Haninges vägledning för bedömning av strandskyddsärenden

Dnr SBN 27/2013 

Beslutad SBN 2011-05-25 § 78, reviderad SBN 2013-04-24 § 65 

Vägledning för strandskyddsbedömning 

1

Innehållsförteckning 

INLEDNING 3 

Strandskydd från naturvårdslag till miljöbalk 4 

Kort återblick 4 

Vad säger lagstiftningen om strandskydd 5 

ANNAN LAGSTIFTNING 9 

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BEFINTLIGA MILJÖER 

OCH VÄRDEN 10 

Fornlämningar på land och i vatten 10 

Riksintressen 11 

Skyddade områden 12 

Sociala värden 12 

Ekologiska tjänster i kustmiljöer 13 

Påverkan från arbeten i vatten 14 

Miljöer med särskilt höga värden 14 

HANINGE KOMMUNS VÄGLEDNING FÖR BEDÖMNING 19 

Huvudsyftena 19 

Särskilda skäl 21 

Vanligt förekommande åtgärder inom strandskyddat område 22 

Referenser och litteraturhänvisningar 27 

Bilagor 27 

2

INLEDNING 

I Haninge kommun finns några av regionens mest attraktiva kust- och skärgårdsområden. Stränderna 

intar här en särställning. Det är väsentligt att deras olika värden och funktioner tas tillvara långsiktigt. 

Kust- och skärgårdsområdet i regionen är av riksintresse och ostörd natur är av stor betydelse för de 

människor som bor och verkar i och kring Stockholm (Regionplanenämnden). 

Stadsbyggnadsförvaltningens bygglovsavdelning har på uppdrag av Stadsbyggnadsnämnden tagit fram 

vägledning för Haninge kommuns prövning av strandskyddsdispenser. Vägledningen vänder sig både 

till en intresserad allmänhet som till kommunens tjänstemän och politiker. Syftet med vägledningen är 

denna ska utgöra ett underlag för tillämpningen av lagstiftningen i de ärenden som hanteras av 

kommunens tjänstemän och politiker. 

Haninges vägledning för strandskyddsbedömning har antagits av stadsbyggnadsnämnden2011-05-25 § 

78. 

Uppdatering/revidering har antagits av Stadsbyggnadsnämnden 2012-04-24 § 65. 

© Haninge kommun 

Medverkande tjänstemän är Cecilia Granström, Lolita Törnblom och Jan Öström från 

Stadsbyggnadsförvaltningens bygglovsenhet. Från kommunstyrelseförvaltningen har Erik Wijnblad 

deltagit. 

Fotografier på framsidan visar bebyggelse på Huvudskär samt en undervattensbild av Ålgräsäng som är 

ett exempel på mjukbottenvegetation som är mycket betydelsefull för fisk och annan fauna 

Fotografi sid 10 Haninge kommuns hemsida 

Fotografier sid 15, 16 och 18 Erik Wijnblad 

Fotografier övriga: Lolita Törnblom, Cecilia Granström 

Kartmaterial: Ulla Pettersson Stadsbyggnadsförvaltningen 

3

Strandskydd från naturvårdslag till miljöbalk 

Kort återblick 

Den första strandskyddslagen infördes 1952. Syftet var att bevara allmänhetens möjligheter till friluftsliv vid 

stränderna. Strandskyddsbestämmelserna skärptes något och överfördes till naturvårdslagen 1965. 

Skyddet visade sig dock otillräckligt. 

1975 infördes därför ett generellt förbud mot nybyggnad nära vattnet. Länsstyrelsen kunde i och med 

det ange strandområden där särskilt tillstånd krävdes för att bygga nytt. Generellt strandskydd 100 

meter in på land och ut i vattnet infördes och gäller i princip samtliga stränder vid vattendrag, sjöar och 

hav. Länsstyrelsen kan besluta om utvidgat strandskydd upp till 300 meter inom till exempel områden 

av riksintresse eller områden som i övrigt är särskilt värdefulla för friluftslivet eller växt- och djurlivet. 

Strandområdena i Haninge kommun omfattas till största delen av utvidgat strandskydd om 300 meter. 

1994 ändrades lagen så att syftet nu också är att bevara goda livsvillkor för växt- och djurliv på land och i vatten. 

Stränderna bedömdes som särskilt värdefulla för djur- och växtliv av flera skäl. Många arter övervintrar 

i strandnära zoner och övergången mellan land och vatten bedöms som mycket värdefulla. Områden 

kan vara ointressanta för det rörliga friluftslivet men utgöra mycket viktiga livsmiljöer för växter och 

djur. 

Från och med den 1 juli 2009 gäller ny strandskyddslagstiftning vilket regleras i Miljöbalken (MB). 

Syftet med den nya lagen är att öka det lokala och regionala inflytandet över strandskyddet. Lagen 

innebär ett fortsatt generellt strandskydd i hela landet men med ett ökat ansvar för kommuner och 

länsstyrelser. 

Olika aktörer och deras roller i strandskyddsfrågor 

Naturvårdsverket. Naturvårdsverkets roll är att på ett nationellt plan övervaka utvecklingen och att 

vägleda länsstyrelser och kommuner i deras arbete med strandskyddet. Naturvårdsverket har möjlighet 

att överklaga Länsstyrelsens beslut till Miljödomstolen. 

Boverket. Boverket ska vägleda länsstyrelserna och kommunerna i deras arbete med att tillämpa det nya 

regelverket i de delar som rör planprocessen, framförallt när det gäller översiktsplanering. 

Kommunerna. Kommunerna har rätt att besluta om strandskyddsdispens i de flesta fall. De kan om 

förutsättningarna finns peka ut områden i sina översiktsplaner som kan vara lämpliga för 

landsbygdsutveckling. Kommunerna ska ansvara för tillsynen över strandskyddsområden med några 

undantag. 

Länsstyrelsen. Länsstyrelserna ska vägleda kommunerna i deras arbete enligt det nya regelverket. 

Länsstyrelserna ska granska de kommunala besluten och ska upphäva dessa om förutsättningar för 

dispens saknas. Länsstyrelserna ska vägleda och granska de kommunala översiktsplanerna när det gäller 

utpekanden av områden för landsbygdsutveckling. De ansvarar för dispenser och upphävanden liksom 

tillsynen av strandskyddsområden när det gäller försvarsanläggningar, allmänna vägar och järnvägar 

samt områden som skyddas av staten enligt kap 7 Miljöbalken. 

Vägledning för strandskyddet 

Naturvårdsverket och Boverket har tillsammans utarbetat en ny vägledning till länsstyrelser och 

kommuner. Denna ligger till grund för Haninge kommuns vägledning för strandskyddsbedömning.. 

Strandskydd – en vägledning för planering och prövande, HANDBOK 2009:4, Naturvårdsverket 2009. 

www.naturvardsverket.se 

4

Vad säger lagstiftningen om strandskydd 

Sedan 1 juli 2009 och 1 februari 2010 gäller nya bestämmelser beträffande skyddet av stränderna. 

Strandskyddet, som gäller vid alla kuster, vid sjöar och vattendrag är ett generellt skydd som gäller över 

hela landet på ett likartat sätt. Bestämmelserna gäller oavsett om det är glest- eller tätt bebyggt och 

naturen behöver inte vara extra skyddsvärd för att beröras. (7 kap 13§ MB) 

Strandskyddets syfte 

Strandskyddet har två syften. 

1. Det ena är att långsiktigt trygga invånarnas förutsättningar till att få allemansrättslig tillgång till 

stränderna. 

2. Det andra är att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. 

(7 kap 13§ MB) 

Strandskyddets areella omfattning 

Strandskyddet gäller inte bara i skärgården utan innefattar alla typer av sjöar och vattendrag såväl på 

fastlandet som på öar. I den strandnära zonen ger övergången mellan land och vatten utrymme för 

olika värdefulla livsmiljöer och funktioner. Ur ett biologiskt perspektiv är stränderna, både i vatten och 

på land, hemort fört många rödlistade arter. Strandområdena är också mycket viktiga för invånarnas 

rekreation och friluftsliv. De speciella naturmiljöerna som skiftar från tät skog till öppna landskap 

bidrar till attraktionen. Hela Haninges kust och skärgårdsområden är av riksintresse för friluftslivet. 

Det generella strandskyddet är 100 meter på land och 100 meter i vatten, även undervattensmiljön 

inkluderas. Länsstyrelsen kan utvidga strandskyddet till 300 meter. (7 kap 14§ MB) 

Strandskyddet är en förbudslagstiftning 

Strandskyddet är en förbudslagstiftning som innebär att man inom ett strandskyddat område inte får: 

• uppföra nya byggnader 

• ändra användning av byggnader eller utföra anläggningar eller anordningar som förhindrar eller 

avhåller allmänheten att beträda ett område där man annars fått färdats fritt 

• göra grävnings- eller andra förberedelsearbeten för byggnader, anläggningar eller anordningar 

• göra åtgärder som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter 

(7 kap 15§ MB) 

Förbuden gäller inte byggnader, anläggningar, anordningar eller åtgärder som behövs för arella näringar 

som jordbruk, fiske och skogsbruk om de för sin funktion måste ligga inom strandskyddsområde och 

som inte avser att tillgodose bostadsändamål. Näringen får inte vara av marginell betydelse, den skall ge 

ett tillskott av betydelse för att undantag från prövning skall gälla. (7 kap 16§ MB) 

Även andra åtgärder är undantagna tex verksamheter eller åtgärder som tillåtits av regeringen, allmänna 

vägar enligt väglagen eller järnvägar enligt lagen om byggande av järnväg. (7 kap 16§ MB) 

Länsstyrelsen har möjlighet att meddela föreskrifter att förbuden under vissa omständigheter inte skall 

gälla kompletteringsåtgärder till huvudbyggnad. (7 kap 17 § MB). 

Särskilda skäl som anges i lagtexten 

I vissa fall kan man få dispens från förbudet att bygga strandnära om man har särskilda skäl. De 

särskilda skälen innebär dock inte automatiskt att dispens kan medges. Åtgärden måste också vara 

förenlig med strandskyddets båda syften dvs. att förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till 

strandområdet inte försämras och att livsbetingelserna för djur- och växtlivet inte påverkas på ett 

oacceptabelt sätt. Detta gäller även vid upphävande av strandskydd i samband med detaljplan. 

(7 kap 26§ MB) 

5

De särskilda skälen som kan tillämpas vid en prövning är om området: 

1. redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften, 

2. är genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering är väl avskilt från 

området närmast strandlinjen, 

3. behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan 

tillgodoses utanför området, 

4. behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför 

området 

5. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför 

området, eller 

6. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse. 

(7 kap 18c§ MB) 

Haninges kommentarer till de särskilda skälen finns på sidan 19. 

Landsbygdsutveckling 

Inom vissa områden i landet kan man som särskilt skäl vid prövningen av en fråga om upphävande av, 

eller dispens från, strandskyddet också beakta om ett strandnära läge för en byggnad, verksamhet, 

anläggning eller åtgärd bidrar till utvecklingen av landsbygden (7 kap 18d, 18e §§ MB). Lagstiftningen 

tillåter ej att kust- och skärgårdsområden pekas ut för landsbygdsutveckling i Haninge kommun. Med 

område för landsbygdsutveckling i strandnära lägen avses vid tillämpningen av 18 d § ett område som, 

enligt 7 kap. 18e§ punkt 4, inte är ett kust- eller kustskärgårdsområde från gränsen mot Norge till 

Forsmark, utmed Ölands kust eller i Ångermanland från Veda vid Storfjärden till Skataudden vid 

Näskefjärden. 

Detaljplan och upphävande av strandskydd 

Kommunen får enligt plan- och bygglagen bestämma att strandskyddet enligt miljöbalken ska upphävas 

för ett område i en detaljplan om det finns särskilda skäl. Intresset av att ta området i anspråk på det 

sätt som avses med planen ska väga tyngre än strandskyddsintresset. 

De särskilda skälen som kan åberopas är lika som vid vanligt dispensförfarande. Även regeln om fri 

passage ska tillämpas. Ett område mellan strandlinjen och byggnaderna ska inte omfattas av 

upphävande av strandskydd så att fri passage för allmänheten och goda livsvillkor för växt- och 

djurliv kan bevaras. Detta gäller dock inte om en sådan användning av området närmast 

strandlinjen är omöjlig med hänsyn till de planerade byggnadernas eller anläggningarnas funktion. 

I planprocessen har länsstyrelsen skyldighet att under samrådet verka för att strandskyddet inte hävs i 

strid med strandskyddsreglerna enligt 7 kapitlet 18 c-g §§ Miljöbalken. 

I Plan- och bygglagen regleras själva förfarandet för upphävandet av strandskyddet. De lagliga 

förutsättningarna för att upphäva strandskyddet i detaljplan regleras i Miljöbalken. 

Upphävande av strandskydd i detaljplaner som gäller försvarsanläggning, allmän väg, järnväg eller som 

skyddas enligt andra bestämmelser i 7 kapitlet Miljöbalken och där skyddet har beslutats av någon 

annan än kommunen beslutas av Länsstyrelsen. (7 kap 18§ MB) 

Strandskyddet gäller åter 

Där strandskyddet upphävts i områdesbestämmelser och detaljplaner enligt plan- och bygglagen 

återinträder strandskyddet automatiskt när detaljplanen eller områdesbestämmelserna upphör eller 

ersätts med ny detaljplan (7 kapitlet 18 g § MB). För detta krävs inget särskilt beslut. Det strandskydd 

som gällde innan man beslutade om upphävandet gäller igen vilket kan innebära att även ett utvidgat 

strandskydd kan återinträda. 

6

Strandskydd i äldre detaljplaner före 1975 

Strandskydd i viss omfattning ligger, enligt beslut av länsstyrelsen, kvar i detaljplaner som fastställts före 

1 juli 1975. Detta avser alltid strandskydd i vatten med 100 meter och strandskydd på land 100 meter 

där det finns allmän platsmark, till exempel vägar och parkmark. 

Beslut om dispens 

När en dispens från strandskyddet beslutas skall det särskilda skälet preciseras. Strandskyddets båda 

syften måste alltid vara uppfyllda. 

En fri passage för allmänheten och för att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet skall anges i 

varje dispensbeslut. Området skall förläggas mellan strandlinjen och byggnaderna eller anläggningarna. 

Om användningen av området närmast strandlinjen blir omöjlig med hänsyn till de planerade 

byggnadernas eller anläggningarnas funktion behöver man inte ange en fri passage. (7 kap 18f § MB) 

Tomtplatsavgränsning eller i vilken utsträckningen marken får användas för det avsedda ändamålet 

måste också anges i beslutet. (7 kap 18f § MB) 

Vid ett beslut om dispens kan även villkor för dispensen bestämmas. (16 kap 2 § MB) 

Dispensen upphör att gälla om inte åtgärden som dispensen avsåg påbörjas inom två år och avslutas 

inom fem år från det beslutet vann laga kraft. (7 kap 18h § MB) 

Vilka beslutar om dispens 

Kommunen beslutar i de flesta ärendena men inte där länsstyrelsen har dispensrätt. (7 kap 18a § MB) 

Länsstyrelsen beslutar i de enskilda dispensärenden som berör byggande av försvarsanläggning, allmän 

väg eller järnväg. Man beslutar även inom skyddade områden som är beslutade av andra än 

kommunen. Exempel på sådana områden är naturreservat, kulturreservat, nationalpark, naturminne, 

biotopskyddsområde, djur- och växtskyddsområde, miljöskyddsområde, vattenskyddsområde, Natura 

2000. (7 kap 18a § MB) 

7

Överträdelse/tillsyn 

Den som med uppsåt eller av oaktsamhet begår ett brott mot områdesskydd och bryter mot förbudet 

att bygga och göra andra åtgärder utan dispens inom strandskyddat område kan dömas till böter eller 

fängelse i högst 2 år (29 kap 2 § MB). Tillsynsmyndigheten, kommunen eller Länsstyrelsen, måste alltid 

göra en åtalsanmälan vid misstanke om brott mot strandskyddet (26 kapitlet 2 § MB). 

Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden och förbud som behövs i ett enskilt fall för att 

strandskyddslagstiftningen skall efterlevas eller att föreskrifter, domar och andra beslut skall följas (26 

kapitlet 9 § MB). Beslut om förelägganden eller förbud får förenas med vite (26 kapitlet 14 § MB) 

Länsstyrelsens överprövning av kommunernas dispenser 

Länsstyrelsen skall överpröva kommunens dispensbeslut om man bedömer att det inte finns några 

förutsättningar för dispens eller om det finns brist i ärendets handläggning som haft betydelse. Beslut 

om överprövning skall ske senast tre veckor från det kommunens dispensbeslut inkommit till 

Länsstyrelsen. (19 kap 3b § MB) 

Överklagande 

Om kommunen eller länsstyrelsen beslutar att avslå eller meddela dispens från strandskyddet kan 

beslutet i det enskilda fallet överklagas av den det angår - den sökande, eller av den som är berörd av 

beslutet i egenskap av markinnehavare eller särskild rätt till mark (16 kapitlet 12§ MB). Kommunens 

och länsstyrelsens beslut att meddela dispens kan också överklagas av ideella föreningar som har till 

ändamål att tillvarata naturskydds-, miljö-, eller friluftsintressen, detta gäller dock ej försvarets 

anläggningar. (16 kap 13, 14 §§ MB) 

Överklaganden av kommunens beslut hanteras av Länsstyrelsen i första hand. 

Om länsstyrelsen beslutar att upphäva eller fastställa kommunens dispensbeslut kan detta överklagas till 

Miljödomstolen och sedan vidare till Miljööverdomstolen. Miljööverdomstolens dom går ej att 

överklaga 

Hällmarker på Nåttarö 

8

ANNAN LAGSTIFTNING 

Strandskyddet har även kopplingar till annan lagstiftning vilken ibland beslutas av andra än kommunen. 

Detta kan få till följd att två parallella beslut gäller och att ett beslut om dispens från strandskyddet inte 

kan utnyttjas om inte beslut enligt den andra av lagstiftningarna kan ges och vice versa. 

Plan – och bygglagen 

De flesta åtgärder som omfattas av strandskyddsbestämmelserna är även lovpliktiga enligt Plan- och 

bygglagen 8 kapitel 1, 2, 3, 6 och 9 §§. Vid planläggning omfattas följande paragrafer av 

strandskyddsbestämmelserna: 4 kap 1,2,9 §§, 5 kap 7a, 22,26 §§, 12 kap 1 §, 13 kap 6 §. 

Miljöbalken, områdesskydd 

Områden som är skyddade enligt 7 kapitlet Miljöbalken, naturreservat, kulturreservat, nationalpark, 

naturminne, biotopskyddsområde, djur- och växtskyddsområde, miljöskyddsområde kräver beslut både 

avseende sina skyddsbestämmelser och strandskyddslagstiftningen. www.lansstyrelsen.se 

Miljöbalken, miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 

Enligt 9 kapitlet Miljöbalken ska ansökan om miljöfarlig verksamhet enligt huvudregeln prövas av 

miljödomstol. Vissa verksamheter prövas av länsstyrelsen, generalläkaren eller av kommunen. Med 

miljöfarlig verksamhet menas verksamhet som kan medföra utsläpp eller andra störningar från mark, fast 

egendom eller fasta anläggningar på ett sätt som kan innebära olägenhet för människors hälsa eller miljön. 

Exempel på en miljöfarlig verksamhet är uppläggning av muddermassor, vindkraftverk och avloppsanläggningar, 

vilka normalt handläggs av Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund. www.smohf.se 

Miljöbalken, vattenverksamhet 

Arbeten i eller nära ett vattenområde, exempelvis muddring eller anläggande av en brygga eller pir 

betraktas enligt 11 kapitlet 2 § Miljöbalken som vattenverksamhet. Vattenverksamheter kräver tillstånd 

från miljödomstolen. För vissa mindre verksamheter räcker det dock med en anmälan till länsstyrelsen. 

Om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens 

inverkan på vattenförhållandena behövs varken tillstånd eller anmälan enligt 11 kapitlet 12§ 

Miljöbalken. www.lansstyrelsen.se 

Fastighetsbildningslagen 

Enligt 3 kapitlet 2 § 2 Fastighetsbildningslagen ska fastighetsbildning ske så att den inte motverkar 

syftet med naturvårdsföreskrifter eller andra särskilda bestämmelser för marks bebyggande eller 

användning, till exempel strandskyddsbestämmelser. Lantmäterimyndigheten prövar frågor kring 

fastighetsbildning. www.lantmateriet.se 

Kulturminneslagen 

När strandskyddet hävts eller dispens meddelats inom ett område där fasta fornlämningar, skeppsvrak 

eller andra fornlämningar under vatten är kända, alternativt framkommer vid arbetsföretaget, ska 

länsstyrelsen tillämpa bestämmelserna i Lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. Lagen omfattar även 

byggnadsminnen, kyrkor, kyrkotomter och begravningsplatser vilka delvis hanteras av 

Riksantikvarieämbetet vid sidan av Länsstyrelsen. www.lansstyrelsen.se www.raa.se 

Ledningsrättslagen och Anläggningslagen 

Inom strandskyddat område kan flera olika typer av ledningar/kablar finnas. Exempel på sådana är 

kraftledningar, telekablar och vattenledningar. Vid planerade arbeten inom strandskyddat område måste 

man därför först ta reda på om några sådana är aktuella innan man planerar sin åtgärd. Speciellt viktigt 

är detta i vattenområden där det kan bli nödvändigt att den ledningshållande parten märker ut 

ledningarnas läge så att dessa inte skadas vid ett byggnadsåtgärd. Exempel på ledningshållare i Haninge 

kommun är Vattenfall eldistribution AB, stadsbyggnadsförvaltningen VA-avdelning och Telia AB. 

9

FÖRUTSÄTTNINGAR, BEFINTLIGA MILJÖER OCH 

VÄRDEN 

Fornlämningar på land och i vatten 

Haninge kommun utgör en kulturbygd där fornlämningar finns både på land och i vatten. 

Fornlämningar är skyddade i enlighet med bestämmelser i Lag (1988:950) om kulturminnen m.m. och 

får inte skadas. I lagen anges vad som är en fast fornlämning, vilken utbredning en sådan har och hur 

tillståndsprövningen går till. Länsstyrelsen beslutar om fornlämningar och Riksantikvarieämbetet 

beslutar om fornfynd. Den som på något sätt vill ändra en fast fornlämning måste ha länsstyrelsens 

tillstånd. 

Fasta fornlämningar är lämningar efter människors verksamhet under forna tider, som har tillkommit 

genom äldre tiders bruk och som är varaktigt övergivna. I lagen räknas följande kategorier upp: 

1. gravar, gravbyggnader och gravfält samt kyrkogårdar och andra begravningsplatser, 

2. resta stenar samt stenar och bergytor med inskrifter, symboler, märken och bilder samt andra 

ristningar eller målningar, 

3. kors och minnesvårdar, 

4. samlingsplatser för rättskipning, kult, handel och andra allmänna ändamål, 

5. lämningar av bostäder, boplatser och arbetsplatser samt kulturlager som uppkommit vid bruket av 

sådana bostäder eller platser, liksom lämningar efter arbetsliv och näringsfång, 

6. ruiner av borgar, slott, kloster, kyrkobyggnader och försvarsanläggningar samt av andra märkliga 

byggnader och byggnadsverk, 

7. färdvägar och broar, hamnanläggningar, vårdkasar, vägmärken, sjömärken och likartade anläggningar 

för samfärdsel samt gränsmärken och labyrinter, 

8. skeppsvrak, om minst etthundra år kan antas ha gått sedan skeppet blev vrak. 

Fasta fornlämningar är också naturbildningar till vilka ålderdomliga bruk, sägner eller märkliga 

historiska minnen är knutna liksom lämningar efter äldre folklig kult. 

Alla ovan uppräknade fornlämningstyper kan finnas inom strandskyddat område. Det är därför viktigt 

att man först tar reda på om några fornlämningar finns på platsen eller i vattnet innan man planerar sin 

åtgärd. Riksantikvarieämbetet, www.raa.se, har en informativ söktjänst som kallas ”Fornsök” vilken 

omfattar fornlämningar på både land och i vatten. Om man under arbetenas gång påträffar en ny 

fornlämning måste man ta kontakt med Länsstyrelsen innan man går vidare med projektet. 

Resta stenar är exempel på fast fornlämning 

10

I Huvudskärsarkipelagen finns riksintressen för kulturmiljövård, 

friluftsliv och naturvård samt naturreservat 

Riksintressen 

Mark- och vattenområden ska enligt miljöbalkens 3 och 4 kapitel användas för ändamål de är mest 

lämpade för och som från allmän synpunkt ger en god hushållning med resurser. Vissa områden kan ha 

så stora värden att de är av vikt för hela landet. Området förklaras då som ett riksintresse. När man 

utför förändringar i ett sådant område ska riksintressets värden ges företräde framför motstående 

intressen, förutsatt att inte även dessa är av riksintresse. Områden som är av riksintresse för: 

• naturvård, 

• kulturmiljövård, 

• friluftsliv och 

• totalförsvar 

ska skyddas mot åtgärder som innebär påtaglig skada. I prövning av strandskyddsdispens ska bland 

annat riksintressena ligga till grund för bedömningen. 

För utförligare information om riksintressena för kulturmiljön i Haninge se bilaga 6. Se även 

www.raa.se om riksintresseområden generellt. 

11

Skyddade områden 

Länsstyrelsen beslutar om strandskyddsdispenser inom skyddade områden som är beslutade av andra 

än kommunen. Exempel på sådana områden är: 

• naturreservat, 

• kulturreservat, 

• nationalpark, 

• naturminne, 

• biotopskyddsområde, 

• djur- och växtskyddsområde, 

• miljöskyddsområde, 

• vattenskyddsområde, 

• Natura 2000. 

I Haninge finns inga kulturreservat men de andra kategorierna av skyddade områden finns 

representerade. 

Sociala värden 

Stränder och vatten är en viktig del av de naturområden som finns i den storstadsnära regionen, som 

Haninge kommun är en del av. Många människor vistas i dessa områden för att finna lugn, rekreation 

eller äventyr och möjlighet till upptäcksfärder. Enligt förarbetena till strandskyddslagstiftningen gäller 

skyddet inte bara den fysiska tillgången till strandområden utan även allmänhetens uppfattning av 

möjligheterna att vistas i och i närheten av strandområden. Är området tillgängligt eller kan en åtgärd 

uppfattas som avvisande och därmed verka inskränkande på tillgängligheten för allmänheten? 

Hur en åtgärd påverkar strandskyddet skall bedömas ur ett långtidsperspektiv. 

12

Ekologiska tjänster i kustmiljöer 

Kustområdet i Haninge är en del av Östersjöns unika ekosystem och hyser en mängd olika miljöer, eller 

biotoper där olika djur och växter från salt och sötvatten lever. Den största mångfalden och den största 

biologiska produktionen finns i grunda områden, långgrunda vikar, blåstångsbälten m.m. Organismerna 

och biotoperna har inte bara ett värde i sig utan är direkt nyttiga för oss människor, de utför så kallade 

ekologiska tjänster. Nedan beskrivs några exempel på ekologiska tjänster: 

Erosionskontroll 

Växterna i strandzonen, både på land och i vatten, bygger med sina rötter en tät väv genom grus, sand 

och sedimentstränder. Rötterna binder samman bottenmaterialet och skyddar stränderna vid 

isskjuvning, vågor och avrinning från land vid regn. Vass, som har större delen av sin biomassa under 

vatten, skapar mycket kraftiga rotmattor. Tas vassen, eller andra växter bort, riskerar inte bara stranden 

sakta eroderas bort utan det kan också leda till att sedimentpåverkan på vattenområdena utanför ökas 

kraftigt. Det i sin tur kan leda till att de förekommande biotoperna påverkas negativt eller försvinner. 

Upptag av näringsämnen 

Strandzonen är mycket produktiv (det växer mycket vilket ger föda åt djur) och tar därför upp mycket 

näringsämnen från sediment men framförallt från avrinning från land. Detta gäller både växterna på 

land men också sjögräs eller alger i vattnet utanför. Försämras växternas förutsättningar eller om de tas 

bort, kommer läckaget av näring från avrinningen från land nå längre ut i havet (eller sjön) och bidra till 

negativa övergödningseffekter, exempelvis algblomning. 

Sedimentbuffert 

Med avrinning från land kommer förutom näringsämnen även stora mängder partiklar. Partiklarna 

fastnar effektivt i tät vegetation och sedimenterar på grund av de svaga vattenströmmar som är i tät 

vegetation. Tas vegetation bort ökar uppgrumlingen i vattenområdena utanför vilket kan leda till 

försämrade ljusförhållanden och därmed försämrade livsmiljöer på bottnarna med negativa ekologiska 

följdeffekter. 

Häckning för fåglar 

Strandvegetationen, särskilt vassområden och liknande miljöer har stor betydelse för fåglar, för 

häckning med också som födosök och gömställe. Minskad strandvegetation minskar därmed fågellivet i 

ett område. 

Lekplats för fisk 

Ett sextiotal fiskarter finns i norra Östersjön och är mer eller mindre vanliga. De har olika krav på 

lekmiljöer men en stor del är knutna till kustmiljöerna. Gäddor leker välbekant i vassar och andra 

mycket grunda områden, abborrar och strömming lägger ofta sin rom i vegetation som är lite djupare. 

Sjuryggen, en ovanlig fisk i Östersjön, behöver ostörda miljöer i den exponerade kusten. Det är svårt att 

peka på enskilda viktiga miljöer men ofta behövs naturliga kustmiljöer med vegetation eller lite 

sedimentation. Försvinner dessa miljöer, eller förändras, riskerar kustfisken minska ytterligare. 

Uppväxtområden och födokälla för fisk 

Vegetationsklädda bottnar är tveklöst de mest artrika biotoperna i kusten; här skapas miljöer för 

snäckor, musslor, räkor, anemondjur och andra ovanliga djurgrupper. Dels skapas här komplexa 

födovävar men de utgör också ett ”skafferi” för fiskar men också gömställe för fiskarter under sin 

yngelfas. Vegetationen är viktig både för arter som kläcks här men också för fiskarter som t.ex. torsk 

som förökar sig långt ut i havet. På så vis är de vegetationsklädda bottnarna inte bara viktiga för kusten 

utan för hela Östersjöns ekosystem. 

13

Biologisk mångfald och produktion 

De grunda miljöerna har hög biologisk mångfald men också mycket stor biologisk produktion. 

Biologisk produktion är uppenbar i vegetationsklädda bottnar men även ”kal” botten är täckt av lager 

med encelliga alger som kan ha lika stor produktion som synliga växter. Kustmiljön anses stå för upp 

till 25% av all produktion i Östersjön trots att den står för en mycket liten ytandel. Påverkan på 

kustmiljö kan alltså få konsekvenser för hela Östersjöns ekosystem. 

Påverkan från arbeten i vatten 

Förändrade strömningsförhållanden 

Konstruktioner i vatten påverkar vattenströmmarna. I skyddande områden med liten vattenomsättning 

kan strömmarna bromsas ytterligare med ökad sedimentation som följd. Det kan få negativa 

konskvenser, t.ex. ökad syreförbrukning med syrebrist som följd, försämrade ljusförhållanden för 

växter med konsekvenser för biologisk produktion och betydelsen som substrat för andra organismer. 

Fysisk störning 

Konstruktioner kan naturligtvis orsaka att biotoper försvinner. Nya konstruktioner kan också leda till 

återkommande störningar genom ökad båttrafik, rörelser i konstruktionen (bryggan) m.m. Det kan leda 

till dåliga förhållanden för vegetation, att fiskar och fåglar undviker området. 

Ökade halter av gifter och sediment i vattnet 

Vid muddring och konstruktionen av en anläggning riskerar sediment att röras upp. Dels har 

sedimentet en skuggande effekt som kan pågå ganska länge beroende på vattenrörelser och sedimentets 

beskaffenhet och dels kan ämnen bundna i sedimentet frisättas. I tidigare exploaterade områden finns 

risk att gifter eller olja frisätts, i naturområden frisätts syrekonsumerande material och näringsämnen. 

Ljud och förändringar av ljusförhållanden 

På samma sätt som den direkta fysiska störningen kan anläggningar, både under konstruktion och 

efter uppförande, orsaka störningar i form av ljus eller ljud för fiskar. Bryggor, och andra 

skuggande anläggningar försvårar för växter i vattnet och minskar produktion och möjligt 

utnyttjande av andra organismer. 

Miljöer med särskilt höga värden 

I Haninge kommun finns i lag skyddade och särskilt utpekade områden med höga värden. Det är 

områden som naturreservat, djurskyddsområden, Natura 2000-områden m.m. 

Vattenmiljöer i kustområden 

I vattenmiljöer är värdena knutna till områden med hög biologisk mångfald, och produktion; områden 

med betydelse för många olika organismgrupper. Dessa områden finns framförallt i grunda områden, i 

första hand vegetationstäckta områden ned till ca 10 meter. 

Nedan har de biotoper som bedömts ha störst värde listats. Områdesindelningarna följer 

Naturvårdsverkets indelning (Naturvårdsverket 2009) med tillägg för rev och sandbankar som är 

utpekade Natura 2000-biotoper (Naturvårdsverkets webbplats). 

Mynningar, deltan och estuarier (bräckvattenområden) 

Detta är miljöer som bland annat har stor betydelse för fisk och fågelliv. I kommunen finns i första 

hand mynningar (åmynningar), t.ex. Vitsån och Husbyåns mynningar i havet. 

14

Laguner och flador samt grunda skyddade havsvikar 

Detta är mycket skyddade vikar, ibland nästan helt avsnörda vikar. Vikarna har en speciell miljö; de är 

ibland mycket påverkade av sötvatten vilket ger speciell livsmiljö för vattenorganismerna. De har ofta 

hög biologisk produktion och stor betydelse för fisklek, men även för fågellivet. 

En skyddad högproduktiv vik i mellanskärgården (Björkö) med 

vass och mycket tät blåstång 

Rev och sandbankar 

Rev och sandbankar är geologiska eller biologiska formationer, där berg, eller bankar av sand, grus eller 

block sticker upp ur den omgivande botten. Här finns ofta en zonering av flora och fauna och reven 

kan ha stor betydelse för fiskpopulationer. 

Områden för fiskars reproduktion 

Områden utpekade av länsstyrelse eller Fiskeriverket som viktiga för fiskars reproduktion m.m. 

Grunda hårdbottnar med vegetationsbälten 

Grunda hårdbottnar är ofta beväxta med brun-, röd och grönalger som kan bilda bälten på olika djup, 

med blåstångsbälten som karaktäristisk art för Östersjöns hårda bottnar. Algerna i allmänhet och 

blåstången i synnerhet bilder en struktur som fungerar som gömställe, källa för mat, livs- och 

rekryteringsmiljö för olika andra organismer. De är de mest artrika miljöerna i kusten och mycket 

viktiga för fiskar som lekplats och uppväxtmiljö. 

Blåstångsbälte med påväxtalger utanför Fjärdlång 

15

Grunda mjuka bottnar med vegetation 

Detta är artrika miljöer som är ganska vanligt förekommande i kommunen, framförallt i inner- och 

mellanskärgården. De är mycket produktive, artrika och har mycket stor betydelse för fiskars lek, men 

också som uppväxtmiljöer för fiskarter som leker i andra miljöer. 

Musselbankar 

Blåmusslan filtrerar, och därmed tar upp, stora mängder näringsämnen. Den lever i huvudsak på hårda 

bottnar ned till ca 20 m djup och förekommer lokalt i mycket stora mängder. Musselbankar utgör 

nödvändiga lokaler för mat för sjöfåglar som dyker ned och äter musslor. Musslor utgör också viktigt 

källa till mat för flera fiskarter. Musselbankar kan vara rev beväxta med musslor över en viss 

täckningsgrad. 

Landmiljöer 

Naturligt öppna stränder 

Naturligt öppna stränder till följd av isrivning eller isskjutning eller vattenståndsfluktuationer, öppna 

naturmarksstränder med låg eller ingen betesintensitet. 

Hävdade, öppna strandängar och sjöstränder 

Oftast mycket flacka och friska (fuktiga) stränder med vegetation av kortväxt gräs eller halvgräs, till 

exempel intensivt betad mark med gräsvegetation kortsnaggad ned till vattnet. 

Havsstrandängar 

Vegetationen på havsstrandängarna är ofta artrik. På grund av en varierande översvämningpåverkan 

delas ängarna upp i olika zoner med olika miljö där allt från att vass och sävarter till starr och storvuxna 

örter kan hittas. I de grunda vattnet trivs bl.a. många insektsarter som i sin tur blir föda åt de fåglar som 

använder havsstrandängarna som häckningsplats. Hit räknas tex. vadare, måsar och tärnor. Hävdade 

strandängar ger också goda lekmöjligheter för bl.a. brushanar. 

Betande kor på en strandäng, Ålö 

Sandstränder 

Floran på sandstränder är ofta specialiserad för att klara av den hårda miljön. Arterna som finns här är 

ovanliga och förekommer annars enbart på sandmark i inlandet. Miljön på sandstränder är ofta väldigt 

saltpåverkad. Detta gör att de växter som finns här måste vara anpassade till den uttorkande effekten 

som den höga salthalten har. Man ser ofta att växterna har tjocka blad och stjälkar eller vaxartad yta på 

bladen för att minska vattenförlusten. En del växter har även förmågan att utsöndra överskott av salt. 

16

Sandstränderna är också hem för många grävande organismer. Speciellt värdefulla är sandstränder längs 

meandrande vattendrag, där stor variation av olika lutningar, fraktioner och exponeringsgrader finns 

representerade inom korta strandavsnitt. 

Minerogena stränder vid sjöar och vattendrag med naturliga vattenståndsfluktuationer 

Biotopen utgörs relativt snabbt eroderande stränder (där jordarten består av berg- och mineralpartiklar) 

där vattenståndsfluktuationerna orsakar relativ snabb erosion. De kan utgöras av bankar längs 

vattendrag eller revlar i bakvattenpartier. Livsmiljön förekommer också i stora sjöars bränningszon eller 

i anslutning till grustag och grusgropar. 

De är en viktig livsmiljö för många hotade insektsarter som delvis lever nedgrävda och hotade mossor 

är knutna till denna livsmiljö 

Strandbrinkar 

Strandbrinkar, erosionszoner längs sjöar och vattendrag med blottade branter utgör livsmiljö för t.ex. 

fågelarter som strömstare. 

Ravinskogar 

Pga sitt svåravverkade läge är dessa skogar ofta opåverkade av avverkning. Skogarna har också ofta 

stort inslag av död ved. Detta gör att de fungerar som refuger för arter som är beroende av skogar med 

lång kontinuitet och död ved. 

Strandskogar 

Strandskogar är ofta artrika med avseende på många organismgrupper. Flertalet lövträdsarter trivs i de 

fuktiga skogarna vilket i sin tur gör att man kan hitta många vedlevande svampar här. Strandskogarna 

innehåller ofta en hög andel död ved. Detta är inte enbart till gagn för svampar, utan även för fåglar 

som lever av insekterna i den döda veden. Antalet arter av lever- och bladmossor är ofta högre här än i 

omgivande skogar. 

Våtmarker i anslutning till sjöar och vattendrag 

Våtmarker fungerar som ett reningsverk där näringsämnen som fosfor och kväve binds. Dessa skulle 

annars ha förts direkt ut i sjöar och hav och bidragit till övergödning och algblomning. Våtmarkerna 

förhindrar även att sediment förs ut i vattnet där det annars skulle haft en negativ inverkan på alger och 

andra organismer. Förutom detta är våtmarkerna viktiga häckningsområden för flertalet fågelarter bl. a., 

kornknarr och brushane. 

Sjöar och vattendrag 

Områden som är särskilt viktiga för fågellivet eller fiskförekomsten 

Vitsån och Husbyån och deras tillflöden utgör två vattensystem där öring leker. Vitsån anses som den 

viktigaste lokalen för öringen i Stockholms Län. 

Områden som till minst 50 procent består av obebyggt strandskyddsområde 

Områden som utgörs av obebyggda öar, uddar och näs som till mer än 50 procent består av obebyggt 

strandskyddsområde 

Naturliga, oreglerade hela vattendrag och stränder 

Forsar och vattenfall 

Forsar och vattenfall är viktiga områden för bl.a. syrekrävande arter av ryggradslösa djur, för 

födosökande fåglar och däggdjur och som vinteruppehållsplats. Många växtarter som kräver mycket 

fukt trivs i närheten av forsar och vattenfall. I kommunen finns exempel på forsar i Vitsåns nedre lopp 

vid Berga i den sk. Bergaravinen. 

17

Vattendrag som ansluter till åsar 

Rullstensåsar är viktiga för vår dricksvattenförsörjning eftersom de håller goda grundvattentillgångar. 

För att förhindra föroreningar eller en lägre vattentillförsel bör därför vattendrag som ansluter till åsar 

skyddas. 

Klarvattensjöar med kransalger 

Klarvattensjöar är näringsfattiga sjöar med låg produktion och utan större mängder humusämnen. Den 

låga produktionen leder i sin tur till en låg nedbrytning och en god syretillgång. Detta gör att solljuset 

kan ta sig långt ner i sjön och fotosyntesen kan därför ske på relativt stora djup. 

Kransalger har höga krav på livsmiljöer och flera är rödlistade. 

Fisktomma sjöar och vattensamlingar 

Naturligt fisktomma sjöar är framförallt mindre sjöar och/eller högt belägna. Sådana sjöar, men också 

mindre vattensamlingar utan fisk har stor betydelse för grod- och kräldjur, men också för vattenlevande 

insekter då fisk ofta utgör predatorer för dessa arter. 

Naturligt näringsrika sjöar 

Naturligt näringsrika sjöar är känsliga för förändringar av vattennivån. En sänkning av vattennivån kan 

leda till att den naturliga processen som leder till igenväxt går snabbare. Sjöarna är dessutom känsliga 

för en förändring i de naturliga variationerna av vattenståndet som sker under året. Förändras dessa kan 

t ex vassbältet sprida ut sig. 

Naturlig sandstrand på södra Nåttarö 

18

HANINGE KOMMUNS VÄGLEDNING FÖR 

STRANDSKYDDS BEDÖMNING 

Naturvårdsverket och Boverket har i en handbok (2009:4 utgåva 2) gjort en vägledning till hur 

strandskyddspliktiga åtgärder ska hanteras och hur olika begrepp ska tolkas, nedan benämnt 

Naturvårdsverkets vägledning. 

Nedan följer en uppställning över de två huvudsyftena, de särskilda skälen och vanligt förekommande 

åtgärder inom strandskyddat område i Haninge kommun. I de fall Naturvårdsverket har angivit 

riktlinjer för åtgärdernas hantering redovisas dessa i förkortad text. För full text hänvisas till 

www.naturvardsverket.se. 

Haninge kommun vill förtydliga och ytterligare fördjupa vägledningen i strandskyddsärenden varför 

kommunens ställningstagande och vägledning redovisas. Naturvårdsverkets och kommunens tolkningar 

av bestämmelserna rörande strandskyddet är till skillnad från lagar, förordningar, och föreskrifter inte 

juridiskt bindande, utan just vägledande. (sid 7 Naturvårdsverket) Det är kommunens vägledning som 

utgör riktlinjer för nämnd och förvaltnings behandling av strandskyddsärenden. 

I de fall Haninge kommun vill förtydliga eller ytterligare fördjupa Naturvårdsverkets riktlinjer eller där 

sådana saknas redovisas även Haninge kommuns kompletterande vägledning. 

De två huvudsyftena 

Huvudsyften Naturvårdsverkets vägledning Haninges förtydligande 

långsiktigt trygga 

förutsättningarna 

för allemansrättslig 

tillgång till 

strandområden 

Inte bara den fysiska tillgången till 

strandområdet utan även allmänhetens 

rätt eller upplevelse att vistas i 

strandområdet eller deras uppfattning av 

möjligheterna att vistas i strandområdet 

(sid 73 Naturvårdsverket) Om allmänhetens 

tillgång till strandområdet påverkas 

på ett oacceptabelt sätt får man inte ge 

dispens. Områden som idag inte har några 

speciella värden kan med tiden utveckla 

höga värden. (sid 73 Naturvårdsverket) 

Lika Naturvårdsverkets riktlinjer. 

långsiktigt bevara 

goda livsvillkor för 

djur- och växtlivet 

på land och i vatten 

Om de biologiska värdena påverkas på ett 

oacceptabelt sätt får man inte ge dispens. 

Områden som idag inte har några speciella 

värden kan med tiden utveckla höga 

värden. (sid 73 Naturvårdsverket) 

Man bör normalt aldrig ge dispens i och 

vid följande områden och naturtyper: 

• områden som omfattas av 

områdesskydd eller som är särskilt 

utpekade enligt lag (nationalpark, 

naturreservat, naturminnen, 

biotopskyddsområden, växt- och 

djurskyddsområden, Natura 2000- 

områden riksintressen för natur och 

friluftsliv) 

• Områden i nära anslutning till skyddad 

natur 

• Områden som har redovisats i ängsoch 

betesmarksinventeringen och 

våtmarksinventeringen eller 

andranationella bevarandeplaner 

19

Huvudsyfte Naturvårdsverkets vägledning Haninges förtydligande 

Fortsättning från 

föregående sida. 

• Nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt 

enligt skogsvårdsstyrelsens inventering 

Sjöar och sjösystem 

• områden som är särskilt viktiga för 

fågellivet elle fiskförekomsten 

• områden som utgörs av obebyggda öar, 

uddar och näs som till mer än 50 

procent består av obebyggt 

strandskyddsområde 

• områden som till minst 50 procent 

består av obebyggt strandskyddsområde 

långsiktigt bevara 

goda livsvillkor för 

djur- och växtlivet på 

land och i vatten 

• naturliga, oreglerade hela vattendrag 

och stränder (sid 84 Naturvårdsverket) 

• vattendrag som ansluter till åsar – 

källpåverkan 

• klarvattensjöar med kransalger 

• fisktomma sjöar 

• naturligt näringsrika sjöar och 

näringsrika stränder 

Strandområden 

• naturligt öppna stränder 

• hävdade, öppna strandängar och 

sjöstränder 

• havsstrandängar 

• sandstränder 

• minerogena stränder vid sjöar och 

vattendrag med naturliga 

vattenståndsfluktuationer 

• sanddynsområden 

• flacka landhöjningsstränder 

• strandbrinkar 

Våtmarker och skogar 

• ravinskogar 

• strandskogar 

• våtmarker i anslutning till sjöar och 

vattendrag 

Havsområden 

• mynningar, deltan och estuarier 

• laguner och flador 

• grunda skyddade havsvikar 

• grunda mjuka bottnar med vegetation 

• grunda bottnar med vegetationsbälten 

• musselbankar 

(sid 85 Naturvårdsverket) 


Restriktiv bedömning. 

20

Särskilda skäl 

Särskilt skäl Naturvårdsverkets vägledning Haninges förtydligande 

1. redan har tagits i 

anspråk på ett 

sätt som gör att 

det saknar 

betydelse för 

strandskyddets 

syften 

Komplementbyggnader kan vara skäl för 

dispens om de utförs inom befintlig 

tomtplats eller etablerad hemfridszon och 

saknar betydelse för strandskyddets syften 


Åtgärden ska ha tillkommit på laglig väg. 



2. den aktuella 

platsen är 

genom en väg, 

järnväg, bebyggelse, 

verksamhet 

eller annan 

exploatering är 

väl avskilt från 

området närmast 

strandlinjen, 

Den avskiljande effekten ska bero på att 

människor har exploaterat mark (ej 

kalhygge eller liknande). Med avskiljande 

exploatering avses t.ex. inte mindre 

trafikerade vägar, järnvägar, gång- eller 

cykelvägar, parkeringsplatser, bryggor, 

pirar, fotbollsplaner eller golfbanor. 



3. behövs för en 

anläggning som 

för sin funktion 

måste ligga vid 

vattnet och 

behovet inte kan 

tillgodoses utanför 

området, 

Exempel på anläggningar som måste ligga 

vid vattnet är brygga som behövs för 

näringsverksamhet. Prövning av brygga 

för enskilt ändamål ska vägas mot 

möjligheterna till gemensam brygga. 



4. behövs för att 

utvidga en 

pågående 

verksamhet och 

utvidgningen 

inte kan genomföras 

utanför 

området, 

Verksamheter ska i första hand alltid 

utvidgas utanför strandskyddat område. 

Exempel på verksamheter är industrier 

och hamnområden. Bostadsbyggnader, 

fritidshus, uthyrningsstugor och 

campingstugor är exempel som inte 

omfattas av detta skäl. 



5. behöver tas i 

anspråk för att 

tillgodose ett 

angeläget 

allmänt intresse 

som inte kan 

tillgodoses 

utanför området, 

Avser åtgärder som tillgodoser 

kommunens behov av tätortsutveckling, 

olika typer av infrastrukturanläggningar, 

anpassning av miljön för bättre 

tillgänglighet för funktionshindrade eller 

åtgärder som betingas av frilufts-, 

naturvårds-, miljö-, eller kulturhistoriska 

intressen. Åtgärden ska ge långsiktiga 

fördelar för samhället. Förutsättningen är 

att annan placering är omöjlig eller 

orimlig. (sid 57 Naturvårdsverket) 


Angeläget allmänt intresse ska främjas. T ex kan 

båtavloppstömning, toaletter och 

sop-/avfallsanordning samt därtill hörande 

bryggor m m vara ett angeläget allmänt 

ändamål. 

21

Särskilt skäl Naturvårdsverkets vägledning Haninges förtydligande 

6. behöver tas i 

anspråk för att 

tillgodose ett 

annat mycket 

angeläget 

intresse 

Detta innebär mycket speciella 

omständigheter som är unika till sin 

karaktär. Möjlighet att nyttja detta är litet 

då strandskyddet är ett allmänt intresse 

som är så starkt att det i normalfallet har 

företräde framför andra allmänna eller 

enskilda intressen. 



Särskilda skäl för 

dispens i 

landsbygdsutvecklingsområden 

Kommuner kan inte peka ut områden i 

kust- och kustskärgårdsområdet bl a från 

gränsen mot Norge till Forsmark 

(sid 13 och sid 58, Naturvårdsverket) 


I Haninge kommun finns inte möjlighet att peka 

ut områden för landsbygdsutveckling, LIS, i 

strandnära områden 

Vanligt förekommande åtgärder inom strandskyddat område 

Åtgärder Naturvårdsverkets vägledning Haninges förtydligande 

Anläggningar för 

allmänhetens 

friluftsliv: raststugor, 

vindskydd, 

eldstäder, tältplatser, 

toaletter, 

sopanordningar, 

badplatser, 

badbryggor m m 

Anläggning inom strandskyddat område 

behöver inte alltid ligga vid vattnet 



Om befintliga anläggningar finns skall 

kompletteringar av dessa placeras i de befintliga 

anläggningarnas omedelbara närhet. 

Anläggningar för 

uthyrning av 

kanoter, paddelbåtar 

mm 

Areella näringar 

Avlopp. Schaktning 

för avloppsanordningar 

och andra 

förberedelsearbeten 

Bastu 

Placeras ej på platser som är attraktiva för 

friluftslivet, till exempel utflyktsplatser, 

naturliga badstränder, uddar, näs och 

liknande. Serviceanläggningar placeras 

utanför strandskyddsområdet. 


Näringen får inte vara av marginell 

betydelse utan ska ge ett tillskott av 

betydelse för att undantag från prövning 

ska gälla.(sid 47 Naturvårdsverket) 

Förberedelsearbeten till bebyggelse som 

till exempel schaktning, grävning eller 

trädfällning får inte påbörjas utan att 

strandskyddsdispens för ”huvudåtgärden” 

meddelats. (sid 42 och 44 ff 

Naturvårdsverket). 

Återhållsam placering utanför befintlig 

tomtplats. Får inte privatisera området. 

Bastu behöver ej ligga i anslutning till 

vattnet. (sid 139 Naturvårdsverket) 

22 


Placeras ej på platser som är attraktiva för 

friluftslivet, t ex utflyktsplatser, naturliga 

badstränder, uddar, näs och liknande. 


Klassning som skogs- eller jordbruksfastighet 

medför inte automatiskt att areell näring går att 

hävda. 

Areell näring ska vara pågående. 

Näringens omfattning kan styrkas med utdrag 

från deklaration eller likvärdigt, alternativt 

intyg/bidragsbesked från länsstyrelsen. 

Lika Naturvårdverkets riktlinjer. 

Frågan prövas av SMOHF. (sid 42 

Naturvårdsverket) 


Ska utgöra en del av sjöbods totala yta om sådan 

finns vid placering i strandnära läge.


Befintlig husgrund 

Belysning 

Husgrund är inte skäl för dispens 



Belysning får ej utföras så den dominerar över 

omgivningen eller så att den utökar befintlig 

tomtplats/hemfridszon. 

Bojar vid tomt 

En eller flera bojar kan vara en 

prövningspliktig åtgärd. Dispens är inte 

nödvändig vid etablerad tomtplats som når 

ner till stranden. 



Ett mindre antal bojar per fastighet kan tillåtas 

utan dispens om tomtplatsen/hemfridszonen 

går ner till strand. 

Brunnen byggnad 

Bryggor allmänt 

Ersättning av brunnen byggnad ska ske 

med ändamål och i huvudsak lika stor och 

med liknande placering på tomten. 

Ansökan ska inkomma inom 1 år från 

branden. Den privata zonen får inte 

utvidgas. Är placeringen olämplig med 

hänsyn till friluftslivet eller om området 

har biologiska värden bör byggnaden 

placeras på ett lämpligare ställe. 


Prövning av brygga för enskilt ändamål 

ska vägas mot möjligheterna till 

gemensam brygga. (sid 55 Naturvårdsv.) 


Placering ska ske inom tomtplats/hermfridszon 

i första hand, men bedöms från fall till fall. 


Båtplatser bör samlokaliseras, dock ska hänsyn 

till tillgänglighetsanpassning tas. Enskild brygga 

utanför tomtplats prövas restriktivt, får ej 

privatisera området. 

Bryggor enskilda 

Bryggor raserade 

Enskild brygga utanför tomtplats prövas 

restriktivt, får ej privatisera området. 

Bryggor ska i möjligaste mån 

samlokaliseras. 


Bryggans storlek anpassas till behovet av 

båtplats, inte behov av soldäck. 


Förfallen byggnad skall likställas med 

uppförande av ny byggnad om den är i 

sådant skick att arbetena som avses utföras 

kan jämställas med nybyggnad. Ersättande 

av sådan byggnad är inte särskilt skäl för 

dispens. (sid 134 Naturvårdsverket) 


I normalfall bör inte fler än 1 brygga för båtar 

anordnas per tomtplats/hemfridszon. Bryggans 

storlek anpassas till behovet av båtplats, inte 

andra ändamål. Det ska vara möjligt att byta 

plats där en ny brygga på en ny plats tillåts 

ersätta en befintlig brygga. 


Förfallen eller övergiven brygga bedöms i 

enlighet med förfallen och övergiven byggnad, 

eller befintlig husgrund. 

Båthus 

Återhållsam placering utanför bef 


Båthus bör samlokaliseras. 


23 


Båthus får ej innehålla andra utrymmen än 

förvaring av båt och sjöredskap. 

Ytor för förvaring av sjöredskap jämförs med 

ytor för sjöbod. 

Ljusinsläpp ska vara så små som möjligt för 

ändamålet. (MÖD 2005:3) 

Om befintligt båthus med förvaringsutrymmen 

finns bör inte sjöbod uppföras. 

Båthus samlokaliseras med bef. bryggor.


Båtslip, båtupphängningsplats, 

jollebrygga 

Samlokaliseras med bryggor. 

Campinganläggningar 

Redovisas i ÖP. Bör prövas i detaljplan. 



Prövas i detaljplan. 

Friggebod 

Komplementbyggnader inom 

hemfridszonen eller tidigare beslutad 

tomtplats eller en ersättningsbyggnad för 

samma ändamål som en befintlig eller 

nyligen avlägsnad byggnad kan vara skäl 

för dispens (sid 49 Naturvårdsverket) 


Friggebodar placeras i omedelbar närhet av 

huvudbyggnad (Boverket). Tolkning av i 

omedelbar närhet av huvudbyggnad är inom 

tomtplats/hemfridszon. Observera att 

bygglovfria åtgärder kräver dispens från 

strandskyddet 

Förfallen och 

övergiven byggnad 

Förhandsbesked 

nybyggnad av 

enbostadshus/ 

avstyckning av tomt 

Golfbanor 

Förfallen byggnad skall likställas med 

uppförande av ny byggnad om den är i 

sådant skick att arbetena som avses utföras 

kan jämställas med nybyggnad. Ersättande 

av sådan byggnad är inte särskilt skäl för 

dispens. 


Utanför ett område som någon har tagit i 

anspråk bör inga byggnader placeras. För 

att marken ska kunna räknas som 

ianspråktagen gäller givetvis att den har 

tagits i anspråk lagligt. 


Redovisas i ÖP. Bör prövas i detaljplan. 

Bör ej placeras inom strandskyddat 

område. (sid 135 Naturvårdsverket) 


Beskrivs i kommunens översiktsplan. 


Prövas i detaljplan. 

Grundläggning av 

byggnad 

Grundläggning ska anpassas efter befintlig 

topografi och vegetation. 

Sprängning/spräckning av berg bör som regel ej 

tillåtas. Irreversibla lösningar som platta på 

mark bör undvikas. 

Hamn- och 

varvsanläggningar 

En båthamn ska som regel prövas i en 

detaljplan. (sid 137 Naturvårdsverket) 


Prövas i detaljplan vid nyanläggning. 

Husvagnar, 

husbåtar 

För längre tid än under en normal 

semesterperiod bör dispens sökas 



Normal semesterperiod bedöms vara högst 7 

veckor. Dvs dispens bör sökas för tid längre än 

7 veckor. 

24


Huvudbyggnad 

Ersättningsbyggnad för samma ändamål 

som en befintlig eller nyligen avlägsnad 

byggnad kan vara skäl för dispens (sid 49 

Naturvårdsverket) 

Ersättning av byggnad ska ske med 

ändamål och i huvudsak lika stor och med 

liknande placering på tomten. Den privata 

zonen får inte utvidgas. Är placeringen 

olämplig med hänsyn till friluftslivet eller 

om området har biologiska värden bör 

byggnaden placeras på ett lämpligare ställe. 



Samt vid nybyggnad får byggnad ej dominera 

över omgivning på ett olämpligt sätt. Dvs på 

mindre öar ska ytor, volymer och höjd hållas 

nere. Siluettverkan ska undvikas. Exponering 

mot sjösida ska begränsas med hjälp av 

vegetation och topografi. Byggnad får ej 

uppföras på höjder, näs och uddar. Får ej ha en 

avhållande effekt för de som vistas i strand eller 

vattenområdet. Se även utformning. 

Idrottsanläggningar 

som tennisbanor, 

boulebanor, 

minigolfbanor o 

liknande 

Bör som regel inte tillåtas inom det 

generella strandskyddet. 



Kan prövas inom befintlig anläggning. 

Jakt- o fiskestugor 

Samma synsätt i dispensfrågan som gäller 

för fritidshus (sid 136 Naturvårdsverket) 


Prövas lika ny huvudbyggnad. 

Klubbhus 

Klubbhus för verksamhet som bedrivs i 

eller intill vattnet inte särskilt skäl. Ett 

särskilt skäl kan vara om allmänheten 

garanteras tillträde. 



Komplementbyggnad 

/gäststuga 






för dispens (sid 50 Naturvårdsverket) 


Antal, storlek, placering och utformning m m 

styrs bl a av översiktsplan och prövning sker 

enligt PBL. 

Lucktomter 

Markplanering 

Om en ansökan om dispens avser en så 

kallad lucktomt kan inte detta åberopas 

som ett särskilt skäl.(sid 51 Naturvårdsverket) 

Utanför ett område som 

någon har tagit i anspråk bör inga 

byggnader placeras. För att marken ska 

kunna räknas som ianspråktagen gäller 

givetvis att den har tagits i anspråk lagligt. 


Massor på land ska inte placeras så att de 

hindrar allmänhetens tillgång till stranden 

eller skadar goda livsvillkor för växt- och 

djurlivet. (sid 132 Naturvårdsverket) 


Lika Naturvårdsverkets riktlinjer och 

markplanering. 

Markplanering får normalt endast ske inom 

tomtplats/hemfridszon. Åtgärderna ska 

anpassas till befintlig topografi/vegetation. 

T.ex. skall befintliga hällmarker ej förses med 

massor för gräsmatteplantering eller liknande. 

25


Muddring och 

uppläggning av 

muddermassor 

Massor på land ska inte placeras så att de 

hindrar allmänhetens tillgång till stranden 

eller skadar goda livsvillkor för växt- och 

djurlivet. (sid 132 Naturvårdsverket) 

Lika Naturvårdsverkets riktlinjer och 

markplanering. 

Muddringsyta vid brygga får ej vara större än 

vad som krävs för att en normalstor båt ska 

kunna lägga till. Samt att i avvägningen mellan 

muddring och längre bryggor ska 

muddringundvikas. 

Murar, plank 

Mycket restriktiv bedömning utanför 


Parkeringsplatser 

Bör som regel placeras utanför strandskyddsområde. 

P-platser som tillhör en 

anläggning placerad inom strandskyddsområde 

bör inte placeras inom 100- 

metersgränsen. (sid 136 Naturvårdsverket) 


P-platser bör planeras inom 


Partytält för 

kommersiell 

verksamhet 

Tidsbegränsade dispenser. Hanteras lika 

uppförande av ny byggnad. 

Partytält, mindre för 

enskilt bruk 

Definition av mindre partytält är max 15 kvm 

(jämför friggebod). Placeras inom 

tomtplats/hemfridszon. Dispens behöver ej 

sökas vid tid kortare än normal semesterperiod. 

Normal semesterperiod bedöms vara högst 7 

veckor. Dvs dispens bör sökas för tid längre än 

7 veckor. 

Passage 

Fri passage bör aldrig vara mindre än 

några tiotal meter i bredd från strandlinjen. 

Den fria passagen bör anpassas till djurliv 

Vid flacka landskap skall passage ha en 

bredd av minimum 30 meter. I branta 

landskap anpassas bredden efter de 

topografiska förutsättningarna. 

Fri passage markeras med staket eller 

annan gränsmarkering vid enstaka tomter 

omgivna av allemansrättlig tillgänglig 

mark. Fri passage räknas från 

komplementbyggnad utan bostadsfunktion 

om denna ligger närmare stranden, ej från 

huvudbyggnad. 

(sid 88-91 Naturvårdsverket) 


Pirar 

Kan innebära en väsentlig förändring och 

följaktligen ett hot mot djur- och växtlivet 

eller allmänhetens tillgång till 

strandområden så att det påverkas på ett 

oacceptabelt sätt (sid 45 Naturvårdsverket) 

Även mindre pirar påverkar vattenområdets 

bottnar (sid 136 Naturvårdsverket) 

26 

Lika Naturvårdsverkets riktlinjer.


Placering av 

byggnader 

Komplementbyggnader placeras i 

anslutning till huvudbyggnaden eller andra 

befintliga byggnader inom tomtplatsen, får 

ej ge grund för ny fastighetsbildning. 

Placering på uddar och näs ska undvikas 



Placering ska anpassas efter befintlig topografi 

och vegetation. 

Rivning 

Ersättning av riven byggnad behandlas lika 

brunnen byggnad. 



Dispensansökan för återuppbyggnad ska 

inlämnas innan rivning av byggnad sker. 

Sjöbod 

Återhållsam placering utanför befintlig 




Sjöbod ska vara mindre enligt ÖP. Definition av 

mindre är cirka 15 kvm. 

1 mindre sjöbod/bastu i strandnära läge kan 

prövas per strandtomt (ÖP). 

Ljusinsläpp ska vara så små som möjligt för 

ändamålet. (MÖD 2005:3) 

Får ej innehålla bostadsfunktioner. 

Sjöbod behöver inte placeras i omedelbar 

anslutning till sjön. 

Om sjöbod kan placeras vid sjön ska detta ske i 

närheten av befintlig brygga med stöd av 

vegetation och topografi. 

Skidbackar 

Andra friluftsaktiviteter får ej förhindras, 

samlokalisering med vandringsleder, 

motionsspår m.m. (sid 136 Naturvårdsverket) 


Småbåtshamn 

Enskilda bryggor utanför tomtplats prövas 

restriktivt (sid 137f Naturvårdsverket) 


Småbåtshamnar bör i första hand prövas i 

detaljplan. 

Soldäck 

Bryggans storlek anpassas till behovet av 

båtplats, inte behov av soldäck. 

(sid 55f Naturvårdsverket) 


Soldäck prövas restriktivt, endast inom 

hemfridszon och där visuellt avhållande verkan 

ej föreligger. Tillåts inte vid vatten. 

Stolpar, ledningsdragning 

och 

liknade arbeten 







Kräver i normalfallet strandskyddsdispens. 

Inom tomtplats bedöms åtgärden från fall till 

fall. 

Strandskoningar 






Strandskoningar prövas lika bryggor, som regel 

enbart där rasrisk föreligger. 

27

Åtgärder Naturvårdsverkets vägledning Haninges kompletterande riktlinjer 

Tillbyggnad av 

byggnad 

Utvändiga ändringar som påverkar 

allmänhetens rätt eller vilja att vistas nära 

byggnaden kan vara utbyggnader, 

tillbyggnader, verandor eller yttre 

utformning som ger intryck av ett 

bostadshus. (sid 44ff Naturvårdsverket) 


Tomtplatsbestämning 

Tomtplatser i skärgården och vid kust max 

1500 kvm, i övriga fall max 2000 kvm. 

Topografi och vegetation avgörande. 

Tomtplatsavgränsning bör i första hand 

utgå från hemfridszonen. För sjöbodar 

och båthus avgränsas en yta på marken. 



Bryggor och andra icke privatiserande 

anläggningar, ex. transformatorstationer, 

tomtplatsavgränsas ej, får tas i bruk för avsett 

ändamål. 

Trädfällning 

Förbudet gäller fällning av enstaka träd 

utom tomtplats. Inom tomtplats för mer 

än ett fåtal träd. (sid 44 Naturvårdsverket) 


Bedöms från fall till fall. Inom tomtplats/ 

hemfridszon menas med ett fåtal träd 1-5 st. 

Tunnlar, bergschakt 

Mycket restriktiv bedömning. 

Tillåts ej i normalfallet. 

Utformning av 

byggnader 

Utvändiga ändringar som påverkar 

allmänhetens rätt eller vilja att vistas nära 

byggnaden kan vara utbyggnader, 

tillbyggnader, verandor eller yttre 

utformning som ger intryck av ett 

bostadshus. (sid 43 Naturvårdsverket) 

Det är viktigt för kulturmiljön att 

ersättningsbyggnader i strandnära 

kulturmiljöer anpassas till befintlig 

bebyggelse för att bevara 

byggnadstraditionen och helhetsmiljöns 

karaktär. (sid 51-52 Naturvårdsverket) 


Byggnader ska anpassas till befintlig vegetation 

och topografi. 

Utformning, material och kulörer som verkar 

avhållande för allmänheten, både på land och i 

vatten, ska undvikas. 

I ytterskärgården är det speciellt viktigt att 

byggnader utformas och färgsätts så att de inte 

framträder på håll och att de inte får 

siluettverkan. 

Uthus 






för dispens (S 44 Naturvårdsverket) 

Får ej placeras så att de kan ligga till grund 

för ny fastighetsbildning. 



Uthyrningsstugor, 

stugbyar 

Betraktas inte som anläggningar för 

friluftslivet. (sid 136 Naturvårdsverket) 


Stugbyar prövas i detaljplan. 

Vattenbruk, 

fiskodlingar 

Placeras ej i natthamnar, skyddade vikar, 

ankringsplatser för båtlivet eller i båtleder. 

Miljökonsekvensbeskrivning bör göras. 


28 

Lika Naturvårdsverkets riktlinjer.

Referenser och litteraturhänvisningar 

• Strandskydd – en vägledning för planering och prövande, HANDBOK 2009:4 utgåva 2 utgiven 

februari 2012, Naturvårdsverket och Boverket www.naturvardsverket.se 

• Miljöbalk (1998:808), 7 kapitlet. Skydd av områden. www.riksdagen.se 

Bilagor 

• Bilaga 1. Begreppsförklaringar, informationsblad Haninge kommun, dat 2010-05-17 

• Bilaga 2. Länsstyrelsens beslut om undantag för vissa komplementbyggnader, dat 1995-10-31 

• Bilaga 3. Länsstyrelsens beslut om strandskydd i äldre detaljplaner före 1975, dat 1980-02-28 

• Bilaga 4. Länsstyrelsens checklista för dispensbeslut, dat 2009-04-17 reviderad 2010-05-02 

• Bilaga 5. Länsstyrelsens checklista för hantering av strandskydd i detaljplaner, dat 2009-04-17 

• Bilaga 6. Riksintressen för kulturmiljövården, informationsblad Haninge kommun, dat 

2010-01-15 

Ökstockar på Björnholmen 

29

Haninges vägledning för bedömning av strandskyddsärenden

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?