En tidning för alla? - Göteborgs universitet
En tidning för alla? - Göteborgs universitet
En tidning för alla? - Göteborgs universitet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
EN TIDNING FÖR ALLA?<br />
-Om invandrares användning av och attityder till medier i allmänhet och dags<strong>tidning</strong>ar i<br />
synnerhet 1<br />
Inledning<br />
Att läsa en dags<strong>tidning</strong> är <strong>för</strong> de flesta svenskar en del av de dagliga rutinerna och läsvanan<br />
någonting man tar med sig hemifrån. Men hur är det med de nya svenskarna som har flyttat hit<br />
från olika delar av världen? Det finns få länder som har lika stark <strong>tidning</strong>stradition som Sverige.<br />
Många invandrare kommer från länder där det inte är vanligt att prenumerera på en dags<strong>tidning</strong><br />
eller där kvinnor inte alls läser dags<strong>tidning</strong>ar i lika stor utsträckning än män. Vad har våra svenska<br />
<strong>tidning</strong>ar att erbjuda dem?<br />
Invandrarna är en lockande målgrupp av potentiella läsare <strong>för</strong> många dags<strong>tidning</strong>ar. Fler läsare<br />
lockar naturligtvis annonsörer och dessutom bor många invandrare på tätt bebodda områden där<br />
det är billigt att distribuera <strong>tidning</strong>en eftersom det redan finns en del prenumeranter i<br />
distributionsområdet. Dags<strong>tidning</strong>släsningen anses ofta även ha anknytning till den demokratiska<br />
utvecklingen av samhället eftersom kunskap och information om det omgivande samhället är en<br />
<strong>för</strong>utsättning <strong>för</strong> att kunna vara med och påverka sin egen tillvaro.<br />
Syftet med undersökningen som gjordes på uppdrag av Borås Tidning är att analysera<br />
invandrares användning av och attityder till medier. Detta kommer att ske med fokus på<br />
dags<strong>tidning</strong>släsning och den lokala <strong>tidning</strong>en Borås Tidning, även om resultaten troligen är giltiga<br />
också <strong>för</strong> andra morgon<strong>tidning</strong>ar..<br />
Invandrare och massmedier<br />
För att kunna ta del av de nationella medierna måste man kunna landets språk, i det här fallet<br />
svenska. Det finns dock många hinder på vägen när en <strong>för</strong>sta generationens invandrare ska lära<br />
sig ett nytt språk i ett nytt land. Man kan sakna naturliga tillfällen att tala svenska eftersom man<br />
ofta som invandrare har svårt att hitta arbete i början och man saknar därmed den naturliga<br />
mötesplatsen som arbetsplatsen är. Det svenska kontaktnätet utvecklas sakta när man inte träffar<br />
svenskar på arbetet. 2<br />
Massmedierna har en viktig roll i andraspråksinlärningen. Elever i klasser i svenska <strong>för</strong> invandrare<br />
uppmuntras att lyssna på radio, titta på TV, läsa <strong>tidning</strong>ar, skyltar, broschyrer och allt möjligt <strong>för</strong><br />
att ta del av det nya språket i vardagliga situationer. Många invandrare läser dags<strong>tidning</strong>ar med<br />
lexikon i handen. De har i många fall svårt att fullt utnyttja <strong>tidning</strong>arnas innehåll på grund av att<br />
språket är <strong>för</strong> svårt. Ska <strong>tidning</strong>ar då anpassa sig efter minoritetsbefolkningens språkliga nivå?<br />
Hedman & Eklund konstaterar att på vissa orter där andelen invandrare är stor borde den lokala<br />
<strong>tidning</strong>en åtminstone fundera på möjligheten att erbjuda invånarna en <strong>tidning</strong> som <strong>alla</strong> kan ta del<br />
av. Samtidigt kan man hävda att en av <strong>tidning</strong>arnas funktion är att hålla en hög standard<br />
språkmässigt just <strong>för</strong> att invandrare, och var<strong>för</strong> inte även den inhemska befolkningen, ska kunna<br />
utveckla sina språkfärdigheter genom att läsa texter som inte är speciellt anpassade efter deras<br />
språkkunskaper.<br />
1 Texten är en sammanfattning av en uppsats på påbyggnadskursen i Medie- och kommunikationsvetenskap,<br />
JMG, <strong>Göteborgs</strong> <strong>universitet</strong>.<br />
2 Wahlberg 1999: 1<br />
2