27.09.2013 Views

Länk till vindkraftsutredning Gällivare- och Jokkmokks kommun

Länk till vindkraftsutredning Gällivare- och Jokkmokks kommun

Länk till vindkraftsutredning Gällivare- och Jokkmokks kommun

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

vindkraftverkens placering i förhållande <strong>till</strong> topografin, utan en anpassning måste<br />

ske i det enskilda fallet. En sådan anpassning kan vara att samma navhöjd eftersträvas<br />

för alla eller några av verken i en grupp eller att navhöjderna följer landskapets<br />

höjdförändringar. Om skillnaderna i navhöjd blir mer än 5 meter mellan näraliggande<br />

verk, bör man som regel anpassa tornhöjderna.<br />

Med en medveten lokalisering kan man använda en vindkraftsanläggning som en<br />

orienteringspunkt, som markerar något man vill förtydliga. Det kan exempelvis<br />

vara en entré <strong>till</strong> en stad, en älvmynning, en markant höjdsträckning, en kustlinje<br />

eller ett hamninlopp. Verken bör placeras så att de inte konkurrerar med eller<br />

dominerar över landmärken <strong>och</strong> betydelsefulla karaktärselement. Det är också<br />

viktigt att försäkra sig om att verken inte påverkar viktiga siktlinjer negativt. (Källa:<br />

Boverket)<br />

accePtans<br />

Det finns två faktorer som är viktigare än andra för att vindkraftverk ska accepteras.<br />

Det ena är att verken är ”förankrade” i landskapet, dvs. att de uppfattas som<br />

en naturlig del av sin omgivning <strong>och</strong> inte som ett främmande objekt som placerats<br />

”ovanpå” landskapet. Det andra är att verken fungerar <strong>och</strong> levererar energi. Det<br />

har nämligen visat sig vara oerhört viktigt att informera om produktionen <strong>och</strong> om<br />

varför vindkraftverken står s<strong>till</strong>a när de gör det.<br />

Att vindkraftverkens blad roterar gör att verken syns tydligare. Å andra sidan blir<br />

en del störda av ett vindkraftverk som inte snurrar. Om människor upplever att<br />

vindkraftverket fungerar bra eller dåligt påverkar också den estetiska upplevelsen.<br />

En långsam rotation upplevs ofta som positiv. Eftersom stora verk roterar långsammare<br />

är de alltså lättare att acceptera än små verk. Vanligtvis föredrar människor<br />

att bo i närheten av färre stora vindkraftverk än många små. De flesta föredrar<br />

också enhetliga <strong>och</strong> tydligt avgränsande anläggningar.<br />

Till följd av att uppfattningen är subjektiv är det ofta svårt att förutsäga hur<br />

reaktionerna på ett vindkraftverk i landskapet blir, <strong>och</strong> uppfattningarna kan ofta<br />

vara motsägelsefulla. Det är också viktigt för många att vissa områden lämnas<br />

orörda. En av anledningarna <strong>till</strong> att vindkraftetableringar stöter på motstånd är<br />

att vindkraftens miljövinster framför allt ligger på nationell eller kanske <strong>till</strong> <strong>och</strong><br />

26<br />

med internationell nivå, medan de miljöeffekter som kan upplevas som negativa är<br />

lokala. Den klassiska NIMBY-effekten (Not In My Back Yard) innebär att man är<br />

positiv <strong>till</strong> vindkraft i allmänhet, då man anser att den är nödvändig för att kunna<br />

uppnå en ekologiskt hållbar utveckling, men man vill inte själv bli påverkad av dess<br />

omgivningseffekter, varför man ofta är negativ <strong>till</strong> en etablering i närheten av där<br />

man bor eller kanske ofta vistas.<br />

landskaPsVärden i utredningsområdena<br />

Landskapsbilden utgör en av de svåra frågorna beträffande vindkraftsetableringen<br />

i utredningsområdena längs <strong>kommun</strong>gränsen. Extra problematiskt är det i Suorva,<br />

där omkringliggande starka naturskydd <strong>och</strong> dess höga naturvärden utgör en stor<br />

del av områdets karaktär <strong>och</strong> starka attraktivitet bl.a. för turism <strong>och</strong> det rörliga<br />

friluftslivet.<br />

Utförliga landskapsanalyser kommer därför att utföras i denna studie för att bedöma<br />

påverkanseffekter <strong>och</strong> konsekvenser för vindkraftsetableringen, speciellt i<br />

det extra känsliga området kring Suorvadammen. Denna fråga kommer med stor<br />

sannolikhet att vara avgörande för huruvida vinkraften rekommenderas eller inte i<br />

området.<br />

PåVerkan På rennäring<br />

Etablering av vindkraft i de svenska fjällområdena förväntas öka, bland annat <strong>till</strong><br />

följd av goda vindförutsättningar. Kunskapen om hur renar störs av vindkraftverk<br />

är idag begränsad, beroende på att storskalig vindkraft är en relativt ny företeelse<br />

i Sverige. Vindkraftverk i kombination med byggande av vägar <strong>och</strong> kraftledningar<br />

kan påverka rennäringen genom minskad betes<strong>till</strong>gång <strong>och</strong> ett ändrat nyttjande av<br />

marken, eftersom renar föredrar att vistas i orörda områden.<br />

En förbättrad kunskap kan öka förståelsen för vilken hänsyn som bör tas <strong>till</strong> rennäringen<br />

vid placering av vindkraftverk i fjällområdet samt dess närområde. En<br />

sådan kunskap bör således även underlätta <strong>och</strong> ge ett bättre underlag för planering,<br />

miljökonsekvensbeskrivningar <strong>och</strong> <strong>till</strong>ståndsprövning med minskad risk för kon-

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!