Kompetensutveckling av skolans personal - BADA - Högskolan i Borås

3. Bakgrund
Utifrån undersökningens syfte och resultat har vi valt att dela upp bakgrunden i olika relevanta
delar. Detta för att ha en grund för hur vi sedan ska ställa oss till de resultat vi tagit del
av utifrån räknesagan och dess svarshäfte samt intervjuerna med inslag av observationer.
Delarna är Matematik för vardagen; Kunskap och Språk för förståelse för matematik.
3.1 Matematik för vardagen
Denna undersökning handlar om att ta reda på om elever i tidig skolålder är medvetna om att
matematiken finns omkring dem i deras vardag och hur de fogar samman den matematiska
kunskap de har till vardagshändelser, samt om de är medvetna om att det är matematik de
använder sig av.
Forskningen visar att matematiken är ett ämne som fortfarande har hög status. Trots sin höga
status är det få elever som har förståelse för varför matematik är ett viktigt ämne, menar
Malmer (2002). Malmer anser likaså att eleverna sällan relaterar till att ämnet, förutom siffror
och räkning, är ett redskap för att klara av vardagen. Vår vardag är omringad av en rad
olika matematiska situationer som måste lösas tydliggör Björklund (2009), exempelvis då vi
ska räkna ut hur mycket socker vi behöver för att baka en kaka. Trots detta menar Malmer
(2002) att elever inte har denna kunskap om att det är matematik som finns omkring oss på
olika sätt. Elever ser oftast ämnet som något extremt jobbigt som de helst vill undvika, anser
Malmer. Hon anser även att elever i dagens skola inte får de resurser eller en anpassad undervisning
som de kan tänkas behöva för att tillämpa grundläggande kunskaper i matematik.
I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklass och fritidhemmet, Lpo-94 står
att läsa det är en pedagogs uppgift att ge eleverna förståelse för varför matematik är så viktigt
och vilka kunskaper vi som individer är i behov av för att klara av det samhälle vi lever
i, samt framtiden. Unenge, Sandahl och Wyndhamn (1994) nämner att vardagen är fylld av
matematik som vi kan använda oss av i vår matematikundervisning. Om en pedagog uppmärksammar
sina elever om de vardagsproblem de möter på varje dag för att klara av sin
vardag, ger det även förståelse för varför matematik är så viktig att tillämpa och göras synligt
i skolan, menar författarna. Likt författarna lyfter Boaler (1998) vikten för att en elev ska
kunna utveckla sin förståelse i matematik behövs det tydliga matematiska grunder som relaterar
till elevers vardag. Trots att läroplanen beskriver i sina texter vad syftet är med matematik
och vilka mål som ska uppnås i grundskolan, visar det sig att många pedagoger ute i
verksamheten anser att de inte får den hjälp de behöver utifrån läroplanen, menar Mouwitz,
Emanuelsson och Johansson, nationellt centrum för matematik utbildning, NCM (2003). De
anser att läroplanen inte är anpassad för den verklighet och verksamhet som råder ute på
förskolor och skolor ute i samhället. De lyfter dessutom fram i sin artikel att en pedagog
anser sig inte heller ha det stöd och en tillräcklig beskrivning för hur undervisningen ska se
ut samt hur de ska gå tillväga för att tolka, uppnå målen och utveckla elevers kunskaper
(Mouwitz, Emanuelsson och Johansson, 2003).
4