4. Drivkrafter och trender i omvärlden - Falkenbergs kommun

4. Drivkrafter och trender i omvärlden

Översiktsplan för Falkenbergs kommun - Program 

4. Drivkrafter och 

trender i omvärlden 

Omvärldsbevakning 

För att kunna planera och fatta kloka beslut inför 

framtiden är det viktigt att ta reda på vad som 

händer i omvärlden och försöka bedöma hur det 

kommer att påverka utvecklingen i kom munen och 

vilka utmaningar vi behöver ha en beredskap att 

möta. Genom att lyfta blicken och se utanför det 

egna när området kan vi ha bättre fram för håll ning 

och på så sätt i viss mån styra utvecklingen i den 

rikt ning vi öns kar. Den fråga vi ställer oss när vi 

tittar oss om i om världen är: vilka omvärlds faktorer 

påverkar förut sättningarna för Falkenberg kommuns 

växande fram till år 2030. 

Drivkrafter 

Man brukar skilja ut de övergripande drivkrafter 

som ger trender och eventuella mot trender sin 

riktning. En sådan drivkraft kan ligga bakom och 

driva på flera olika trender i omvärlden. Några 

viktiga driv krafter som påverkar oss är: 

Globalisering. Globaliseringen handlar om det 

öm se sidiga och ökande beroendet som finns mellan 

världens folk och länder genom utbyte av handel, 

information, värderingar mm. Globalise ringen har 

pågått länge. men till följd av bl.a. tek- 

36 (60) 

nik utvecklingen har globali se ringstakten ökat. 

För företagen har det inneburit att konkurrensen 

från utländska företag har ökat men också att fler 

mark nader öppnats upp. Den har också skapat nya 

möjligheter till samarbeten och nätverk över gränserna. 

Vi ser också att EU:s på verkan ökar och att 

förändringar sker allt snab bare vilket ställer högre 

krav på flexibilitet och om ställ ningsförmåga. 

Teknikutveckling. Den tekniska utvecklingen har 

stor påverkan på samhällsutvecklingen, inte minst 

möjligheterna till ökad rörlighet i form av pendling 

och resor, och till digital kommunikation. 

Tek nikutvecklingen förändrar förutsättningarna 

för näringslivet, kulturen, mediautvecklingen och 

demokratin. Den påverkar arbets marknads regio ner, 

kompetensbehov, och ställer krav på system- och 

metodutveckling. 

Individualisering. Den ökande individualisering 

en innebär att den enskilda människans handlings 

frihet och självförverkligande dominerar över 

kollektivets, t.ex. familjens. Indi vi du ali se ringen 

påver kar bland annat boende mönst ret, men även 

t.ex. den växande upp le vel se näringen. Önskan om 

stor valfrihet ökar. Individualise ring en har också 

bidragit till ökande sociala klyftor i sam hället. 

Urbanisering. Urbaniseringen är en global process 

som pågått länge. Numera tappar inte bara 

lands bygden folk, utan även från mindre städer 

och tätorter flyttar folk till storstäder och hög skoleregioner. 

Drivkrafter och trender i omvärlden 

För första gång en i historien bor nu en större del 

av jordens be folk ning i städer än på landsbygden, 

och hälften av Sveriges befolk ning bor i någon av 

de tre stor stads regionerna. Inflyttning till stor städerna 

ökar skillnaderna mellan olika regioner, och 

påverkar värderingar och livsstilsval. 

Miljöpåverkan. Miljöpåverkan blir alltmer påtaglig. 

Jordens resurser börjar sina och vi ser effekter 

na på klimatet till följd av hur vi lever, reser 

och konsumerar. Klimatförändringarna får bland 

an nat konsek ven ser för lagstiftning, ekonomiska 

styr medel och inter nationella överenskommelser. 

Det allt varmare kli ma tet leder bl.a. till ökade neder 

börds mängder vilket förändrar be ting elserna 

för byggd miljö, bo ende, infra struk tur, jord- och 

skogsbruk, fiske och fri tids liv. Ener gi kostnaderna 

stiger vilket påverkar pro duk tions- och kon sumtions 

mönster. Känne dom om miljö påverkan medför 

också att män nisk or gör aktiva val för att med 

sin livsstil minska belast ningen på miljön, vilket 

ger olika effekter på bl.a. boende- och pendlingsmönster.

Drivkrafter och trender i omvärlden Översiktsplan för Falkenbergs kommun - Program 

Trender 

Med trender menas långsiktiga förändrings mönster 

i omvärlden som kommer att vara av betydelse i 

framtiden. Trender ska ha riktning (dvs något ökar 

eller minskar) och vara lång siktiga. De ska vara 

synliga och ska kunna beläggas med fakta. 

De trender som beskrivs här är sådana som be döms 

ha betydelse för Falkenbergs kom muns ut veckling 

på lite längre sikt och ur ett samhälls bygg nadsperspektiv. 

Därför kan det finnas viktiga trender 

som inte tas upp men som kan ha stor betydelse i 

andra sammanhang. 

Människa och samhälle 

Livsmiljöns betydelse ökar. Boendet får i förhål 

landet till arbetet en allt större bety delse i männi 

skors liv. Det innebär att boende mil jön i sig blir 

mer styrande vid val av boende och bostadort, 

me dan ti di gare själva arbetet och av stån det dit var 

av gö rande. Det innebär också att företag blir mer 

be ro ende av att det finns ett bra utbud av goda och 

vari erade boendemiljöer för att kunna rekrytera 

personal. Värderingarna kring boendet blir också 

mer individualiserade och behovet av att ut trycka 

sin identitet i boendet ökar i betydel se. Ett indivi 

dualiserat boende värderas allt star kare, och en 

kom mun som vill attrahera med bor gare behöver 

kunna erbjuda ett varierat och brett utbud av bostäder 

i olika lägen. 

Ökat fokus på välbefinnande och hälsa. Intres 

set för hälsa och välbefinnande ökar i vid 

be märkelse – också för själen och det sinn liga. 

Emo tionella kvaliteter graderas upp. Hälsa är inte 

längre bara frånvaro av sjukdom utan ses i allt 

hög re utsträckning som en re surs för att för verkliga 

de mål och strä vanden man har i livet. Sam tidigt 

finns ett växan de intresse för frisk hets fak torer. 

Allt fler inser betydel sen av en hälso sam livsstil 

och kuns kap om hälsans be tydelse för samhälls 

utveck lingen växer. Men samtidigt är hälsan 

ojämlikt fördelad. Ohälsan ökar för vissa grupper 

och påverkas av ålder, kön, so ci al, ekonomisk och 

etnisk bak grund. Mycket pekar också på att den 

psykiska ohälsan fortsätter att öka. 

Trygghetsbehovet ökar. Behovet av upplevd 

trygg het växer. Trygghet aktualiseras allt oftare 

i samhälls debat ten, där det diskuteras allt ifrån 

trygg het i ett bostadsområde eller i det offentliga 

rummet till trygghet från diskrimi ne rande och 

nedsättande behandling eller från miss handel i det 

egna hemmet. Trygghet kan också innefatta ekono 

miska och sociala aspekter, som trygghet till 

sysselsättning och tillgång till ett nät verk av vän ner 

och familj. Samtidigt som tryggheten ökar i samhället, 

ökar oron och känslan av otrygghet, särs kilt 

bland kvinnor och invandrare. Bidragande orsaker 

kan vara ökande sociala klyftor, omvälvande 

världs hän del ser och ett svagare välfärds system. 

Delaktighet och möjlighet att påverka ska par 

sammanhållning och bidrar till att minska segre gationen, 

vilket leder till minskad otrygghet. 

Fig 4:1. Livsmiljöns betydelse ökar och det blir allt viktigare 

att kunna erbjuda ett varierat boende. 

37 (60)


Konsumtion av upplevelser ökar. En ytterligare 

följd av individualiseringen av samhället, tillsammans 

med teknikutvecklingen, är att betydelsen av 

upp le velser ökar. Intresset och marknaden för upplevelser 

i vid bemärkelse ökar. Det gäller allt från 

vardagskonsumtion till bostadsinvesteringar och 

från fester till ferier. Allt fler söker upplevelser som 

ett led i personlig utveck ling. Upple vel se in dust rin 

växer. En ny trend inom konsumtionen av upp le velser 

är att allt fler väljer att semestra på hem ma plan, 

så kallad hemester, vilket kan hänga samman med 

den ekonomiska krisen och mer kli matsmart tänkande. 

Nya former av livsstils bo enden och upplevelse 

koncept kommer att växa. 

Andel av befolkningen med utländsk bak grund 

ökar. In vandring har i Sverige under senare tid 

framför allt handlat om flyktingar och anhö riginvandring. 

I framtiden kommer även invand ring 

av andra orsa ker, till exempel arbetskrafts in vandring 

och klimatflyktingar, att ha stor påver kan. 

Både in- och utvandringen av arbetsskäl be döms 

på längre sikt öka till följd av näringslivets glo balisering, 

större utlands född befolkning och den 

fria arbets marknaden inom EU. Inom ett par decen 

nier kom mer det att vara dub belt så många 

som in vandrar till Sverige i förhål lande till hur 

många som föds i landet varje år vilket innebär att 

be folk ningen kommer minska utan invandring. 

Invand ringen utgör ett betydelse fullt tillskott och 

kan i någon mån balan sera upp den ökade för sörjnings 

bördan som framtida befolkningsförändring ar 

inne bär. Olika kulturbakgrund ökar mång fal den 

38 (60) 

i samhället vilket kan få betydelse för t.ex. skapan 

det av nya typer av företag och attityder till 

bo ende, livsmiljö och individuellt ansvar. Kom mu - 

nen har ett övergripande ansvar för att skapa ett 

håll bart samhälle för alla sina medborgare, vilket 

in begriper att ta ställning i bostadspolitik och integrationsfrågor. 

Andelen äldre ökar, färre ska försörja fler. 

Me del livslängden ökar tack vare bättre levnadsför 

hål landen och medicinska framsteg. Den stora 

efter krigs generatio nen har börjat gå i pension, och 

inom 10 år beräknas 1,2 miljoner svenskar vara 

pen sionärer. Detta kommer att innebära en stor 

gene ra tions växling och trolig arbetskraftsbrist på 

ar bets mark naden, inte minst inom offentlig sek tor. 

Den nya pensionärs generationen är ”ung dom lig”, 

köp stark och van att göra sin röst hörd. Den kan bli 

en påtryckningsgrupp i lokal och nationell poli tik 

och en tillgång för den ideella sektorn. Atti tyderna 

till vad sam hället ska erbjuda i form av ser vice och 

boende kan vara annorlunda än hos ti di gare generationer. 

Även om den nya pen sio närs genera tio nen 

är frisk kommer behoven av vård och omsorg att 

stiga inom 10 års sikt. 


Fig 4:2. Konsumtionen av upplevelser ökar och semester på 

hemmaplan blir allt vanligare.


De sociala klyftorna ökar. Inkomstspridningen 

har ökat i Sverige sedan början av åttiotalet. De 

so ciala klyftorna fördjupas till följd av ökade skillna 

der i inkomst, utbildning och social status. 

Ung domar och invandrare har relativt sett fått det 

säm re. Samtidigt har flera andra grupper ökat sin 

standard, som äldre och medelålders. Skillnaderna 

ökar mellan rika och fattiga, men också inom nya 

områden som t.ex. mellan de som har och de som 

inte har arbete eller utbildning, mellan friska och 

sjuka och mellan de som är digitala och har tillgång 

till kunskapssamhället och de som står utanför. 

Utanförskapet ökar ohälsan hos individen 

och otryggheten i samhället, t.ex. i form av ökad 

krimi nalitet. En ökad tu del ning ställer högre krav 

på sam hällsplaneringen att aktivt mot verka segrega 

tionen, och att åtgärder för t.ex. boende kvali tet, 

till gänglighet, hälsa, trygghet och delaktighet inte 

bara når de resurs starka grupperna i sam hället. 

Arbete och näringsliv 

Arbetsmarknadsregionerna växer. På trettio år 

har antalet lokala arbetsmarknader i Sve rige näs tan 

halverats. Arbetsresorna blir fler och längre. Benägenheten 

hos arbetskraften att byta bostads ort 

sjunker. Istället har människors möj ligheter och 

vilja att pendla längre sträckor ökat, vilket bru kar 

kallas för regionförstoring. Pend lings viljan minskar 

dock med avståndet, och få är beredda att 

pendla mer än en timma till jobbet. Det innebär att 

platser med goda kom muni ka tioner har lät tare att 

attrahera invånare. På en sådan plats, gärna med 

goda för in delser med storstädernas arbets marknad, 

kan båda de vuxna i familjen arbeta, och man 

kan bo kvar även om man byter arbete. Det in nebär 

också att arbets givare på sådana platser har lättare 

att rekrytera personal. 

De vik tigaste faktorerna för fortsatt region för storing 

är utbyggden av infrastrukturen, särskilt på 

kol lektivtrafiksidan. Falkenberg påver kas inom de 

närmaste 10 åren fram för allt av tågtunnel byggena 

genom Var berg och Hal landsås, vilka leder till 

en ökad integ reringen med Göteborgs- och Öresunds 

regi oner nas arbets mark nader. Även den 

nya bron över Fehmarn kan kom ma att påverka 

möj lig heterna för t.ex. tyskar och hol ländare att 

bo sätta sig i kommunen. I den mån kommunen 

upp fattas som attraktiv för bo ende kommer dessa 

för ändringar att leda till ett be folkningsmässigt 

trend brott. Befolknings till växten kan i ett sådant 

scenario förväntas bli be tyd ligt större än idag, troligtvis 

i nivå med Var bergs, vars befolkning växer 

dubbelt så fort som Falkenbergs. 

Till baksidorna med ökad pendling hör att väg trafiken 

idag ökar snabbare än tillgången på miljövän 

liga transporter och kollektivtrafik, vilket leder 

till såväl ökade miljöproblem som ökade risker 

för olyckor, köer, trafikstockningar. En annan utmaning 

om befolkningen växer snabbt, är att förebyg 

ga och ha beredskap för poten tiella kon flikter 

mellan exploatering och beva rande, mellan åretrunt 

bo ende och fritidsboende osv. Växande funktionella 

regio ner ställer också ökade krav på an passning 

och samverkan över administrativa gränser 

Fig 4:3. Arbetsmarknadregionerna växer och påverkas framför 

allt av utbyggnaden av infrstrukturen. Tre stora projekt påverkar 

Falkenbergs kommun de närmaste 10 åren. 

39 (60)


Industrins villkor förändras. Globaliseringen 

har haft stor betydelse för den strukturomvandling 

som skett i Sverige där produk tion av tjänster ökar 

i förhållande till produktion av va ror. För änd ringarna 

i näringslivs struk turen kommer fort sätta i en 

ökad takt, och kraven på anpass nings för måga öka. 

Kon kurrensen om arbets kraften ökar vilket förstärks 

av att den stora fyrtiotalistgenerationen går 

i pen si on. Förutom att arbets kraften blir alltmer 

geo grafiskt rörlig kommer den också att vara mer 

benägen att röra sig mellan olika sek torer och 

branscher. Många unga ser inte jobbet som något 

man behål ler livet ut, utan mer som ett led i en 

person lig utveckling, ett delprojekt i livet. 

Utflyttning av produktion över landsgränser (sk 

off shoring) är en företeelse som förväntas växa. 

Ut flyttning av varu produktion har pågått länge, 

men även tjäns te pro duktion förväntas flyttas ut, 

vilket kommer att ut mana andra yrkes kate gorier 

på arbetsmarknaden än tidigare. Bak om ut vecklingen 

finns bland annat Internet och den snabba 

kompetensuppbyggnaden i bland annat Kina och 

Indien. Konkurrensen hårdnar. Genom innovation, 

forsk ning och pro dukt utveckling som 

bryter traditio nella tanke mönster, kommer vi att se 

nya produkter och tjänster som vi inte känner till 

idag. Nischning av olika slag blir vanligare i form 

av klus terbildning inom näringslivet och i form av 

små företag som satsar på unika lösningar. Stora 

innovativa företag som kan anpassa sig till samhällets 

sväng ningar och har förmåga till strategiska 

40 (60) 

samarbeten kom mer också klara sig bra. Lokal 

tillväxt förutsät ter bland annat ett profilerat och 

differentierat närings liv, strategier för kompetensförsörjning 

och kompenserande åtgärder för glo baliseringens 

eventuella förlora re. 

Kunskap fortsätter att öka i betydelse. På en 

omstrukturad arbets marknad är det inte längre 

meningsfullt att dela upp ar betsmarknaden i lågutbildad 

och hög utbildad arbetskraft. Det vik tiga 

är inte alltid hög utbild ning utan rätt ut bild ning. 

Arbetsmarknadens förändrade behov i kom bination 

med pågående befolk nings för änd ringar, ska par 

ett glapp mellan kompetens behov och till gäng lig 

kompe tens. T.ex. ser vi i Hal land redan idag att det 

finns både arbets kraftsbrist och ar betslöshet på 

samma gång. 

Alla delar av samhället genomsyras av krav på 

kuns kap, livslångt lärande och snabb omställning. 

Efter frågan på välutbildad arbetskraft med specialistkompetens 

ökar på den svenska arbets marknaden, 

både vad gäller akade misk kompetens och 

yrkeskompetens. Närings livet men också t.ex. offentlig 

förvaltning blir allt mer kunskaps inten sivt. 

Både företagens och indi videns förmåga att ta till 

sig ny teknik och anpassa sina strategier kom mer 

att bli allt viktigare för en ekonomisk tillväxt. Tillgång 

på kompetent arbetskraft är en av nyckel faktorerna 

för framgång. Kompetensförsörjning genom 

samverkan mellan kommuner, regioner, högskolor 

och näringsliv får ökad betydelse, lik som att 

man underlättar utbildning och kom pe tens utveck- 


ling på högre nivåer, genom t.ex. dis tans utbild ning, 

campus med videoföreläsningar i samarbete med 

andra högskolor, regionala traineeprogram och utveck 

ling av lokala spets- och yrkes utbild ningar. 

Politik och offentlighet 

Samhällsengagemanget ändrar karaktär. Intres 

set för traditionellt par tipolitiskt engage mang 

mins kar för att istället utvecklas mot ett mer direkt 

sätt att försöka förändra, påver ka och även agera 

i specifika frågor i samhället. Med lem skapen i 

poli tiska partier och ung domsförbund mins kar, 

sam tidigt som t.ex. ung domars sam hälls engegemang 

ökar. Människors engagemang blir på sam- 

Fig 4:4. Nischning av olika slag blir allt vanligare i form av 

klusterbildning inom näringslivet. Vindkraft- och energiutveckling 

är ett område, livsmedelsnäringen ett annat.


ma gång både mer globalt som individrelaterat. 

Med borgarna ser sig mer som kritiska granskare 

av den politiska nivån snarare än representerade av 

den. Olika aktions for mer med krav på snabb politisk 

handling inom specifika intresseområden blir 

vanligare. 

Sam tidigt ökar professionaliseringen av politiken 

vil ket förstärks av den ökade media foku seringen. 

Via teve och internet kan politiker nå väl jarna direkt 

utan att gå omvägen över parti or ga ni a tio nerna. 

Internet och sociala medier får ökad betydelse 

för opinionsbildningen. En fråge politiken växer på 

bekostnad av helhets synen och med en för svagad 

representativ demo krati kan en skilda sär intressen 

komma att domi nera på be kost nad av all männa 

intressen. För att balansera detta blir det allt viktigare 

för myn dig heter och offentlig för valt ning att 

utveckla nya former för dialog och delak tig het för 

att involvera med bor garna. 

Kra ven från med borgarna på öppen, lättill gänglig 

och till räcklig in for ma tion ökar också, och här får 

e-förvaltning och e-demokrati ökad betydelse. Att 

enskilda individer och grupper kan komma att sät ta 

dag ordningen innebär att kommunerna måste bli 

bättre på att lyssna, men också bra på att för kla ra 

hur olika beslut hänger ihop. Politiken måste också 

vara en garant för att allas åsikter är lika mycket 

värda, oavsett om vissa skriker högre. 

Mediernas inflytande ökar men i nya former. 

Medierna har stort inflytande i sam hälls de batten. 

Dess inflytande fort sätter att öka men håller samtidigt 

på att ändra skep nad. Den traditionella jour- 

nalistiken i form av tid ning ar , radio och TV flyttar 

in i datorn och mobi len, sam tidigt som Internet 

och nya sociala media i grun den håller på att ändra 

vårt sätt att söka informa tion och bilda opinion 

via t.ex. face book, twitter och bloggande. Med borgar 

nas växande engagemang och kunnighet gör att 

kraven på in formation snabbt stiger, och många 

medborgare blir kunni gare än journalisterna. Precis 

som väl jarna överger sina gamla partier kan 

morgon da gens läsare, lyss nare och tittare komma 

att välja bort de tradi tio nella medierna. Tillgången 

till in for mation i olika medier gör att en bredare 

andel av befolk ningen är mer insatt och har större 

möjligheter att delta i samhällsutvecklingen, samtidigt 

som avståndet ökar till dem som av olika anledningar 

inte deltar i informa tions samhället. 

Ökade krav på kommunerna samtidigt som 

resurserna minskar. Offentlig sek tor ställs inför 

allt större krav på effek tivisering från staten, medborgare, 

företag och samarbetspartners. Det handlar 

om ökade krav på brukarvänlighet, dialog och 

transparens, om utökade ansvar från statligt håll 

genom ny lagstiftning, om konkurrens utsättning 

och om krav från t.ex. Tra fik verket och EU om 

medfinansiering i olika åt gärder och projekt. Ökat 

informationsflöde och snabbare förändrings processer 

ökar kraven på be red skap, snabba beslut 

och snabb information. Detta i sin tur kräver helhetssyn 

och tydliga lång siktiga strategier. Sam mantaget 

innebär de växan de kraven att kostna der na 

för att täcka behoven av nödvändiga specia listkunskaper 

stiger. Samtidigt blir det allt svårare 

att ta betalt via skattsedeln. Mes ta möjliga ska gö- 

ras med högsta möjliga kvali tet och med minsta 

möjliga plånbok. Utmaningarna handlar om att 

hitta nya arbetsmetoder och använda ny teknik för 

att tillgängligöra information och individanpas sa de 

tjänster. De handlar om att samverka över grän ser 

i allt större utsträckning inom regioner och mellan 

kommuner, till exempel genom sam ordning av 

processer som är ge men samma. 

Regionens betydelse ökar. Den regionala nivån i 

Sverige får en allt större be ty delse genom att uppgifter 

flyttas från staten till regionen. När regionernas 

makt ökar, förbättras möjligheterna att fördela 

de offent liga medlen mellan regionens parter. Den 

regionala nivån är också en viktig sam verkansarena 

inom EU. Många kommuner kämpar idag 

med att klara sitt uppdrag, och konkurrerar med 

grann kom muner na om invånare och företag. Här 

har regionerna en viktig funk tion att fylla såsom 

kom petensstöd till kommu ner na kring t.ex. strategisk 

planering, och som pro cess ledare för interkom 

mu nal samverkan i olika frågor. Det finns stora 

för delar att samverka i en region, efter som man 

där med kan stå starkare i kon kurrensen om t.ex. 

va ru märke, infra struk tur satsningar och EU-medel. 

Baksidan med regio na li seringen är bl.a. att avstånden 

till väljarna blir större vilket kan för svaga 

demokratin. 

41 (60)


Energi och klimat 

Klimatförändringarna ökar kraven på ansvarstagande. 

En allt tydligare klimatpåverkan ökar 

kraven på ansvarstagande från såväl enskilda som 

organi sationer och företag. Idag förväntas före tag 

som agerar såväl på den globala som den lokala 

mark naden att ta ett etiskt, socialt och miljö mäs sigt 

snsvar för hur deras verksamhet påverkar sam hället 

och miljön, samtidigt kraven på produk tivitet, 

konkurrensmässiga priser och hög av kast ning 

stiger. Samtidigt har det bli vit en kon kur rens fördel 

att vara miljömedveten och att ha stra tegier 

för detta. Samhället har ett ökande ans var för 

både att anpassa bebyggelse och infra struk tur till 

de änd rade förutsättningarna och att förebygga 

för konsekvenserna av ett förändrat klimat. Klimat 

förändringarna för bl.a. med sig utma ning ar 

röran de hållbara transporter, vatten- och avloppshantering 

och byggande vid vatten. En hållbar 

samhälls utveckling ökar också kraven på helhetsperspektiv 

i planeringen. 

Kraven på hållbara transporter och resande 

ökar. Samtidigt som kommunikationernas betydelse 

ökar och rörligheten blir större, ökar medvetenheten 

om dess klimatpåverkan och kraven 

på hållbara transporter och ett hållbart resande. 

Ut ma ningarna blir att planera sam hället bl a för en 

effektiv kol lek tivtrafik där gena och snabba rutter 

komp letteras med pendlarparkeringar, infra struktur 

för miljövänliga drivmedel, t.ex. el, samt gång 

och cykelvägar vid viktiga knutpunkter och hållplatslägen. 

Mer godstrafik behöver läggas om till 

42 (60) 

hållbara transporter på järnväg och till sjöss kompletterat 

med omlastningsplatser där olika trafikslag 

möts. 

Förnybara energikällor och energi bespa ring 

allt viktigare. Utvecklingen av förny bara energikällor 

är ett område som har stor bety delse för omfatt 

ningen av ekologiska fot avtryck. För att fort sätta 

öka an delen förnybar energi krävs fler om råden för 

pro duk tion av t.ex. vind kraft och biogas, och utveck 

ling av nya för ny bara ener gi käl lor, t.ex. bränsle 

celler och vågkraft. En ännu större utmaning är 

att minska energi slukande konsumtionsmönster, 

effek tivisera ener gi använd ningen och möta efterfrågan 

på ekolo gis ka och närproducerade varor. 

Fig 4:5. Genom att lyfta blicken och se utanför det egna 

närområdet kan vi ha bättre framförhållning. Källa: naturakademi.com 

Förutsättningar inom kommunen


Omvärldstrendernas inverkan på 

översiktsplanen (ÖP) 

Planeringen ska skapa förutsättningar för 

livsstilsboenden och ett varierat utbud av 

attraktiva bostäder i olika lägen i kommunen 

Planeringen ska aktivt verka för att styra 

bebyg gelse tillväxten så att attraktiva 

boenden som lockar nya invånare också 

utvecklas i de gle sa re delarna av kom munen. 

Detta förutsätter bl.a. goda kom muni 

ka tioner, kollektivtrafik i olika former 

(bilpoolar, samåkning, närtrafik mm) och 

möjlighet till distansarbete via digital 

kom muni kation 

Planeringen ska inkludera trygghets aspek 

ter. En faktor att upp märksamma är att 

delaktighet och möjlighet att påverka bidrar 

till upp levd trygghet 

Planeringen ska inkludera hälsoaspekter 

Planeringen bör uppmärksamma behovet 

av olika slags boende för äldre, med lokalisering 

nära service och kollektiv trafik 

Planeringen ska aktivt mot verka segre gationen 

och att åtgärder för t.ex. boendekvali 

tet, till gänglighet, hälsa, trygghet och 

delaktighet inte bara når de resurs starka 

grupperna i sam hället 

Planeringen ska beakta det ökade intres set 

för upplevelser och att semestra på hemma 

plan 

Planeringen bör använda en fördubblad 

folk ök ningstakt som ett alternativt 

scenario 

Planeringen ska utveckla strategier för att 

hantera potentiella kon flikter mellan exploatering 

och bevarande, mellan året runtboende 

och fritidsboende, etc 

Planeringen behöver ha en beredskap för 

en förändrad näringslivsstruktur som omfattar 

ökad differen tiering och profilering, 

vid lokalisering av verk samhetsområden, 

industrispår etc 

Planeringen behöver vara bra på att samla 

in och väga samman olika slags kunskaper 

(erfaren hetsbaserade och expertbaserade, 

specifika och generella, lokala och glo ba la) 

som underlag för ställnings taganden 

Planeringen behöver utveckla nya sätt att 

kom municera med och engagera med borgarna, 

med målet att skapa delaktighet 

för olika grupper i samhället som kan bidra 

med olika perspektiv och er faren heter. 

Di alog ska ske både i möten med människor 

och i digi ta la forum. 

Planeringen ska ha en hel hetssyn och formu 

lera tydliga lång siktiga strategier och 

ställnings taganden, som underlag för de 

allt snabbare beslut som kan behöva tas 

Planeringen ska inkludera ett regionalt och 

mellankommunalt perspektiv, t.ex. uppmärk 

samma frågan om samverkan mellan 

kommuner i gemensamma frågor 


hållbara transporter och hållbart resande 


hållbara vatten- och avloppslösningar 

Planeringen ska uppmärksamma riskerna 

för försämrad kustmiljö och ökade risker 

vid exploatering nära vatten 

ÖP ska peka ut områden för produktion av 

förnybar energi 

Fig 4:6. Andelen äldre ökar och planeringen bör uppmärksamma 

behovet av olika slags boende för äldre. Källa: 

picasaweb-google-com ollenilsson70 

43 (60)

4. Drivkrafter och trender i omvärlden - Falkenbergs kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?