EPOKER I STADENS HISTORIA - Ulricehamn

More documents

Recommendations

Info

_______________________________________________________________________________ kurortens anda, liksom den äldre bebyggelsen längsmed Nygatan. Flera av dessa byggnader är upptagna i programmet. Trädgårdsstaden I början av 1900-talet lanserades den så kallade trädgårdsstaden, en ny stadstyp som avsåg att kombinera stad och landsbygd. Det skulle vara billigt att leva här, finnas tillgång till god miljö och frisk natur och samtidigt skulle det finnas gott om arbetstillfällen och kulturupplevelser. Trädgårdsstaden var en medveten motbild till 1800-talets industristäder med överexploaterade markytor, bristande hygienisk standard och växande sociala problem. I Ulricehamn fanns inte de bekymren, men trädgårdsstadens idéer var ändå tydliga i stadsplanen från 1910-talet och i slänten ovanför den äldre staden styckades tomter av för villor och egnahem. Begreppet trädgårdsstad myntades av engelsmannen Ebenezer Howard och vann snabbt gehör världen över. Stadstypen kännetecknades av måttlig täthet, låga hus, trädgårdar, traditionella gator, torg och platser. Trädgårdsstäderna skulle inte tillåtas att växa för mycket och placeras i ett band kring industristäderna. I internationell jämförelse är den svenska trädgårdsstaden ofta mindre stadsmässig och formell. Den är istället mer öppen och omväxlande, med mycket grönska och olika hustyper. Här samsas radhus, med villor och flerfamiljshus. Änggatan Grannkvarteren Ringblomman och Prästkragen i Ulricehamn är bra exempel på hur den tidiga svenska trädgårdsstaden utformades. Området har något av nybyggarsamhällets nyckfullhet över sig. Gatorna är smala och slingrande och bebyggelsen består av friliggande enfamiljshus eller parhus på avgränsade tomter. Husen har olika takfall och fasaderna är putsade även om träpanel förekommer. Kanske upplevdes området lite spretigt när det byggdes, men idag bäddar grönskan in husen och balanserar olikheterna i form och material. Urvalet av villor i programmet är brett och avser att täcka in villaidealets utveckling fram till mitten av 1950-talet. I områdesbeskrivningarna finns även senare villaområden upptagna. 24
_______________________________________________________________________________ Nittonhundratalet Seklets första stadsplan placerade industri- och upplagstomterna vid de båda infartsvägarna. Villa och egnahemstomter lades i ett bälte runt stadskärnan och för Bogesundsgatan och Nygatan föreslogs ett ”öppet byggnadssätt”. Vid Boråsvägen och vid Fiskebacken etablerades mindre industriområden. Ovanför Nygatan kroknade gatorna och villorna började sin klättring uppför slänten. Villabebyggelsen bredde ut sig och Ulricehamn utgör idag en provkarta över 1900-talets olika småhustyper. Enstaka stenfastigheter som hotell, banker och institutioner uppfördes i staden, medan bostadshusen i sten samlades längst östra sidan av Bogesundsgatan. Längs Nygatan uppfördes ståndsmässig träbebyggelse inspirerad av kurorten. Nygatan Aldrig förr i historien har så många människors livsvillkor förändrats på så kort tid som under första hälften av 1900-talet. Stadsliv betydde nya livsmönster och konsumtionsvanor, så även i en liten stad som Ulricehamn. Självhushållets tid var över, det fanns en industri för såväl konfektion som livsmedel. Järnvägen underlättade transporterna, men kommunikation betydde framför allt idéutbyte. Telefon, radio och film revolutionerade samhället i ordets rätta bemärkelse. El- och vattennät gav staden ljus och hemmen moderna tvätt- och kokmöjligheter. Efter kriget hade de flesta fått del av nymodigheterna och nya krav på byggnader och bostäder ställdes. Bostadsfrågan hamnade i centrum och regeringen slog fast att hela befolkningen skulle förses med goda hygieniska bostäder med rimliga hyror. Stjärnhusen vid Hemrydsgatan byggdes i den nya andan på femtiotalet och var de första större hyreshusen i Ulricehamn. Byggnaderna förenade kraven på dagsljusbelysning i lägenheterna, grönskande gårdsbildningar och god ekonomi Genom det kommunala planmonopolet 1948 antog den svenska stadsplaneringen nya former. Kommunernas främsta styrmedel var generalplanen som byggde på prognoser för befolkningstillväxt, näringslivsutveckling, servicebehov, standard- 25
Page 1 and 2: ___________________________________
Page 3 and 4: ___________________________________
Page 5: ___________________________________
Page 9: ___________________________________

EPOKER I STADENS HISTORIA - Ulricehamn

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?