Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
sig under olika fanor. I första<br />
hand vid krig i nordiska<br />
grannländer, men ett antal<br />
andra länder finns med på<br />
listan över var svenska soldater<br />
har slagits: Tyskland,<br />
Spanien, Korea, Mellanöstern,<br />
Kongo, Sydamerika,<br />
Sydafrika, Nordamerika.<br />
Senast i pågående krig i<br />
Afghanistan. Svenskar<br />
har engagerat sig såväl i<br />
små konflikter som i storkrig<br />
som Första och Andra<br />
världskrigen och amerikanska<br />
inbördeskriget. I vissa<br />
fall har den svenska staten<br />
mer eller mindre öppet stött de frivilliga. Efter<br />
Andra världskriget har många insatser gjorts<br />
i FN-regi och med direkt medverkan från den<br />
svenska krigsmakten.<br />
De frivilliga soldaterna har varit en brokig<br />
skara. Under de två senaste seklen har inte bara<br />
enskilda äventyrare som aktivt sökt krigets<br />
spänning deltagit. Även idealister som kämpat<br />
mot nazism, fascism och kommunism har frivilligt<br />
gått ut i olika krig. En del män som av<br />
olika anledningar misslyckats med sina liv<br />
hemma i Sverige har också sett en utväg ur<br />
problemen genom att bli frivilliga soldater..<br />
Men det dansk-preussiska kriget, som kulminerade<br />
i slaget vid Dybböl den 18 april<br />
1864, har en speciell plats i denna krigshistoria.<br />
Den svenske kungen Karl XV hade lovat<br />
danskarna hjälp i kriget mot Preussen. Den<br />
svenska regeringen motsatte sig löftet och vid<br />
en ytterst upprörd konferens på Ulriksdals<br />
slott i Stockholm tvingades kungen vika från<br />
sitt löfte. Den personliga kungamakten hade<br />
brutits, regering och riksdag fått ökad makt.<br />
Händelsen innebar också att den då omfattande<br />
skandinavismen led skeppsbrott. De stolta<br />
parollerna om ett enat <strong>Norden</strong> bröt samman.<br />
Det kom ingen svensk armé till Dybböl, men<br />
flera hundra svenska – och norska – frivilliga<br />
soldater fyllda av skandinavisk entusiasm. På<br />
Dybböl banke föll deras drömmar samman i<br />
grus och ruiner.<br />
Vid sidan av händelserna år 1864 i det tyskdanska<br />
gränslandet är det krigen i Finland som<br />
engagerat flest svenska frivilliga. Mest kända<br />
är insatserna i Vinterkriget 1939-40 då Finland<br />
länge stod emot Sovjetunionens anfall,<br />
men mest betydelsefullt har kanske svenska<br />
frivilliga varit under det finska inbördeskriget<br />
vintern och våren 1918. Finland<br />
hade utropat sig som suverän republik<br />
i Första världskrigets slutskede<br />
efter att sedan år 1809 varit ett ryskt<br />
storfurstendöme. Ett skoningslöst<br />
inbördeskrig mellan vita och<br />
röda, den vita borgerliga sidan<br />
och den röda, där utfattiga torpare<br />
och arbetare spelade en stor roll.<br />
I Sverige drev borgerliga kretsar en<br />
intensiv propaganda för den vita<br />
sidan. Frivilliga bildade vad som<br />
kallades Svenska brigaden. En av<br />
initiativtagarna var historikern<br />
Olof Palme, från samma släkt som<br />
den senare Olof Palme, statsministern.<br />
I brigaden ingick en rad högre<br />
svenska officerare och totalt kom 1200 frivilliga<br />
att ingå i den.<br />
Klassmotsättningen i Finland hade sin<br />
direkta motsvarighet i Sverige. Regeringen<br />
som var liberal-socialdemokratisk uppträdde<br />
försiktigt. Motsatte sig militär intervention på<br />
den vita sidan, liksom vapenleveranser. Men<br />
11 svenska<br />
frivilliga stupade<br />
stupade i slaget<br />
vid Dybböl<br />
Banke. De flesta<br />
av dem ligger<br />
begravda på<br />
slagfältet.<br />
En av de stupade<br />
vid Dybböl Banke<br />
var Roos. Det var<br />
ingen som kunde<br />
identifiera hans<br />
kvarlevor förrän<br />
man publicerade<br />
en bild av honom i<br />
svenska tidningar.<br />
NORDENS tIDNINg Nr4 >2009 | 13
Change language