Turismesystemet – turismefenomenet, turismen som erhverv ...

More documents

Recommendations

Info

nästan spartanska levnadssätt. Cook startade den moderna turismen på 1850-talet och Krogager gjorde denna turism till var mans egendom hundra år senare. Turismen före Cook framställs på olika sätt (Urry 1993, Selwyn 1996). Turism och resande rent allmänt är ganska synonyma begrepp fram till dess. Vid sidan av själva resandet skall turismen emellertid – enligt WTO:s definition – ha något syfte. Det finns flera syften som kan skönjas bakom den moderna turismens föregångare i Europa, exempelvis pilgrimsresor till Jerusalem, Rom, Santiago di Compostela eller Nidaros (Trondheim). Pilgrimsresorna gav också upphov till våra dagars souvenirer eftersom det var viktigt att visa resten av världen att man varit på vallfart och en souvenir från resan blev beviset. I och med reformationen på 1500-talet försvann pilgrimsresorna från Nordeuropa och i stället vallfärdade man till författares hem, militära slagfält, platser för filminspelningar, miljöer i litterära alster. Redan på 1600-talet blev Shakespeares hem i Stratford-on-Avon ett besöksmål och ett av de första åtalen för icke-autentiska souvenirer dök upp där på 1700-talet. Vid mitten av 1800-talet dominerade hälsoturism och Grand Tour. Den senare har gett turismen dess namn genom att de som gjorde denna Grand Tour kom att betecknas som tourists, ett begrepp som snabbt fick en negativ klang. Resandet var ett sätt för unga engelska ädlingar att studera Europas kulturliv genom att resa runt i framförallt Italien och Frankrike. Dagens interrail-resande kan ses som en sentida variant. Grand Tour fick i sin ursprungliga form dödsstöten genom Napoelonkrigen, som åstadkom ett tvärt avbrott i resandet och turistandet under en period av över 30 år. Det är medelklassen som Tomas Cook möter, när han arrangerar världens första sällskapsresa 1841 från Leicester till Loughborough. Cook ser kundens behov som det centrala i sin verksamhet och låter inte sin frikyrkliga och nykterhetsivrande bakgrund påverka antalet resande negativt. Han startar en resebyrå och säljer resor till vanligt folk. Verksamheten utvidgas med resor till Världsutställningen i London, till Europa och till Mellersta Östern. Han lanserar Schweiz som resmål och han skapar de luxuösa hotellen i Orienten. Cook är den upplyste entreprenören, som drivs av en vilja att bibringa mänskligheten något. Han säljer ogärna något han inte själv har avprovat och kommer med råd till sina Turismesystemet 6 resenärer, kort sagt: han erbjuder paketerade upplevelser. Naturen har vid sidan av kulturen alltid intagit en framskjuten position i turistandet (Karlsson 1994). Vattenfall har kanske varit det mest eftersökta objektet, speciellt för fotografer. Berg blir också populärt. Ofta förknippas bergsklättrarivern med en andlig strävan uppåt och särskilt för vissa delar av den akademiskt bildade klassen blev detta karaktäristiskt. Den Svenska Turistföreningen (STF) grundades under andra hälften av 1800-talet av i princip fjällvandrande och bergsklättrande akademiska herrar. Före andra världskriget var transportmedlen inte utvecklade för vanliga människor med undantag av cykeln och i viss mån tåget. Bägge dessa fortskaffningsmedel vidgade ändå resandet inom landet avsevärt och i järnvägens spår följde turismen tätt. Bilen blir vanlig efter andra världskriget. En stark konflikt uppstår mellan medelklassdominerad pensionatsturism och arbetarklassdominerad cykel- eller bilburen turism. För den sofistikerade och av sociala normer mycket bundna pensionatsturismen framstod de nya turisterna – camparna – som fullständigt kulturlösa, rotlösa och asociala. För Tjäreborgsprästen Eilif Krogager blev dock dessa människor basen i den verksamhet han drog igång 1950 genom sitt resebolag Tjäreborg-Resor och genom sin första bussresa till Spanien 1951. När jetflyget introduceras 1959 blir hans affärsidé förvandlad till en löpande-bandverksamhet och han grundar 1962 charterflygbolaget Sterling Airways. Den sociala turism som kom efter första världskriget förpassas till turismindustrins utkantsområden för människor med mycket speciella behov. I Sovjetunionen och Östeuropa förblev dock den sociala turismen den dominerande i form av att fackföreningarna ordnade resor till exempelvis Svarta Havet för de duktiga arbetarna och till Sibirien för de mindre duktiga. Vissa genomslag fick den sociala turismen också i Skandinavien genom arbetarrörelsens olika semesterbyar i de olika länderna. Dansk Folkeferie och svenska RESO kan ses om exempel på den ursprungliga tanken på arbetarsemester. Turismen börjar skapa problem genom att naturens bärkraft och lokalbefolkningens särart äventyras. Massturismen sågs som roten till detta och många började ropa på alternativ turism.(Smith-Eadington 1994.) Äventyrsturism/aktiv turism tillsammans med ekoturism/grön turism blir nyckelbe-
grepp som bägge hamnar under beteckningen alternativ turism trots olika ursprung och bevekelsegrunder. Det gemensamma är den negativa synen på massturism. Begreppet massturism blir synonymt med fasta paketresor. Andra inslag i massturismen förträngs, exempelvis att den är anpassad för de breda lagren. Vissa forskare bidrar starkt till den negativa synen genom att framställa massturister som en modern variant av »Den Gyllene Horden« och dess härjningar (L.Turner-J.Ash 1975, Damm 1981). De fyra s-en, som står för sand-sun-sea-sex (med tillägg för sprit), blir till sanningar i människors medvetande. Nya, postmodernistiska, trender söks av operatörer och politiker för att fånga upp nya marknadssegment Det sker en utveckling från en äldre form av turism till en nyare där miljöhänsyn, individualism, kvalitetstänkande får större plats (A.Poon: 1994) Massturismen fortsätter dock att vara den allt överskuggande turismformen. En modell över turism I figur 1 utgås ifrån att turismen handlar om turister, kommunikationer och resmål. Genom marknadsföring av resmålen knyts det hela ihop till ett flöde Turismesystemet 7 eller ett kretslopp. Turismindustrin är den industri som håller kretsloppet igång. Därför finns längs kretsloppet ett oräkneligt antal företag som helt eller delvis bidrar till detta. Beslutsfattandet är grunden för resandet. Turistens livssituation och mentala konstitution tillsammans med destinationens attraktionskraft är avgörande för besluten. Turister kan typologiseras utifrån vissa karaktärsdrag, exempelvis allocentriker - risktagare som gärna åker till äventyrliga destinationer som helst avviker från den invanda hemmamiljön – och psykocentriker – mer försiktiga personer som helst vill se resmålet som en kopia av hemmaplan fast utomlands (S.C. Plog, 1973). Familjens livscykel ger olika preferenser inom olika familjer och vid olika tidpunkter under familjens utveckling. Destinationen förändrar sin attraktionskraft över tiden genom själva turismen och påverkar därmed också turistens beslutsfattande (R.W. Butler, 1980). Allt detta påverkar beslutsfattandet. Tillfälligheter kan också ha stor betydelse, exempelvis en sistaminuten-resa eller tillgängligt utbud. Kommunikationer är för turisten ofta ett nödvändigt ont på vägen till resmålet men kan också bli ett Figur 1. Turismens kretslopp – ett försök till en flödesmodell
Page 1: Turismesystemet Turismesystemet - t
Page 5 and 6: Turismforskning Forskning om turism

Turismesystemet – turismefenomenet, turismen som erhverv ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?