En tidning för alla? - Göteborgs universitet

Tidningen betyder olika saker för iranier och finländare. För iranier är dagstidningen ett medium
bland alla andra och den anses inte på något sätt viktigare eller pålitligare än något annat.
Finländarna däremot har en väldigt nära relation till sin tidning och upplever den som en viktig
del av vardagsrutinerna. Tidningens symbolvärde förstärks även av att den upplevs som ett
pålitligt och seriöst medium. Både iranier och finländare har tagit med sig medievanor från
hemlandet. Iranierna tittade mycket på TV och gör det även i dagens läge. Finländarna bodde i
hemlandet under en tid då TV inte fanns men radio var ett populärt medium som de använder sig
av även i Sverige, precis som iranierna.
Någonting som båda grupperna har gemensamt är inställningen till tidningens språknivå.
Iranierna upplevde TV: n lättare att förstå än tidningstexten som speciellt i början av vistelsen är
alldeles för svårläst. Även finländarna påpekade att problem med språket påverkar läsningen.
Vilken typ av samhällsinformation söker invandrare i medierna?
Respondenterna är uppvuxna i ett samhälle och lever i ett annat. Nyheter från hemlandet är
viktiga inte minst på grund av alla släktingar och bekanta som finns kvar där.
De viktigaste nyheterna för alla av de intervjuade iranska kvinnorna är sådana som rör Iran och
den övriga världen. De betraktar endast stora händelser i Sverige som intressanta. De iranska
kvinnorna nämnde mordet på Anna Lindh som ett tillfälle när de kände stark samhörighet med
det svenska samhället i och med att de sökte sig till svenska medier, både TV och tidningar, för
att hålla sig uppdaterade. Förutom deras individuella upplevelser fick även deras sociala liv ett lyft
i och med att de hade ett gemensamt samtalsämne på arbetsplatserna och på andra ställen där de
träffar svenskar. Helt plötsligt hade de ett gemensamt samtalsämne som man kunde diskutera och
spekulera omkring. De hade tagit del av samma artiklar och samma nyhetssändningar och kände
sig delaktiga i den kollektiva sorgen som svepte över Sverige.
De iranska männen jag intervjuade anser både lokala, nationella och globala nyheter vara lika
intressanta och viktiga. De använder sig av olika medier för att ta del av olika nyheter. De läser
tidningen för att få veta vad som händer i Borås, tittar på svenska TV-kanaler för att ta del av
riksnyheter och tittar på iransk TV för att få nyheter från Iran. En av männen upplever att han
inte kan ta del av tidningar på grund av bristande språkkunskaper och anser sig därför gå miste
om de lokala nyheterna. Han kan förstå TV och radio men har stora svårigheter med att läsa.
Finländarna söker sig till nyheter från hemlandet genom de finska kanalerna på TV och radio.
Samtliga respondenter har tillgång till den finska TV-kanalen och tittar på den minst lika mycket
som de svenska kanalerna. Två av männen och två av kvinnorna läser även finska dagstidningar
på biblioteket. Kvinnorna prenumererar på olika finska veckotidningar och byter dem
sinsemellan för att kunna ta del av så många tidningar som möjligt utan att behöva göra en stor
ekonomisk satsning.
Alla av de intervjuade finländarna upplever lokala nyheter som viktiga att ta del av och där är den
lokala tidningen en källa utan konkurrens. Riksnyheterna intresserar respondenterna när det
handlar om saker som är av betydelse för de personligen, några nämnde som exempel
förändringar i pensioner eller skatter. Ingen av de intervjuade finska kvinnorna intresserar sig för
politik medan samtliga män uttryckte att politik är ett av de mest intressanta ämnen i medierna.
De tar del av politiska nyheter från både Finland och Sverige med hjälp av respektive landets
medier. Männen saknade rapporteringen av finsk politik i de svenska medierna.
7