MISSIV - Socialdemokraterna

More documents

Recommendations

Info

MINNESANTECKNINGAR, Träff 3 ART Arbetsgruppen klimatrådslaget, Umeå Arbetarekommun DAG 2008-01-07 PLATS Umestan, kl.19:00 § 1 FÖREGÅENDE MÖTES(MINNES)ANTECKNINGAR Lena KE började med att gå igenom målsättningen med kvällens möte och därefter gick gruppen igenom föregående mötes(minnes)anteckningar. • Åsa kompletterade skrivningarna när det gäller bankernas roll idag och vilken roll de bör ha i framtiden. Bankernas roll är annorlunda idag jämfört med tidigare när staten lånade ut pengar. Staten hade ett regelverk där det fanns relativt goda möjlighet för politiken att ställa krav medan det i dagsläget finns få styrande verktyg/instrument för detta. T.ex. om vi politiskt anser det önskvärt att energiförbrukningen ska minska så måste det finns väl fungerande styrverktyg att tillgå. För närvarande premieras inte energibesparingsåtgärder. Det är snarare att de åtgärder som vidtas för att minska energiförbrukningen går till att utöka boytan istället, vilket medför att det totalt sett blir ett nollsummespel samt att den totala energiförbrukningen inte går ner. För barnfamiljer är det nästan billigare att bo i villa istället för i lägenhet. Preferenserna har även ändrats, vilket gör att det stora flertalet idag är beredda att avsätta en relativt stor andel av sin disponibla inkomst till boendekostnader. • Bankerna lånar även ut pengar baserat på produktionskostnaden, vilket blir missriktande. Från politikens sida bör man därför sträva efter att omformulera det finansiella systemet så att man på ett bättre sätt kan främja långsiktighet och där är självklart bankerna en viktig aktör. Man bör inte återgå till statlig finansiering men regelverket för bankernas utlåningspolicy måste kommunerna kunna påverka på ett bättre sätt än idag när det gäller energieffektiva hus och byggande. T.ex. gällande teknik, färdigställande, utförande, samt de krav i övrigt som ställs. Förändringen av plan- och bygglagen har också gjort att de tekniska egenskapskraven har försvunnit och därmed ytterligare ett sätt att främja energibesparingseffekter. • Byggsektorn har ett producentansvar att premiera energisnålt byggande, vilket ännu inte har ställt till sin spets. På lokal nivå måste vi våga ställa de hårdare kraven när det gäller hållbart byggande, vilket sannolikt kommer att uppfattas positivt av byggbranschen som befinner sig på politiska signaler. § 2 AVFALL & ÅTERVINNING Gruppen beslutade vid föregående mötestillfälle att diskutera frågan om hur man kan reformera och höja ambitionen gällande återvinningsverksamheten. • Trenden är att handeln av avfallsprodukter ökar då sopor börjar ses som en resurs snarare än ett problem. Avfall och återvinning har att göra med materialförbrukningen och kommunerna bör ha ett ansvar för insamlingen i allmänhet, förpackningsindustrin borträknat, men dagens gränsdragning när det gäller återvinning är komplex och det är svåröverblickbart vad som är kommunernas ansvar och inte för såväl marknaden som medbor- 22
garna. Återvinning är i grunden en samverkans och logistikfråga som kommunerna framledes kommer att få ett utökat ansvar för. När det gäller elektronikåtervinningen har man lyckats lite bättre än den övriga återvinningen, vilken kan ha att göra med att det är ganska hanterliga fraktioner. • Det finns marknadskrafter som är intresserad av den ökade avfallshandeln då det innebär en ny marknadsprodukt. Avfall bör även ses som en råvara och det finns generellt sett en ganska positiv inställning bland medborgarna att återvinna. Från politikens sida måste man tydligt visa på att alla produkter som framställs måste kunna återvinnas och regelverket bör därför omformuleras så att det främjar produkter som är resurssnåla i sin framställning. Redan idag finns det ett antal metallslag som det är break-even på. När det gäller returpapper finns en brist på detta längs norrlandskusten. • Direktreklam är något som hushållen skulle vara tvungen att efterfråga för att få, inte vara något som hushållen tvingas på som idag, samt vara digital. När det gäller reklam i övrigt är den många gånger vilseledande och från samhällets sida måste man arbeta för att hitta en balans mellan marknaden och politiken för att skapa hållbara konsumtionsmönster. Marknadsföring av kvalitet måste främjas istället för det ”billiga skräp” som finns till försäljning. • Hur maten har transporteras (och hur mycket energi som har gått åt för att producera en vara), dvs. produktens totala miljöbelastning ska stå på produktens innehållsförteckning för att underlätta konsumenternas val. • Järnvägsnätet måste omstruktureras till att bli transeuropeiskt (samma järnvägssystem i hela Europa) för att bättre kunna främja hållbar utveckling. Det nuvarande systemet är inte överlappande och verkar hämmande. I överlag behövs mer satsningar på järnvägsnätet. Problemet med järnvägstrafiken är att den kräver en viss volym för att vara attraktiv vilket gör att bil- och busstrafiken många gånger framstår som ett mer attraktivt val för resenären. • Urbanisering. Människor väljer ofta att bosätta sig där man kan försörja sig. Det har historiskt sett varit den främsta faktorn till varför människor väljer att bosätta sig på ett ställa men idag ställer människor allt högre krav på livet och var man vill bo. Detta då möjligheten till kultur, diverse fritidssysselsättningar och utbudet i stort blir allt viktigare, arbete är såldes inte den enda dominerande faktorn. Om vi anser det önskvärt att begränsa urbaniseringstrenden måste det offentliga skapa förutsättningar för människor att bo även i gles- och på landsbygd. • Större städer när de kommer upp i en viss storlek är inte hållbara sett ur ett livsmedelsförsörjningsperspektiv då de kräver stora transportvolymer. Det ställer krav på återföring då de inte är självförsörjande. Men vad är en hållbar region och en hållbar stad? Många rapporter och forskning visar på att en hållbar stad har en volym på ca 150 000 personer. Stora städer har ett stort behov av råvaruinflöde samtidigt som man genererar mycket avfall, vilket skapar stora transportbehov. Teknikutveckling och hur man bryter ner saker med hjälp av bakterier kommer sannolikt att göra att belastningen minskar men det finns även andra problem. Stora städers har ofta diverse trängselproblematik samt att de sociala effekterna kan vara negativa i form av ökad otrygghet osv. Men allt för små städer har också problem då det behövs en kritisk massa för att människor i större utsträckning aktivt ska välja att flytta till en ort eller stad. En stads attraktivitet bygger på att den har en 23
Page 1 and 2: Umeå 2008-01-22 MISSIV Umeå Arbet
Page 3 and 4: Naturligtvis har gruppens diskussio
Page 5 and 6: BILAGA: Inkomna synpunkter på råd
Page 7 and 8: Politiken måste våga gå i bräsc
Page 9 and 10: Gruppen kommer att diskutera fråga
Page 11 and 12: framme mer resurser t.ex. när det
Page 13 and 14: de och långsiktiga investeringar,
Page 15 and 16: • Det finns starka lobbyorganisat
Page 17 and 18: • Folkbildning och konsumentmakt.
Page 19 and 20: Rådslag klimat • VISIONEN: Måst
Page 24 and 25: viss dynamik och utbud. I överlag
Page 27 and 28: Energieffektivt byggande lönar sig
Page 29 and 30: En del kommuner kan vara förebilde

MISSIV - Socialdemokraterna

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?