En tidning för alla? - Göteborgs universitet

Både iranier och finländare är intresserade av nyheter från sitt hemland och upplever att svenska
medier inte kan tillgodose deras behov gällande information från Iran och Finland. Iranierna
betraktar även världsnyheterna som viktiga medan finländarna mest söker efter lokala nyheter.
Som Presstödsnämndens kartläggning Minoriteternas medier (2002) visar, använder invandrarna
olika medier i olika syften. De söker sig till hemlandets medier för att ta del av nyheterna där och
använder de svenska medierna för att få information om det svenska samhället. Problemet är att
de som skulle behöva samhällsinformation allra mest inte behärskar det svenska språket
tillräckligt bra för att kunna ta del av svenska medier. Till detta ändamål finns det egna medier för
olika invandrargrupper där de kan rapportera händelser i svenska samhället på sitt eget
modersmål.
De svenska medierna får kritik för bilden de förmedlar av respondenternas hemländer. Förutom
att rapporteringen är bristfälligt upplevs det att nyheterna har en väldigt negativ betoning och är
rentav felaktiga. Naturligtvis har invandrarna ett större intresse för nyheter från sina respektive
hemländer än vad den svenska befolkningen i genomsnitt har. Detta behov kan nog aldrig
tillfredsställas inom det utrymmet som finns för utrikesnyheter. Nyheternas karaktär däremot är
en annan sak och det är oroväckande om invandrarna upplever att deras land behandlas orättvist
och enbart negativt i de svenska medierna. Mediebilden påverkar säkert svenskarnas inställning
till, och uppfattning om, landet i fråga och dess invånare. Dessa känslor påverkar även
inställningen till de invandrare som har sitt ursprung i det landet. Medierna kan bidra till en ökad
förståelse för invandrarnas förutsättningar men de kan även vara ansvariga för okunskap och
felaktiga uppfattningar hos publiken.
Dagstidningens betydelse bland andra medier
Finländare och iranier ser medier på olika sätt. Iranierna anser det viktigt att ta del av nyheter
men rangordnar inte medierna utan anser att vilket medium som helst kan fungera som
nyhetskanal. För finländarna är dagstidningen det viktigaste mediet och andra medier används
mest som tillägg.
Samtliga iranska respondenter använder sig av många olika medier. Alla har en gemensam favorit
i TV men tilläggsmedierna varierar. Tre av de iranska kvinnorna använder sig av text-TV när de
vill veta vad som händer i Iran och den övriga världen. Alla av kvinnorna använder även Internet
regelbundet. Tidningen lockar de iranska kvinnorna endast när det skrivs om iranier eller när man
vill ta del av annonserna.
Tidningen har för iranierna ingen självklar plats som nyhetsförmedlare. De kan tänka sig att köpa
lösnummer om det har hänt något speciellt som de vill ta del av men anser prenumerationen av
en dagstidning vara onödig. De intervjuade männen konstaterade att de kan få samma nyheter på
TV som i tidningen och dessutom kvällen innan. Iranska kvinnor använder sig inte heller av
iraniers egna medier i Sverige. De vet att det finns radioprogram på persiska men känner inget
behov av att lyssna på det. Däremot tittar de på iransk TV som sänds från USA men är
tveksamma till hur pålitlig dess rapportering är.
Alla av männen lyssnar däremot på det iranska radioprogrammet nästan dagligen. De berättade
även om den lokala radiokanalen som drivs av iranierna i Borås och behandlar nyheter från både
Iran och Sverige. Denna kanal ansåg männen fylla en viktig funktion speciellt för dem som inte
behärskar det svenska språket tillräckligt bra för att ta del av svenska medier.
8