En tidning för alla? - Göteborgs universitet

De iranska männen ansåg olika medier uppfylla olika funktioner. Männen använder sig av TV,
radio, tidningar och Internet i varierande utsträckning. De väljer medierna efter vad det är för typ
av nyheter de vill ta del av.
Som Hedman och Eklund konstaterar, använder invandrare ibland sina släktingar och bekanta
som informationskällor, så även iranierna. En av de iranska kvinnorna ansåg sig få mest
information genom sin man. Samma kvinna uppgav att hon inte läser någon tidning alls utan
tittar mest på TV. En annan ansåg lunch- och kafferasterna på jobbet vara viktiga
informationstillfällen. I och med att hon själv inte läser dagstidningar upplever hon brister i sina
kunskaper om det lokala samhället. De lokala nyheterna är dock någonting som man pratar
mycket om på hennes arbetsplats och genom att ta del av diskussionerna kring aktuella nyheter
ansåg hon sig få veta tillräckligt mycket på den lokala nivån. En av de iranska männen som inte
själv kan läsa dagstidningar på grund av språkproblem använder sin vän som informationskälla i
sökandet av lokala nyheter.
De intervjuade finländarna har två klara favoriter bland tillgängliga medier: tidningen och radion.
De tittar även på TV och mycket på den finska kanalen. Deras medieanvändning är
nyhetsrelaterad och de söker inte underhållning i medierna. Finländarna använder finska medier
för att ta del av nyheterna från Finland och svenska medier för att ta del av nyheterna från
Sverige. Att respondenterna sökte sig till nyheter istället för förströelse kan naturligtvis bero på
deras ålder. Äldre människor är inte lika vana vid att ha speciellt TV som tidsfördriv.
En av kvinnorna prenumererar på femdagarstidningen Ruotsinsuomalainen som är en rikstäckande
tidning för sverigefinländare. Även andra kvinnor läser den ibland hos bekanta eller på finska
föreningen. Kvinnorna läser även veckotidningen Viikkoviesti när de får tag på den. De skulle
gärna vilja prenumerera på fler tidningar även från Finland men det blir för dyrt. Alla av de
intervjuade männen anser prenumerationen på Borås Tidning vara för dyr för tillfället och två av
dem har till och med sagt upp sin prenumeration just på grund av prenumerationspriset. Två av
kvinnorna har en prenumeration på den lokala tidningen från sina hemtrakter i Finland.
Synen på rapporteringen om invandrare
Det finns en rad undersökningar som visar att medierna rapporterar om invandrare på ett
negativt sätt. Bland annat Birgitta Löwander konstaterar att bilden som medierna förmedlar av
invandrare är både stereotyp och negativ. Detta bekräftas även av mina intervjuer. De intervjuade
iranierna anser att svenska medier behandlar invandrare och invandrarfrågor på ett kränkande
sätt. Invandrare nämns enbart i negativa sammanhang och beskrivs som en belastning för
samhället. Några av dem har dock märkt en liten förändring under senare år, de upplever att
svenska medier försöker till viss mån hitta även positiva synvinklar i rapporteringen av
invandrare. De iranska kvinnorna är dock tveksamma till hur äkta dessa förändringar är. Två av
kvinnorna upplevde rentav att medierna har ändrat på sin rapportering men att de bara gör det
för sakens skull utan något större engagemang. En av dem hade till och med egna erfarenheter av
detta. Hon hade blivit intervjuad i tidningen men bristande intresse från journalistens sida ledde
till att resultatet blev allt annat än bra. Hon upplevde väldigt tydligt att journalisten i fråga inte
hade varit intresserad av vad de hade att säga utan bara velat fylla en tom plats i tidningen med
någonting som skulle tillfredsställa läsarna.
Samtliga respondenter är oroliga över hur mediernas bild av invandrare påverkar svenskarnas
inställning till dem. Jag har tidigare konstaterat att respondenterna upplevde att den felaktiga
mediebilden av Iran gör att svenskarna tror att Iran är ett land av krig och elände. På samma sätt
9