Turismesystemet – turismefenomenet, turismen som erhverv ...

More documents

Recommendations

Info

esmål i sig, t.ex. Transsibiriska järnvägen. Resvägen rent fysiskt kan också bli en attraktion, t.ex. en »scenic route« eller den berömda Route 66 från Chicago till Californien. Slutligen kan också själva resandet bli en attraktion som abstrakt företeelse: att resa dit ingen annan rest, att resa på ett sätt som ingen annan gjort osv. Vissa resor blir kultresor som görs rituellt utan att resmålet eller ens resvägen är särskilt intressanta. Det är möjligt att det kommer att finnas virtuella resmål också i framtiden med hjälp av Internet eller TV-program som erbjuder tittaren upplevelser av resmål utan att man behöver företa den betungande resan dit eller göra de ekonomiska utläggen för vistelsen där. Destinationen är ett helhetsbegrepp med inre logistik, attraktioner, mottagningskapacitet, lokalbefolkning osv. Om helhetssynen saknas blir resultatet med stor sannolikhet en missnöjd turist. Det är alltså inte bara de som lever på turismen direkt som har betydelse för turismen utan även de som lever på den indirekt: taxi- och busschaufförer, kommunal trafikservice i form av turistvänliga tidtabeller, affärsbiträden, personal inom privat, kommunal och statlig tjänsteverksamhet, kort sagt befolkningens attityder och serviceanda. Slutligen knyter destinationsmarknadsföringen ihop den bild eller image som destinationen har med turistens beslutsfattande. Figur 2 fokuserar på efterfrågan och utbud. Turismesystemet Figur 2. En utbuds- och efterfrågemodell 8 Med DD, som står för Demand-demand, menas en efterfrågan som inte är exponerad för något utbud. Det innebär att den presumtive turisten står inför en oändlig möjlighet till val av resmål. Den möjligheten finns endast i teorin. DS står för Demand-supply, dvs här har turisten utsatts för påverkan av utbudet vilket sannolikt begränsar hans valmöjligheter. Detta är den normala utgångspunkten för researrangörer vid marknadsföring. SD står för Supply-demand och innebär ett utbud som är inriktat på att täcka ett känt behov på marknaden. För den enskilde producenten innebär detta att produkten måste bli synlig på marknaden. Vanligtvis görs detta med broschyrer. Det bästa resultatet brukar bestå i strikt marknadssegmentering med direkt kontakt med ett begränsat antal operatörer, helst genom personkännedom. SS står för Supplysupply, dvs ett utbud som reflekterar en lokal uppfattning om vad marknaden önskar utan att ha det förankrat på marknaden. Vid SS har producenten full kontroll över sitt utbud och över vad som händer när turisten kommer. Samtidigt kommer troligtvis mycket få turister om inte utbudet är en mycket stark attraktion i sig själv. Vid SD anpassar sig producenten efter konsumentens (förmodade) önskemål medan vid SS får konsumenten anpassa sig till producentens önskemål.
Turismforskning Forskning om turism kan utifrån figur 1 röra sig om – beslutsfattande – sociologi, psykologi – kommunikationer – kulturgeografi, nationalekonomi, företagsekonomi – destination – geografi, sociologi, företagsekonomi, antropologi – marknadsföring – företagsekonomi, sociologi, psykologi – samhällsekonomisk betydelse – nationalekonomi, företagsekonomi – konsekvensanalyser – miljökunskap, ekonomi, sociologi, antropologi – politik – statskunskap, sociologi Det finns också andra discipliner som kan vara aktuella: historia, filosofi, teologi (etik och religionsmöten), statistik etc. (S. Lundtorp, 1997). Allt detta pekar på att turism är ett tvärvetenskapligt ämne. För att vara ett eget ämne måste det finnas något som är typiskt för turister och som inte finns i andra cohorter. Vissa sådana drag finns: att kunden kommer till produkten – varan – och inte tvärtom, att varan konsumeras på plats och sedan finns endast i konsumentens huvud som minnen (W. Framke, 1996). Det är dock tveksamt om dessa kriterier är tillräckliga för att skapa ett eget ämne. Turism studeras idag som eget ämne i många anglosachsiska länder under beteckningen Leisure and Outdoor Activities. Begreppet Outdoor Activities studeras inte på akademisk nivå i Skandinavien. I Ryssland studeras turism nästan alltid tillsammans med sport. Vid Bornholms Forskningscenter, som är det enda forskningscentret i Norden med turism på sitt program, har man bedrivit studier om beslutsfattande, destinationsutveckling med hänsyn till utbildning och teknologi men också kulturturism, turismens samhällsekonomiska betydelse, marknadsföring, små och medelstora turistföretag, miljömässiga konsekvensanalyser, turismpolitik. Norge och Sverige har idag akademisk utbildning vid flera orter i turism. I Finland studeras turism vid ett turismuniversitet som är ett nätverksuniversitet. I Danmark saknas i stort sett en akademisk turismutbildning. Det är endast vid Handelshøjskolen i København som viss verksamhet bedrivits. Forskning inom turism legitimeras av två ganska motstridiga behov: det akademiska behovet av att åstadkomma ny kunskap samt branschbehovet av Turismesystemet 9 att utveckla turismindustrin kvalitativt och kvantitativt. Ofta har forskningen visat på turismens ekonomiska effekter på samhällsekonomin, något som turismindustrins tillskyndare flitigt använt för olika syften. Forskningen har också granskat turisten som företeelse, vilket varit till nytta och glädje för marknadsförare. Turismens skadeverkningar på miljö, lokala traditioner och kulturliv mm har också studerats vilket förhoppningsvis kommit hela samhället till godo. Konfliktytor mellan olika intressegrupper har blottlagts och underlag för samhällsplanering har skapats. Slutligen har mycket forskning ägnat sig åt turismens betydelse som utvecklingsfaktorer för framförallt destinationer men också regioner och nationer. Forskning är förutsättningen för akademisk utbildning medan utbildning är nödvändig för att föra ut forskningsresultat och föra forskningen vidare. Turismutbildningen har sitt givna berättigande genom detta men den skall också svara mot ett kunskapsbehov inom turismindustrin. Den leder emellertid inte alltid till adekvata jobb inom turismbranschen visar exemplen från Norge och Sverige. Det beror förmodligen på att den genomsnittliga akademiska kompetensen inom branschen är låg och att chefer sällan har akademisk utbildning. Därför finns från deras sida ofta ett motstånd mot att anställa akademiskt utbildad personal. De från Norge och Sverige som utbildas akademiskt i turism – i Sverige hitintills knappt 1 000 med tvåårig teoretisk utbildning och knappt 1 000 med treårig teoretisk utbildning, siffrorna för Norge är nog ganska lika medan de är klart mindre för Finland – blir därför ofta anställda på poster som de är överkvalificerade för. Men på sikt ökar det kompetensnivån inom näringen och de som anställs på jobb under sin kompetens arbetar sig ofta fram till positioner inom sina företag som motsvarar deras kompetens och lyfter därmed företaget. De områden som är aktuella för studenter med akademisk turismutbildning återfinns i tre sektorer: resebranschen med resebyråer och »tour operators«, anläggningsbranschen med hotell restauranger men också attraktioner samt den offentliga sektorn, där de ofta blir planerare. I de två första sektorerna är civilekonomer attraktiva medan i den tredje sektorn är geografer eller kulturvetare intressanta. De två första sektorerna torde dock ha mer behov än man föreställer sig av planerare och sociologer medan den offentliga sektorn säkert behöver fler ekono-
Page 1 and 2: Turismesystemet Turismesystemet - t
Page 3: grepp som bägge hamnar under betec

Turismesystemet – turismefenomenet, turismen som erhverv ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?