MISSIV - Socialdemokraterna

More documents

Recommendations

Info

SAMMANFATTNING Vision och mål Alla dimensioner av hållbarhetsbegreppet måste finnas med när vi uttrycker vår vision om det hållbara samhället. Ibland tenderar fokus att ligga på ekologisk hållbarhet enbart, vilket kan vara vanskligt då alla perspektiv måste beaktas. När det gäller social hållbarhet är demokrati och delaktighet viktiga inslag. De allra flesta människor vill göra rätt, inte fel, därför måste vi få till en omfattande folkbildning och allmän diskussion i alla forum (arbetsplatser, offentliga möten, skolan osv.) där hållbarhetsperspektivet diskuteras. Den ekonomiska hållbarheten i sin tur är en förutsättning för att de åtgärder som vidtas ska vara genomförbara och accepterade av samhällets alla aktörer. 2 Målet måste vara att vi inom respektive område har en miljöbelastning som är långsiktigt hållbar och som vår planet klarar av i det långa loppet, men vad vi menar när vi säger detta måste definieras. Vi måste också bli bättre på att kommunicera slutmålet dvs. att vi ska ha ett fossilfritt samhälle. 3 Begreppet ”Det gröna folkhemmet” kan appellera till framtiden om det ses som en möjlighet. En belastning med begreppet är att det är starkt förknippat med partipolitik vilket kan göra det svårt att få alla människor att ställa sig bakom målbilden. Frågan om hållbar utveckling är för viktig för att partipolitisera och det finns en risk att ”det gröna folkhemmet” enbart uppfattas som ett socialdemokratiskt projekt. 4 En annan negativ aspekt med ”det gröna folkhemmet” är att det enbart har en dimension, dvs. att det fokuserar enbart på miljödimensionen. Begreppet är också relativt svårkommunicerat för de grupper som inte redan är frälsta. Möjligtvis bör det kallas ”det hållbara folkhemmet”. 5 Generellt kan sägas att miljöfrågorna måste integreras i all politik, miljöfrågorna kan inte behandlas som ett separat politikområde. Vi måste också ta fram de goda exemplen och sprida dem. Ge dem som ligger långt framme mer resurser t.ex. när det gäller hållbart byggande osv. då eftersläntrarna kommer så småningom. Ur samhällsekonomisk synvinkel är det irrationellt att alla försöker specialisera sig på samma sak. Energi Energifrågorna är centrala när vi diskuterar hur vi ska bekämpa växthuseffekten och minska koldioxidutsläppen men det är i princip omöjligt att definiera hur stor del av klimatproblematiken som är energirelaterad. Arbetsgruppen är dock överens om att en stor del av klimatproblematikens lösning ligger i hur vi hanterar energiförsörjningen. 6 I omställningen till ett hållbart energianvändande är minskad nettoförbrukning och rätt energikvalitet nyckelord. Dessa har diskuterats för var och en av de teman som gruppen kom överens om nämligen: tillverkning/framställning, trafikarbetet, byggande/uppvärmning, samt mat och konsumtion 7 . Dessa fyra områden har utgjort grunden för att försöka överblicka klimatfrågan och varit ett sätt för arbetsgruppen att försöka se helheten. 2 Se minnesanteckningarna, bilaga 1 och 2 3 Se minnesanteckningarna, bilaga 2 och 5 4 Se minnesanteckningarna, bilaga 2 5 Ibid. 6 Se minnesanteckningarna, bilaga 1, 2, 5 och 7 7 Se mindmap, bilaga 8 2
Naturligtvis har gruppens diskussioner landat i en mängd förslag och åtgärder som initialt upplevts som en tämligen ostrukturerad idébukett. Vid närmare analys kan vi dock konstatera att i princip alla åtgärder kan inrymmas under rubrikerna KUNSKAP/FOLKBILDNING, TEK- NIK/TEKNIKUTVECKLING, REGELVERK/EKONOMISKA STYRMEDEL, KOMMU- NALA VERKTYG. 8 Tillverkning/framställning Samhället måste utveckla ett energisystem som svarar mot framtidens krav, ett sunt energikoncept som inte riskerar den energiintensiva industrins konkurrenskraft. Så länge vi har kärnkraft måste vi vara duktiga på att ta hand om avfallet, därför är det olyckligt att all forskning gällande kärnkraft har upphört. Det är en av världens stora utmaningar och kanske endast en tidsfråga innan en allvarlig olycka händer någonstans. Sverige måste arbeta kraftfull med alternativa energislag där solenergin är en nyckelfråga. 9 Ur ett globalt perspektiv brukar nämnas att industrin har en energieffektiviseringspotential på närmare 50 procent. Om detta är ett faktum även för svenskt vidkommande vill vi låta vara osagt, då svensk industri ända sedan 1970-talets oljekris målinriktat arbetat med att utveckla sina processer. Att det fortfarande finns en hel del att göra är dock uppenbart, inte minst när det gäller att tillvarata spillvärme för externt användande, utveckla energikombinat etc. Naturligtvis måste lagstiftning och regelverk anpassas så att detta är ekonomisk möjligt och till och med gynnsamt. 10 Producentansvaret kan utvecklas och bör utökas. 11 Trafikarbetet En viktig fråga att fundera på är hur vi skapar konkurrensneutralitet mellan transportslagen, både när det gäller gods- och persontrafik. En försvårande faktor är avsaktandet av en part som har ett sammanhållande ansvar för transporterna på central nivå. Det förekommer att näringspolitiska åtgärder sammanblandas med mer transportpolitiska och regionalpolitiska åtgärder, vilket är olyckligt. 12 Idag gynnas vägtransporter av gods framför järnväg och sjöfart. Med skatter och stimulans t.ex. i form av transportstöd för att skapa konkurrensneutralitet torde dessa frågor gå att lösa. På personsidan ser vi också en utveckling där flyget blivit ett billigare alternativ än tåget. Resande med tåg måste bli billigare, både inom landet och för längre resor. Ett intereuropeiskt järnvägsnät utan inslag av nationellt infrastrukturägande skulle kunna pressa prisnivån avsevärt. 13 När vi planerar våra städer måste vi politiskt försöka minimera bilåkande och främja kommunikationer som bygger på kollektivt åkande. För att tillgodose regionala skillnader i behov bör geografisk differentiering och zonindelning för stöd till persontrafik möjliggöras. Att bygga i centrala lägen och förtäta städer är en viktig hållbarhetsfaktor, så också avancerad trafikstyrning och logistiklösningar. Tung trafik bör minimeras i stadsmiljö. För den enskilde förordas statliga konverteringsmedel för att stimulera till att göra fordonen mer miljövänliga. 8 Se mindmap, bilaga 8 9 Se minnesanteckningarna, bilaga 1 och 2 10 Ibid. 11 Se minnesanteckningarna, bilaga 5 12 Se minnesanteckningarna, bilaga 1, 2, 5 13 Ibid. 3
Page 1: Umeå 2008-01-22 MISSIV Umeå Arbet
Page 5 and 6: BILAGA: Inkomna synpunkter på råd
Page 7 and 8: Politiken måste våga gå i bräsc
Page 9 and 10: Gruppen kommer att diskutera fråga
Page 11 and 12: framme mer resurser t.ex. när det
Page 13 and 14: de och långsiktiga investeringar,
Page 15 and 16: • Det finns starka lobbyorganisat
Page 17 and 18: • Folkbildning och konsumentmakt.
Page 19 and 20: Rådslag klimat • VISIONEN: Måst
Page 22 and 23: MINNESANTECKNINGAR, Träff 3 ART Ar
Page 24 and 25: viss dynamik och utbud. I överlag
Page 27 and 28: Energieffektivt byggande lönar sig
Page 29 and 30: En del kommuner kan vara förebilde

MISSIV - Socialdemokraterna

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?