EPOKER I STADENS HISTORIA - Ulricehamn
EPOKER I STADENS HISTORIA - Ulricehamn
EPOKER I STADENS HISTORIA - Ulricehamn
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
_______________________________________________________________________________<br />
kurortens anda, liksom den äldre bebyggelsen längsmed Nygatan. Flera av dessa<br />
byggnader är upptagna i programmet.<br />
Trädgårdsstaden<br />
I början av 1900-talet lanserades den så kallade trädgårdsstaden, en ny stadstyp<br />
som avsåg att kombinera stad och landsbygd. Det skulle vara billigt att leva här,<br />
finnas tillgång till god miljö och frisk natur och samtidigt skulle det finnas gott om<br />
arbetstillfällen och kulturupplevelser. Trädgårdsstaden var en medveten motbild<br />
till 1800-talets industristäder med överexploaterade markytor, bristande hygienisk<br />
standard och växande sociala problem. I <strong>Ulricehamn</strong> fanns inte de bekymren, men<br />
trädgårdsstadens idéer var ändå tydliga i stadsplanen från 1910-talet och i slänten<br />
ovanför den äldre staden styckades tomter av för villor och egnahem.<br />
Begreppet trädgårdsstad myntades av engelsmannen Ebenezer Howard och vann<br />
snabbt gehör världen över. Stadstypen kännetecknades av måttlig täthet, låga hus,<br />
trädgårdar, traditionella gator, torg och platser. Trädgårdsstäderna skulle inte tillåtas<br />
att växa för mycket och placeras i ett band kring industristäderna. I internationell<br />
jämförelse är den svenska trädgårdsstaden ofta mindre stadsmässig och formell.<br />
Den är istället mer öppen och omväxlande, med mycket grönska och olika<br />
hustyper. Här samsas radhus, med villor och flerfamiljshus.<br />
Änggatan<br />
Grannkvarteren Ringblomman och Prästkragen i <strong>Ulricehamn</strong> är bra exempel på<br />
hur den tidiga svenska trädgårdsstaden utformades. Området har något av nybyggarsamhällets<br />
nyckfullhet över sig. Gatorna är smala och slingrande och bebyggelsen<br />
består av friliggande enfamiljshus eller parhus på avgränsade tomter. Husen<br />
har olika takfall och fasaderna är putsade även om träpanel förekommer. Kanske<br />
upplevdes området lite spretigt när det byggdes, men idag bäddar grönskan in husen<br />
och balanserar olikheterna i form och material.<br />
Urvalet av villor i programmet är brett och avser att täcka in villaidealets utveckling<br />
fram till mitten av 1950-talet. I områdesbeskrivningarna finns även senare villaområden<br />
upptagna.<br />
24