1. INLEDNING - Göteborgs universitet

KOMMUNFORSKNINGENS INRIKTNING DE SENASTE 20 ÅREN
Sett över en tjugoårsperiod är det ett par intressanta förändringar som skett
och som rönt ett ökande intresse hos kommunforskarna. Ett sådant område
handlar om styrning i vid mening. I början av 1990-talet hade marknadsorienterade
styrnings- och organisationsfilosofier fått starkt genomslag i många
nordiska kommuner. Många uppsatser vid de nordiska kommforskarkonferenserna
handlande om dessa förändringar, ofta rubricerade som ”New Public
Management”. Intresset för detta område har fortsatt, men det begrepp som
numera fått störst spridning är ”governance”. Under 2000-talet har var och
varannan uppsats på ett eller annat sätt knutit an till nya former av styrning
och organisering (ibland översatt till ”samstyrning” eller ”interaktiv samhällsstyrning”).
Ett annat område som blivit föremål för flera studier under senare tid är regionaliseringsprocesserna
i Norden. Med det avses både uppifrån styrda strukturförändringar
och regionalt definierade samarbetsprocesser. I det första
fallet har vi den hårt styrda strukturförändringen i Danmark då 270 kommuner
reducerades till 98 kommuner och den mjukare varianten i Finland med
frivilliga kommunsammanslagningar och den än mer trevande utvecklingen i
svenska regioner. I det andra fallet handlar det om hur regionala aktörer formar
formella och informella samarbeten, till exempel regionala samverkansorgan.
Ofta är det governance-perspektivet som används för att förstå vad
som händer på den regionala nivån.
Ett tredje område som fått ökad uppmärksamhet i den nordiska kommunforskningen
under de gångna 20 åren är genusperspektivet på kommunal och
regional politik och förvaltning. I början av 1990-talet låg detta i sin linda, men
under årens lopp har det skrivits ett flertal doktorsavhandlingar på detta
tema. En viktig faktor i detta sammanhang är att andelen kvinnor bland kommunforskarna
har ökat, åtminstone i Sverige. En möjlig effekt av att påtala hur
könstillhörigheten på flera sätt påverkar den kommunala politiken är att såväl
forskare som praktiker ute i kommunerna inte är lika könsblinda längre.
Slutligen kan man i exemplifieringen av nya forskningsområden också peka på
det växande intresset för ny informationsteknologi och dess betydelse för förvaltning,
politik och demokrati. I takt med att själva tekniken utvecklas (i form
av till exempel system för ärendehantering, klagomålshantering, personalplanering
och medborgarinflytande) och att denna anammas inom flera områden
växer också intresset av att undersöka implementering och effekter av teknikens
användning. Även betydelsen av sociala medier (t ex bloggar, twitter och
Facebook) i det kommunala politiska livet börjar ägnas uppmärksamhet inom
kommunforskningen.
4