Länk till vindkraftsutredning Gällivare- och Jokkmokks kommun
Länk till vindkraftsutredning Gällivare- och Jokkmokks kommun
Länk till vindkraftsutredning Gällivare- och Jokkmokks kommun
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
vindkraftverkens placering i förhållande <strong>till</strong> topografin, utan en anpassning måste<br />
ske i det enskilda fallet. En sådan anpassning kan vara att samma navhöjd eftersträvas<br />
för alla eller några av verken i en grupp eller att navhöjderna följer landskapets<br />
höjdförändringar. Om skillnaderna i navhöjd blir mer än 5 meter mellan näraliggande<br />
verk, bör man som regel anpassa tornhöjderna.<br />
Med en medveten lokalisering kan man använda en vindkraftsanläggning som en<br />
orienteringspunkt, som markerar något man vill förtydliga. Det kan exempelvis<br />
vara en entré <strong>till</strong> en stad, en älvmynning, en markant höjdsträckning, en kustlinje<br />
eller ett hamninlopp. Verken bör placeras så att de inte konkurrerar med eller<br />
dominerar över landmärken <strong>och</strong> betydelsefulla karaktärselement. Det är också<br />
viktigt att försäkra sig om att verken inte påverkar viktiga siktlinjer negativt. (Källa:<br />
Boverket)<br />
accePtans<br />
Det finns två faktorer som är viktigare än andra för att vindkraftverk ska accepteras.<br />
Det ena är att verken är ”förankrade” i landskapet, dvs. att de uppfattas som<br />
en naturlig del av sin omgivning <strong>och</strong> inte som ett främmande objekt som placerats<br />
”ovanpå” landskapet. Det andra är att verken fungerar <strong>och</strong> levererar energi. Det<br />
har nämligen visat sig vara oerhört viktigt att informera om produktionen <strong>och</strong> om<br />
varför vindkraftverken står s<strong>till</strong>a när de gör det.<br />
Att vindkraftverkens blad roterar gör att verken syns tydligare. Å andra sidan blir<br />
en del störda av ett vindkraftverk som inte snurrar. Om människor upplever att<br />
vindkraftverket fungerar bra eller dåligt påverkar också den estetiska upplevelsen.<br />
En långsam rotation upplevs ofta som positiv. Eftersom stora verk roterar långsammare<br />
är de alltså lättare att acceptera än små verk. Vanligtvis föredrar människor<br />
att bo i närheten av färre stora vindkraftverk än många små. De flesta föredrar<br />
också enhetliga <strong>och</strong> tydligt avgränsande anläggningar.<br />
Till följd av att uppfattningen är subjektiv är det ofta svårt att förutsäga hur<br />
reaktionerna på ett vindkraftverk i landskapet blir, <strong>och</strong> uppfattningarna kan ofta<br />
vara motsägelsefulla. Det är också viktigt för många att vissa områden lämnas<br />
orörda. En av anledningarna <strong>till</strong> att vindkraftetableringar stöter på motstånd är<br />
att vindkraftens miljövinster framför allt ligger på nationell eller kanske <strong>till</strong> <strong>och</strong><br />
26<br />
med internationell nivå, medan de miljöeffekter som kan upplevas som negativa är<br />
lokala. Den klassiska NIMBY-effekten (Not In My Back Yard) innebär att man är<br />
positiv <strong>till</strong> vindkraft i allmänhet, då man anser att den är nödvändig för att kunna<br />
uppnå en ekologiskt hållbar utveckling, men man vill inte själv bli påverkad av dess<br />
omgivningseffekter, varför man ofta är negativ <strong>till</strong> en etablering i närheten av där<br />
man bor eller kanske ofta vistas.<br />
landskaPsVärden i utredningsområdena<br />
Landskapsbilden utgör en av de svåra frågorna beträffande vindkraftsetableringen<br />
i utredningsområdena längs <strong>kommun</strong>gränsen. Extra problematiskt är det i Suorva,<br />
där omkringliggande starka naturskydd <strong>och</strong> dess höga naturvärden utgör en stor<br />
del av områdets karaktär <strong>och</strong> starka attraktivitet bl.a. för turism <strong>och</strong> det rörliga<br />
friluftslivet.<br />
Utförliga landskapsanalyser kommer därför att utföras i denna studie för att bedöma<br />
påverkanseffekter <strong>och</strong> konsekvenser för vindkraftsetableringen, speciellt i<br />
det extra känsliga området kring Suorvadammen. Denna fråga kommer med stor<br />
sannolikhet att vara avgörande för huruvida vinkraften rekommenderas eller inte i<br />
området.<br />
PåVerkan På rennäring<br />
Etablering av vindkraft i de svenska fjällområdena förväntas öka, bland annat <strong>till</strong><br />
följd av goda vindförutsättningar. Kunskapen om hur renar störs av vindkraftverk<br />
är idag begränsad, beroende på att storskalig vindkraft är en relativt ny företeelse<br />
i Sverige. Vindkraftverk i kombination med byggande av vägar <strong>och</strong> kraftledningar<br />
kan påverka rennäringen genom minskad betes<strong>till</strong>gång <strong>och</strong> ett ändrat nyttjande av<br />
marken, eftersom renar föredrar att vistas i orörda områden.<br />
En förbättrad kunskap kan öka förståelsen för vilken hänsyn som bör tas <strong>till</strong> rennäringen<br />
vid placering av vindkraftverk i fjällområdet samt dess närområde. En<br />
sådan kunskap bör således även underlätta <strong>och</strong> ge ett bättre underlag för planering,<br />
miljökonsekvensbeskrivningar <strong>och</strong> <strong>till</strong>ståndsprövning med minskad risk för kon-