pdf, 5,1 MB - Skogsbruket
pdf, 5,1 MB - Skogsbruket
pdf, 5,1 MB - Skogsbruket
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Skogsvårdsskolan<br />
Snö<br />
Snöskador kan uppstå då tung, våt snö,<br />
s.k. upplega, eller underkylt regn fäster<br />
sig i trädkronorna. Brotten skadar träden<br />
och skapar inkörsportar för insekter och<br />
svampar. Mest känsliga är tallbestånd<br />
som växt alltför tätt och nyligen har gallrats.<br />
Förebyggande åtgärder:<br />
Gallra i tid. Det är särskilt viktigt att du<br />
utför första gallringen i tid så att skogen<br />
inte blir för tät och träden för klena.<br />
Storm<br />
Gallringsskogar är mest utsatta för stormskador<br />
genast efter gallringen. På några<br />
år anpassar sig trädens rötter till den nya<br />
situationen och skaderisken normaliseras.<br />
Rotröta<br />
Granens rotröta är den allvarligaste skadegöraren<br />
i våra skogar. Tallens rotröta<br />
som tidigare varit rätt anonym håller på<br />
att breda ut sig. Den angriper främst tal-<br />
Staten stöder<br />
naturskada<br />
Om din plantskog, trots försöken<br />
att bekämpa skador, är i<br />
hopplöst skick är de enda återstående<br />
alternativen hjälpplantering eller<br />
att förnya plantskogen. Staten ger<br />
stöd för hjälpplanteringen eller förnyelsearbetet<br />
åt privata skogsägare<br />
som drabbats av naturskador i sina<br />
plantskogar. Plantmaterialet stöds<br />
till 100 procent och arbetskostnaderna<br />
för lönearbete till 20 procent<br />
på Sydkusten och till 35 procent i<br />
Österbotten.<br />
SkogSbruket 4/2010<br />
Skador i äldre skogar<br />
frisk tall kan vara död efter bara ett år.<br />
Det lönar sig alltså att med alla medel<br />
bekämpa spridningen av rotrötan.<br />
Rotrötan infekterar barrträdsstubbar<br />
via färska snittytor. Svampen sprider sig<br />
vidare från de infekterade stubbarna<br />
till närväxande träd genom rotkontakt.<br />
Rotrötan sprider sig också till friska träd<br />
genom körskador på träden.<br />
Vad göra?<br />
Vi kan inte utrota rotrötan. När den en<br />
gång kommit in i ett bestånd finns den<br />
där i 30–40 år. Men vi kan hindra den<br />
från att sprida sig, både inom beståndet<br />
och till friska skogar.<br />
Avverkningar i barrträdsskogar borde<br />
göras vintertid, när svampen är i vila.<br />
• Gallra granskog två gånger, inte<br />
flera.<br />
• Gallra inte förnyelsemogen skog.<br />
• Kräv att stubbarna behandlas med<br />
pergamentsvamp eller urealösning i alla<br />
Foto: Gerd Mattsson Turku lar som den dödar snabbt. En till synes<br />
avverkningar mellan morsdag och farsdag.<br />
Om alla stubbar täcks till 85 procent<br />
ger detta en bekämpningseffekt på<br />
90 procent.<br />
Röd tallstekel<br />
Den röda tallstekeln har de två senaste<br />
somrarna orsakat omfattande skador på<br />
tallar, främst i Österbotten och på Kimitoön.<br />
Angreppen ser ut att fortsätta åtminstone<br />
ännu i sommar. Skador är att<br />
vänta i samma trakter som de två senaste<br />
åren, men enligt Skogsforskningsinstitutet<br />
håller steklarna på att minska.<br />
De grågröna larverna av röd tallstekel<br />
sitter i klungor på grenarna och äter<br />
huvudsakligen fjolårsbarren men lämnar<br />
årsskotten i fred. Vid svåra angrepp<br />
glesas tallkronorna ut kraftigt. Endast<br />
årsbarren blir kvar som tofsar på de i övrigt<br />
nakna träden. Träden dör sällan men<br />
svåra angrepp medför tillväxtförluster.<br />
Angreppen ökar risken för att träden utsätts<br />
för andra skadegörare som till exempel<br />
märgborrar.<br />
Vid avgränsningen av förnyelseytor ska man se till att det bildas så lite kantskogar<br />
av gran som möjligt eftersom de är känslig för storm.<br />
17
Change language