Riskutredning - Gävle kommun

Figur 8. Exempel på F/N-kurva för beskrivning av samhällsrisk.
Fördelen med att använda sig av både individrisk och samhällsrisk vid uppskattning av risknivån i ett område
är att risknivån för den enskilde individen tas i beaktande, samtidigt som det tas hänsyn till hur stora
konsekvenserna kan bli med avseende på antalet personer som påverkas.
3.4 Metod för riskvärdering
Värdering av risker har sin grund i hur risker upplevs. Som allmänna utgångspunkter för värdering av risk är
följande fyra principer vägledande:
· Rimlighetsprincipen: Om det med rimliga tekniska och ekonomiska medel är möjligt att reducera
eller eliminera en risk ska detta göras.
· Proportionalitetsprincipen: En verksamhets totala risknivå bör stå i proportion till den nytta, i form
av exempelvis produkter och tjänster, verksamheten medför.
· Fördelningsprincipen: Risker bör, i relation till den nytta verksamheten medför, vara skäligt fördelade
inom samhället.
· Principen om undvikande av katastrofer: Om risker realiseras bör detta hellre ske i form av händelser
som kan hanteras av befintliga resurser än i form av katastrofer.
3.4.1 Riskkriterier
I Sverige finns inget nationellt beslut om vilka kriterier som ska tillämpas vid riskvärdering inom planprocessen.
Det Norske Veritas (DNV) tog, på uppdrag av Räddningsverket, fram förslag på riskkriterier [14]
gällande individ- och samhällsrisk, som kan användas vid riskvärdering. Riskkriterierna berör liv, och uttrycks
vanligen som sannolikheten för att en olycka med given konsekvens ska inträffa. Risker kan kategoriskt
indelas i tre grupper; acceptabla, tolerabla med restriktioner eller oacceptabla, se Figur 9.
Som acceptanskriterier för individ- och samhällsrisk används framtagna av Det Norske Veritas (DNV) på
uppdrag av Räddningsverket. Riskkriterierna berör liv, och uttrycks vanligen som sannolikheten för att en
olycka med given konsekvens ska inträffa.
Uppdragsnummer: 10153674 12 (34)