Brottsoffer i fokus 2012 - Brottsoffermyndigheten
Brottsoffer i fokus 2012 - Brottsoffermyndigheten
Brottsoffer i fokus 2012 - Brottsoffermyndigheten
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
kap. 5 §. Eftersom det krävs att barns ansvar för brott fastslås för principalansvarets<br />
inträdande, aktualiseras därvidlag samma problematik som vid erhållande av ersättning från<br />
barn. För att undvika upprepningar berörs vårdnadshavares principalansvar endast ytligt och<br />
bara i den mån där principalansvaret i sig påverkar brottsoffers ställning.<br />
Jämkning av barns skadeståndsskyldighet innefattas inte i uppsatsen då <strong>fokus</strong> ligger på<br />
förutsättningar för att erhålla ersättning, ej ersättningens storlek. Vidare kan<br />
brottsskadeersättning erhållas för den del som jämkats, varför jämkningsfrågans betydelse för<br />
brottsoffer minskar. 342 Emellertid sker viss redogörelse för de olika ersättningsorganens<br />
jämkningsregler som hänför sig till omständigheter på skadelidandes sida.<br />
Angående avtal om gottgörelse som kan slutas vid medling, kommer endast avtal om<br />
ekonomisk gottgörelse att behandlas. Avtal innehållande naturaprestationer lämnas således<br />
utanför framställningens innehåll.<br />
1.3 Metod och material<br />
Förevarande uppsats är tvärdisciplinär och behandlar främst straff-, process- och<br />
ersättningsrättsliga spörsmål. I framställningen har rättsvetenskaplig metod använts och de<br />
allmänt vedertagna rättskällorna – lagstiftning, förarbeten, praxis och doktrin – har studeras.<br />
Uppsatsens syfte och problemformuleringar medför att praxis har relativt liten betydelse men<br />
används som rättskälla för domstols tillämpning av rekvisit i lagtext och inom<br />
försäkringsavtalsrätten.<br />
De analytiska delarna i framställningen grundar sig till stor del på lagändringarna den första<br />
juli 2010 och första januari 2011. Förarbetena är välarbetade och innehåller lagändringarnas<br />
ändamål och målstävanden. Lagändringarna är så pass nya att kommentarer i doktrin inte<br />
finns eller är mycket begränsade, samt utredning om lagändringarnas tillämpning eller<br />
effekter finns ej att tillgå.<br />
Inom den rättsdogmatiska metoden klassas förarbeten som sekundär eller subsidiär rättskälla<br />
eftersom de endast bör beaktas men inte måste följas. 343 Rättstillämparna i Sverige tillmäter<br />
dock förarbeten stor betydelse och lagstiftningstekniken utgår från att förarbeten kommer<br />
användas som rättskälla. Enligt Leijonhufvud är förarbetenas starka ställning unikt för<br />
Sverige. 344 På grundval av anförda värderas uttalanden i förarbeten förhållandevis högt i<br />
förevarande framställning.<br />
Genomgång av nordisk doktrin, isländsk undantaget, inom straff-, process och ersättningsrätt<br />
har skett. Problematiken kring ersättningsmöjligheter vid brott begångna av barn ter sig ha<br />
förbisetts i dessa länder, varför doktringenomgången inte berikade uppsatsen i materiellt<br />
hänseende. På grundval av anförda sker inte hänvisningar till utländsk litteratur.<br />
342 NJA 1990 s. 196.<br />
343 Strömholm, Rätt, rättskällor och rättstillämpning, s. 358.<br />
344 A.a., s. 359; Leijonhufvud, i Bernitz m.fl., Finna rätt, s. 110.<br />
128