skall<br />
ligga till grund för turismstatistik. Den baseras på<br />
WTO:s definition av turism: »människors aktiviteter<br />
när de reser till och från vissa platser utanför<br />
sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för<br />
affärer, fritid eller andra syften«.<br />
Pendlare, flygplansbesättningar, soldater, nomader,<br />
flyktingar och institutionsintagna räknas inte<br />
<strong>som</strong> turister (en god beskrivning av olika definitioner<br />
finns i S.Lundtorp: Turisme -struktur, økonomi<br />
og problemstillinger 1997).<br />
Den industri <strong>som</strong> lever på turism utifrån denna<br />
definition beskrivs av industrin själv <strong>som</strong> »företag<br />
och organisationer inom ett stort antal branscher<br />
<strong>som</strong> levererar varor och tjänster, avsedda för människor<br />
<strong>som</strong> utövar turism«. Med detta följer att<br />
verksamheten är svår att särskilja i statistiken. Le-<br />
5<br />
verantörerna levererar inte bara till turister utan<br />
också till andra konsumenter. Enligt turistsatelliträkenskaper<br />
utförda i Sverige står <strong>turismen</strong> bara för<br />
56 % av hotell och restaurangers omsättning, dvs<br />
deras kunder är lokala och därmed inte turister<br />
(Sveriges Turistdelegation 1997). Siffror för Danmark<br />
ligger på omkring 60 % (S. Jensen: 1993). Satelliträkenskaper<br />
är ett försök att, när produktionssiffror<br />
inte går att urskilja i statistiken, försöka gå<br />
bakvägen över konsumtionssiffrorna och därmed<br />
användarsidans statistik (SCB <strong>–</strong> Statistiska Centralbyrån<br />
i Sverige <strong>–</strong> 1995, T. Rafn 1995).<br />
Det finns alltså en dikotomi i <strong>turismen</strong>: <strong>turismen</strong><br />
är dels ett fenomen, en -ism, <strong>som</strong> definieras ur ett<br />
konsumentperspektiv och inte ett producentperspektiv,<br />
och dels en industri med ett klart producentperspektiv<br />
utan att i statistiken klassas <strong>som</strong> en<br />
bransch (S. Lundtorp 1997).<br />
Det kan vara nyttigt att notera att villkoren för att<br />
studera turism <strong>som</strong> fenomen och turism <strong>som</strong> industri<br />
eller näring alltså är olika. I det senare fallet finns<br />
så gott <strong>som</strong> alltid svårigheter med tillgängliga<br />
statistiska data, även om de nya satelliträkenskaperna<br />
underlättat mycket.<br />
Historik<br />
Två namn lyser starkt då det gäller framväxten av<br />
modern turism: Tomas Cook och Eilif Krogager. De<br />
var bägge folkupplysare, Cook <strong>som</strong> bokhandlare,<br />
baptistpredikant och nykterhetsförkämpe i England,<br />
Krogager <strong>som</strong> liberal präst i Tjäreborg i Danmark.<br />
De var bägge innovatörer och entreprenörer, med
nästan spartanska levnadssätt. Cook startade den<br />
moderna <strong>turismen</strong> på 1850-talet och Krogager gjorde<br />
denna turism till var mans egendom hundra år<br />
senare.<br />
Turismen före Cook framställs på olika sätt (Urry<br />
1993, Selwyn 1996). Turism och resande rent allmänt<br />
är ganska synonyma begrepp fram till dess.<br />
Vid sidan av själva resandet skall <strong>turismen</strong> emellertid<br />
<strong>–</strong> enligt WTO:s definition <strong>–</strong> ha något syfte. Det<br />
finns flera syften <strong>som</strong> kan skönjas bakom den moderna<br />
<strong>turismen</strong>s föregångare i Europa, exempelvis<br />
pilgrimsresor till Jerusalem, Rom, Santiago di<br />
Compostela eller Nidaros (Trondheim). Pilgrimsresorna<br />
gav också upphov till våra dagars souvenirer<br />
efter<strong>som</strong> det var viktigt att visa resten av världen att<br />
man varit på vallfart och en souvenir från resan blev<br />
beviset. I och med reformationen på 1500-talet försvann<br />
pilgrimsresorna från Nordeuropa och i stället<br />
vallfärdade man till författares hem, militära slagfält,<br />
platser för filminspelningar, miljöer i litterära<br />
alster. Redan på 1600-talet blev Shakespeares hem i<br />
Stratford-on-Avon ett besöksmål och ett av de första<br />
åtalen för icke-autentiska souvenirer dök upp där<br />
på 1700-talet.<br />
Vid mitten av 1800-talet dominerade hälsoturism<br />
och Grand Tour. Den senare har gett <strong>turismen</strong> dess<br />
namn genom att de <strong>som</strong> gjorde denna Grand Tour<br />
kom att betecknas <strong>som</strong> tourists, ett begrepp <strong>som</strong><br />
snabbt fick en negativ klang. Resandet var ett sätt<br />
för unga engelska ädlingar att studera Europas kulturliv<br />
genom att resa runt i framförallt Italien och<br />
Frankrike. Dagens interrail-resande kan ses <strong>som</strong> en<br />
sentida variant. Grand Tour fick i sin ursprungliga<br />
form dödsstöten genom Napoelonkrigen, <strong>som</strong><br />
åstadkom ett tvärt avbrott i resandet och turistandet<br />
under en period av över 30 år.<br />
Det är medelklassen <strong>som</strong> Tomas Cook möter, när<br />
han arrangerar världens första sällskapsresa 1841<br />
från Leicester till Loughborough. Cook ser kundens<br />
behov <strong>som</strong> det centrala i sin verksamhet och låter<br />
inte sin frikyrkliga och nykterhetsivrande bakgrund<br />
påverka antalet resande negativt. Han startar en<br />
resebyrå och säljer resor till vanligt folk. Verksamheten<br />
utvidgas med resor till Världsutställningen i<br />
London, till Europa och till Mellersta Östern. Han<br />
lanserar Schweiz <strong>som</strong> resmål och han skapar de<br />
luxuösa hotellen i Orienten. Cook är den upplyste<br />
entreprenören, <strong>som</strong> drivs av en vilja att bibringa<br />
mänskligheten något. Han säljer ogärna något han<br />
inte själv har avprovat och kommer med råd till sina<br />
<strong>Turismesystemet</strong><br />
6<br />
resenärer, kort sagt: han erbjuder paketerade upplevelser.<br />
Naturen har vid sidan av kulturen alltid intagit<br />
en framskjuten position i turistandet (Karlsson<br />
1994). Vattenfall har kanske varit det mest eftersökta<br />
objektet, speciellt för fotografer. Berg blir också<br />
populärt. Ofta förknippas bergsklättrarivern med en<br />
andlig strävan uppåt och särskilt för vissa delar av<br />
den akademiskt bildade klassen blev detta karaktäristiskt.<br />
Den Svenska Turistföreningen (STF)<br />
grundades under andra hälften av 1800-talet av i<br />
princip fjällvandrande och bergsklättrande akademiska<br />
herrar.<br />
Före andra världskriget var transportmedlen inte<br />
utvecklade för vanliga människor med undantag av<br />
cykeln och i viss mån tåget. Bägge dessa fortskaffningsmedel<br />
vidgade ändå resandet inom landet avsevärt<br />
och i järnvägens spår följde <strong>turismen</strong> tätt. Bilen<br />
blir vanlig efter andra världskriget. En stark<br />
konflikt uppstår mellan medelklassdominerad pensionatsturism<br />
och arbetarklassdominerad cykel- eller<br />
bilburen turism. För den sofistikerade och av sociala<br />
normer mycket bundna pensionats<strong>turismen</strong><br />
framstod de nya turisterna <strong>–</strong> camparna <strong>–</strong> <strong>som</strong> fullständigt<br />
kulturlösa, rotlösa och asociala.<br />
För Tjäreborgsprästen Eilif Krogager blev dock<br />
dessa människor basen i den verksamhet han drog<br />
igång 1950 genom sitt resebolag Tjäreborg-Resor<br />
och genom sin första bussresa till Spanien 1951.<br />
När jetflyget introduceras 1959 blir hans affärsidé<br />
förvandlad till en löpande-bandverksamhet och han<br />
grundar 1962 charterflygbolaget Sterling Airways.<br />
Den sociala turism <strong>som</strong> kom efter första världskriget<br />
förpassas till turismindustrins utkant<strong>som</strong>råden<br />
för människor med mycket speciella behov. I Sovjetunionen<br />
och Östeuropa förblev dock den sociala<br />
<strong>turismen</strong> den dominerande i form av att fackföreningarna<br />
ordnade resor till exempelvis Svarta Havet<br />
för de duktiga arbetarna och till Sibirien för de mindre<br />
duktiga. Vissa genomslag fick den sociala <strong>turismen</strong><br />
också i Skandinavien genom arbetarrörelsens<br />
olika semesterbyar i de olika länderna. Dansk Folkeferie<br />
och svenska RESO kan ses om exempel på<br />
den ursprungliga tanken på arbetarsemester.<br />
Turismen börjar skapa problem genom att naturens<br />
bärkraft och lokalbefolkningens särart äventyras.<br />
Mass<strong>turismen</strong> sågs <strong>som</strong> roten till detta och många<br />
började ropa på alternativ turism.(Smith-Eadington<br />
1994.) Äventyrsturism/aktiv turism tillsammans<br />
med ekoturism/grön turism blir nyckelbe-
grepp <strong>som</strong> bägge hamnar under beteckningen alternativ<br />
turism trots olika ursprung och bevekelsegrunder.<br />
Det gemensamma är den negativa synen på<br />
massturism. Begreppet massturism blir synonymt<br />
med fasta paketresor. Andra inslag i mass<strong>turismen</strong><br />
förträngs, exempelvis att den är anpassad för de<br />
breda lagren. Vissa forskare bidrar starkt till den negativa<br />
synen genom att framställa massturister <strong>som</strong><br />
en modern variant av »Den Gyllene Horden« och<br />
dess härjningar (L.Turner-J.Ash 1975, Damm<br />
1981). De fyra s-en, <strong>som</strong> står för sand-sun-sea-sex<br />
(med tillägg för sprit), blir till sanningar i människors<br />
medvetande. Nya, postmodernistiska, trender<br />
söks av operatörer och politiker för att fånga upp<br />
nya marknadssegment Det sker en utveckling från<br />
en äldre form av turism till en nyare där miljöhänsyn,<br />
individualism, kvalitetstänkande får större plats<br />
(A.Poon: 1994) Mass<strong>turismen</strong> fortsätter dock att<br />
vara den allt överskuggande turismformen.<br />
En modell över turism<br />
I figur 1 utgås ifrån att <strong>turismen</strong> handlar om turister,<br />
kommunikationer och resmål. Genom marknadsföring<br />
av resmålen knyts det hela ihop till ett flöde<br />
<strong>Turismesystemet</strong><br />
7<br />
eller ett kretslopp. Turismindustrin är den industri<br />
<strong>som</strong> håller kretsloppet igång. Därför finns längs<br />
kretsloppet ett oräkneligt antal företag <strong>som</strong> helt eller<br />
delvis bidrar till detta.<br />
Beslutsfattandet är grunden för resandet. Turistens<br />
livssituation och mentala konstitution tillsammans<br />
med destinationens attraktionskraft är avgörande<br />
för besluten. Turister kan typologiseras utifrån<br />
vissa karaktärsdrag, exempelvis allocentriker -<br />
risktagare <strong>som</strong> gärna åker till äventyrliga destinationer<br />
<strong>som</strong> helst avviker från den invanda hemmamiljön<br />
<strong>–</strong> och psykocentriker <strong>–</strong> mer försiktiga personer<br />
<strong>som</strong> helst vill se resmålet <strong>som</strong> en kopia av hemmaplan<br />
fast utomlands (S.C. Plog, 1973). Familjens<br />
livscykel ger olika preferenser inom olika familjer<br />
och vid olika tidpunkter under familjens utveckling.<br />
Destinationen förändrar sin attraktionskraft över tiden<br />
genom själva <strong>turismen</strong> och påverkar därmed<br />
också turistens beslutsfattande (R.W. Butler, 1980).<br />
Allt detta påverkar beslutsfattandet. Tillfälligheter<br />
kan också ha stor betydelse, exempelvis en sistaminuten-resa<br />
eller tillgängligt utbud.<br />
Kommunikationer är för turisten ofta ett nödvändigt<br />
ont på vägen till resmålet men kan också bli ett<br />
Figur 1. Turismens kretslopp <strong>–</strong> ett försök till en flödesmodell
esmål i sig, t.ex. Transsibiriska järnvägen. Resvägen<br />
rent fysiskt kan också bli en attraktion, t.ex.<br />
en »scenic route« eller den berömda Route 66 från<br />
Chicago till Californien. Slutligen kan också själva<br />
resandet bli en attraktion <strong>som</strong> abstrakt företeelse:<br />
att resa dit ingen annan rest, att resa på ett sätt <strong>som</strong><br />
ingen annan gjort osv. Vissa resor blir kultresor <strong>som</strong><br />
görs rituellt utan att resmålet eller ens resvägen är<br />
särskilt intressanta. Det är möjligt att det kommer<br />
att finnas virtuella resmål också i framtiden med<br />
hjälp av Internet eller TV-program <strong>som</strong> erbjuder tittaren<br />
upplevelser av resmål utan att man behöver<br />
företa den betungande resan dit eller göra de ekonomiska<br />
utläggen för vistelsen där.<br />
Destinationen är ett helhetsbegrepp med inre logistik,<br />
attraktioner, mottagningskapacitet, lokalbefolkning<br />
osv. Om helhetssynen saknas blir resultatet<br />
med stor sannolikhet en missnöjd turist. Det är alltså<br />
inte bara de <strong>som</strong> lever på <strong>turismen</strong> direkt <strong>som</strong><br />
har betydelse för <strong>turismen</strong> utan även de <strong>som</strong> lever<br />
på den indirekt: taxi- och busschaufförer, kommunal<br />
trafikservice i form av turistvänliga tidtabeller,<br />
affärsbiträden, personal inom privat, kommunal och<br />
statlig tjänsteverksamhet, kort sagt befolkningens<br />
attityder och serviceanda. Slutligen knyter destinationsmarknadsföringen<br />
ihop den bild eller image<br />
<strong>som</strong> destinationen har med turistens beslutsfattande.<br />
Figur 2 fokuserar på efterfrågan och utbud.<br />
<strong>Turismesystemet</strong><br />
Figur 2. En utbuds- och efterfrågemodell<br />
8<br />
Med DD, <strong>som</strong> står för Demand-demand, menas<br />
en efterfrågan <strong>som</strong> inte är exponerad för något utbud.<br />
Det innebär att den presumtive turisten står inför<br />
en oändlig möjlighet till val av resmål. Den<br />
möjligheten finns endast i teorin. DS står för Demand-supply,<br />
dvs här har turisten utsatts för påverkan<br />
av utbudet vilket sannolikt begränsar hans<br />
valmöjligheter. Detta är den normala utgångspunkten<br />
för researrangörer vid marknadsföring.<br />
SD står för Supply-demand och innebär ett utbud<br />
<strong>som</strong> är inriktat på att täcka ett känt behov på marknaden.<br />
För den enskilde producenten innebär detta<br />
att produkten måste bli synlig på marknaden. Vanligtvis<br />
görs detta med broschyrer. Det bästa resultatet<br />
brukar bestå i strikt marknadssegmentering med<br />
direkt kontakt med ett begränsat antal operatörer,<br />
helst genom personkännedom. SS står för Supplysupply,<br />
dvs ett utbud <strong>som</strong> reflekterar en lokal uppfattning<br />
om vad marknaden önskar utan att ha det<br />
förankrat på marknaden. Vid SS har producenten<br />
full kontroll över sitt utbud och över vad <strong>som</strong> händer<br />
när turisten kommer. Samtidigt kommer troligtvis<br />
mycket få turister om inte utbudet är en mycket<br />
stark attraktion i sig själv. Vid SD anpassar sig producenten<br />
efter konsumentens (förmodade) önskemål<br />
medan vid SS får konsumenten anpassa sig till<br />
producentens önskemål.
Turismforskning<br />
Forskning om turism kan utifrån figur 1 röra sig om<br />
<strong>–</strong> beslutsfattande <strong>–</strong> sociologi, psykologi<br />
<strong>–</strong> kommunikationer <strong>–</strong> kulturgeografi, nationalekonomi,<br />
företagsekonomi<br />
<strong>–</strong> destination <strong>–</strong> geografi, sociologi, företagsekonomi,<br />
antropologi<br />
<strong>–</strong> marknadsföring <strong>–</strong> företagsekonomi, sociologi,<br />
psykologi<br />
<strong>–</strong> samhällsekonomisk betydelse <strong>–</strong> nationalekonomi,<br />
företagsekonomi<br />
<strong>–</strong> konsekvensanalyser <strong>–</strong> miljökunskap, ekonomi,<br />
sociologi, antropologi<br />
<strong>–</strong> politik <strong>–</strong> statskunskap, sociologi<br />
Det finns också andra discipliner <strong>som</strong> kan vara aktuella:<br />
historia, filosofi, teologi (etik och religionsmöten),<br />
statistik etc. (S. Lundtorp, 1997). Allt detta<br />
pekar på att turism är ett tvärvetenskapligt ämne.<br />
För att vara ett eget ämne måste det finnas något<br />
<strong>som</strong> är typiskt för turister och <strong>som</strong> inte finns i andra<br />
cohorter. Vissa sådana drag finns: att kunden kommer<br />
till produkten <strong>–</strong> varan <strong>–</strong> och inte tvärtom, att<br />
varan konsumeras på plats och sedan finns endast i<br />
konsumentens huvud <strong>som</strong> minnen (W. Framke,<br />
1996). Det är dock tveksamt om dessa kriterier är<br />
tillräckliga för att skapa ett eget ämne.<br />
Turism studeras idag <strong>som</strong> eget ämne i många anglosachsiska<br />
länder under beteckningen Leisure and<br />
Outdoor Activities. Begreppet Outdoor Activities<br />
studeras inte på akademisk nivå i Skandinavien. I<br />
Ryssland studeras turism nästan alltid tillsammans<br />
med sport. Vid Bornholms Forskningscenter, <strong>som</strong> är<br />
det enda forskningscentret i Norden med turism på<br />
sitt program, har man bedrivit studier om beslutsfattande,<br />
destinationsutveckling med hänsyn till utbildning<br />
och teknologi men också kulturturism, <strong>turismen</strong>s<br />
samhällsekonomiska betydelse, marknadsföring,<br />
små och medelstora turistföretag, miljömässiga<br />
konsekvensanalyser, turismpolitik.<br />
Norge och Sverige har idag akademisk utbildning<br />
vid flera orter i turism. I Finland studeras turism<br />
vid ett turismuniversitet <strong>som</strong> är ett nätverksuniversitet.<br />
I Danmark saknas i stort sett en akademisk<br />
turismutbildning. Det är endast vid Handelshøjskolen<br />
i København <strong>som</strong> viss verksamhet bedrivits.<br />
Forskning inom turism legitimeras av två ganska<br />
motstridiga behov: det akademiska behovet av att<br />
åstadkomma ny kunskap samt branschbehovet av<br />
<strong>Turismesystemet</strong><br />
9<br />
att utveckla turismindustrin kvalitativt och kvantitativt.<br />
Ofta har forskningen visat på <strong>turismen</strong>s ekonomiska<br />
effekter på samhällsekonomin, något <strong>som</strong> turismindustrins<br />
tillskyndare flitigt använt för olika<br />
syften. Forskningen har också granskat turisten <strong>som</strong><br />
företeelse, vilket varit till nytta och glädje för marknadsförare.<br />
Turismens skadeverkningar på miljö, lokala<br />
traditioner och kulturliv mm har också studerats<br />
vilket förhoppningsvis kommit hela samhället<br />
till godo. Konfliktytor mellan olika intressegrupper<br />
har blottlagts och underlag för samhällsplanering<br />
har skapats. Slutligen har mycket forskning ägnat<br />
sig åt <strong>turismen</strong>s betydelse <strong>som</strong> utvecklingsfaktorer<br />
för framförallt destinationer men också regioner<br />
och nationer.<br />
Forskning är förutsättningen för akademisk utbildning<br />
medan utbildning är nödvändig för att föra<br />
ut forskningsresultat och föra forskningen vidare.<br />
Turismutbildningen har sitt givna berättigande genom<br />
detta men den skall också svara mot ett kunskapsbehov<br />
inom turismindustrin. Den leder emellertid<br />
inte alltid till adekvata jobb inom turismbranschen<br />
visar exemplen från Norge och Sverige. Det<br />
beror förmodligen på att den genomsnittliga akademiska<br />
kompetensen inom branschen är låg och att<br />
chefer sällan har akademisk utbildning. Därför finns<br />
från deras sida ofta ett motstånd mot att anställa<br />
akademiskt utbildad personal. De från Norge och<br />
Sverige <strong>som</strong> utbildas akademiskt i turism <strong>–</strong> i Sverige<br />
hitintills knappt 1 000 med tvåårig teoretisk utbildning<br />
och knappt 1 000 med treårig teoretisk utbildning,<br />
siffrorna för Norge är nog ganska lika medan<br />
de är klart mindre för Finland <strong>–</strong> blir därför ofta<br />
anställda på poster <strong>som</strong> de är överkvalificerade för.<br />
Men på sikt ökar det kompetensnivån inom näringen<br />
och de <strong>som</strong> anställs på jobb under sin kompetens<br />
arbetar sig ofta fram till positioner inom sina<br />
företag <strong>som</strong> motsvarar deras kompetens och lyfter<br />
därmed företaget.<br />
De områden <strong>som</strong> är aktuella för studenter med<br />
akademisk turismutbildning återfinns i tre sektorer:<br />
resebranschen med resebyråer och »tour operators«,<br />
anläggningsbranschen med hotell restauranger men<br />
också attraktioner samt den offentliga sektorn, där<br />
de ofta blir planerare. I de två första sektorerna är<br />
civilekonomer attraktiva medan i den tredje sektorn<br />
är geografer eller kulturvetare intressanta. De två<br />
första sektorerna torde dock ha mer behov än man<br />
föreställer sig av planerare och sociologer medan<br />
den offentliga sektorn säkert behöver fler ekono-
mer. Under de sista två åren har ett antal <strong>–</strong> ca 30 totalt<br />
i Sverige <strong>–</strong> skaffat sig magistergrad och många<br />
av dem kommer att gå vidare till PhD-studier och<br />
därmed bli forskare i turism.<br />
För Danmarks del har branschens behov av akademiker<br />
inte artikulerats på något nämnvärt sett och<br />
risken för Danmarks turism är att den hamnar efter i<br />
utvecklingen i allt snabbare takt jämfört med sina<br />
nordiska grannländer. Erfarenhet av verkligheten är<br />
bra i näringslivet men nytänkande är i långa loppet<br />
livsnödvändigt.<br />
Referenser<br />
Blomgren-Jørgensen, K: Kirkene og <strong>turismen</strong>. Bornholms<br />
Forskningscenter Rapport 2/1996.<br />
Boissevain, J: Coping with Tourists. European Reactions to<br />
Mass Tourism. Berghahn Books. Oxford. 1996.<br />
Butler, R.W: The Concept of a Tourist Area Cycle of Evolution.Canadian<br />
Geographer 24. 1980<br />
Damm, Inge: Drømmen om paradis. Holte. 1981.<br />
Framke, W: Turisme. Geografiforlaget. 1996.<br />
Gunn, C.A: Tourism Plannning. Taylor & Francis. Washington.1994.<br />
Hjalager, AM: Environmental regulation of tourism. Tourism<br />
in the peripheral areas of Europe. Bornholms Forskningscenter.<br />
Rapport 6/1996.<br />
Inskeep, E: Tourism Planning. Van Nostrand Reinhold. New<br />
York. 1991.<br />
Jensen, Susanne: Turismens økonomiske betydning i Danmark<br />
i 1991. Institut for grænseregionsforskning. 1953.<br />
Karlsson, SE: Natur och kultur <strong>som</strong> turistiska produkter.<br />
Högskolan i Karlstad. Forskningsrapport 94:11. Samhällsvetenskap.1994.<br />
<strong>Turismesystemet</strong><br />
10<br />
Lundtorp, S: Turisme-struktur.økonomi og problemstillinger.<br />
Bornholms Forskningscenter Rapport 1/1997.<br />
Marcussen, CH: Turistinformations-og bookingssytemer.<br />
Bornholms Forskningscenter. 1996.<br />
Ousby, I: The Englishman’s England <strong>–</strong> Taste, travel and the<br />
rise of tourism. Cambridge University Press. 1990.<br />
Plog, S.C.: Why Destination Areas Rise and Fall in Popularity.<br />
Cornell Hotel and Restaurant Association Quarterly 14(3)<br />
1973<br />
Poon, A: Tourism, Technology and Competitive Strategies.<br />
Wallingford UK. 1994.<br />
Rafn, T: Turismens økonomiske betydning for Bornholm.<br />
Bornholms Forskningscenter Rapport 3/1995.<br />
Selwyn, T: Myths and Myh Making in Tourism. Wiley. Chichester.<br />
1996.<br />
Smith, V-Eadington, W: Tourism Alternatives. Wiley. Chichester.1994.<br />
Sørensen, A-Blomgren, K: Peripheral and quaint: reflections<br />
on peripherality in Tourism Research. I Udkant<strong>som</strong>råder.<br />
Rapport 8/1996. Bornholms Forskningscenter.<br />
Turistdelegationen: Sunt Förnuft. Grunden för god byråkrati.<br />
Rapport från Turistdelegationen om hinder för <strong>turismen</strong>s<br />
utveckling. Stockholm. 1997. (Stencil)<br />
Turistnäringen i Sverige <strong>–</strong> turistsatelliträkenskaper för 1994<br />
samt tidsserie 1990-1994. Statistiska Centrlbyrån (SCB)<br />
Stockholm.1995.<br />
Turner, L-Ash, J: The Golden Hordes. London. Constable.<br />
1975.<br />
Urry, J: The Tourist Gaze.SAGE. London.1994.<br />
Wanhill, S: Principles of Tourism Destination Development.<br />
Bornholms Forskningscenter Rapport 1/1996<br />
Wanhill, S: Survey of visitors to Bornholm. 1995-1997.<br />
Bornholms Forskningscenter.