Brottsoffer i fokus 2012 - Brottsoffermyndigheten

Samtycke är enligt Asp ett normativt begrepp såtillvida att det är innehållslöst om man inte på
förhand har tagit ställning till vad som bör godtas som ett ”särskiljande samtycke”. Det kan
således inte med en enkel hänvisning till samtycke klargöras vad som är eller inte är tillåtet,
om man inte har en uppfattning om hur samtyckesbegreppet normativt ska konstrueras och
vad ett särskiljande samtycke förutsätter. Ansvarsfrihetsgrunden samtycke som regleras i BrB
24 kap. 7 § är inte direkt tillämplig vid bedömningen av våldtäkt eller liknande övergrepp.
Däremot blir samtyckesfrågan relevant för att avgöra huruvida brottsrekvisiten är uppfyllda.
Vid vissa sexualbrott, t.ex. sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning och vid våldtäkt
mot barn, BrB 6 kap. 3–4 §§, är emellertid samtyckesfrågan irrelevant. 88 Samtyckes-
regleringen i BrB 24 kap. 7 § kan dock vara vägledande vid bedömningen av vad som utgör
ett särskiljande samtycke vid sexuella övergrepp.
Ett giltigt samtycke ska för det första ha lämnats av den som är behörig att förfoga över det
aktuella intresset, vilket utesluter underåriga, psykiskt sjuka och personer som befinner sig i
ett hjälplöst tillstånd. För det andra krävs att personen i fråga är kapabel att förstå innebörden
av det den samtycker till. 89 För det tredje krävs att samtycket lämnats helt frivilligt och med
full insikt i de föreliggande omständigheterna. Därutöver förutsätts att samtycket är uppriktigt
menat och att det föreligger vid tidpunkten för gärningen, eller om det är fråga om ett längre
händelseförlopp, under hela den tid som gärningsmannen har skeendet under kontroll. 90 Det är
tillfyllest med ett s.k. inre eller tyst samtycke som inte manifesterats för omvärlden. 91
För mindre än hundra år sedan betraktades våldtäkt som ett brott mot manlig egendom. 92
Enligt denna konservativa teori borde frågan om samtycke vid sexuella övergrepp varit
mindre viktig eftersom kvinnan s.a.s. inte ägde sin sexualitet. 93 Den liberala kritiken av den
konservativa teorin gick just ut på det faktum att kvinnan äger sin kropp och sin sexualitet,
88
Asp 2010, s. 82 ff. samt 96 f. Asp använder termen särskiljande för att beteckna ett samtycke som tillmäts
sådan betydelse att det fritar från ansvar för sexuella övergrepp.
89
Applicerat på ett sexuellt förhållande kan man således samtycka till vissa sexuella handlingar samtidig som
man motsätter sig andra.
90
Se t.ex. B 3806-07 där Svea hovrätt dömde två unga män för grov våldtäkt. Enligt samtliga inblandade parter
var samlaget till en början frivilligt, sedan gick parternas utsagor isär. Hovrätten fann dock att målsäganden i ett
senare skeende inte ”accepterade de sexuella aktiviteterna och att hon protesterat såväl med ord som genom att
försöka komma loss.”
91
Holmqvist, Lena, Leijonhufvud, Madeleine, Träskman, Per-Ole, Wennberg, Suzanne, Brottsbalken en
kommentar på internet, kommentar till BrB 24 kap. 7 §.
92
Se Brownmiller 1975, s. 18. För en närmare redogörelse för våldtäktsbrottets historiska utveckling se avsnitt 3.
93
Jfr dock Wennberg, Suzanne, Med eller mot kvinnans vilja, Juridisk Tidskrift 2004-05. Se vidare under avsnitt
3.1.
39