Översiktsplan - Västerås stad

ÖP 60
Översiktsplan för
GÄDDEHOLM
Antagen av kommunfullmäktige 2006-03-09

FÖRORD
Planeringen av Gäddeholm är en del i en spännande
resa in i Västerås stads framtida utveckling. Området
ligger i det natursköna mälarlandskapet öster om
Västerås och ska under en 25-årsperiod utvecklas till
en attraktiv och naturanpassad stadsdel för ca 15 000
boende.
Staden växer och befolkningsprognosen pekar på en
ökning med över 1 000 människor per år den kommande
10-årsperioden. Behovet av olika typer av
bostäder förväntas vara fortsatt stort. Gäddeholm med
till övervägande delen småhus och markbostäder blir
en viktig del i att klara denna efterfrågan med attraktiva
bostäder. Området kompletterar också planeringen av
de centralt belägna bostäderna inom Centrala Mälarstranden/Östra
hamnen samt övriga projekt i Västerås.
För styrgruppen
Sven Gunnar Dahlqvist
ordförande
Vi ser framför oss en stadsdel som ligger inbäddad i
mälarlandskapet, där husen har en måttlig skala och
inslaget av grönska är markant. De boende ska på ett
enkelt och naturligt sätt kunna ta sig till mälarstranden
och på spänger och gångstigar njuta av fågelsången i
Trådarängarnas vassruggar. Bron över till Björnö förstärker
områdets attraktivitet och många västeråsare
kommer att göra söndagsutflykter på cykel runt Trådarängarna
– Björnö.
Herrgårdsmiljön med sina gamla anor och sitt jordbruk
utvecklas vidare och blir stadsdelens signum som
mötesplats och besöksmål.
Översiktsplanen är det första steget på denna resa och
mycket kommer att hända under projektets gång. Trender
och boendeönskemål förändras över tiden liksom
För projektgruppen
Lennart Gustafsson
projektledare
Gunilla Åkerman
planförfattare
vår uppfattning om goda bostadsmiljöer m m.
Det är nu vi lägger fast principerna för den fortsatta
utvecklingen av Gäddeholm. Tänk i nuet och se samtidigt
framför er en väl fungerande stadsdel med
14 000 – 15 000 invånare om kanske 25 år.
Västerås den 16 december 2005
Ingrid Legrell Crona
planförfattare
- GÄDDEHOLM ÖP 60 3

4
SAMMANFATTNING
Gäddeholm ska bli stadens nya stadsdel med plats för
5 000 bostäder i naturnära miljöer. Stadsdelen får
14 – 15 000 boende i alla åldrar. En tidig utbyggnad av
ny väg till Gäddeholm med anslutning från Stockholmsvägen
i norr, bra möjligheter att åka kollektivt samt närhet
till förskola och skola prioriteras.
Planens övergripande struktur är ett bevarande av herrgårdsmiljön,
odlingslandskapet och mälarstranden för
rekreation medan bebyggelsen ligger i skogslandskapet.
Planen genomsyras av närheten till naturen och möjligheterna
att skapa intressanta rekreationsstråk längs
mälarstranden och i bostadsområdena. Kontakten med
Mälaren och Trådarängarna prioriteras. Bebyggelsen
präglas av småhus i olika former och flerbostadshus i
måttlig skala.
Bostäderna samlas i två större enheter, en i de högre
belägna skogspartierna i norr och en i området söder
om herrgården. Bebyggelsen karaktäriseras i båda
områdena av småskalighet och natur- och terränganpassning.
De första bostäderna byggs söder om herrgården med
närhet till badplats och marina. De placeras försiktigt
ÖP 60 GÄDDEHOLM - Sammanfattning
in i kulturlandskapet med stor hänsyn till befintlig
bebyggelse. Den andra etappen påbörjas relativt snabbt
på sluttningen och höjdplatån norr om herrgården
med utblickar mot Hässlösundet och staden.
Området närmast Mälaren avsätts för rekreation och
friluftsliv och görs attraktivt för alla västeråsare. Här
föreslås nya gång- och cykelvägar, utsiktsplatser, bad-
och båtplatser samt på sikt en gång- och cykelbro till
södra Björnö.
Gäddeholms bevarandevärda kultur- och naturmiljöer
finns i området runt herrgården, de öppna betade markerna
och strandängarna längs mälarstranden. Detta
område har brukats och betats på liknande sätt i 400 år.
Hur bevarandet ska säkerställas studeras vidare. Inriktningen
är att ett kommunalt kulturreservat bildas och
att djurhållning och jordbruksdrift ska bibehållas.
Två nya tillfartsvägar förbinder den nya stadsdelen
med den övriga staden via Stockholmsvägen respektive
Björnövägen. Gatorna inom området utformas
som sammanhängande nät möjliga att bygga vidare på
såväl i områdets utkant som inåt. Huvudgatorna ger
utrymme för två busslinjer. Den första är en förlängning
av linje 16 från Hälla och etableras när det första
området är inflyttat.
I stadsdelen finns skolor, förskolor, närservice av
olika slag, idrottsanläggning, allaktivitetshus mm som
behövs för att åstadkomma en väl fungerande bostadsmiljö.
Två centrumlägen utpekas, där främst det norra
trafikorienterade läget har förutsättningar för etablering
av handel. Förutsättningar för någon omfattande
etablering av större livsmedels- och sällanköpsbutiker
inom Gäddeholm är relativt små.
Mindre, ej störande, arbetsplatser kan finnas i bostadskvarteren.
Större arbetsplatsområden har inte lagts in i
planen.
Kvalitetsprogrammet har riktlinjer för utformning och
gestaltning i den fortsatta detaljplaneringen.
I konsekvensbeskrivningen slås fast att planen skapar
förutsättningar för att de uppsatta målen ska uppnås.
Den övergripande exploateringskalkylen pekar på
investeringar på totalt 1,2 miljarder kronor, exkl investeringar
i teknisk försörjning och skolor. Kalkylen visar
att, om samma förutsättningar för finansiering av övergripande
infrastruktur som gällt tidigare utbyggnadsområden
i Västerås tillämpas, kommer exploateringen
att bära sina kostnader.

! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
Hälla
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !!
0 500 1 000 meter
! ! !
! ! !
! ! ! ! ! ! !
Björnö
Stadsbyggnadskontoret Västerås stad 2005
E18
Västerås
flygplats
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !!
Trådarängarna
Hässlösundet
Mälaren
!! ! ! ! ! !
!r
! !
!!
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! !
!! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
!! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! !
!!
! ! !!
! !
!! ! !
!! ! ! !
! !
!
!! ! !
! !
! ! ! ! ! !
!!!
!
!! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! !
!! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! !
!
!! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
Herrgården
!x!r
! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! !
! !!
! ! ! ! !
!
!!
! !
! !
! ! ! !!
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! !
! ! !!
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !!
! ! ! ! ! ! !!
! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! !
!r
!
! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! !
")
!
!! ! ! ! !
! ! ! ! !
! !
!! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! !!
Irsta
! ! ! ! !
! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !!! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
!!
! ! ! ! ! ! ! ! !
framtida väg mot
Harkie/Kärrbo
Plankarta - sammanfattning
! ! ! ! ! ! ! !
Bebyggelseområden
Herrgårdsmiljö
Planområde
Huvudgata med gång- och cykelväg
Gång- och cykelbro
Rekreationsstråk
! Centrum/skola/service
") Idrottsplats
!x Marina
!r Badplats
Sammanfattning - GÄDDEHOLM ÖP 60 5

6
INNEHÅLL
SAMMANFATTNING 4
INNEHÅLL 6
INLEDNING 7
Bakgrund 7
Syfte 7
Mål 7
Uppdraget 7
MÅL 8
PLANFÖRSLAG 9
Bebyggelse och landskap 11
Bebyggelse 12
Trafik 13
Teknisk försörjning 14
Service och verksamheter 14
Utbyggnadsetapper 15
Nuvarande bebyggelse och
kommande planering 15
Rekreation 16
Kvalitetsprogram 20
ÖP 60 GÄDDEHOLM - Innehåll
GENOMFÖRANDEFRÅGOR 26
KONSEKVENSBEDÖMNING 27
FÖRUTSÄTTNINGAR 32
Riksintressen 40
PLANERINGSUNDERLAG 42
Utredningar och rapporter 42
Bildkällor 42
BILAGOR 43
A Länsstyrelsens granskningsyttrande 43
B Kommunfullmäktiges beslut 44
MEDVERKANDE 45
Översiktsplanearbetet
Planarbetet började med att fyra arkitektfirmor i så
kallade parallella uppdrag presenterade idéer och
visioner för hur Gäddeholmsområdet skulle kunna
utvecklas till ett attraktivt område för boende och
rekreation.
Ett preliminärt planförslag daterat januari 2005
var utsänt för samråd under tiden 15 februari – 15
april 2005. Samrådsförslaget innehöll två alternativ
när det gällde bebyggelsen. Under samrådstiden
inbjöds såväl allmänheten som de boende i och
omkring Gäddeholm till samrådsmöten.
Efter samrådet bearbetades planförslaget och
endast ett förslag till bebyggelsestruktur redovisades.
Planförslaget kompletterades med ett kvalitetsprogram
som ska ge stöd i det fortsatta detaljplanearbetet.
Det bearbetade planförslaget daterat augusti 2005
var utställt för granskning under tiden 5 september
– 7 november 2005. Efter utställningen har endast
smärre revideringar och kompletteringar av texten
gjorts.
Planens giltighet
Översiktsplanen för Gäddeholm är en fördjupning
av översiktsplanen för Västerås tätort, ÖP54, som
antogs av kommunfullmäktige den 25 november
2004. Planområdet innefattar även vägar till och
från området, vilket innebär att den även berör ett
mindre område – den norra vägen mot Stockholmsvägen
- som inte innefattas i ÖP54. I denna del
ska översiktsplanen för Gäddeholm i likhet med
Översiktsplanen för Västerås tätort ersätta den
kommuntäckande översiktsplanen, ÖP52.

INLEDNING
BAKGRUND
Västerås är en av landets snabbast växande städer. För
att möta den väntade befolkningsökningen behövs ca
8000 nya bostäder under de närmaste tio åren. Enligt
översiktsplanen för utveckling av Västerås tätort planeras
en tredjedel av dessa i nya bostadsområden utanför
den redan byggda staden. I Gäddeholmsområdet öster
om Västeråsfjärden finns goda möjligheter att skapa
attraktiva boendemiljöer och samtidigt förstärka Västerås
Mälarstaden.
SYFTE
Syftet med planarbetet är att upprätta en översiktsplan
för Gäddeholmsområdet. Planen ska formulera övergripande
mål och redovisa en stadsbyggnadsidé för
området, en översiktlig fysisk struktur med stadsplaneillustrationer.
Den ska också redovisa förutsättningarna
för genomförandet t ex exploateringsekonomi
och lämpliga etapper för områdets utbyggnad.
MÅL
Målet är att utveckla Gäddeholm till en attraktiv
stadsdel för boende och rekreation. Planen ska lyfta
fram områdets kvaliteter och särdrag, i synnerhet ur
natur- och kulturmiljösynpunkt, samt redovisa hur de
kan bidra till en god boendemiljö och nya rekreationsmöjligheter
för västeråsarna. Stadens helhetssyn på
hållbarhet ska vara vägledande för planeringen liksom
bibehållna utvecklingsmöjligheter för staden. I översiktsplanen
för utveckling av Västerås tätort har riktlinjer,
som ska ge vägledning i den fortsatta planeringen,
formulerats med utgångspunkt i målen om livskvalitet
och ett hållbart Västerås. Målen för Gäddeholm är en
tillämpning av dessa riktlinjer.
Det kortsiktiga målet är att i överensstämmelse med
stadens strategiska plan ha påbörjat byggandet av ca 50
bostäder före utgången av år 2006.
UPPDRAGET
I projektbeskrivningen, som godkändes av kommunstyrelsen
den 19 maj 2004, beskrivs syfte och mål för
arbetet samt projektets omfattning, organisation och
tidplan. Styrgruppen för projektet har med utgångspunkt
från detta lagt fast följande planeringsförutsättningar:
-
-
planförslaget ska redovisa sammanlagt 5000
bostäder med olika storlek och upplåtelseformer
där fördelningen ska vara 70 % i småhus och 30
% i mindre flerbostadshus
utbyggnadstakten ska vara ca 200 bostäder/år
-
-
-
Sätra
jordbruket ska vara kvar
området ska kollektivtrafikförsörjas i tidigt skede
planförslaget ska visa hur natur- och kulturmiljövärdena
i området säkras
Johannisberg
Centrum
Björnö
Mälaren
E18
Västerås
flygplats
Irsta
Gäddeholm
Harkie/Kärrbo
Fröholmen
Planområdets läge
Inledning - GÄDDEHOLM ÖP 60 7

8
MÅL
Västerås ska växa och utvecklas genom att en attraktiv
arbetsmarknad och bra livsmiljöer skapas. Det förutsätter
att det finns tillgång till bra bostäder i välordnade
områden och attraktiva lägen. En trygg och trivsam
närmiljö är en viktig grund för välbefinnande och
hälsa.
Det övergripande målet är att Gäddeholm ska bli en
attraktiv stadsdel för boende och rekreation.
Detta innebär
-
-
-
-
-
-
bra och trygga boendemiljöer
bra och snabba vägförbindelser
bra och tidig kollektivtrafikförsörjning
bra tillgång till förskolor och skolor
upplevelserika natur- och kulturmiljöer
attraktiva gång- och cykelstråk
Stadens helhetssyn på hållbarhet ska vara vägledande
för planeringen liksom bibehållna utvecklingsmöjligheter
för staden. En utveckling i riktning mot ett hållbart
Västerås omfattar ekologiska, ekonomiska, sociala
och kulturella aspekter på planering och byggande. I
översiktsplanen för utveckling av Västerås tätort finns
riktlinjer som ska ge vägledning vid prövning av tillkommande
bebyggelse eller annan förändring av markanvändningen.
Folkhälsoprogrammet liksom det nyligen antagna miljöprogrammet
ska också ge vägledning i den fortsatta
planeringen. Rörelse och motion löper som en röd tråd
genom folkhälsoprogrammets olika delar där ”Staden
och stadsdelen” är en viktig arena. Miljöprogrammets
fyra fokusområden – klimatpåverkan, natur- och kulturtillgångar,
skadliga ämnen och bebyggd miljö – har
samtliga bäring på planeringen av Gäddeholm.
ÖP 60 GÄDDEHOLM - Mål
MÅL FÖR PLANERINGEN I GÄDDEHOLM
Den nya bebyggelsen ska öka Västerås attraktivitet.
Ett varierat bostadsutbud med olika upplåtelseformer och
med inslag av verksamheter ska ge förutsättningar för integration.
Service ska finnas inom rimligt avstånd.
Trygga, säkra och trivsamma närmiljöer ska skapas.
God tillgänglighet för alla trafikantgrupper ska eftersträvas.
Attraktiva mötesplatser/samlingspunkter för gemenskap och
kultur ska skapas.
Identitetsskapande byggnader, parker och andra natur- och
kulturmiljöer ska visas respekt och ges en än mer framträdande
roll/betydelse.
Tillgängliga park- och naturområden av god kvalitet och
med olika funktioner ska finnas.
Mycket värdefulla områden för biologisk mångfald ska
utvecklas och bevaras.
Tillgängligheten till stranden ska värnas.
Markanvändningen ska anpassas till, ta tillvara och hushålla
med markens kvaliteter.
Mälarens vattenkvalitet ska bibehållas.
Byggnader ska vara resurssnåla och miljöanpassade med
en låg energiförbrukning. El ska inte användas för uppvärmning.

! ! ! ! ! !
! ! ! ! !
! ! ! ! !
!
! ! ! ! ! ! !
! !
!
! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
Trådarängarna
Hässlösundet
! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! !
Björnö
! ! ! ! ! ! ! ! !
!r
Mälaren
! !
! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! !
! !
!
! ! ! ! !
!
!
! ! !
!
! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! !
Dybo borg
! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! !
!
! ! ! !
! ! ! !
! ! ! !
Lerdalen
0 500 1 000 meter
Stadsbyggnadskontoret Västerås stad 2005
! ! ! ! ! ! ! ! !
!
! ! !
!
!
! !
! ! !!
!
!
!
! !
!
! ! ! ! ! ! !
Herrgården
! ! !
!
!
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! !
!
! ! !
! ! ! ! ! ! ! !
!
! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
!
! !
! !
! !
! ! ! !
! !
! ! ! !
! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! !
!
! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! !
!x !r
! !
! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! !
!
! !
! ! ! ! ! ! !
Dyudden
! ! ! !
!
! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! !
!
!
! ! ! ! !
! ! ! !
! ! ! ! !
! !
! !
! ! ! ! !
! ! ! ! ! !
! ! !
! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! !
! ! !
! ! !
! ! ! !
! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! !
!
! !
! ! !
!
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
!r
! ! ! !
!
! !
! ! ! ! ! ! ! !
! !
!
!
!
!
! ! ! ! ! !
! ! !
! ! ! ! !
!
! !
! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! !
! ! !
! ! ! ! !
! ! ! ! ! !
! ! !
! !
! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! !
! ! ! ! ! !
!
! ! !
! ! ! ! !
! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! !
!
Limsta
! ! ! ! ! !
!
! !
! ! ! ! ! ! ! !
! ! !
!
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
")
!
! ! !
! !
! ! !
! ! ! ! ! !
! !
! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
!
! !
! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
!
! !
!
! !
! ! ! ! ! ! ! !
! !
! ! ! ! ! ! !
! !
! ! ! !
!
! ! !
! ! ! ! ! ! ! !! ! !
! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
Vretbo
! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! !
! !
Rosendal
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! !
PLANFÖRSLAG
Planförslaget visar hur Gäddeholmsområdet utvecklas
till en ny stadsdel med plats för 5000 bostäder och med
unika möjligheter till rekreation och friluftsliv i en historisk
mälarmiljö. Planförslaget innebär att
-
-
-
-
-
bebyggelsen lokaliseras till skogsområdena
herrgårdsmiljön utvecklas
jordbruket bibehålles
strandzonen och ängarna är fria från bebyggelse
natur- och kulturmiljöerna bevaras och utvecklas
Utbyggnaden av Gäddeholm kommer att ske under
lång tid. Planförslaget visar en övergripande struktur
för hela stadsdelen samt mer detaljerade strukturskisser
för de första ca 1000 bostäderna. Till planförslaget hör
också riktlinjer för utformningen av stadsdelen i form
av ett kvalitetsprogram som lyfter fram de kvaliteter
som bör värnas eller eftersträvas när den nya stadsdelen
tar form.
I stadsdelen Gäddeholm planeras för marknära
bostäder med olika upplåtelseformer. En väl avvägd
blandning av mindre flerbostadshus av typ stadsvillor
med 4-6 lägenheter, parhus, radhus samt olika typer
av grupphus och friliggande hus som är anpassade
till landskapets förutsättningar skapar möjligheter
Planillustration
Bebyggelseområden
Herrgårdsmiljö
Huvudgata
! ! ! ! Gång- och cykelväg
Gång- och cykelbro
!
!
!
!
! Rekreationsstråk
! Centrum/skola/service
") Idrottsplats
!x Marina
!r Badplats
Planförslag - GÄDDEHOLM ÖP 60 9

10
att bygga en stadsdel där den sociala hållbarheten är
viktig. I området finns skolor, förskolor, närservice
av olika slag, idrottsanläggning, allaktivitetshus mm
som behövs för att åstadkomma en väl fungerande
bostadsmiljö. Två centrumlägen utpekas, där det norra
trafikorienterade läget har förutsättningar för etablering
av handel. Närheten till Hälla gör dock att förutsättningarna
för någon omfattande etablering av större
livsmedels- och sällanköpsbutiker inom Gäddeholm är
relativt små.
Arbetsplatser kan finnas i bostadskvarteren, däremot
ingår inte något större arbetsplatsområde i planen.
Planförslaget innehåller två nya tillfartsvägar som förbinder
den nya stadsdelen med den övriga staden via
Stockholmsvägen respektive Björnövägen. Gatorna
inom området, såväl huvudgator som lokalgator,
utformas som sammanhängande nät möjliga att bygga
ÖP 60 GÄDDEHOLM - Planförslag
vidare på såväl i områdets utkant som inåt. Möjligheter
finns också att på sikt knyta samman gatunätet med en
ny vägförbindelse mot Harkie i söder.
Busstrafik etableras när det första området är inflyttat.
Inom området anläggs ett sammanhängande gång- och
cykelvägssystem som knyter samman bebyggelsen
med staden, stranden, Björnö etc. Det består av såväl
snabba gång- och cykelvägar som upplevelserika strövstigar,
ridvägar och skidspår. En cykelförbindelse mot
Björnövägen byggs tidigt.
Den planerade gång- och cykelbron mellan Gäddeholm
och Björnö kommer tillsammans med promenadstråken
längs Trådarängarna att förstärka områdets
attraktivitet för rekreation och det rörliga friluftslivet.
Det blir också en sammanhängande gång- och cykelväg
längs hela mälarstranden från stadens centrum
till Björnö. Den unika herrgårdsmiljön bevaras och
utvecklas till ett spännande besöksmål för alla västeråsare
och en naturlig mötesplats för Gäddeholmsborna.
Härifrån leder de nya strandpromenaderna till badplatser
och marina. Kulturlandskapet förbinds med skogsområden
med möjlighet till utblickar mot vatten och
odlingslandskap. I områdets yttre delar ges möjlighet
till hästgårdar.
Vägar/gator Rekreation Utblickar

BEBYGGELSE OCH LANDSKAP
Gäddeholms stora tillgång som framtida bostadsområde
är dess landskapskvaliteter med möjlighet till
bevarade stora naturområden och kulturmiljöer inpå
knuten. Området är beläget i det rika odlingslandskapet
som är så karaktäristiskt för Mälardalen med stora sammanhängande
odlings- och betesmarker och med parker
och ädellövträd kring bebyggelsen. De öppna markerna
är omgivna av skogsklädda höjder där ny bebyggelse
planeras. Här ges möjlighet till goda bostadslägen
med gynnsamma solförhållanden och utblickar mot
öppna landskap, Mälaren och fri himmel.
Kvaliteter som tas tillvara i planstrukturen:
-
-
-
-
-
-
-
bebyggelse i soliga lägen med utblickar mot omgivande
landskap och Mälaren
bebyggelse nära Mälaren med bad- och båtplatser
bebyggelse i närkontakt med levande jordbruk
och djurhållning
bebyggelse i samklang med bevarade naturmiljöer
möjlighet till stora tomter och hästgårdar
samspel med och utbyggnad av befintliga friluftsområden
med natur- och kulturmiljöer
gator och cykelstråk med utblickar mot kulturlandskap
och vatten
Herrgården med sina ekonomibyggnader och sin ståtliga
korsallé omgiven av parkanläggningar, betesmarker
och odlade marker är ett signum för hela området
och har starka upplevelsevärden. De åkerholmar och
skogsridåer som omger de öppna betena och odlingsmarkerna
utgörs av gamla och mycket artrika lövskogspartier.
För att den unika miljön, som har brukats och
betats på liknande sätt i 400 år, ska finnas kvar bevaras
herrgårdsområdet med sitt kulturlandskap och betade
strandängar i sin helhet och herrgården får fortsatt vara
en solitär i sitt omgivande landskap.
Det bevarandevärda områdets avgränsning grundas på
kulturhistoriska inventeringar som belyser fideikommissets
härkomst och omfattning. De öppna markerna
vid Onsholmen ingick också i godset vid fideikommissets
bildande, men är idag delvis skogsbevuxna och
ingår därför inte i området.
Hur bevarandet av dessa delar av fideikommisset ska
säkerställas studeras vidare. Inriktningen att ett kommunalt
kulturreservat bildas och att djurhållning och
jordbruksdrift ska bibehållas. Möjlighet finns att på sikt
flytta djurstallar till Limsta i norra delen av området om
så erfordras med hänsyn till den nya bebyggelsen. Runt
det bevarandevärda kulturlandskapet håller sig den nya
bebyggelsen bakom delvis glesa vegetationsridåer.
Även runt torpmiljöerna har funnits småskaliga
odlings- och ängsmarker. Dessa är sedan länge skogsbevuxna
men ett återskapande av öppna marker
omgivna av nya artrika bryn, som parker eller hästbeten,
görs när omgivningarna bebyggs. Särskilt viktigt är
att öppna strandnära områden.
0 500 1 000 meter
Västerås
flygplats
Björnö
Hässlösundet
Trådarängarna
Mälaren
Dybo borg
Herrgården
Lerdalen
Dyudden
Limsta
Bevarandevärda natur- och kulturmiljöer med
anknytning till fideikommisset
Planförslag - GÄDDEHOLM ÖP 60 11

12
BEBYGGELSE
Grupper av mindre flerbostadshus av typen stadsvilla,
parhus, radhus samt grupphus och friliggande hus skapar
möjligheter att anpassa bebyggelsen till landskapets
förutsättningar och topografi. Inom varje grupp kan
upplåtelseformerna variera.
Den höga bergsplatån i norr med sina sluttningar
exponerar bebyggelsen mot Västerås och det storskaliga
landskapet och den nya stadsdelen blir synlig från
staden och E 18. Här är landskapet redan påverkat av
stadens närhet med vägar och flygplats, och bedöms
tåla de nya inslagen. Området utnyttjas för sluttningshus
i två till tre våningar, med långa utsikter mot
odlingslandskapet och Mälaren. I sluttningslägen utan
tydliga utsikter kan också stora småhustomter eller
stadsvillor byggas. Det ger möjligheter att bebygga
även kuperad terräng utan sprängning och med bevarande
av stora träd etc.
Sluttningen präglas av fritt grupperad bebyggelse med
träd som höjer sig över bebyggelsen.
ÖP 60 GÄDDEHOLM - Planförslag
Hässlösundet
Björnö
0 250 500 meter
Mäl
Trådarängarna
!r
Dybo borg
Lerdalen
Herrgården
!x !r
Dyudden
!r
!
!
")
Utsnitt från plankartan
Skogsområdena är delvis relativt plana och består
till stora delar av hygge/ungskog med stråk av ung,
tät granskog men också av god rekreationsskog som
bevaras. Naturförutsättningarna utnyttjas för bebyggelsen
genom att utblickar tas tillvara och vegetationen
utvecklas mot ett större lövinslag etc och blir en
tillgång i bebyggelsen. Här byggs en trädgårdsstad
med slingrande gator som anpassar sig till terrängen
men också med gaturum som formas av bebyggelsen.
Platsbildningar och alléer är viktiga inslag liksom grön-
skande gårdar. Här finns allt från små flerbostadshus
Vretbo
till radhus, parhus, grändhus och småhus. I kuperad
terräng finns stora tomter och kvarteren öppnas mot
den omgivande naturen.
Bebyggelsegrupperna söder om herrgården präglas
av närheten till Mälaren och kulturmiljön. Landskapet
är mer variationsrikt och möjligheter finns att skapa
öppna, gröna stråk mot Mälaren och dess attraktioner.
En blandad, småskalig bebyggelse inordnas i den
befintliga bebyggelsen. Bebyggelsens utformning och
gruppering liksom hur grönskan utformas och sköts
tar inspiration i kulturlandskapet och återskapar de nu
delvis igenvuxna ängs- och hagmarkerna. Grönskan

och inte bebyggelsen präglar gaturummet. Många
gator har mer karaktär av byväg. Bebyggelsen är tätare
i anslutning till huvudvägarna. Stor variation i tomtstorlek
eftersträvas. Möjliga siktlinjer och utblickar mot
Mälaren och det öppna odlingslandskapet tas tillvara.
Den glesaste bebyggelsen finns i form av små grupper
med s k hästgårdar, vilka kan ha gemensamma häststallar.
Hästgårdarna nyttjar öppna marker i Gäddeholms
norra och östra delar för bete.
Bebyggelsen i övrigt är lokaliserad minst 500 m från
befintliga djurstallar och eventuella framtida djurstallar
vid Limsta. Beten kan dock finnas närmare bostäderna
och är viktiga inslag för att upprätthålla det öppna
landskapet och områdets karaktär.
TRAFIK
Vägar till och från Gäddeholm
För att klara den långsiktiga trafikförsörjningen till
och från området krävs att två nya vägar byggs. När
området är fullt utbyggt beräknas 25 000 trafikrörelser
alstras per dygn. Befintlig väg till Gäddeholm klarar
inte någon större trafikmängdsökning och inte heller
någon upprustning med hänsyn till omgivande bebyggelse
och kulturmiljöintressen. För att Gäddeholm ska
upplevas som en del i staden är det viktigt att det finns
flera anslutningar till den övriga staden. En ny väg mot
norr med anslutning till Stockholmsvägen väster om
Irsta ger via E18 en snabb förbindelse till många målpunkter
i staden. En ny väg söder om flygfältet har stor
betydelse för att knyta Gäddeholmsområdet närmare
staden och för att öppna rekreationslandskapet vid
Trådarängarna för västeråsarna.
Vägen mot norr byggs ut först. När utbyggnaden fått
en sådan omfattning att ytterligare kapacitet behövs
byggs vägen söder om flygfältet. Härigenom skapas
också möjligheter till ytterligare en busslinje till centrum.
Med hänsyn till risken för bullerstörningar krävs
särskilda åtgärder längs Björnövägen och i natur- och
rekreationsmiljön vid Hässlösundet /Trådarängarna.
Passagen förbi flygfältet och Hässlö vattenskyddsområde
måste utredas ytterligare.
När området är fullt utbyggt har den norra tillfarten
byggts ut med ytterligare två körfält.
Vägarna som förbinder Gäddeholm med staden ges
karaktär av landsväg, ej gata.
I Harkie-Kärrbo söder om Gäddeholm finns flera
fritidshusområden där intresset för året-runt-boende
ökar, vilket ställer ökade krav på anslutande vägar. En
utbyggnad i Gäddeholm ger förutsättningar att på sikt
skapa snabbare och genare förbindelser även till dessa
områden. Planförslaget ger förutsättningar till detta.
Möjligheter finns också att på lång sikt förbinda den
norra tillfartsvägen med E18 väster om Irsta.
Gator inom området
Gatunätet inom stadsdelen karaktäriseras av genomgående
gator som gör att trafiken kan sila genom
bebyggelsegrupperna och som ger möjlighet till en
successiv utbyggnad. Nya gator byggs i takt med att
utbyggnaden fortskrider för att dels ge snabbare förbindelser
till staden men också för att låta de befintliga
vägarna, med sina lägen väl förankrade i landskapet,
bevara sin karaktär av småskaliga byvägar med alléer
och stengärdesgårdar. Särskilt viktigt är att vägen förbi
herrgården har kvar sin småskaliga karaktär. Biltrafik
ska fortfarande vara tillåten på befintliga vägar, men
de nya gatorna ges så god standard att de flesta bilister
väljer dessa. Gatunätet byggs för en hastighet om
30 km/h inom bebyggelsekvarteren och 50 km/h på
huvudgatorna.
Gång- och cykelvägar
Ett högklassigt cykelvägnät som förbinder Gäddeholm
med staden är av stor vikt. Särskilt viktigt är att
cykelförbindelsen mot Björnövägen byggs tidigt. Till
att börja med nyttjas befintlig väg mot Trådarön respektive
norr om Vattenverket och ny cykelväg byggs på
sträckan innanför invallningen.
Planförslag - GÄDDEHOLM ÖP 60 13

14
Cykelbana byggs också längs med den nya vägen mot
Stockholmsvägen när den byggs.
När vägen söder om flygplatsen byggs kompletteras
cykelvägnätet med en cykelbana av högre klass även
längs den.
Gång- och cykelvägar längs stranden och på sikt en
gång- och cykelbro till Björnö ökar tillgängligheten till
området närmast mälarstranden för västeråsarna och
binder samman rekreationsområdet Gäddeholm med
Björnö.
Promenadstråket längs mälarstranden inom staden förlängs
från Hamreskogen och förbi Vattenverket. Bästa
läget med hänsyn till upplevelse och genhet är utmed
vassarna mot Hässlösundet. Detta behöver utredas
vidare med hänsyn till Vattenverkets verksamhetsområde.
I Gäddeholm anläggs ett sammanhängande gång- och
cykelvägsystem som knyter samman bebyggelsen med
staden, stranden, Björnö etc. Inom området löper
gång- och cykelbanor längs huvudgatorna. På lokalgator
och de gamla byvägarna är det blandtrafik. Här
finns bebyggelse och/eller biltrafik vilket ger trygga
miljöer. Gång- och cykelstråk i gröna kilar mellan
bebyggelsegrupperna finns som komplement. Dessa
fungerar som lummiga, omväxlande rekreationsstråk,
ostörda från biltrafik, där naturupplevelsen prioriteras.
Kollektivtrafik
Linje 16 till Hälla förlängs och når inledningsvis Gäddeholm
via befintlig väg från Stockholmsvägen och
senare via den nya tillfarten från norr. Busslinjen inom
området utvecklas successivt i takt med att utbyggnaden
fortskrider och nya gator byggs. När vägen söder
om flygplatsen färdigställts ges möjlighet att etablera
ytterligare en busslinje som via Björnövägen når stadens
centrum. Möjligheter finns också att på sikt förlänga
en busslinje till Harkie.
ÖP 60 GÄDDEHOLM - Planförslag
0 500 1 000 meter
!
Stockholmsvägen trafikeras av buss 804 mot Uppsala
varför omstigningsmöjligheter finns för pendling österut.
En infartparkering i anslutning till 804:ans hållplats
kan också anordnas.
!
Kollektivtrafik
TEKNISK FÖRSÖRJNING
Gäddeholm får konventionella lösningar vad gäller vatten-
och avloppshantering med anslutning till stadens
vatten- och avloppsnät. Att ett större exploateringsområde
ska kunna ordna sin spillvattenhantering via
en lokal hantering som inte bygger på konventionell
reningsteknik bedöms idag inte realistiskt. Lokala
avloppslösningar kan dock prövas i avgränsade områden
med bra förutsättningar. Värmeförsörjningen löses
gruppvis med lokala ledningsnät och lokal värmeproduktion
baserad på solfångare, biobränsle o dyl. I ett
senare skede kan det bli aktuellt att koppla samman
dessa lokala ledningsnät med stadens ledningsnät och
dess kraftvärmeverk.
Ny bebyggelse kräver förstärkningar av befintligt elledningsnät.
Vilken kapacitet som krävs påverkas av hur
området kommer att värmeförsörjas.
Bredband via optofiber ansluts till befintliga nät inom
staden.
Områdets naturliga förutsättningar i form av infiltrationsytor,
bäckar, diken, dammar och våtmarker
tas tillvara för att infiltrera/fördröja dagvattnet så att
påverkan på Mälaren minimeras. Dagvattnet renas
i slamfällor eller fördröjningsmagasin innan det når
naturliga biotoper. Vattnet utnyttjas så att upplevelsevärden
tas tillvara.
Olycksrisker och räddningsingripanden
Inom planområdet planeras inga verksamheter som
kan medföra olycksrisker inom eller utanför planområdet.
Planområdet ligger inte heller inom någon känd
riskkällas riskområde, således finns inga riskkällor utanför
planområdet som kan påverka människor och miljö
inom planområdet.
Närmaste räddningsstyrka finns på brandstationen
i Brandthovda. Framkörningstid från Brandthovda
till Gäddeholmsområdet är mindre än 15 minuter på
befintligt vägnät vilket innebär att det kommunala
handlingsprogrammets produktionsmål om framkörningstid
till aktuell bebyggelsetyp uppfylls.
När det gäller brandvattenförsörjning inom Gäddeholm
ska gällande kommunala handlingsprogram tilllämpas.
SERVICE OCH VERKSAMHETER
Närheten till Hälla gör att förutsättningarna för någon
omfattande etablering av större livsmedels- och sällanköpsbutiker
inom Gäddeholm är relativt små. Två centrumlägen
utpekas, där det norra trafikorienterade läget
främst har förutsättningar för etablering av handel.
Närservice i form av servicebutiker, frisörer, matser-

vering, föreningslokaler etc liksom annan bostadsanknuten
service förutsätts inrymmas i bostadskvarteren.
En större idrottsanläggning, allaktivitetshus/bibliotek,
vårdcentral etc lokaliseras centralt i området.
Förskolor och grundskolor är viktiga för stadsdelens
karaktär och attraktivitet. Den första F-6-skolan tillsammans
med 7-9-skola, bibliotek, idrottsanläggning,
vårdcentral etc lokaliseras centralt i området. Det
uppskattade behovet av skolor i stadsdelen motsvarar
sammanlagt tre stycken fyrparallelliga F-6-skolor och
2-3 fyrparallelliga 7-9-skolor. Behovet av förskoleplatser
motsvarar 10 förskolor med 80 barn i varje. Antalet
barn är störst direkt efter att utbyggnaden av området
är klar. Förskolor och skolor bör därför byggas på
sådant sätt att lokalerna kan omvandlas till lokaler för
annan verksamhet när behovet sjunker. När det gäller
gymnasieelever beräknas tillräcklig kapacitet finnas i
befintliga gymnasieskolor.
Utrymme för äldreboenden och andra typer av bostäder
för boende med särskilda behov finns inom
bostadskvarteren.
Herrgården med sina ekonomibyggnader blir både
ett besöksmål för västeråsarna och en mötesplats för
de boende i stadsdelen. Här kan inrymmas lokaler
för kultur- eller friskvårdsaktiviteter, gårdsbutik, café,
”byagård” etc.
Verksamheter av olika slag utgör ett positivt inslag i
stadsdelen och kan, under förutsättning att de inte är
störande, inrymmas i bostadskvarteren. Ett Återbruk
etableras i ett trafikorienterat läge i området.
UTBYGGNADSETAPPER
Den första etappen byggs söder om herrgården med
närhet till Mälaren med bad- och båtplatser. Den
befintliga vägen förbi herrgården bedöms klara ett
tillskott om 100-150 bostäder. Förstärkning av vägen
är dock nödvändig liksom eventuellt några mötesplatser
där vägen är som smalast. Någon mer omfattande
0 500 1 000 meter
5
2
1
!
framtida etapper
3
!
4
framtida etapper
hästgårdar
hästgårdar
Utbyggnadsetapper 1 - 5, resterande visar
framtida etapper samt hästgårdar.
ombyggnad av vägen är inte lämpligt med hänsyn till
den bevarandevärda natur- och kulturmiljön kring
herrgården. Förberedelser för påbörjande av en andra
etapp norr om herrgården bör därför ske samtidigt
som den första etappen planläggs.
En andra utbyggnadsetapp norr om herrgården innebär
också att det nya gatunätet som ska förbinda
bebyggelsen med den nya tillfarten mot Stockholmsvägen
börjar byggas.
I en tredje etapp byggs gatunätet successivt ut för att
förbinda bebyggelsen norr och söder om det öppna
landskapsrummet öster om herrgården. Den första
skolan byggs i korsningspunkten mellan gator mot
norr och söder. I takt med att bebyggelseområdena
norr om herrgården byggs ut etableras 7-9-skola,
idrottsplats mötesplatser och närservice (etapp 3). När
gatunätet förlängts förbi det öppna landskaprummet
öster om herrgården möjliggörs fortsatt utbyggnad i
söder (etapp 4).
Inom samtliga utbyggnadsetapper eftersträvas en
blandad bebyggelse med olika upplåtelseformer. Varje
delområde ska ges sin egen identitet präglad av landskapets
karaktär och topografi. Samtidigt vet vi att
efterfrågan kommer att vara avgörande för vad som
byggs. Det är därför viktigt att planera för en blandad
bebyggelse där landskapets karaktär tas till vara
även om efterfrågan vid tillfället inte motsvarar detta.
Sluttningen i norr bör därför reserveras för terrasshus/
sluttningshus och utnyttjas först när marknaden efterfrågar
denna typ av bebyggelse. Varje ”etapp” behöver
således inte vara fullt utbyggd innan man bygger vidare
på nästa.
Några små grupper med gles bebyggelse, hästgårdar,
etableras i utkanten av området.
NUVARANDE BEBYGGELSE OCH
KOMMANDE PLANERING
Enstaka nya bostadshus, mindre lokaler för verksamheter
mm ska generellt prövas i detaljplan, om det
inte klart framgår att den nya bebyggelsen väl passar
in i den framtida markanvändningen och inte försvårar
kommande planläggning. Det kan t.ex vara nya
byggnader på redan etablerade och avstyckade tomter,
omvandling av befintliga fritidshus till året-runtbostäder
och anläggningar för det rörliga friluftslivet.
Bygglov kan i dess fall medges innan detaljplan upprättats
förutsatt att vatten- och avloppsfrågan kan lösas. I
första hand förutsätts att anslutning sker till det VA-nät
som etableras i området. Fritidsbebyggelsen vid Trådarön
omfattas av områdesbestämmelser som begränsar
den sammanlagda bruksarean med hänsyn till att
bebyggelsen ligger inom flygbullerzonen. Förslaget
till ny flygbullerzon innebär ingen ändring och skäl att
upphäva områdesbestämmelserna finns därför inte.
Planförslag - GÄDDEHOLM ÖP 60 15

16
REKREATION
Området närmast mälarstranden och runt herrgården
utvecklas för rekreation och friluftsliv och hänger samman
med stadens strandområde och Björnö. Även
delar av skogsområdena ingår i rekreationslandskapet.
Många av rekreationsvärdena är upplevelsekvaliteter
som är beroende av landskapets förutsättningar och
dess skötsel. Här finns en storgodsmiljö som har
behållit sin struktur och kontinuitet sedan 1500-talet
med ett odlingslandskap med stora öppna och sammanhållna
ägor. Man kan röra sig från fågelrika marker
vid mälarstranden och de betade sjönära ängarna, förbi
herrgården med betande djur och ett aktivt jordbruk
till granskogen eller hällmarkstallskogen med utsikter
över Mälaren.
På kartan redovisas de värden för rekreation som landskapet
har idag och som bevaras. Dessutom redovisas
de nya kvaliteter som föreslås tillkomma för att sammantaget
skapa ett upplevelserikt rekreationslandskap.
Gång- och cykelvägar, strövstigar
Nya gång- och cykelvägar förbinder Gäddeholmsområdet
med staden. Möjligheter finns att också förbinda
området med t ex Kärrbo, Irsta och andra målpunkter
i omgivande landskap. En ny gång- och cykelbro till
Björnö kopplar samman de friluftsaktiviteter som finns
där med Gäddeholm.
Nya gång- och cykelvägsystem och stigar, rekreationsstråk,
i de gröna kilarna mellan bebyggelsegrupperna
förbinder Gäddeholmsområdets olika målpunkter med
varandra. I dessa stråk prioriteras naturupplevelsen.
De är lummiga, omväxlande och ostörda från biltrafik
och kompletterar gång- och cykelbanorna längs
huvudgatorna. Gång- och cykelvägar ska finnas till
herrgården, längs stranden och till bryggor, bad och
småbåtshamn och till nya idrotts- och motionsanläggningar.
I vassarna vid Trådarängarna ger lättillgängliga
spänger möjlighet att besöka fågeltorn och gömslen.
ÖP 60 GÄDDEHOLM - Planförslag
Stigar leder till dammarna och skogshöjderna och upp
på branten till Dybo borg, fornborgen med utsikt över
Hässlösundet.
Herrgårdsområdet
Herrgården med sina ekonomibyggnader är en naturlig
centralpunkt och signum för stadsdelen och utvecklas
till ett besöksmål. I första hand görs området mer tillgängligt
med nya gångvägar och stigar.
En del av de befintliga byggnaderna kan inrymma
lokaler för kultur- eller friskvårdsaktiviteter, gårdsbutik,
café, ”byagård” etc.
Av de trädgårdsanläggningar som en gång inramat
herrgården finns inte så mycket kvar. Att återskapa
frukt- och köksträdgården på herrgårdens södra och
västra sida och rusta det gamla orangeriet och murar i
trädgården ger förutsättningar för en trädgård öppen
för allmänheten och odlingslotter. Den engelska parken,
närmare Mälaren, har utvecklats mot en urskog av
ädellövträd med unika upplevelsevärden.
Till herrgården har hört en omfattande gårdsindustri.
Rester av dessa byggnader, liksom de torp som tidigare
ingick i gårdens försörjning, utgör intressanta inslag i
området och bidrar till upplevelse av historisk förank-
ring och kontinuitet. Dessa byggnader utgör viktiga
inslag i rekreationslandskapet.
Odlingslandskapet
Det storskaliga odlingslandskapet norr om herrgården
med utblickar över öppna ängar med betesdjur har ett
starkt upplevelsevärde. Inriktningen är att djurhållning
och jordbruksdrift ska bibehållas - en förutsättning för
att landskapet ska bevaras.
Även det mer småskaliga odlingslandskapet öster och
söder om herrgården har lång kontinuitet men är
idag delvis skogsklätt. Öppethållande, och i viss mån
återskapande, av dessa marker sker genom att bete
prioriteras. Särskilt viktigt är att öppna, och gärna beta,
strandnära områden. I dessa områden är anläggandet
av badplatser med klippta gräsytor också ett led i att
återskapa eller upprätthålla ett öppet landskap.
Möjligheter att hålla markerna sydost om herrgården
öppna, och att återskapa igenvuxna partier, skapas
genom att möjliggöra för etablering av hästgårdar
med beten. Dessa lokaliseras runt dalstråket i sydost
vid Rosendal och i områdets nordöstra del vid Vretbo.
Beten kan dock finnas i närheten av samtliga bostäder
och är ett viktigt inslag för att upprätthålla områdets
karaktär.

! ! ! ! ! ! ! ! !
!
! ! !
! !
! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! !
! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! !
! ! ! !
! ! !
! !
! !
! ! ! !
! ! ! !
! ! ! !
! ! !
! !
! !
! ! ! ! ! ! ! ! !
Västerås
flygplats
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! !
Björnö
! ! ! ! ! ! !
0 500 1 000 meter
Stadsbyggnadskontoret Västerås stad 2005
!
!
!
! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
Hässlösundet
Trådarängarna
!
! ! !
! ! ! ! ! !
Mälaren
! ! ! ! ! ! !
!r
! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! !
! ! ! !
! ! ! ! ! !
! !
! !
! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! !
! !
!
! ! ! ! !
h#
!i
!
! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! !
! ! ! !
! ! ! !
! ! ! !
!
!
!
! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
Dybo borg
h
!
! ! ! !
%,
! ! ! ! ! ! ! ! !
!i
!
Lerdalen
!
h
!
! ! ! ! !
! !
!
!
!
! ! !
! ! !
! ! ! !
! ! ! !
!
! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! !
! !
! !
! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
!
! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! !
!
! ! !
! !
!
!
! ! !
! !
! ! !
!
! ! ! ! !
! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! !
!
Herrgården
")
!i
!
!
¨
h!r
!x
! !
!
! ! ! !
! ! ! ! ! !
! ! !
! ! ! !
! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! !
! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! !
!
!
! ! !
!
! !
! ! !
! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! !
! ! !
! !
! ! ! ! ! !
! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
!i
!i
!
#
#
#
Dyudden
h
! !
! ! ! !
! ! !
h
¨
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
!
! ! ! ! !
!
! !
! !
! ! !
! ! !
! !
! ! ! ! ! !
! ! !
! !
! ! ! !
!
! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! !
! !
! !
! !
!
! ! ! ! ! !
!
! !
! !
! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
!
!
!
!i
!r
# &-
#
Limsta
! ! ! !
!
h
!i
!
! ! ! ! !
! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! !
! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! !
! ! !
! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
! ! !
! ! ! ! !
")
!
!
! ! ! ! ! ! ! !
!
! !
!
! ! ! ! !
!
! ! !
h
! ! ! !
! ! !
! !
! ! !
! ! ! !
×
!
! ! ! ! ! ! ! !! ! !
! !
! ! ! ! ! ! ! ! ! !
Vretbo
! ! ! ! !
! ! !
! !
×
Rosendal
!r Badplats
×
&- Mindre badplats
!x Marina
! !
# Mindre båtbrygga
¨ Båtförvaring vintertid
") Idrottsplats
× Ridsport
%, Engelsk park
") Trädgård
Rekreation
Förslag
!r Badplats
&- Mindre badplats
!x Marina
# Mindre båtbrygga
¨ Båtförvaring vintertid
") Idrottsplats
× Ridsport
%, Engelsk park
") Trädgård
Fågeltorn/gömsle
!i Besöksparkering
! ! ! ! ! Rekreationsstråk
Gång- och cykelbro
h Utsikt
! Värdefull bebyggelsemiljö
Stenmur
Höga naturvärden
Herrgårdsmiljö
h Utsikt
! Värdefull bebyggelsemiljö
Stenmur
Höga naturvärden
Herrgårdsmiljö
Natur- och kulturvärden som utvecklats till
upplevelsevärden
Planförslag - GÄDDEHOLM ÖP 60 17

18
Området innehåller rester av tidigare aktiviteter i form
av byggnader, stenmurar, järnvägsbank, lertag som idag
är vattenspeglar och småskaliga odlingsmarker. Dessa
kvaliteter lyfts fram och utnyttjas som upplevelser i
rekreationslandskapet.
Trådarängarna
Strandängarna mot Hässlösundet har troligtvis slagits,
betats och delvis också odlats upp ända sedan området
steg ur Mälaren. Trots att området till största delen
betas än idag har vassarna blivit allt tätare och vissa
områden växer igen. Utvecklingen av Trådarängsområdet
utgör ett särskilt naturvårdsprojekt, riktat till alla
västeråsare. I projektet ingår att ta fram en skötselplan
med åtgärder för att göra vassen mer flikig och att
återskapa en så kallad blå bård. Området ska göras mer
tillgängligt genom justering av stängsel och grindar och
genom att anlägga spänger, fågeltorn och gömslen,
delvis tillgängliga för funktionshindrade. Även informationsinsatser,
guidning mm ingår i projektet.
Stranden och vattnet
Vattnet
Hässlösundet är attraktivt för friluftsliv. Sportaktiviteter
som redan idag förekommer i Hässlösundet är rodd,
kanoting och vintertid skridskoåkning, skidåkning och
ÖP 60 GÄDDEHOLM - Planförslag
promenader. Dessa aktiviteter är idag främst knutna till
Björnö men ges nya målpunkter på Gäddeholmssidan
med bro, bryggor, badplatser och andra anläggningar.
Bad
Två större badplatser anläggs, strax sydost om Lerdalen
och sydost om Dyudden. För båda områdena krävs
borttagning av vass och att sand läggs dit. Badbryggor,
gräsytor, parkeringsplatser mm anläggs. En mindre
badplats av privat karaktär finns strax norr om Dyudden.
Den behålls och blir allmän.
En gång- och cykelbro till södra Björnö gör den
befintliga badplatsen där tillgänglig från Gäddeholm.
Båtbryggor
En marina för fritidsbåtar anläggs vid Lerdalen. Nya
vågbrytare mot syd och sydväst byggs, liksom parkeringsplatser.
Mindre småbåtsbryggor finns redan idag t
Marina och badplats vid Lerdalen
Illustration Teknik och idrottsförvaltningen
ex nedanför herrgården och norr om Dyudden. Dessa
behålls och byggs ut för att få en mer allmän karaktär.
Ytor för vinterförvaring av fritidsbåtar samt kaj för
upptagning ordnas vid Lerdalen. Även vid Dyudden
ordnas på sikt en mindre upptagningsramp och
ytor för uppläggning av mindre fritidsbåtar. Båtuppläggningsytorna
nyttjas sommartid för parkering. De
största fritidsbåtarna hänvisas för upptagning och vinterförvaring
till Lövudden/Johannisberg.

Dammar och vattendrag
De gamla lertagen, som nu till stor del är vassbevuxna,
återskapas som vattenspeglar. Även vissa våtmarker
och vattendrag nyttjas för dagvattenhantering och
utformas så att upplevelsevärden tas tillvara.
Skogen
Sammanhängande skogsområden för rekreation bevaras
i norr och öster och löper som gröna stråk genom
bebyggelsen. I första hand utnyttjas områden med
uppvuxen skog som har höga upplevelsekvaliteter
och höga biologiska värden. Utblickar över Mälaren
och det öppna landskapet görs tillgängliga för alla.
Utgångspunkten är att gröna stråk skapas som kilar
genom bebyggelsen. Dessa kilar följer hällmarkspartier
eller bäckar. Varje områdes specifika värden utvecklas
genom nyplantering och skötsel av befintlig ungskog
så att attraktiva parkstråk skapas. Kilarna in i bebyggelsen
binds samman med omgivande större, uppvuxna
skogsområden.
I branten mot det storskaliga odlingslandskapet finns
utblickar mot vatten och odlingslandskap men också
spännande specifika upplevelser som gamla lövskogspartier
med en rik flora, fornborg, rasbrant med block
etc. Vid intressanta partier anläggs rastplatser, grillplatser
etc. Stigar, motionsspår, skidspår och ridstigar
anläggs i sammanhängande system med koppling till
strandområdena och de öppna odlingsmarkerna.
Idrott och lek
En idrottsplats anläggs centralt i området med närhet
till skola och allaktivitetshus.
I gröna områden i bostädernas närhet finns lekplatser,
bollplaner, pulkabackar mm.
Planförslag - GÄDDEHOLM ÖP 60 19

20
KVALITETSPROGRAM
Riktlinjerna i översiktsplanen för utveckling av Västerås
tätort ger anvisningar för planeringen i Gäddeholm.
Kvalitetsprogrammet lyfter ytterligare fram de kvaliteter
som bör värnas eller eftersträvas när den nya stadsdelen
Gäddeholm tar form.
Programmet utgör bilaga till samarbets- och exploateringsavtal.
Det ska utvecklas och kompletteras med
detaljerade kvalitetsprogram i samband med detaljplaneläggning
och i samspel med blivande aktörer.
Varierat bostadsutbud
Gäddeholmsområdet med sin lantliga karaktär, men
ändå nära till staden ska komplettera bostadsutbudet i
Västerås. Här planeras närhet till naturen och en bebyggelse
i måttlig skala, 1-3 våningar, och med tomtstorlekar
upp till 3- 4000 m², för hästgårdarna ändå mer.
-
-
-
-
bebyggelsen är marknära bostäder med ett brett
utbud av upplåtelseformer, bostadsstorlekar och
bostadstyper. Här finns allt från små ungdomsbostäder
till familjebostäder av varierande storlek,
flergenerationsboende, boende för delade familjer,
äldreboende med eller utan service samt boende
för människor med särskilda behov.
bebyggelsen grupperas i små enheter avseende
både hustyper och upplåtelseformer, max 25
lägenheter. Olika upplåtelseformer kan finnas i
grupper med samma hustyp.
principen är tätare bebyggelse längs huvudgatorna
och vid viktiga mötesplatser såsom skola, idrottsplats
mm. De största tomterna lokaliseras till
områden med stora höjdskillnader eller till områdets
utkant.
möjligheter att ha icke störande verksamheter i
form av arbetsplatser, närservice etc finns inom
bostadskvarteren, företrädesvis vid huvudgator
och viktiga mötesplatser
ÖP 60 GÄDDEHOLM - Planförslag
- förskolor och skolor byggs så att de kan omvandlas
till lokaler för annan verksamhet när behovet
minskar
Tillgänglighet och trygghet
En utemiljö som är trivsam och tillgänglig, trygg och
säker för alla kännetecknar stadsdelen Gäddeholm.
-
-
-
-
-
-
alla trafikanter – oavsett ålder, kön eller färdsätt
– har rätt till en trygg och säker trafikmiljö
barnen har säkra vägar till skolor, lekplatser och
grönområden. Särskild omsorg ägnas skolvägarna.
platser och gång- och cykelvägar placeras och
utformas så att de blir överblickbara. Belysningen
är tillräcklig och jämn. Det betyder inte att alla
gång- och cykelvägar är belysta, men att belysta
vägval finns för den dagliga cykelturen till skola,
arbete etc.
den fysiska miljön utformas så att personer med
funktionshinder inte utestängs eller hindras från
att ta del av service, varor och tjänster. Rekreationslandskapet
är till stora delar tillgängligt för
alla.
kollektivtrafiken är både tillgänglig och snabb.
För större delen av bebyggelsen eftersträvas ett
gångavstånd om max 400 m till hållplats. Upptill
800 m är acceptabelt. Det som är viktigt för
bussresenären är den sammanlagda restiden. En
avvägning mellan kraven på korta gångavstånd
och restid får därför göras.
lokaler och utemiljöer för aktiviteter och möten
för alla åldrar finns
Bebyggelse och landskap
Herrgårdsmiljön och kulturlandskapet i anslutning
till Mälaren ger stadsdelen sin karaktär. När man idag
nalkas Gäddeholm passerar man det uppbrutna, fornlämningsrika
slättlandskapet och därefter skogen. Först
när man åker ner mot herrgården upplever man herrgårdsmiljön
och Mälaren. Denna upplevelsesekvens
vidareutvecklas.
-
bebyggelsen utformas som naturnära boende
med god terränganpassning där olika delområden
ges en egen identitet utifrån platsens förutsättningar

Söder om herrgården, etapp 1 och 4
Illustration Stadsbyggnadskontoret
Planförslag - GÄDDEHOLM ÖP 60 21

22
-
-
-
-
bebyggelsen söder och norr om Dybo borg exponeras
mot det öppna landskapet och Västerås.
Övrig bebyggelse underordnar sig vegetationens
höjd och topografin.
alla bostäder har nära till natur- eller parkmark
vilket återspeglas i de enskilda bostädernas och
trädgårdarnas planering och gestaltning.
överskottsmassor tas i möjligaste mån tillvara
inom planområdet och ges omsorgsfull gestaltning
längs de nya huvudgatorna, liksom längs huvudstråk
för gående och cyklister, skapas upplevelsesekvenser
med nya utblickar mot herrgården,
kulturlandskapet, Mälaren och befintliga och nya
dammar
ÖP 60 GÄDDEHOLM - Planförslag
-
-
-
-
-
-
Gäddeholmsområdet ges nya, tydliga entréer
genom en platsbildning eller rondell och strikta
alléplanteringar och storvuxna, gärna pelarformiga,
lövträd som anger trafikinfarterna och
centrum
gatorna, såväl huvudgator som lokalgator, utformas
som sammanhängande nät möjliga att bygga
vidare på såväl i områdets utkant som inåt. Detta
underlättar också orienterbarheten.
bebyggelsen ordnas i mindre enheter, grannskap.
Grannskapen innehåller flera kvarter av skilda
karaktärer som samlas runt gatunätet. De gränsar
mot natur- och parkområden.
den nya bebyggelsens arkitektur uttrycker sin
egen tids tolkning och tillämpning av begreppet
naturnära boende
i anslutning till det bevarandevärda kulturlandskapet
underordnas bebyggelsen landskapet. Husen
ges resning och väl bearbetade detaljer.
i anslutning till torpsamlingarna ges ny bebyggelse
en traditionell, lantlig utformning, med resning
och väl bearbetade detaljer
- befintlig bebyggelse vårdas utifrån sin karaktär.
En särskild inventering av den äldre bebyggelsen
inklusive vägnätet genomförs som underlag för
kommande detaljplanearbete.
Det offentliga rummet
Det är framför allt via gatorna man möter stadsdelen.
Särskilt höga krav ställs därför på att gaturummen,
framför allt längs huvudgatorna, ges en god
utformning. Gällande riktvärden för buller ska vara
vägledande. Begreppet ”tyst sida” får tillämpas utmed
huvudgatorna.
Det ska vara tydligt vilken mark som är offentlig, halvoffentlig
och privat, inte minst i anslutning till herrgården
och stranden.
Sammanhängande gröna stråk och parkområden beva-
ras eller utvecklas mellan bebyggelsegrupperna/grannskapen.
Platser med utblickar över Mälaren och det
öppna landskapet görs tillgängliga för alla.
Riktlinjerna i ”Grönstrukturplan för Västerås tätort”
ska följas och alla boende ges tillgång till en hierarki av
gröna områden med strövområden, stadsdelsskogar,
grannskapsparker och närparker av god kvalitet.
Bebyggelse och gator
-
-
-
-
gaturum formas av fasader i gatulinje på båda
sidor, oftast med förgård. Husen placeras enhetligt
antingen med gavel eller med långsida mot
gata. Gaturummen är ordnade, ofta med alléer,
häckar, små parker etc. Plank kan förekomma
mellan huskroppar men inte fristående mot gata,
undantaget delar av huvudgatan norr om idrottsplatsen
med hänsyn till buller.
hushöjder hålls samman gruppvis
på kuperad mark är tomterna större och gaturummet
krökt. Bebyggelsen kan ges en fri placering.
Bevarade stamträd står fritt bland husen.
uppfyllnader och schakter undviks, höjdskillnader
vid bebyggelse tas företrädesvis upp i husgrunder.
Murar är att föredra framför branta slänter och
ges en omsorgsfull utformning.

Norr om herrgården
etapp 2, 3 och 5
Illustration Stadsbyggnadskontoret
Planförslag - GÄDDEHOLM ÖP 60 23

24
ÖP 60 GÄDDEHOLM - Planförslag
Huvudgata respektive lokalgata i sektion
-
-
-
-
-
-
entréer placeras företrädesvis mot gata
körbanebredden hålls nere
gatorna har gångbanor på minst en sida. Undantag
kan förekomma på entrégator vilka dimensioneras
för låg hastighet som ger möjlighet till
gemensam lösning av körväg, parkering, gångstråk
och lek.
parkering sker företrädesvis på tomt eller i små
parkeringsanläggningar på tomtmark som hägnas
med t ex häckar eller plank, indragna från gatan
så bostadshusen dominerar. Parkering får inte
dominera över en grön och naturnära boendemiljö.
kantstensparkering kan förekomma men kräver
omsorgsfull gestaltning, t ex att parkeringen
inordnas i en trädrad
flacka diken för lokalt omhändertagande av dagvatten
kan finnas på en sida av gata
För huvudgator gäller dessutom:
-
-
-
-
-
mot områdets större gator ansluter bebyggelsen
med ordnade planmönster och tätare bebyggelse,
företrädesvis stadsvillor, parhus, större villor etc
riktningsförändringar och punkter där huvudgator
möts utformas som små platser omgivna av
tätare bebyggelse och fondbyggnader. Här skapas
mötesplatser, men det bidrar också till att dämpa
hastigheten och underlättar orienterbarheten.
gatorna har gång- och cykelbanor som förbinder
bostadskvarteren med skolor och centrumfunktioner.
Gång- och cykelbanan skiljs oftast från
körbanan med allé eller låg häck. Den är väl
belyst.
hållplatser för kollektivtrafik finns liksom hastighetssäkrade
övergångar
diken och dammar för dagvattenhantering kan
lokaliseras längs vägnätet och utformas då så att
upplevelsevärden tas tillvara
Bebyggelse och parker
-
-
-
-
-
från bebyggelsegrupperna når man kulturlandskapet
och herrgården med stranden, bad- och båtliv
samt omgivande skogsområden via gröna kilar
med intressanta naturmarkspartier
områden med uppvuxen och gammal skog som
har höga biologiska värden och särskilda kvaliteter
tas tillvara
varje områdes specifika naturvärden utvecklas
genom nyplantering och skötsel av befintlig ungskog
så att artrika och attraktiva parker och parkstråk
kan skapas. Även på kvartersmark utnyttjas
befintlig grönska.
de gamla lertagen och våtmarker utvecklas som
innehållsrika och spännande grönområden. Diken
och bäckar utnyttjas och kompletteras med nya
vattendrag och dammar för lokalt omhändertagande
av dagvatten.
bete kan finnas i närheten av bostäder. Bete är ett
viktigt inslag för att upprätthålla det öppna landskapet
och för att återskapa igenvuxna partier.

-
-
-
-
alla boende har nära till lekplatser, bollplaner,
pulkabackar mm
rekreationsstråk kompletterar det snabba och
trygga gång- och cykelvägnätet längs huvudgatorna.
De följer i möjligaste mån ostörda partier
med höga upplevelsevärden, t ex hällmarkspartier
eller bäckar och får god orienterbarhet. Stråken
binder samman bebyggelsegrupperna och parkerna,
kulturlandskapet och herrgården med
stranden och bad och båtliv. Stråken kan utgöras
av gång- och cykelvägar, stigar, motions- och
skidspår, ridstigar etc. Alla är inte belysta.
ridstigar och skid- och motionsspår finns som
separata system
samtliga boende ges tillgång till egen uteplats
och/eller odlingslotter nära bostaden
Herrgårdsområdet och odlingslandskapet
-
herrgården med sina ekonomibyggnader och
trädgård utvecklas till ett besöksmål och promenadvägar
ordnas
-
-
fördjupade utredningar om trädgårdsanläggningarnas
historia samt åtgärds- och skötselplaner för
dessa görs i kommande planering
ädellövskogsmiljöer undantas från exploatering.
För att bevara och utveckla dessa områden upprättas
särskilda skötselplaner i kommande planering.
Stranden och vattnet
-
-
-
Skogen
rekreationsstråk/promenadstigar längs vattnet
finns där så är möjligt. Sammanhängande gång-
och cykelvägnät förbinder bebyggelseområdena
med vattnet.
strategier för dagvattenhantering med hänsyn till
rening och upplevelsevärden utvecklas i kommande
planering
strandnära sumpskogar utgör ett mycket värdefullt
inslag i naturmiljön och värnas i planeringen
- åtgärds- och skötselplaner, med strategier för
kompletterande plantering av avverkade skogsområden,
görs i kommande planering
Bebyggelse och miljöinriktning
Byggnader ska vara sunda och hälsosamma att bo och
verka i. Utbyggnaden av Gäddeholm kommer att pågå
under lång tid. Utrymme måste finnas för att pröva nya
tekniska lösningar för att uppnå målen om resurssnålt
och miljöanpassat byggande. Mer detaljerade riktlinjer
avseende sund och miljöanpassad bebyggelse görs i
kommande planering.
-
-
en genomtänkt gestaltning skapar bra kontakter
mellan inne och ute, tar tillvara utsikter och sol-
och ljusförhållanden, ger bra klimatskydd och
skapar en grön närmiljö samt tillämpar ett ekologiskt
hållbart byggnadssätt
byggnader är resurssnåla och miljöanpassade med
en prioritering av låg energiförbrukning
-
-
-
-
-
-
byggnader utformas så att ny energiteknik (t ex
solfångare och solpaneler) är möjlig, att passiv
solvärme kan utnyttjas, att vindavkylning undviks,
att solljuset utnyttjas, att fuktskador undviks och
underhållsproblem minskar
el används inte för uppvärmning
utrymme för källsortering av avfall, inklusive förpackningar,
finns områdesvis/kvartersvis
vattensnåla installationer används
dagvattnet fördröjs/renas innan det når Mälaren
lokala avloppslösningar kan prövas i avgränsade
områden med bra förutsättningar
Planförslag - GÄDDEHOLM ÖP 60 25

26
GENOMFÖRANDEFRÅGOR
Utbyggnaden av Gäddeholm kommer att pågå under
lång tid. Bostadsefterfrågan och kostnadsutveckling är
svårt att förutse. Trender och boendeönskemål förändras
över tiden liksom vår uppfattning om bostadsmiljöer
och arbetspendling.
Enligt stadens strategiska plan ska byggandet av de
första femtio bostäderna påbörjas under 2006. Stor
vikt läggs vid tidig utbyggnad av ny väg till Gäddeholm
liksom tidig kollektivtrafik till den nya stadsdelen. I
projektbeskrivningen för Gäddeholm betonas vikten
av tidiga åtgärder för att öppna området för alla västeråsare
och visa på dess möjligheter till rekreation och
naturupplevelser.
Hur det formella genomförandet av exploateringen
ska gå till utreds i särskild ordning och kommer att bli
föremål för särskilt beslut.
Tidplan
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
etapp 1 – detaljplanearbete påbörjas hösten 2005,
byggstart hösten 2006
etapp 2 – detaljplanearbete påbörjas våren 2006,
byggstart våren 2007
tillfartsväg – detaljplanearbete påbörjas hösten
2005, väg klar hösten 2009
gång- och cykelväg till Björnövägen färdigställs
sommaren 2007
buss 2008
förskola 2008
skola 2009, planeringen bör påbörjas 2007
badplats vid Lerdalen iordningställs till sommaren
2007
marina vid Lerdalen iordningställs till våren 2008,
föregås av detaljplan och särskild miljöprövning
bron till Björnö är viktig men bedöms inte kunna
byggas förrän om 5-10 år.
ÖP 60 GÄDDEHOLM - Genomförandefrågor
Fideikommisset
De bevarandevärda kultur- och naturmiljöerna ska
säkerställas för framtiden. Hur bevarandet ska säkerställas
studeras vidare. Inriktningen är att ett kommunalt
kulturreservat bildas. Inom övriga delar av
området avser staden genom Geddeholms AB att efter
särskilt tillstånd av länsstyrelsen sälja ut markområden
som ska exploateras. Samtidigt prövas möjligheten att
få regeringens tillstånd att ändra bolagsordningen.
Exploateringsekonomi
Allmänt
Att bygga en ny stadsdel innebär mycket mer än att
enbart bygga bostäder och anläggningar avsedda för
dessa. Stora utbyggnader av en stad kräver med nödvändighet
att investeringar i övergripande infrastruktur
(vägar, skolor etc) görs och att sådana helt eller till del
bekostas av skattemedel. Detta har tillämpats vid tidigare
utbyggnader av Västerås och förutsätts även gälla
Gäddeholm.
Målsättningen för exploateringen av Gäddeholm är att
den ska bära de kostnader som uppkommer exklusive
vissa skattefinansierade delar.
Kostnader
De viktigaste kostnadsposterna, oavsett finansiering,
är:
-
-
-
-
-
-
-
vägar, gator och övriga gatuomläggningar
grönområden inklusive gång- och cykelvägar,
lekplatser mm
bad- och båtplatser, gång- och cykelvägar inom
strandområdet mm
utveckling av herrgårdsområdet
gång- och cykelbro till Björnö
markvärde
teknisk försörjning
- skolor, förskolor och andra anläggningar av allmän
karaktär
- planer, arkeologi och fastighetsbildning
-
administration och finansiella kostnader
Intäkter
Den huvudsakliga intäktskällan för bolaget/staden är
försäljning av byggbar mark. Markpriset kan komma
att variera både geografiskt inom området och över
tiden, eftersom det dröjer länge innan området är färdigbyggt.
Faktorer som styr prisnivån är bl a bolagets/
stadens kostnader i det aktuella området samt rådande
marknadsläge.
Finansiering
Den övergripande exploateringskalkylen pekar på
investeringar på totalt 1,2 miljarder kronor, exkl investeringar
i teknisk försörjning och skolor. Av dessa
uppskattas 25 % avse åtgärder av gemensam natur som
helt eller delvis ska skattefinansieras. De gemensamma
anläggningarna, som betjänar alla västeråsare, är vägar
till och från området, gång- och cykelbron till Björnö,
utveckling av herrgården med omgivningar, strandområdet
med badplats, gång- och cykelvägar, gästhamn
etc.
Kostnaderna för utbyggnad av teknisk försörjning,
såsom vatten och avlopp, fjärrvärme och elektricitet
finansieras via avgifter och belastar varken exploateringsprojektet
eller skattekollektivet.
Skolor, förskolor och liknande anläggningar av allmän
karaktär finansieras med skattemedel.
Slutsats
Den övergripande kalkyl som gjorts för Gäddeholmsexploateringen
visar att, om samma förutsättningar
för finansiering av övergripande infrastruktur som gällt
tidigare utbyggnadsområden i Västerås tillämpas, kommer
exploateringen att bära sina kostnader.

KONSEKVENSBEDÖMNING
Planens konsekvenser har bedömts utifrån de mål som
satts för planeringen av Gäddeholm. I bedömningen
redovisas planens måluppfyllelse och konsekvenser,
målens koppling mot de nationella miljömålen samt
alternativ till utbyggnad i Gäddeholm. Översiktsplanens
konsekvenser har beskrivits på en övergripande
nivå och får studeras mer i detalj i kommande detaljplanering.
Miljömål
Riksdagen har beslutat om 16 nationella miljömål som
beskriver kvalitén och tillståndet hos Sveriges miljö och
natur- och kulturresurser för att uppnå en miljömässig
hållbarhet. Anpassning av miljömålen har gjorts
på regional nivå av länsstyrelsen och på lokal nivå har
Den nya bebyggelsen ska öka Västerås attraktivitet
Mälarens vattenkvalitet ska bibehållas
Markanvändningen ska anpassas till, ta tillvara och hushålla med
markens kvaliteter
Mycket värdefulla områden för biologisk mångfald ska utvecklas och
bevaras
Byggnader ska vara resurssnåla och miljöanpassade med en låg energi-
förbrukning. El ska inte användas för uppvärmning.
Ett varierat bostadsutbud med olika upplåtelseformer och med inslag
av verksamheter ska ge förutsättningar för integration
Tillgängligheten till stranden ska värnas
God tillgänglighet för alla trafikantgrupper ska eftersträvas
Service ska finnas inom rimligt avstånd
Tillgängliga park- och naturområden av god kvalitet och med olika
funktion ska finnas
Trygga, säkra och trivsamma närmiljöer ska skapas
Attraktiva mötesplatser/samlingspunkter för gemenskap och kultur ska
skapas
Identitetsskapande byggnader, parker och andra natur- och kulturmiljöer
ska visas respekt och ges en än mer framträdande roll/betydelse
B
E
G
R
Ä
N
S
A
D
K
L
I
M
A
T
P
Å
V
E
R
K
A
N
F
R
I
S
K
L
U
F
T
Västerås stad upprättat ett Miljöprogram, 2005. Miljöprogrammet
är koncentrerat på ekologiskt hållbar
utveckling och har fyra fokusområden, klimatpåverkan,
natur- och kulturtillgångar, skadliga ämnen och
bebyggd miljö. I målen för planeringen av Gäddeholm
återkommer många av de mål/viljeinriktningar som
finns med i miljöprogrammet. Figuren nedan visar
kopplingen mellan översiktsplanens mål och de 13
nationella miljömål som har bäring på planeringen av
Gäddeholm.
Hållbar utveckling av staden
En hållbar utveckling av staden bygger på ett samspel
mellan ekonomiska, ekologiska, sociala och kulturella
aspekter. God fysisk planering är ett verktyg för att
MÅL FÖR PLANERINGEN AV GÄDDEHOLM NATIONELLA MILJÖMÅL
G
I
F
T
F
R
I
M
I
L
J
Ö
S
Ä
K
E
R
S
T
R
Å
L
M
I
L
J
Ö
B
A
R
A
N
A
T
U
R
L
I
G
F
Ö
R
S
U
R
N
I
N
G
I
N
G
E
N
Ö
V
E
R
G
Ö
D
N
I
N
G
L
E
V
A
N
D
E
S
J
Ö
A
R
O
C
H
V
A
T
T
E
N
D
R
A
G
G
R
U
N
D
V
A
T
T
E
N
A
V
G
O
D
K
V
A
L
I
T
E
T
M
Y
L
L
R
A
N
D
E
V
Å
T
M
A
R
K
E
R
L
E
V
A
N
D
E
S
K
O
G
A
R
E
T
T
R
I
K
T
O
D
L
I
N
G
S
L
A
N
D
S
K
A
P
G
O
D
B
E
B
Y
G
G
D
M
I
L
J
Ö
E
T
T
R
I
K
T
V
Ä
X
T
O
C
H
D
J
U
R
L
I
V
Ekologisk hållbarhet
Ekonomisk hållbarhet
Social hållbarhet
Kulturell hållbarhet
skapa ett hållbart samhälle. Målen för planeringen av
Gäddeholm har formulerats utifrån de riktlinjer som
översiktsplanen för utveckling av Västerås tätort anger
för de fyra hållbarhetsaspekterna. Utöver målen finns
ett kvalitetsprogram som lyfter fram de kvaliteter som
bör värnas eller eftersträvas när den nya stadsdelen
Gäddeholm tar form.
Måluppfyllelse
På en övergripande nivå skapar översiktsplanen förutsättningar
för att de uppsatta målen ska kunna uppfyllas.
Målet om integration kan på kort sikt vara svårt
att uppnå, då en stor del av efterfrågan på bostäder
väntas gälla småhus. Målet om service inom rimliga
avstånd kan också bli svårt att uppfylla, särskilt under
de första utbyggnadsåren, då det kan uppstå brist på
kommersiell service i området. I översiktsplanen finns
två centrumlägen planerade, men avståndet till Hälla
köpcentrum och utbyggnadstakten med ca 200 bostäder
per år gör att det dröjer innan befolkningsunderlaget
i Gäddeholm är tillräckligt stort för att bära en
butiksetablering. Målkonflikter finns mellan målen för
tillgänglighet och hänsyn till växt- och djurlivet, när det
gäller rekreationslandskapet och nya vägdragningar.
Konsekvensbedömning - GÄDDEHOLM ÖP 60 27

28
Konsekvensbeskrivning
Ekonomisk hållbarhet
Ekonomisk hållbarhet handlar om hushållning
med resurser men också om konkurrenskraft - att
kunna möta efterfrågan på attraktiva bostads-/
verksamhetsområden, goda kommunikationer och om
att skapa förutsättningar för sociala och kulturella
aktiviteter.
Mål
- den nya bebyggelsen ska öka Västerås attraktivitet.
Konsekvenser
Planen tillgodoser en del av den stora efterfrågan på
småhus som finns inom Västerås. Gäddeholmsområdet
har kvaliteter som närhet till Mälaren, rekreationsområden,
Trådarängarna och Björnö, och kulturlandskapet.
Det kuperade landskapet och herrgårdsmiljön
ger Gäddeholm en stark identitet. Dessa kvaliteter
tillsammans med en tidig utbyggd kollektivtrafik och
förskola/skola ger goda möjligheter för att skapa attraktiva
boendemiljöer.
Planen innebär stora investeringar för utbyggnad av
den tekniska infrastrukturen, vägar, vatten/avlopp, värmeförsörjning
och el. Förutom nybyggnation av vägar
måste förbättringar ske i anslutande befintliga vägnät
tex genom ombyggnader av korsningar, gångtunnlar,
bullerdämpande åtgärder mm.
För Gäddeholmsborna kommer transporter mellan
arbetsplatsen/staden och bostaden att bli en ekonomisk
faktor, då vardagslivet kan innebära att det
behövs två bilar/familj. En tidig utbyggnad av kollektivtrafiken
är viktig för att möjliggöra för andra persontransportlösningar.
Tillfartsvägen från Stockholmsvägen kommer att skapa
en barriäreffekt i landskapet och innebär att jordbruksmarken
splittras upp. Markbyten/köp måste ske för att
ÖP 60 GÄDDEHOLM - Konsekvensbedömning
motverka negativa konsekvenser av vägdragningarna
för jordbrukarna.
Ekologisk hållbarhet
Ekologisk hållbarhet handlar om att använda mark
och vatten på ett sätt som stärker naturens bärkraft,
skyddar vattnets kvalitet och utvecklar den biologiska
mångfalden.
Mål
- markanvändningen ska anpassas till, ta tillvara
-
-
-
och hushålla med markens kvaliteter.
mycket värdefulla områden för biologisk mångfald
ska utvecklas och bevaras.
Mälarens vattenkvalitet ska bibehållas.
byggnader ska vara resurssnåla och miljöanpassade
med en låg energiförbrukning. El ska inte
användas för uppvärmning.
Konsekvenser
Exploateringen innebär att skogsmark och mindre
områden med jordbruksmark inneslutna i skogslandskapet
tas i anspråk för bebyggelse. Områden med
höga värden för den biologiska mångfalden samt
större delen av strandzonen och jordbruksmarken
har undantagits från exploatering till förmån för
natur- och rekreationsmiljöer och betesmarker. Bebyggelsen
anpassas till naturförutsättningarna och följer
terrängen. Planen verkar för ett ekologiskt hållbart
byggande, där exempelvis tillvaratagande av sol- och
ljusförhållanden, klimatskydd och en grön närmiljö ska
eftersträvas.
Vid Fredriksdal finns en fd soptipp som använts fram
till 1970-talet. Här bör provtagning av lakvatten göras
för att utröna eventuellt läckage från tippen och därmed
behov av åtgärder. Andra områden där risken för
föroreningar ska klarläggas i den fortsatta planeringen
är tegelbruket (bränslehantering) och området vid tvätten
(trikloretylen som användes för blekning).
Jordbruket är den miljöpåverkande verksamhet som
finns inom området idag. Djurhållning i kombination
med bostadsbebyggelse kräver särskild hänsyn, främst
när det gäller allergier, men även gödsellukt och flugor
kan vara besvärande liksom transporterna och fläktljud.
I planen anges ett skyddsavstånd från djurstallar
till bostäder på 500 m. Beten kan dock ligga närmare
bebyggelsen.
Strandzonen –rekreations-/naturlandskap
Den biologiska mångfalden främjas i strandzonen
genom att igenvuxna stränder och vassområden öppnas
upp. Större sammanhängande gröna stråk bevaras

ner mot Mälaren. Stråken är värdefulla för rekreation
och som spridningskorridorer för växt- och djurlivet.
Planförslaget innebär att strandzonen görs tillgänglig
för boende i området och besökande. En ökad tillgänglighet
medför ett större nyttjande av området, vilket är
ett positivt inslag i Gäddeholm men kan också innebära
att naturmiljön utsätts för ett ökat slitage. Ett ökat
slitage kan innebära att växt- och djurlivet påverkas
negativt. Det är därför viktigt att hänsyn tas till naturmiljön
vid exploateringen och finns uttryckt i kvalitetsprogrammet.
De större vägarna till Gäddeholm ligger inte i direkt
konflikt med de värdefulla områdena för den biologiska
mångfalden men kommer som alla större vägar
innebära barriärer i landskapet för människan och djur-
och växtlivet.
Vatten
Vägen söder om flygfältet och promenadstråket längs
Hässlösundet utgör en risk för dricksvattenförsörjningen,
då vägen och stråket dras igenom det inre
skyddsområdet för Hässlö vattentäkt. Riskanalys och
förslag till åtgärder vid vattenskyddsområdet ska tas
fram för vägen söder om flygfältet.
Risken för att exploateringen ska påverka grundvattnet
bedöms inte som stor. I de områden som är planerade
för bebyggelse finns det inga större grundvattentillgångar
eller sprickzoner, undantag sprickzon norr om
Onsholmen.
Exploateringen får stora konsekvenser på vattendrag,
våtmarker samt den levnadsmiljö som dessa utgör, om
de naturliga vattenflödena inom området påverkas och
minskas. De hårdgjorda ytorna i bebyggelseområdena
kommer att medföra att andelen ytvatten ökar inom
området. Genom att lokalt omhänderta dagvattnen
kan befintliga bäckar, diken, dammar och våtmarker
användas som resurser i dagvattenhanteringen. Förorenat
dagvatten från hårdgjorda ytor, t ex gator, kan utan
rening påverka Mälarens vattenkvalitet negativt.
I planen finns sammanhängande gröna stråk och
grönområden intill befintliga vattendrag, kärr etc som
kan användas som resurser i dagvattenhanteringen.
Strategier för dagvattenhanteringen ska tas fram i den
fortsatta planeringen.
Trafik
Bebyggelsens avstånd till service, arbetsplatser och
kommunikationer gör att miljöbelastningarna från persontransporter
kommer att bli större än vid en bebyggelse
närmare staden. En tidig utbyggnad av kollektivtrafiken
samt utbyggnad av en gen gång- och cykelväg
är viktig för att minska trafikens miljöbelastning.
Miljökvalitetsnormer för utomhusluft finns för kvävedioxid,
kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly,
bensen och partiklar (PM10) enligt Miljöbalken 5:1.
Planen, med dess planmönster och läge vid Mälaren,
bedöms inte medföra att miljökvalitetsnormerna överskrids.
Fortsatt planering och byggnation skall utföras
på så vis att gällande miljökvalitetsnormer inte överskrids.
Social hållbarhet
Social hållbarhet handlar om att skapa förutsättningar
för att människors vardagsliv ska fungera, främja och
stimulera till aktiviteter och social samvaro. Tillgång
till arbete och bostad, närhet till skola och service är
viktiga förutsättningar.
Mål
- ett varierat bostadsutbud med olika upplåtelsefor-
-
-
-
-
-
mer och med inslag av verksamheter ska ge förutsättningar
för integration.
service ska finnas inom rimligt avstånd.
god tillgänglighet för alla trafikantgrupper ska
eftersträvas.
tillgängliga park- och naturområden av god kvalitet
och med olika funktioner ska finnas.
trygga, säkra och trivsamma närmiljöer ska skapas.
tillgängligheten till stranden ska värnas.
Konsekvenser
Planens och folkhälsoprogrammets mål om integration,
attraktiva mötesplatser och trygga boende/utemiljöer
uppfylls av planen.
Planen ger förutsättningar för ett varierat utbud av
bostäder, som kan passa olika typer av hushåll och män
och kvinnor i olika åldrar. Målet om integration kan
dock på kort sikt vara svårt att uppnå, då en stor del av
efterfrågan på bostäder väntas gälla småhus. Nybyggda
småhusområden får en relativt ung befolkningsstruktur
(jmf med Örtagården, där endast ca 14 % är 45 år och
äldre).
Nuvarande Gäddeholmsbors boendemiljö kommer att
förändras, från landsbygd till att integreras i tätorten
med mer folk, tätare bebyggelse, ökad trafik, närmare
till närservice, kollektivtrafik och skola.
Konsekvensbedömning - GÄDDEHOLM ÖP 60 29

30
Service och skola
I planen finns två centrumlägen, ett i norra delen och
ett vid den planerade idrottsplatsen. Ett av översiktsplanens
mål är service inom rimliga avstånd. Avståndet
till Hälla gör att någon omfattande handelsetablering
inte är trolig i området. Det kan också uppstå brist
på kommersiell service innan befolkningsunderlaget i
Gäddeholm blir tillräckligt stort.
Bebyggelsens avstånd till stadens utbud av service och
arbetsplatser innebär att restider kommer att ta upp en
stor del av Gäddeholmsbornas vardag. Män har idag
tillgång till bil i större utsträckning än kvinnor, vilket
innebär att det särskilt för kvinnor är viktigt med en väl
fungerande kollektivtrafik för att underlätta vardagen.
Busslinjernas dragning genom området är en avvägning
mellan korta gångavstånd till hållplats och korta restider.
Större delen av bebyggelseområdena ligger inom
400 m till gata som trafikeras av kollektivtrafik och
tillgängligheten bedöms därför som god.
Behovet av barnomsorg och skola är stort i områden
med en ung befolkning. Att tidigt bygga en skola i
området är viktigt dels för kvaliteten och tryggheten att
ha nära tillgång till skola och dels för att det råder brist
ÖP 60 GÄDDEHOLM - Konsekvensbedömning
på platser i årskurserna F-6 i närliggande skolor. För år
7-9 finns det viss kapacitet i de östra stadsdelarna, men
att använda den kapaciteten innebär att kommunens
tillgänglighetsmål inte klaras och att elever måste bussas
från Gäddeholm till dessa skolor.
Rekreation
Planen innehåller sammanhängande rekreationsstråk
både i skogsmark nära bebyggelseområdena och längs
strandzonen, samt genomgående stråk mellan dem.
Anordnade av rekreationsstråk och platser ger en
ökad tillgänglighet till strandnära miljöer som idag kan
upplevas otillgängliga eller privata. Endast en mindre
del av den planerade bebyggelsen ligger inom strandskyddsområdet
och dess läge bedöms inte skapa hinder
för tillgängligheten till strandzonen eller för det rörliga
friluftslivet.
Planen innebär att möjligheter till rekreation nära staden
ökar för västeråsaren. Bron över till Björnö binder
samman rekreationsmiljöerna inom planområdet med
Björnöns friluftsområde. Tillsammans bildar de ett
rekreationsområde med många upplevelser.
Det stora utbudet av rekreationsmöjligheter för de
boende i Gäddeholm och för västeråsaren kan vara
ett sätt att inspirera och stimulera människor till fysisk
aktivitet, såsom promenader, cykelturer, lek mm, vilket
är i enlighet med stadens viljeinriktningar i Folkhälsoprogrammet.
Trafik
Den planerade vägen söder om flygfältet skapar en
konflikt mellan målen om att utveckla rekreationsmiljöer
och tillskapa gena vägförbindelser mellan staden
och Gäddeholm. Vägen är en gen och upplevelsemässigt
nära förbindelse till staden. Den ökar tillgängligheten
till rekreationsområdet men har samtidigt en negativ
inverkan på de miljöer som planeras för natur- och
rekreationsändamål längs Hässlösundet.
För rekreationsmiljöer används 40 dB(A) som ett mått
på när människan upplever en tyst miljö och inte blir
störd av vägtrafikbuller. Bullerberäkningar visar att
inom ett område på ca 370 m kring vägen (med 1 m
hög bullervall/plank) kommer miljön att upplevas
som bullerstörd. Björnö bedöms dock inte nämnvärt
påverkas av trafikbullret. Området närmast flygplatsen
är redan idag bullerstört, men flygbullret är av annan
karaktär än vägtrafikbuller. Åtgärder måste vidtas vid
anläggandet av tillfartsvägen för att minska bullerstörningarna
i natur- och rekreationsmiljön.
Trafiken från Gäddeholm, via vägen söder om flygfältet,
kommer att sila genom de östra stadsdelarnas gator
och ge ett ökat trafikflöde längs framförallt Björnövägen.
Bullerdämpande åtgärder kan behövas för intilliggande
bostadsområden.
Längs tillfartsvägen från Stockholmsvägen ligger
endast några få bostadshus som kan komma att påverkas
av trafikbuller. Vägen ansluter till Stockholmsvägen
väster om Irsta, där det ökade trafikflödet på Stockholmsvägen
kan innebära ökade bullerstörningar för
intilliggande bostäder.
Inom Gäddeholm är gatorna genomgående och trafiken
kommer att sila igenom bebyggelseområdena.
För att skapa goda boendemiljöer är det viktigt att
gaturummet utformas så att hastigheterna hålls låga
och korsningspunkter får goda siktmöjligheter. Längs
huvudgator och andra gator med större trafikflöden
måste bulleraspekten finnas med i diskussionen om
utformningen av gaturummet och bostadsbebyggelsen.
Det är viktigt att vid utbyggnaden längs gator ha
i åtanke ett fullt utbyggt Gäddeholm och det framtida
trafikflödet. Planförslaget ger förutsättningar för en
gen och snabb anslutande vägdragning till Harkie/
Kärrbo.
Säkerhet och räddningsingripande
Det finns inga kända riskkällor inom planområdet
eller någon utanför som berör planområdet som kan
påverka människor eller miljön. Planområdet kan vid
olycka nås inom 15 minuter av räddningstjänsten och
följer därmed rekommenderad framkörningstid, se
”Handlingsprogram för räddningstjänsten”.

Kulturell hållbarhet
Kulturell hållbarhet handlar om respekt för kulturarvet
och kulturmiljön, möjligheter till upplevelser och
möten, bevara och utveckla platsers identitet och skönhet.
Mål
- attraktiva mötesplatser/samlingspunkter för
gemenskap och kultur ska skapas.
- identitetsskapande byggnader, parker och andra
natur- och kulturmiljöer ska visas respekt och ges
en än mer framträdande roll/betydelse.
Konsekvenser
Den nya stadsdelen med ca 5000 bostäder i en naturanpassad
planstruktur kommer att ge herrgårdslandskapet
en helt ny identitet och karaktär. Samspelet mellan
den byggda miljön och kulturlandskapet blir därför
viktigt när den nya stadsdelen växer fram. Hur den
bevarandevärda natur- och kulturmiljön med anknytning
till fideikommisset ska säkerställas får studeras
vidare i kommande planering.
Inom området har specifika platser och miljöer med
värden för gemenskap, upplevelser och kultur huvudsakligen
undantagits från exploateringen. Bebyggelsen
ligger på respektavstånd från herrgårdsmiljön. Vägnätet
planeras så att de äldre befintliga vägarnas karaktärer
bevaras.
En särskild inventering av den äldre torpbebyggelsen
och vägnätet ska genomföras som underlag för kommande
detaljplanearbete.
Skolor, idrottsanläggningar, allaktivitetshus, lekplatser,
bollplaner mm ger förutsättningar att uppfylla planens
mål om att mötesplatser ska finnas både ute och inne.
Alternativ till Gäddeholm
Ett realistiskt alternativ till Gäddeholm, dvs en likvärdig
exploatering med 5000 bostäder, finns inte.
Bostadsefterfrågan skulle delvis kunna tillgodoses
genom bostadsbyggande i Johannisbergsområdet och
Sätraområdet.
Översiktsplanen för Johannisbergsområdet
Genomförandet av översiktsplan för Johannisbergsområdet
har präglats av svårigheter kring markförvärv,
varför endast kommunägd mark har tagits med i nedanstående
beräkning. Den kommunägda marken ligger
i områdets norra del och inkluderar Lundby (ca 600
bostäder), Kanik-Lundby (ca 300 bostäder) och Örtagården
(ca 140 bostäder) samt Johannisbergsområdet
(ca 900 bostäder), sammanlagt ca 1900 bostäder. I
enlighet med översiktsplanen har bostäder byggts och
byggs i Barkaröby och Örtagården.
Översiktsplanen antogs 1993 och under årens lopp
har vissa förutsättningar förändrats. Hacksta verksamhetsområde
har utvecklats, Djuphamnen har behov
av större markytor, norr och väster om Johannisbergs
camping kommer en upptagningsplats för båtar samt
vinterförvaring för båtar att anordnas. De nya förutsättningarna
innebär att den planerade omfattningen
på bostadsbyggnationen inte längre är möjlig.
Bebyggelsen planeras som en trädgårdsstad i måttfull
skala med huvudsakligen bostäder och mycket grönska,
en bebyggelse positiv ur miljösynpunkt. Här finns
förutsättningar att skapa attraktiva bostadsmiljöer med
närhet till lättillgänglig och omväxlande natur. Värdefull
mark för växt- och djurlivet bevaras från bebyggelseexploatering.
Översiktsplanens konsekvenser för de ekologiska hållbarhetsaspekterna
gäller framförallt ianspråktagande av
brukad jordbruksmark, markens byggbarhet särskilt i
området vid Johannisbergs flygplats, påverkan på vattenkvaliten
i Mälaren och trafikens miljöbelastningar.
Ur ekonomisk hållbarhetsaspekt krävs stora investeringar
i utbyggnad av vägar och tekniska försörjningssystem.
Bostadsbyggnation i området innebär att
Johannisbergs flygplats måste flyttas. Inom området
behövs en tidig uppbyggnad av kollektivtrafik, vilket
även skulle kunna gagna befintliga bebyggelsegrupper
som t ex Örtagården, Ekbacken-Enhagen och Barkaröby.
Översiktsplanen för Sätraområdet
Översiktsplanen för Sätraområdet innehåller ca 1200
bostäder, varav ca 250 bostäder har byggts, 2000-2004,
i Hagaberg och Brottberga Hage. I översiktsplanen
planlades Norrleden, som byggdes ut i början på 1990talet.
En naturlig fortsättning på byggnationen i Sätraområdet
är att bygga på åkermarken söder om Norrleden,
vilken till stora delar är i privat ägo.
Viljeinriktningen i översiktsplanen för Sätraområdet är
att skapa en attraktiv stadsdel i kulturbygd med ekologisk
inriktning. I stadsdelen ska en blandning finnas av
bostäder, arbetsplatser och service. Stadsdelen ligger
förhållandevis centralt i staden, ca 5 km fågelvägen till
centrum.
Översiktsplanen innebär att brukad jordbruksmark
ianspråktas, men är i övrigt positiv ur ekologisk hållbarhetsaspekt.
Bebyggelseområdena har planlagts med
stor hänsyn till natur- och kulturvärden. Sammanhängande
gröna områden bevaras som spridningskorridorer
för växt- och djurlivet och rekreationsstråk. Svartådalen
bevaras som ett öppet landskap för jordbruk och
rekreation.
Planen innebär investeringar av gatunät inom bebyggelseområdena.
Redan gjorda investeringar i Norrleden
kan nyttjas fullt ut, då vägen utgör en stor del av det
övergripande vägnätet.
Närheten till Erikslunds externa köpcentrum gör att
etablering av kommersiell service i området inte är
särskilt trolig.
Konsekvensbedömning - GÄDDEHOLM ÖP 60 31

32
FÖRUTSÄTTNINGAR
Staden fortsätter att växa och för att möta den
bedömda befolkningsutvecklingen behövs det under
de närmaste tio åren upp mot 8 000 nya bostäder.
I översiktsplanen för utveckling av Västerås tätort,
ÖP54, som antogs av kommunfullmäktige i november
2004, föreslås en tredjedel av dessa bostäder lokaliseras
till nya bebyggelseområden utanför den nuvarande
stadsbebyggelsen. Gäddeholmsområdet har betecknats
som utredningsområde i översiktsplanen.
Fyra arkitektförslag
Under våren 2004 har fyra arkitektfirmor i så kallade
parallella uppdrag bidragit med idéer och visioner för
området. Uppdraget var att översiktligt illustrera och
beskriva en fysisk struktur för Gäddeholmsområdets
möjligheter att utvecklas till ett attraktivt område för
boende och rekreation för allmänheten. Utöver de allmänna
förutsättningarna i form av översiktliga natur-
och kulturmiljöinventeringar etc fick kontoren delvis
olika förutsättningar.
White Arkitekter AB skulle redovisa ”Herrgårdsmiljö”,
övervägande villabebyggelse i axlar och stråk och/eller
som mindre byar på landet. Tema arkitekters uppdrag
var ”Stadsdel”, blandad och relativt tät bebyggelse
med goda förutsättningar att kollektivtrafikförsörjas.
SWECO FFNS arkitekter AB och QPG AB–02 Landskap
AB hade ett ”fritt uppdrag”, att utifrån givna förutsättningar
illustrera en attraktiv boende- och rekreationsmiljö.
Samrådshandlingen innehöll två alternativa bebyggelseförslag.
”Alternativ 1” var SWECO FFNS förslag,
”Alternativ 2” var en syntes av förslagen samt de idéer
och ställningstaganden som kom fram i det fortsatta
projektarbetet. Den slutliga bearbetningen av planförslaget
redovisar endast ett förslag till bebyggelsestruktur.
ÖP 60 GÄDDEHOLM - Förutsättningar
Hässlösundet
Trådarängarna
Björnö
Mälaren
Ängvaktartorpet
Dybo
Sylta
Herrgården
Polhemsugnen
Skogsdal
Lugnet
Källåsen
Tomteboda
Adelsbo
Trastbo
Grindbo
Lerdalen
0 500 1 000 meter
Fågelsången
Notudden
Myrbo
Fatburen
Smedbacken
Björkbacken
Enbo
Kurbo
Fredriksdal
Skojarbacken
Byn
Hultet
Råmarbo
Malmen
Fåfängan
Onsholmen
Flitbo Ebbesta
Båtbygget Kasberget
Tystheten
Bjugghäll
Glasbacken
Lugnet
Tällbo
Källsta
Pilbo
Hagen
Vretbo
Dysterdal
Berga
Rosendal
Rabo
MarstaApalla
Borgen
Rönnbacken
Ekevitorp
Persbo
Skillnaden

Områdets läge och avgränsning
Gäddeholmsområdet ligger öster om Västerås flygplats
och sträcker sig ungefär 6 km söderut längs Mälarstranden.
Avståndet till Västerås centrum är ca 9 km
fågelvägen. Tillfarten till området sker idag från norr
via ”gamla Stockholmsvägen” och bilvägen är det ca
14 km till Gäddeholms gård.
Ungefär 5 km norr om Gäddeholm ligger samhället
Irsta med ca 2500 invånare. Söder om planområdet
finns flera fritidshusområden - Fröholmen, Harkie,
Lybeck, Råstock m fl - där intresset för året-runtboende
ökar.
Väster om Gäddeholm ligger Björnö, som är stadens
viktigaste friluftsområde med ett stort antal besökare
året runt. Björnö är naturreservat.
Landskapet
Gäddeholmsområdet ingår i det rika odlingslandskap
som är karaktäristiskt för Mälardalen. Här präglas landskapet
av storgodsdrift med stora sammanhängande
åkersystem och parker med ädellövträd kring bebyggelsen.
Markerna är bördiga.
Det flacka landskapet mot Mälaren begränsas i väster
av Badelundaåsen och i öster av en ca 30 m hög bergs-
Landskap
platå, delvis klädd med hällmarkstallskog. På berget
mot Mälaren ligger en fornborg, Dybo borg. Skogsområdena
är delvis mycket blockiga.
Runt herrgården och i dalstråken åt öster och söder
finns rester av mer småskaligt odlingslandskap med
lång kontinuitet som idag delvis är igenväxande. Vissa
tidigare ängs- och hagmarker är idag skogsklädda.
Nordost om Gäddeholm vidtar ett småbrutet, till stora
delar betat, landskap mycket rikt på fornlämningar.
Fyra landskapskaraktärer kan urskiljas:
-
-
-
stora sammanhängande odlings- och betesmarker
småbrutna odlings- och betesmarker med stor
andel lövträd
högt belägna, kuperade områden och åsen med
främst barrskog. Ofta lövträd mot de öppna markerna.
- Mälaren med till stora delar flacka, vassbevuxna
stränder. Björnö och mindre partier på Gäddeholmssidan
med hällar etc mot vattnet
Jordbruket
Idag drivs lantbruket på Gäddeholm av en arrendator
och inriktningen är ekologisk, KRAV-godkänd mjölkproduktion.
På gården finns ca 260 mjölkkor och 240
ungdjur.
En fungerande mjölkproduktion, som bedrivs ekologiskt,
kräver relativt stort arealunderlag både när det
gäller betesmark och åkermark. De stora arealbehoven
klarar nuvarande arrendator genom sambruk med
andra gårdar.
Djurhållning i kombination med bostadsbebyggelse
kräver särskild hänsyn, främst när det gäller allergier,
men även gödsellukt och flugor kan vara besvärande
liksom transporterna. Ett skyddsavstånd från djurstallar
till bostäder bör vara 500 m. Till beten kan ett kortare
avstånd accepteras.
Befintlig bebyggelse
Förutom herrgården med sina ekonomibyggnader och
bostäder finns ett 40-tal fritidshus, främst i området
söder om herrgården. Under senare år har dessa, liksom
flera torp, avstyckats från stamfastigheten. Flera
av dem används som året-runt-bostäder. På senare år
har även nya hus uppförts. Vid Trådarön finns en liten
grupp fritidshus, som omfattas av områdesbestämmelser
som begränsar den sammanlagda bruksarean/tomt
till 95 kvm (varav huvudbyggnad 65 kvm) med hänsyn
Förutsättningar - GÄDDEHOLM ÖP 60 33

34
till att bebyggelsen ligger inom flygbullerzonen. Även
söder om området finns fritidsbebyggelse som nyttjar
befintligt vägnät genom Gäddeholm.
Kulturmiljö
En närmare beskrivning av kulturmiljövärden finns i
rapporten Gäddeholm – Natur- och kulturmiljövärden,
Västerås stad 2003-12-15. Länsmuseet har gjort
en arkeologisk utredning för den del av området som
inledningsvis bedömdes bli aktuellt för bebyggelse och
där fornlämningar kunde förväntas. En särskild kulturhistorisk
analys av Gäddeholms gods historia har gjorts
(Gäddeholm – en kulturhistorisk utredning, Terra
Firma/Christoffer Zetterberg 2004).
De järnålderslämningar som påträffats ligger framför
allt grupperade kring betesmarken öster om herrgården
och utmed dalgången mot sydost. Dybo borg kontrollerade
infarten till Anundshögsområdet. I nordost,
främst utanför planområdet, finns en mycket rik fornlämningsmiljö
som speglar bronsålderns och den tidiga
järnålderns landskapsutnyttjande och är ett riksintresse.
Markanvändningen runt Gäddeholms gods har medeltida
anor. När säteriet bildades genom en rad jordbyten
på slutet av 1500-talet avhystes granngårdarna/byarna
Sylta, Håbacka och Vassbo. Lämningar efter dessa
byar finns kvar och t ex på Vassbo gamla tomt kan 3-4
Kulturmiljö
Kulturmiljö
Arkeologiska lämningar,
!( ej utrett i detalj
!( Värdefull bebyggelse
!( !( !( !( Allé
Arkeologi, riskområde
Karaktärsbildande ädellövskogsridå
Stenmur
ÖP 60 GÄDDEHOLM - Förutsättningar
(Gäddeholm - Natur och kulturmiljövärden,
Västerås stad, 2003-12-15)
Björnö
!(!(!(!(
Trådarängarna
Hässlösundet
Mälaren
0 500 1 000 meter
!(
!(
Dybo borg
!(
!( !( !(
Lerdalen
!(
!( !(!( !(
!( !(
!( !(
!(
!(
Herrgården
!(
Vretbo
!( !( !(
!( !( !(
!(
!(
!( !(
!(
!(
!( !( !(
Dyudden
!(
!(
!(!(
!( !(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!( !(
!(
Limsta
!(
!( !(
!(
!(
!(
!(
!( !(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!( !(
!(!(
!(
!(
!(
!(
!(!(!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
Vretbo
!(
!(!(
!(
!(
!(
Rosendal
!(!(!(
!(
!(
!(
!( !(
!(
!(
!(

Gäddeholms gods, flygbild från 1920-talet.
Fotograf J.P. Trolle
husgrunder med spisrösen skönjas. De åker- och ängsgärden
som ingick i dessa byar införlivades med Gäddeholms
inägor.
Herrgården är ett signum för hela området, med sina
ekonomibyggnader och bostäder för gårdsfolket, sin
ståtliga korsallé, omgiven av parkanläggningar, betesmarker
och odlade marker. I lite mer perifera lägen
finns torp med en ofta lång historia som arrendegårdar.
I norr finns grupper med torp på Glasbacken och vid
Tomteboda. Sydost om gården finns Råmarbo, Onsholmen
och Malmen. De två första är kända åtminstone
från 1600-talet. En byggnadstyp som är speciell
för Gäddeholm är de små korsvirkesbyggnader som
finns i de flesta husgrupper. De har använts som bodar
eller för andra enkla ändamål.
Under 1700-talets första hälft utvidgades säteriet åt
norr och nordost. En industriproduktion med tegeltillverkning
startades redan på 1600-talet. Den s.k.
Polhemsugnen finns fortfarande kvar och är ett unikt
exempel på 1700-talets industriella teknik. Här har
också funnits mejeri, smedja, såg och en kvarn som
också fungerat som tvätteri. Såväl i anslutning till tegelbruket
som till smedjan fanns arbetarbostäder, av vilka
många fortfarande finns kvar.
Fideikommisset
Godset med anor från 1500-talet blev fideikommiss
under 1730-talet. Det storskaliga odlingslandskapet har
brukats och betats på liknande sätt i över 400 år.
Geddeholms AB bildades efter tillstånd från regeringen
1976 enligt reglerna i lagen (1963:583) om
avveckling av fideikommiss. Tillståndet grundade sig på
att bolagsbildningen innebar en fördelaktig lösning för
bevarande av befintliga kulturvärden. Vid lagens tillkomst
ansågs risken för skingring av viktiga kultur- och
naturvärden som ett allvarligt problem och möjligheten
att tillskjuta fideikommissegendomen vid aktiebolagsbildning
tillskapades bl.a. för att hindra egendomens
upplösning.
Av bolagsordningen framgår att:
-
-
-
bolagets ändamål är att äga och förvalta denna
egendom jämte annan lös och fast egendom samt
att driva jordbruk och skogsbruk jämte därmed
förenlig verksamhet.
bolaget tillhörig fast egendom må icke överlåtas
eller intecknas utan tillstånd av länsstyrelsen i
Västmanlands län. (Detta har hittills skett för mindre
avstyckningar.)
bolagets ägare har ej frihet att ändra bolagsordningen.
För så skall kunna ske måste regeringen
lämna sitt medgivande.
Länsstyrelsen skriver i PM daterat den 9 oktober 2002
”Avstyckning av den storleksordning det nu kan bli
fråga om (”ny stadsdel”) innebär typiskt sett att egendom
skingras och att det finns risk för att viktiga natur-
och kulturvärden inte längre kan bevaras. Egendomen
är emellertid omfattande och av betydelse är därför att
det klargörs vilka områden av egendomen som avses
försäljas. Avstyckningarna behöver inte nödvändigtvis
innebära intrång i eller en förstörelse av skyddsvärda
kultur- och naturvärden. Ett ställningstagande till om
medgivande till försäljning av den fasta egendomen
(avstyckningar) kan lämnas måste därför föregås av en
inventering eller beskrivning av de kultur- och naturvärden
som finns inom området samt en avvägning av
dessa intressen gentemot exploateringsintresset. Denna
beskrivning och intresseavvägning görs lämpligen inom
ramen för en planprocess enligt PBL.”
Staden har som ett led i detta arbete gjort en kulturhistorisk
inventering, som belyser fideikommissets härkomst
och utveckling. Markanvändningen finns dokumenterad
från slutet av 1600-talet. Kartorna visar att
landskapsutnyttjandet varit relativt konstant fram till
våra dagar. Kartan från 1683 visar ett öppet odlingslandskap
kring Gäddeholms herrgård. De öppna markerna
lades ihop till en sammanhållen äga redan 1596.
Den bild som kartan visar kan fortfarande spåras i
landskapet, då merparten av de marker som anges som
gärde eller ängsmarker fortfarande är öppna. Igenväxta
marker finns i den södra och i den östra delen av kartbilden.
Karta från 1683 mot bakgrund av
ekonomisk karta från 1961
Förutsättningar - GÄDDEHOLM ÖP 60 35

36
Kartan från 1720-talet visar Gäddeholms gods ägor
och kan ha använts som ett dokument i samband
med fideikommissbildningen på 1730-talet. Den visar
samma öppna landskap kring gården. När kartan jämförs
med dagens landskapsbild kan merparten av detaljerna
i öst återfinnas. Även norr om gården kan många
av de detaljer som redovisas spåras idag.
ÖP 60 GÄDDEHOLM - Förutsättningar
Gäddeholms herrgård - 1720-talet
Naturmiljö
Gäddeholmsområdet ingår i det rika odlingslandskapet
som är karaktäristiskt för Mälardalen. Landskapet präglas
av storgodsdrift med stora sammanhängande åkersystem
och parker med ädellövträd kring bebyggelsen.
Markerna är bördiga.
En särskild naturinventering har gjorts (Calluna AB:
Naturinventering i samband med ÖP för Gäddeholm
med omgivningar, Västerås 2004). De högsta naturvärdena
inom Gäddeholm är knutna till de ädellövskogsmiljöer
som finns koncentrerade i den nordvästra delen
av området. Mycket höga värden finns också utmed
Mälarstranden i form av betade strandängar.
Kartan redovisar områden med mycket stora naturvärden,
högsta klass, i rött. Dessa utgörs av hela miljöer
som i nuvarande tillstånd har höga naturvärden och är
relativt opåverkade. Här är sannolikheten att finna rödlistade
(hotade) arter stor. Områden med stora naturvärden,
mellanklass, redovisas i gult och har många
naturvärden men är inte opåverkade av t ex skogsbruk
eller gödsling, utan naturvärdena finns fläckvis. Inom
områden markerade med grönt, lägsta klass, finns
enstaka naturvärden men förutsättningar för att snabbt
skapa högre naturvärden finns.
Skogsmarken i området präglas starkt av skogsbruk
och stora delar av skogen på höjden i norra delen av
området är avverkade. Andelen barrskog är stor, men
det finns mycket få barrskogsmiljöer med höga naturvärden,
främst på grund av att så stora delar är hygge
eller ungskog. Barrskogar bidrar med variation och har
stor betydelse som bärare av biologisk mångfald. Stor
hänsyn bör därför tas till områden med äldre barrskog.
I fastighetens sydvästra del finns en koncentration av
strandnära sumpskogar. De utgör ett mycket värdefullt
inslag i naturmiljö.
Betesmarker, f d åkermarker och strandängar finns
längs Mälaren. Det finns endast ett hagmarksområde,
beläget öster om herrgården, som bedöms värdefullt
för flora och fauna.
En större sammanhängande strandäng finns längs med
Mälarstranden i nordväst. Strandängar som betas under
lång tid hyser ofta en speciell flora, som präglas av
betesdjuren. Öppna, trädlösa, intensivt betade marker
i anslutning till vatten har också stora värden för fågellivet.
Strandängens värde är starkt förknippat med att
området betas intensivt. Alla typer av exploatering som
försvårar djurhållningen är ett hot mot strandängens
naturvärden.
Rekreation
Gäddeholmsområdet erbjuder stora möjligheter till
rekreation för västeråsarna men har hittills varit outnyttjat.
Områdets läge vid Mälaren och nära Björnö,
Västerås populäraste friluftsområde, ger stora utvecklingsmöjligheter
i samband med att nya vägförbindelser
skapas.
I projektbeskrivningen för Gäddeholm sägs att ”Så
tidigt som möjligt under planarbetet ska man identifiera
konkreta åtgärder som, utan att störa intentionerna
i den kommande planen, kan genomföras snabbt
i syfte att öppna området för alla västeråsare och visa
på dess möjligheter till rekreation och naturupplevelser.
Det kan röra sig om cykelvägar, P-platser, spänger i

Björnö
Hässlösundet
Trådarängarna
Mälaren
Lerdalen
0 500 1 000 meter
Dybo borg
Herrgården
Dyudden
Limsta
Vretbo
vassområdena, tidiga åtgärder för båthamn (bygga pir,
gästbrygga), röja promenadstigar, märka upp leder och
vägar o.s.v.”
I området finns flera skilda karaktärer som sammantaget
ger möjligheter till rika och varierade upplevelser.
Herrgårdsmiljön erbjuder kulturhistoriska och estetiska
värden och i det kringliggande öppna odlingslandskapet
med betesdjur utgör landskapsbilden och utblickarna
rekreationsvärden. Strandlinjen erbjuder möjligheter
att utveckla promenadstigar längs stranden och
bad- och båtliv och även Hässlösundet är attraktivt för
Naturinventering
Mycket stora naturvärden
Ädellövskog
Barrskog
Strandskog
Sumpskog
Stora naturvärden
Ädellövskog
Strandskog
Sumpskog
Strandäng
Betesmark
Naturvärden
Ädellövskog
Strandskog
Sumpskog
Strandäng
Mosse/kärr
Gräsmark
Å-/bäckmiljö
â â â Allé
Limsta
Förutsättningar - GÄDDEHOLM ÖP 60 37

38
friluftsliv. Sportaktiviteter som redan idag förekommer
i Hässlösundet är rodd, kanoting och vintertid skridskoåkning,
skidåkning och promenader. Stranden norr
om herrgården utgörs av betade strandängar med höga
natur- och friluftsvärden, framför allt ett rikt fågelliv.
Skogsområdena är till stora delar hygge men äldre, lätttorienterade
partier finns som ger goda möjligheter
till varierade strövstigar. I branten mot det storskaliga
odlingslandskapet finns utblickar mot vatten och
odlingslandskap men också spännande specifika upplevelser
som gamla lövskogspartier med en rik flora,
fornborg, rasbrant med block etc.
De högsta värdena för rekreation och friluftsliv finns i
en 1,5 km bred zon längs Mälarens strandlinje.
Strandutredning
Möjligheterna att anlägga bad- och båtplatser är
begränsade både med hänsyn till vattendjup och bottenförhållanden
och till att stranden redan är ianspråktagen
för bebyggelse. En särskild strandutredning har
gjorts för att identifiera möjliga hamn- och badplatslägen
inom området. Vid Lerdalen är inseglingsdjupet
tillräckligt för att anlägga en marina. För anläggande av
bad krävs vassröjning och utläggande av sand.
Strandskydd
För Mälaren gäller strandskydd intill 300 meter både
på land och ut i vattnet. Syftet med strandskyddet är
att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv
och att bevara goda livsvillkor för djur och växter.
Översvämningsrisk
Då området närmast Mälaren är mycket låglänt finns
risk för översvämning vid höga vattenstånd. Enligt
översiktsplanen för Västerås tätort ska 1,5 meter över
normalt vattenstånd betraktas som gränsen för översvämningsrisk.
I första hand är det strandängarna i
norr som drabbas vid så höga vattennivåer, men även
de låglänta partierna söder om Lerdalen och innanför
Dyudden. Hänsyn tas till detta i den fortsatta planeringen.
ÖP 60 GÄDDEHOLM - Förutsättningar
Miljöpåverkande verksamheter
Ett flertal miljöpåverkande verksamheter har bedrivits
på Gäddeholm. En kartläggning gjordes under 2003 av
WSP Environmental. Kartläggningen ger en översiktlig
bild över områden där det finns risk för föroreningar.
Här pekas en soptipp, som använts fram till 1970-talet,
samt tegelbruk och tvätteri ut, vilka kräver hänsyn i
kommande planering.
Jordbruket är den miljöpåverkande verksamhet som
finns inom området idag.
Flygtrafik
Gäddeholmsområdet bedöms inte bli bullerstört av
trafikflyget vid Västerås Flygplats. Ett bearbetat förslag
till avgränsning av bullerzonen kring Västerås flygplats
har tagits fram under november 2005 och kommunstyrelsen
har den 8 december 2005 föreslagit att kommunfullmäktige
fastställer den nya flygbullerzonen för
tillämpning i den kommunala planeringen. 1 På kartan
redovisas förslaget till ny bullerzon liksom de höjdbegränsningar
som gäller kring flygplatsen (se även Riksintressen).
1 Flygbullerzon fastställd av kommunfullmäktige, Västerås
stad, 2006-02-02.
Vad gäller flyg med mindre flygplan, s.k. VFR-flyg
(skolflyg och allmänflyg), finns ingen på motsvarande
sätt definierad bullerzon och inte heller tydligt angivna
flygvägar. VFR-planen bullrar inte i teknisk mening
(mätt i decibel) i samma omfattning som trafikplanen.
Även VFR-flyg har dock restriktioner. I princip flyger
man på något av följande sätt:
-
-
-
-
start i banans förlängning norr- eller söderut.
Utgör inget bullerproblem.
övning i s.k. trafikvarv, d.v.s. upprepade starter/
landningar med mellanliggande flygning tätt intill
banan. Utgör inget bullerproblem.
inflygning för landning via någon av två inpasseringspunkter,
en vid Björksta i norr och en vid
Frösåkers golfbana i söder. Vid inpassering från
den södra punkten flyger man över Gäddeholm,
och bullerstörning kan uppstå under kort tid.
omdirigering av flygplan som övar i trafikvarv eller
av annan anledning finns i flygplatsens närhet sker
när trafikplan ska starta/landa. Omdirigeringen
sker till ett väntläge norr om Kärrbo kyrka. När
detta sker och när flygplanen återvänder uppstår
bullerstörningar inom Gäddeholm.
Klagomål och synpunkter på buller från VFR-flyg har
funnits länge och även framförts i samband med planeringen
av Gäddeholmsområdet. En dom i miljödomstolen
under 2005 begränsar omfattningen av skolflyget
i förhållande till dagens läge. Västerås Flygplats
kommer därför att under 2005-06 söka få till stånd
en ändring i det villkor i verksamhetstillståndet som
begränsar skolflygrörelserna till 15000 st/år.
Bullret från VFR-flyget bedöms inte utgöra en så allvarlig
miljöstörning att det äventyrar översiktsplaneringen
för bostäder på Gäddeholm. VFR-flyg är, och
kan ännu mer bli, en faktor som måste hanteras när
Gäddeholm omvandlas till en stadsdel med flera tusen
boende. De problem som finns eller kan uppstå är inte
möjliga att lösa i översiktsplanen. De måste hanteras i
annan ordning, och består sannolikt av ett antal åtgär-

Björnövägen
E18
+ 54,9
0 500 1 000 meter
Hässlövä gen
+ 54,9
Björnö
Mälaren
Stockholmsvägen
Västerås
flygplats
+ 54,9
Förslag till flygbullerzon och de höjdbegränsade
områden som gäller kring flygplatsen
der som t.ex. bättre efterlevnad av anvisade flygvägar,
ändring av tillåtna flygvägar och bullerdämpande åtgärder
på flygplanen.
Översiktlig utredning för Harkie-Kärrbo med
omgivningar
Söder om planområdet finns flera fritidshusområden.
Fröholmen med ett femtiotal fastigheter har sin tillfart
via Gäddeholm. Söder därom, men med sin nuvarande
tillfart via Frösåker, finns Råstock, Lybeck, Harkie m fl
områden med sammanlagt över 400 fastigheter. Fritidshusområdena
har en ökande andel året-runt-boende,
vilket ställer andra krav på vatten- och avloppshantering,
service, vägnät mm. Byggnadsnämnden har gett
stadsbyggnadskontoret i uppdrag att utreda förutsättningarna
för att ändra gällande detaljplaner inom
området för att tillåta större byggrätter liksom att
utreda förutsättningarna för ytterligare exploatering
Irsta
+ 54,9
+ 154,9
i anslutning till befintliga områden. Utredningen ska
belysa förutsättningar som vägar till och inom områdena,
möjligheterna att lösa vatten- och avloppsfrågan,
kommunal service mm.
Bostadsefterfrågan i Västerås
Att i detalj förutsäga hur det framtida boendet på Gäddeholm
kommer att utvecklas är naturligtvis svårt.
Bostadspolitik och individuella prioriteringar/preferenser
kan utvecklas på olika sätt. Grunden i bostadsefterfrågan
bygger på den befolkningsutveckling och åldersstruktur
som vi har. Enligt gällande prognos kommer
ungdomshushåll (20-24 år), hushåll i ålder 35-44 år och
55+ att öka betydligt och påverka bostadsmarknaden
framöver.
Andelen 55+ ökar kraftigt. Många efterfrågar exklusiva
bostäder i attraktiva centrala, sjönära lägen. Detta
avspeglar sig tydligt i den nybyggnation som pågår i
Centrala Mälarstranden samt i förtätningar. Ungdomarna
kommer troligen att efterfråga små centrala
lägenheter. Genom nybyggnation av exklusiva stora
bostäder i attraktiva sjönära lägen skapas långa ”flyttkedjor”.
Det frigör billiga bostäder för ungdomar och
barnfamiljer. En stor del av behovet tillgodoses därmed
i det befintliga bostadsbeståndet genom att nyproduktionen
möjliggör omflyttningar så att hushållen kan
anpassa sitt boende.
Utvecklingen av priserna på småhusmarknaden indikerar
hur efterfrågan utvecklats. Under 2003 bytte 500-
600 småhus ägare i Västerås och det färdigställdes 125
småhus. Nyanmälningar i tomt- och småhuskön ökar,
vilket talar för att efterfrågan på småhus även i fortsättningen
kommer att vara hög. Brist på byggbar mark
för småhus i attraktiva lägen kan leda till att efterfrågan
i stället riktas mot grannkommunerna med utflyttning
som följd. Byggandet av bostäder på Gäddeholm är
således angeläget ur bostadsförsörjningssynpunkt.
Efterfrågan torde åtminstone inledningsvis vara störst
för småhus/markbostäder.
Omvärldsförutsättningar
Gäddeholmsområdet har möjligheter att bidra till
Stockholm-Mälarregionens utveckling, genom att
erbjuda ett mycket attraktivt boende, där närheten till
en stor stad kan kombineras med ett ”lantligt” boende
med höga kvaliteter t ex natur, vatten, kultur m m. En
förutsättning är dock att vägarna till och från området
uppgraderas betydligt, både i riktning mot Västerås
och i riktning österut mot Enköping, Stockholm och
Uppsala.
Stockholm-Mälarregionen
I den industrialiserade världen och även inom EU
växer betydelsen av den regionala nivån. Denna utveckling
har pågått under relativt många år och nationalstatens
betydelse minskar i termer av människors förhållningssätt
till utbildning, handel och näringslivsfrågor.
Generellt sätt ökar betydelsen av de funktionella
regionerna, särskilt gäller detta de regioner som finns i
anslutning till huvudstadsregioner.
Stockholm-Mälarregionen kan sägas vara den starkaste
funktionella regionen i Sverige bl a mot bakgrund av
att huvudstadsfunktionen i sig är drivande för den
regionala utvecklingen.
Förutsättningar - GÄDDEHOLM ÖP 60 39

40
Regionen svarar idag för ca 35 % av Sveriges befolkning
och ca 40 % av bruttonationalprodukten. Av Sveriges
tillväxt för de kommande 15 – 25 åren beräknas
mer än 50 % komma från Stockholm-Mälarregionen.
Befolkningsökningen under de senaste 25 åren har
varit tre gånger snabbare i regionen jämfört med
Sverige som helhet. Den bedömda befolkningstillväxten
beräknas till ca 0,7 – 0,9 % per år i regionen, där
de stora städerna svarar för merparten. Detta innebär
att befolkningen kommer att öka med ca 600.000
– 800.000 innevånare fram till år 2030.
Bostadsmarknaden
Ovan nämnda tillväxt i regionen betyder att det behöver
byggas ca 20 000 bostäder per år, framförallt inom
arbetsmarknadsregionen Stockholm-Uppsala, men
även i de större städerna som Västerås, Eskilstuna och
Södertälje finns ett behov av nyproduktion av bostäder.
Planeringstakten är för närvarande ca 12 000 – 14 000
bostäder per år varför en bostadsbrist kan befaras uppstå.
Detta betyder i sin tur att näringslivsutvecklingen
kan komma att hämmas i regionen.
Trafik
En förutsättning för utvecklingen av den funktionella
regionen är uppbyggnaden och utvecklingen av den
nationella, regionala och lokala infrastrukturen. I de
starka regionerna väljer människor i allt högre grad att
flytta till sitt boende och inte till sin arbetsplats.
Trots ett väl utbyggt kollektivtrafiksystem sker merparten
av alla person- och godstransporter på väg. Genom
att de större städerna växer ökar behoven av investeringar
i det lokala trafiksystemet för att möta behoven
hos människorna, både för arbets- och fritidsresande.
Detta lokala trafiksystem måste även anpassas till de
regionala och nationella systemen, då regionrörligheten
förväntas öka kraftigt inom de närmaste 15 – 25 åren.
ÖP 60 GÄDDEHOLM - Förutsättningar
RIKSINTRESSEN
Västerås flygplats är av riksintresse för luftfarten. Det
innebär att hänsyn ska tas såväl till risken för bullerstörningar
som begränsningar i tillåtna byggnadshöjder.
Förslag till ny bullerzon kring Västerås flygplats liksom
de höjdbegränsningar som gäller kring flygplatsen
redovisas på karta i stycket ”Flygtrafik”. Gäddeholm
bedöms inte bli bullerstört enligt de nya bullerutbredningskurvorna.
De höjdbegränsningar som finns
bedöms med hänsyn till höjdförhållandena endast ha
betydelse inom den norra delen av området. Tillåten
maxhöjd är +51,4 m angivet i höjd över havet (höjdsystem
RH70) vilket motsvarar +54,8 m i Västerås
höjdsystem. Markens högsta höjd inom området är ca
+40 m (RH70). Gällande höjdbegränsningar beaktas
vid kommande detaljplanering.
I miljöbalken utpekas några områden i landet där turismens
och det rörliga friluftslivets intressen ska prioriteras
särskilt. ”Mälaren med öar och strandområden” är
ett sådant område. Den avgränsning av ”Mälaren med
öar och strandområden” som gjorts i den kommuntäckande
översiktsplanen innebär att det huvudsakligen
är de områden som utpekats som de mest värdefulla
ur natur- och kulturmiljösynpunkt som berörs. Riksintresset
utgör inte hinder för utveckling av befintliga
tätorter.
I nordöstra delen av området berörs ett område av
riksintresse för kulturmiljövård. Riksintresseområdet
utgör en fornlämningsmiljö som speglar bronsålderns
och den tidiga järnålderns landskapsutnyttjande.
Den norra delen av planområdet ligger inom område
av riksintresse för totalförsvaret, varför samråd ska ske
med försvarsmakten såväl i planärenden som i ärenden
som rör master och höga byggnader, dragning av väg
samt åtgärder som kan påverka flygning på låg höjd.
Mälaren är av riksintresse för yrkesfisket. Viktigast för
fisket är fortsatt god vattenkvalitet.

Björnövägen
E18
0 500 1 000 meter
Häss lövägen
Björnö
Mälaren
Stockholmsvägen
Västerås
flygplats
Irsta
Riksintressen
2
Förslag till flygbullerzon
Mälaren med öar och strandområden
Kulturmiljövård
Totalförsvar
Planområde
2 Flygbullerzon fastställd av kommunfullmäktige,
Västerås stad, 2006-02-02.
Förutsättningar - GÄDDEHOLM ÖP 60 41

42
PLANERINGSUNDERLAG
UTREDNINGAR OCH RAPPORTER
Gäddeholmsområdet, Arkeologisk utredning delområde,
etapp 1,Västmanlands Läns museum, Kulturmiljöavdelningen,
Rapport A 2003:A60, Kaisu Anttila
Gäddeholm - En kulturhistorisk utredning, Terra
Firma/Christoffer Zetterberg 2004-11-19
Naturinventering i samband med ÖP för Gäddeholm
med omgivningar, Västerås 2004,Calluna AB
Kartläggning av miljöpåverkande verksamheter –
Geddeholm, WSP 2003-01-24
Länsstyrelsens PM 2002-10-09 ang fideikommissfrågan
Fyra arkitektförslag - parallella uppdrag 2004-04-23
(White arkitekter AB, Tema arkitekter, SWECO FFNS
arkitekter AB och QPG AB-02 Landskap AB)
Utredning för en gång- och cykelbro mellan Gäddeholm
och Björnön; WSP 2005-05-24
Utredningar Västerås Stad:
Förslag till ny bullerzon runt Västerås flygplats,
beslutsunderlag nov 2005
Gäddeholm - Natur och kulturmiljövärden,
Västerås stad 2003-12-15
Gäddeholm, befolkningsprognos och förskole- och
skolbehov, barn- och ungdomsnämndens och utbildningsnämndens
stab 2004-11-22
Bedömning av bostadsefterfrågan Västerås-Gäddeholm,
fastighetskontoret 2004-01-07
Strandskyddet, stadsbyggnadskontoret 2003-10-17
Försörjningssystem (vatten och avlopp, värme, elnät
och bredband) för Gäddeholm, Rapport arbetsgruppen
för teknisk försörjning, november 2003
ÖP 60 GÄDDEHOLM - Planeringsunderlag
Rekreationsutredning över Gäddeholm, Stina Carlsson,
praktik stadsbyggnadskontoret sommaren 2004
Strand- och vattenutredning, teknik- och idrottsförvaltningen
hösten 2004
Trafikutredning, teknik- och idrottsförvaltningen hösten
2004
Tidsstudie Gäddeholm – Väg norr eller söder?, teknik-
och idrottsförvaltningen 2005-04-22
Trafikbuller längs med Björnövägen – en jämförelse
före och efter Gäddeholms utbyggnad, teknik- och
Idrottsförvaltningen 2005-05-17
Vägar till och från Gäddeholm, kostnader, tidplan mm,
teknik- och idrottsförvaltningen maj 2005
BILDKÄLLOR
Foton, perspektiv - och planskisser:
QPG AB-02 Landskap AB sid 4, 12
Konsult och service, Västerås stad sid 7, 18, 19,
46
Teknik och idrottsförvaltningen,
Västerås stad sid 18
Jahn Limdal, Västerås stad sid 28
J P Trolle, Västmanlands museum sid 35
Lantmäteriverket sid 35, 36
Industrifotografen AB sid 39
Övriga foton, skisser och kartor:
Stadsbyggnadskontoret, Västerås stad.

BILAGOR
Länsstyrelsens granskningsyttrande - bilaga A
Planeringsunderlag - GÄDDEHOLM ÖP 60 43

44
ÖP 60 GÄDDEHOLM - Planeringsunderlag
Kommunfullmäktiges beslut - bilaga B

MEDVERKANDE
Styrgrupp:
Sven-Gunnar Dahlquist, stadsledningskontoret (ordf)
Göran Dangemark, stadsbyggnadskontoret
Rolf van Dalen, teknik- och idrottsförvaltningen
Kerstin Enaeus, fastighetskontoret
Kenneth Jönsson, Mälarenergi AB
Thomas Forsberg, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen
Lennart Fast, kultur- och fritidsnämndens stab
Johan Wennhall, barn- och ungdomsnämndens stab
Solveig Sandberg, stadsledningskontoret
Projektgrupp:
Lennart Gustafsson, stadsbyggnadskontoret (projektledare)
Jahn Limdal, stadsledningskontoret (projektsekr)
Gun Jansson, fastighetskontoret
Inger Karlsson, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen
Hans Näslund, teknik- och idrottsförvaltningen
Thomas Lund, barn- och ungdomsnämndens stab
Jan Melander, kultur- och fritidsnämndens stab
Ingrid Legrell Crona, stadsbyggnadskontoret
Gunilla Åkerman, stadsbyggnadskontoret
Karl-Gunnar Andersson, Mälarenergi AB
Göran Johansson, Geddeholms AB
Eva Lindahl, stadsledningskontoret
Planförslaget är upprättat av stadsbyggnadskontoret
genom Gunilla Åkerman och Ingrid Legrell Crona
(planförfattare), Ulrika Jonsson (avsnittet ”Konsekvensbedömning”,
kartor) och Selma Gudmundsson
Nylander (layout, kartor).

Översiktsplan för Gäddeholm, ÖP60,
är en fördjupning av översiktsplanen för utveckling av Västerås tätort, ÖP54, som antogs i
november 2004. Översiktsplanen visar hur Gäddeholm ska utvecklas till en attraktiv stadsdel för
boende och rekreation och ska vara vägledande för den fortsatta planeringen.
Planhandlingen kan rekvireras från stadsbyggnadskontoret, tel 021-39 27 13. Den fi nns även i
pdf-format på CD-skiva.
Det är också möjligt att ta del av översiktsplanen via Västerås stads hemsida, www.vasteras.se.
Frågor om planen besvaras av
planchef Lennart Gustafsson, tel 021-39 10 79 lennart.gustafsson@vasteras.se
arkitekt Ingrid Legrell Crona, tel 021-39 15 58, ingrid.legrell.crona@vasteras.se
landskapsarkitekt Gunilla Åkerman, tel 021-39 16 49 gunilla.akerman@vasteras.se