1. INLEDNING - Göteborgs universitet

1. INLEDNING
STIG MONTIN
Det är med stolthet vi här presenterar en forskningsöversikt över nordisk
kommunforskning. Bakgrunden är ett samarbete som pågått sedan 1991 mellan
nordiska kommunforskare i form av en årligen återkommande konferens
där doktorander och seniorforskare presenterar uppsatser. År 2011 är det
dags för den 20:e konferensen och detta jubileum föranleder denna forskningsöversikt.
I forskningsöversikten presenteras forskning som bedrivits sedan
2005. Det finns fler kommunforskare i Norden än de som har bidragit till
denna forskningsöversikt, men vi menar att de framträdande är representerade.
Det är vår förhoppning att denna sammanställning ger nyttig och inspirerande
läsning samt kännedom om kommunforskning, forskarna och deras
institutioner. Inte minst hoppas vi att praktiskt verksamma politiker och tjänstemän
i de nordiska kommunerna och regionerna skall finna forskningsöversikten
användbar i samtalen om den framtida utvecklingen.
FORSKNINGSMILJÖERNA
De forskningsmiljöer som ursprungligen tog initiativ till samarbetet finns vid
Oslo universitet, Bergens universitet, Odense universitet (som numera tillhör
Syddansk universitet), Åbo Akademi, samt Göteborgs universitet. Under årens
lopp har forskare från andra miljöer tillkommit. Det har funnits och finns fortfarande
en dominans av statsvetare i nätverket, men eftersom kommunforskning
är ett ämnesöverskridande forskningsfält är det med glädje vi kan konstatera
att flera andra ämnesdiscipliner varit representerade under årens
lopp, liksom i denna forskningsöversikt. De årliga konferenserna och nätverket
av forskare har varit ett viktigt stöd för många doktorander som på detta sätt
snabbt har kunnat internationalisera sin forskning.
Hela 20 olika forskningsmiljöer finns representerade i forskningsöversikten.
Dessa är universiteten i Oslo, Umeå, Uppsala, Göteborg, Aarhus, Örebro, Linköping,
Lund, Akureyri, Jyväskyle, Helsingfors, Tromsö samt Syddansk Universitet,
Universitetet i Nordland, Åbo Akademi, Högskolan i Molde, Northern Research
Institute i Tromsö, Institutt for samfunnsforskning i Oslo, Uni
Rokkansenteret i Bergen samt Anvent Kommunalforskning i Köpenhamn.
1

KOMMUNFORSKNINGENS STUDIEOBJEKT
Vad betyder ”kommunforskning” i detta sammanhang, varför är kommuner
intressanta att studera och vad är det som påverkar vad forskningen handlar
om? Svar på de frågorna kan i första hand sökas i forskningsöversiktens bidrag.
Här skall inledningsvis ges några övergripande svar.
Kommunforskningen avgränsas vanligen av sitt studieobjekt, det vill säga subnationella
politiskt styrda enheter. Därmed ryms även regionala enheter inom
fältet. Oftast är det institutioner som studeras och hur dessa påverkar och
påverkas av den förda politiken inom olika områden. De politikområden som
är aktuella för en kommunforskare är närmast obegränsade. En nordisk kommun
sysslar med det mesta och därför kan de konkreta empiriska studieobjekten
variera. En fråga som dykt upp är vad det är för skillnad mellan stadsforskning
(urbanforskning) och kommunforskning? Några kallar sig urbanforskare
medan andra kallar sig kommunforskare. Skillnaden är minimal, skulle jag
vilja hävda. Medan kommunforskarna är lite mer intresserade av formella institutioner
är urbanforskarna lite mer intresserade av de urbana fysiska, sociala
och ekonomiska miljöerna och strukturerna. Tillsammans har man dock
gemensamma intressen och i takt med att fler infallsvinklar och teoretiska
perspektiv används för att bygga vetenskaplig kunskap om utvecklingen på
lokal och regional nivå framstår behovet av samarbete mellan olika ämnesdiscipliner
som självklart.
VARFÖR STUDERA KOMMUNER?
Varför är det intressant att studera kommuner? Ur ett vetenskapligt perspektiv
kan det hävdas att kommunerna är det närmaste ett samhällsvetenskapligt
laboratorium vi kan komma. Antalet enheter inom ett och samma politiska
system är så pass många att ger en god grund för generaliseringar och jämförelser.
Samtidigt är varje enhet tillräckligt liten för att kunna kontrollera för
olika faktorer och för att kunna studera processer över tid. Eftersom nordiska
kommuner har ett omfattande välfärdsansvar och stor betydelse för samhällsutvecklingen
är kommunforskningens samhällsrelevans också stor. I många
fall sker även samarbeten mellan forskare och praktiker.
VAD INSPIRERAR FORSKNINGEN?
Det som framför allt påverkar och inspirerar oss som kallar oss kommunforskare
är tre saker. Det ena är det som händer i kommuner och regioner.
Nya idéer och praktiker formas, till exempel organisationsförändringar, demokratiutvecklingsprojekt
eller nya former av samarbeten och snabbt är vi där
2

för att försöka förstå vad som händer men också varför saker inte händer. Vi
blickar ut bortom landets gränser och försöker förstå och förklara varför
samma saker händer (eller inte händer) i våra grannländer. Den kommunala
och regionala politiska och professionella idévärlden och praktiken - och framför
allt förändringar i denna - är således en viktig drivkraft. Det är dessutom så
att de som anslår medel för forskning också är intresserade av att dessa fenomen
blir beforskade.
En annan viktig inspirationskälla är den internationella forskningen om kommuner,
städer och regioner. Inte minst kommer våra teoretiska perspektiv
från detta håll. I konferenspapper, i artiklar och i böcker samt i sammankomster
med kollegor från andra länder hittar vi begrepp, modeller och teoretiska
ramverk som bearbetas och används för att beskriva, förklara och förstå utvecklingen
i Norden. Ofta kan det också bidra till att tjänstemän och politiker
ökar sin självförståelse. Ett litet personligt exempel på det var när jag för flera
år sedan träffade en kommunal tjänsteman och berättade om ”New Public
Management”. Han hade tidigare aldrig hört eller sett uttrycket, men efter att
jag redovisat den grundläggande tankefiguren sa han att det var just det man
höll på med i kommunen. Genom att få inspiration från teoretiska perspektiv
kunde han sätta in kommunens förändringar i ett större sammanhang. Den
lilla anekdoten får illustrera ett sätt på vilket samhällsvetenskaplig forskning
kan främja praktikers självreflektion.
Den tredje inspirationskällan är vi själva. Kommunforskningen är till stor del
självgenererande. Enkelt uttryckt betyder det att när vi väl har genomfört en
studie av något specifikt fenomen eller problem så föder det nya frågeställningar.
I detta sammanhang händer det också ofta att vi på nordisk nivå
tar kontakt med varandra för att forma nya mindre forskarnätverk och samarbeta
kring forskningsansökningar och empiriska studier.
Både idémässiga och faktiska förändringar i praktiken, teoretisk utveckling
och självgenerering gör att kommunforskningen finner nya frågeställningar
och nya empiriska studieobjekt. Samtidigt finns det också en viktig kontinuitet
i den nordiska kommunforskningen. Det finns flera frågeställningar som är
ständigt aktuella, till exempel den lokala demokratins utveckling, politikerrollen
och relationen mellan stat och kommun. I denna forskningsöversikt finns
både exempel på nya problemställningar och studieobjekt och exempel på
frågeställningar som varit aktuella under en längre period.
3

KOMMUNFORSKNINGENS INRIKTNING DE SENASTE 20 ÅREN
Sett över en tjugoårsperiod är det ett par intressanta förändringar som skett
och som rönt ett ökande intresse hos kommunforskarna. Ett sådant område
handlar om styrning i vid mening. I början av 1990-talet hade marknadsorienterade
styrnings- och organisationsfilosofier fått starkt genomslag i många
nordiska kommuner. Många uppsatser vid de nordiska kommforskarkonferenserna
handlande om dessa förändringar, ofta rubricerade som ”New Public
Management”. Intresset för detta område har fortsatt, men det begrepp som
numera fått störst spridning är ”governance”. Under 2000-talet har var och
varannan uppsats på ett eller annat sätt knutit an till nya former av styrning
och organisering (ibland översatt till ”samstyrning” eller ”interaktiv samhällsstyrning”).
Ett annat område som blivit föremål för flera studier under senare tid är regionaliseringsprocesserna
i Norden. Med det avses både uppifrån styrda strukturförändringar
och regionalt definierade samarbetsprocesser. I det första
fallet har vi den hårt styrda strukturförändringen i Danmark då 270 kommuner
reducerades till 98 kommuner och den mjukare varianten i Finland med
frivilliga kommunsammanslagningar och den än mer trevande utvecklingen i
svenska regioner. I det andra fallet handlar det om hur regionala aktörer formar
formella och informella samarbeten, till exempel regionala samverkansorgan.
Ofta är det governance-perspektivet som används för att förstå vad
som händer på den regionala nivån.
Ett tredje område som fått ökad uppmärksamhet i den nordiska kommunforskningen
under de gångna 20 åren är genusperspektivet på kommunal och
regional politik och förvaltning. I början av 1990-talet låg detta i sin linda, men
under årens lopp har det skrivits ett flertal doktorsavhandlingar på detta
tema. En viktig faktor i detta sammanhang är att andelen kvinnor bland kommunforskarna
har ökat, åtminstone i Sverige. En möjlig effekt av att påtala hur
könstillhörigheten på flera sätt påverkar den kommunala politiken är att såväl
forskare som praktiker ute i kommunerna inte är lika könsblinda längre.
Slutligen kan man i exemplifieringen av nya forskningsområden också peka på
det växande intresset för ny informationsteknologi och dess betydelse för förvaltning,
politik och demokrati. I takt med att själva tekniken utvecklas (i form
av till exempel system för ärendehantering, klagomålshantering, personalplanering
och medborgarinflytande) och att denna anammas inom flera områden
växer också intresset av att undersöka implementering och effekter av teknikens
användning. Även betydelsen av sociala medier (t ex bloggar, twitter och
Facebook) i det kommunala politiska livet börjar ägnas uppmärksamhet inom
kommunforskningen.
4

Kommunforskningen kan således producera kunskap och viktiga insikter som
förhoppningsvis också kan bidra till en positiv samhällsutveckling. Så, välkomna
att ta del av och låt er inspireras av de olika exempel på nordisk kommunforskning
som redovisas i denna forskningsöversikt!
5