Riktlinjer för forskarutbildningen vid Socialantropologiska institutionen

1
Riktlinjer för forskarutbildningen vid Socialantropologiska institutionen
(tillämpning av fakultetsnämndens riktlinjer antagna 2004-12-17).
Senast reviderade juni 2006’
1. Antagning
Antagningsordning för forskarutbildningen framgår av institutionens allmänna
studieplan.
1.1 Vid antagning skall beslut om finansieringsplan fattas. Alla doktorander förväntas
söka extern finansiering tillsammans med handledare om projektet inte finansieras
på annat sätt.
1.2 I anslutning till introduktionen till forskarutbildningen skall individuell studieplan
upprättas mellan handledare och doktorand.
1.3 Kopia på individuell studieplan/finansieringsplan skall meddelas
fakultetsnämnden.
2. Forskarutbildningens genomförande
2.1 Introduktion
Institutionen skall se till att forskarstuderande ges en god introduktion. Normalt
utses en handledare vid antagning till forskarutbildningen. Vid introduktionen sker
följande:
- en individuell studieplan upprättas.
- den forskarstuderande anvisas arbetsplats med tillgång till dator samt erhåller
till institutionen ansluten telefonanknytning samt e-postadress
(se även 2.2. nedan).
- den forskarstuderande informeras om institutionens forskning och
profilgrupper, seminarieverksamhet och annan relevant verksamhet
- den forskarstuderande informeras om de kurser som ingår i utbildningen
- den forskarstuderande introduceras om institutionens övriga verksamheter,
inklusive relevanta administrativa rutiner
- den forskarstuderande informeras om sina rättigheter och skyldigheter som
forskarstuderande.
- Institutionens doktorandhandbok tillhandahålls vid introduktionen. Den skall
uppdateras av institutionen inför varje nyantagning. Doktoranderna ansvarar
sedan själva för att uppdatera sitt eget ex med relevant information rörande
forskarutbildningen
2.2 Resurser
Arbetsplats, postfack telefonanknytning och e-post adress ingår i doktoranders
’basutrustning’. I möjligaste mån skall doktorander ha tillgång till eget rum, i
synnerhet under avhandlingsskrivande. Se för övrigt institutionens
rumsfördelningspolicy, fastställd av institutionsstyrelsen 2005 06 07.
När det gäller datorer bekostas dessa i möjligaste mån av externa anslag (skall
ingå i anslagsansökan). Vid intern eller övrig finansiering ingår dator för eget

2
bruk under själva utbildningstiden. Utöver denna tidsgräns kan doktorander
fortsätta använda institutionens datorer i mån av tillgång. Vid längre tids frånvaro
(3 månader eller mer) kan datorn komma att nyttjas av annan.
2.3 Studiegång, kurser och seminarier
Ambitionen är att inom en fyraårig forskarutbildning ha följande tidsplan: Första
året är målsättningen att doktoranden genomför kurser, söker externa medel vid
behov och förbereder fältarbete. Vissa kurspoäng kan med fördel tas i anslutning
till avhandlingsskrivandet. Metodkursen skall dock vara genomförd innan
fältarbetet påbörjas. Senast år 2 bör fältarbetet slutföras, och i början av år 4 bör
ett råmanus av avhandlingen ligga framme (se progressionsbedömning under 2.5)
Institutionens målsättning är att ge åtminstone en lärareledd kurs/termin. För
läskurser (som kan ske individuellt eller gruppvis) skall kursplan och
litteraturlistor finnas. Dessa skall revideras en gång/år.
De krav som gäller för redovisning av kurspapper skall klargöras av kursansvarig
inför varje kurs. Ett av dessa är att kurspapper skall vara välskrivna, syftet är att
tillägna sig en god vetenskaplig prosa.
Fältarbetet är en central del av forskarutbildningen i Socialantropologi. Med tanke
på forskarutbildningens snäva tidsramar är det viktigt att fältarbetet är väl
förberett. Metodkursen skall tjäna som föreberedelse och ge möjlighet för
doktorander att diskutera metodologiska och fälttekniska aspekter av sitt
förestående arbete. Kontinuerlig kontakt mellan handledare och doktorand under
fältarbetet skall upprätthållas. Doktoranden skall regelbundet rapportera om sitt
arbete till handledaren. Uppföljning skall ske snarast efter avslutat fältarbete.
Varje doktorand skall ha ett ”hemkomstseminarium” snarast efter avslutat
fältarbete (tidpunkten beror på om doktoranden gör ett längre eller flera korta
fältstudier), där handledare, professor och 1-2 andra forskare vid institutionen
medverkar. Syftet är att ge doktoranden möjlighet att diskutera sina
fälterfarenheter och data i förhållande till forskningsproblemet, behovet att ev
revidera projektplanen, och synpunkter på möjligt upplägg av arbetet och förslag
till strategier för att komma igång med analys och skrivande.
2.4 Doktorandens lönestege följer progression beräknat i fullgjord tid på forskarutbildningen
(s k mekanisk modell).: Det betyder att 50% av utbildningen anses
uppnått när två år har fullgjorts, och 80% när 10 månader återstår. Denna modell
förutsätter att den den individuella studieplanen på 4 år (heltid) och 8 år (halvtid)
följs strikt. Vid 80% förväntas doktoranden ha färdigställt ett första
avhandlingsmanus. Det som då återstår till disputation (resterande 20%) är en sista
genomskrivning av texten, andreläsarens bedöming, slutseminarium samt
efterarbete och tryckning av avhandlingen..
Forskarstuderande skall fortlöpande få sitt vetenskapliga arbete, t.ex. utkast till
delar av avhandlingen, diskuterat vid seminarier. Formerna för detta regleras inom
ramen för institutionens allmänna studieplan: Det högre seminariet är en väsentlig

3
del av institutionens forskarutbildning. Utbildningen förutsätter aktivt deltagande,
både i form av egna presentationer och som diskussant vid andras presentationer.
För doktorander med anställning, internt eller externt finansierad, är närvaro
obligatorisk. Legitim frånvaro meddelas seminarieledaren. Doktorander förväntas
presentera väsentliga delar av avhandlingen på seminariet. Förutom doktorander
förutsätts aktivt deltagande av institutionens lärare/forskare. Detta gäller i
synnerhet de som är handledare för aktiva doktorander.
2.5 Samtliga undervisande forskarstuderande har rätt att delta i högskolepedagogisk
utbildning. Som undervisande doktorand avses här den med minst en genomförd
eller planerad 5-poängskurs. Högskolepedagogisk utbildning kan antingen tas som
en 5 p kurs inom forskarutbildningens valfria kursdel eller som
institutionstjänstgöring (se nedan). Valet sker i samråd med handledare
2.6 Utbildningen skall genomföras utan att de forskarstuderande vållas onödiga eller
oskäliga kostnader. Om det ingår något för de forskarstuderande särskilt
kostnadskrävande obligatoriskt moment, t.ex. en studieresa, skall det finnas ett
likvärdigt, avgiftsfritt alternativ.
2.7 Forskarstuderande skall så långt möjligt ha rätt att bedriva avhandlingsarbetet med
den huvudsakliga inriktning som anges i den individuella studieplanen, även om
han eller hon måste byta handledare.
2.8 Kvalitetssäkring: seminarier och andreläsare
Avhandlingskapitel presenteras regelbundet vid högre seminariet.
I slutskedet, när avhandlingsmanuset är så färdigt som handledare och doktorand
anser vara möjligt, kan manuset lämnas till en andreläsare. Andreläsaren utses av
handledare i samråd med handledarkollegiet och doktoranden. Lämplig
andreläsare bör kontaktas i god tid och uppdraget bör utföras inom max en månad.
Andreläsarens bedömning är av rådgivande karaktär och det är handledaren, med
hjälp av handledarkollegiet vid behov, som bedömer hur, och i vilken omfattning,
andreläsrens utlåtande påverkar omarbetningen. Andreläsarens mer
genomgripande synpunkter skall avges skriftligen. Vid ett eventuellt
slutseminarium kan andreläsaren vara en lämplig opponent. Slutseminarium
(”provdisputation”) skall i möjligaste mån anordnas för doktorander antagna efter
1998.
3. Handledning
Handledning utgår i normalfallet under 4 år (heltidsstudier). Doktorander med
nedsättning för institutionstjänstgöring, föräldraledighet eller andra godkända
studieavbrott (militärtjänstgöring eller facklig aktivitet), har möjlighet till
motsvarande förlängning. Ersättning till handledare ges motsvarande 6% av

4
heltidstjänst för varje heltidsstuderande doktorand. Det motsvarar ungefär en
halvdags handledningsmöte per månad, inklusive tid för inläsning.
Handledningsresursen fördelas lämpligen över forskarutbildningens fyra år så att
mindre handledning ges (ca 50%) under doktorandens fältarbete men ökas i
motsvarande grad i avhandlingens slutskede.
3.1 För varje forskarstuderande skall utses en huvudhandledare med huvudansvar för
den forskarstuderandes handledning enligt den individuella studieplanen. En
biträdande handledare kan utses om det av institutionsstyrelsen anses lämpligt.
3.2 Vid tilldelning av huvudhandledare och ev biträdande handledare skall den
forskarstuderandes önskemål så långt möjligt beaktas. Tilldelning av handledarna
sker utifrån tillgängliga handledningsresurser vid institutionerna. Byte av
handledare kan ske om samarbetet inte fungerar. Även här beaktas doktorandens
önskemål som långt det är möjligt.
Kontinuitet i handledningen är en förutsättning för doktorandens progression. När
ordinarie handledare behöver vara tjänstledig i 3 månader eller mer skall frågan
om vikarierande handledare diskuteras i samråd mellan berörd(a) handledare,
doktorand och studierektor på Forskarutbildningen. En vikarierande handledare
kan utses på 100% eller 50% med delat handledaransvar. Arrangemanget
förutsätter ett god samordning av arbetet mellan handledarna.
3.3 Handledningens kvalitet och kvantitet skall vara sådan att den forskarstuderande
har möjlighet att slutföra utbildningen inom avsatt tid. Huvudhandledaren
ansvarar tillsammans med doktoranden för att valet och avgränsningen av
avhandlingsämnet sker på sådant sätt att forskarutbildningen skall kunna slutföras
inom denna tid. Ansvaret inbegriper också uttömmande respons från handledaren
- och inom rimlig tid - på kurspapper och kapitelutkast. Det ankommer också på
doktoranden att lämna in utkast, kapitel m m i god tid före handledningstillfället.
3.4 För att bli handledare vid institutionen krävs numera att man är docentkompetent
och har genomgått universitetets handledarutbildning. Även befintliga handledare
uppmanas genomgå handledarutbildning om de inte redan gjort det.
3.5 Vid upprättandet av en individuell studieplan skall den forskarstuderande och
handledaren planera handledningens omfattning och uppläggning. Den
individuella studieplanen skall även innehålla en finansieringsplan för hela
utbildningstiden, samt en tidsplan för obligatoriska kurser och
utbildningsmoment. Tidsplan och progression revideras en gång per termin.
Studieplanerna följs upp en gång/år i FUN.
3.6 Institutionen skall i sina arbetsmiljöplan särskilt uppmärksamma de specifika
konflikter som kan uppstå mellan handledare och forskarstuderande, se övrigt 3.2.

5
4. Institutionstjänstgöring
4.1 Förväntar institutionen att en forskarstuderande skall utföra
institutionstjänstgöring skall institutionen snarast möjligt efter antagningen
klargöra tjänstgöringens omfattning för den forskarstuderande.
4.2 Institutionstjänstgöringen bör, om möjligt, utformas så att den har relevans för
forskarstudierna och kommande arbetsliv. Som institutionstjänstgöring räknas
arbetsuppgifter såsom undervisning, förberedelser för undervisning,
tentamensrättning, handledning av uppsatser eller examensarbeten, pedagogisk
utbildning, forskning utan direkt anknytning till doktorandens avhandlingsarbete,
administrativa uppgifter, förtroendeuppdrag inom universitetet eller för
universitetets räkning, drift av datornätverk och dylikt samt utbildning som krävs
för att utföra arbetet.
4.3 Forskarstuderande som bedriver institutionstjänstgöring (nedsättning i tjänst, som
högst 20%) har rätt till förlängning av studiefinansieringen i motsvarande
omfattning. Bedriver den forskarstuderande institutionstjänstgöring i form av
undervisning, skall även den tid som ägnas åt förberedelser och efterarbete
beaktas.
5. Examination
5.1 Efter två underkända examinationer på samma kursinnehåll skall den
forskarstuderande efter begäran ha rätt att få en ny examinator.
5.2 Examinationsresultatet skall normalt ha inrapporterats i LADOK senast 15
arbetsdagar efter examinationstillfället.
5.3 Examensbevis skall utfärdas högst två månader efter det att ansökan kommit in.
6. Studiesocial miljö
6.1 Institutionen skall se till att samtliga forskarstuderande är tillförsäkrade en god
studiesocial miljö. En sådan innebär ömsesidig öppenhet och en pågående dialog
mellan doktorander och övriga medarbetare vid institutionen. Den innebär även
att doktorander kan känna sig välkomna och delaktiga i verksamheten. En god
studiesocial miljö kräver också att riktlinjerna för forskarutbildningen efterföljes.
Årliga medarbetarsamtal med prefekten och/eller studierektorn på
Forskarutbildningen bör hållas där doktoranders utvecklingsmöjligheter inom
forskning och annan verksamhet vid institutionen kan diskuteras.
6.2 Samtliga forskarstuderandes arbetsmiljö skall motsvara de krav som ställs i
gällande lagstiftning för universitetsanställda.
7. Doktorandrepresentation

6
7.1 Forskarstuderande har enligt HF 3 kap. 9§ samt ’Policy för studentinflytande vid
Göteborgs universitet’ rätt till att vara representerade i alla beslutande och
beredande organ inom högskolan vars verksamhet har betydelse för utbildningen
och studenternas situation. De forskarstuderande skall därför vara representerade
under beredningsstadiet av ärende om antagning till forskarutbildningen och
tilldelning av finansiering för forskarstudierna.
7.2 En forskarstuderande får inte missgynnas på grund av att han eller hon innehar
förtroendeuppdrag. För att exempelvis kunna delta i sammanträden med olika
universitetsorgan skall förtroendevald forskarstuderande, då detta är
genomförbart, ges möjlighet att vid annan tidpunkt genomgå obligatoriska
kursmoment, dock med undantag för examination.
7.3 För förtroendeuppdrag inom studentorganisationer och för studentrepresentation i
universitetsorgan skall förlängning ges av anställningstid som doktorand och av
utbildningsbidrag i enlighet med de gemensamma riktlinjer som gäller inom
SamFak. Principen för ersättning är reellt nedlagd tid, dvs antal möten man varit
närvarande (räkna ½ dag per möte, inkl mötestid, förberedelse och ev
efterarbete)Den maximala ersättning som ges är 15 dagar för institutionsstyrelse
och FUN; för ÄG är ersättningen högst 10 dagar för ordf och för styrelseledamot
5 dagar. Ersättning inom andra organ än institutionens framgår av fakultetens
riktlinjer. Tiden förs lämpligen in i den individuella studieplanen för varje
termin, medan ansökan om förlängning av studietid skall göras efter uppdragets
avslut, och tillställas institutionsstyrelsen. Det skall enligt fakultetens riktlinjer
bifogas protokoll som styrker mötesnärvaro (gäller även suppleanter).
8. Ansvarsfrågor
8.1 Den forskarstuderande eller respektive studentkår kan, om dessa riktlinjer inte
följs, vända sig till fakultetsnämnd eller annat ansvarigt organ.
9 Studieuppehåll
Se bilaga 1 (Fakultetsnämndens riktlinjer daterade 2005 05 03)).