1. INLEDNING - Göteborgs universitet

More documents

Recommendations

Info

KOMMUNFORSKNINGENS INRIKTNING DE SENASTE 20 ÅREN Sett över en tjugoårsperiod är det ett par intressanta förändringar som skett och som rönt ett ökande intresse hos kommunforskarna. Ett sådant område handlar om styrning i vid mening. I början av 1990-talet hade marknadsorienterade styrnings- och organisationsfilosofier fått starkt genomslag i många nordiska kommuner. Många uppsatser vid de nordiska kommforskarkonferenserna handlande om dessa förändringar, ofta rubricerade som ”New Public Management”. Intresset för detta område har fortsatt, men det begrepp som numera fått störst spridning är ”governance”. Under 2000-talet har var och varannan uppsats på ett eller annat sätt knutit an till nya former av styrning och organisering (ibland översatt till ”samstyrning” eller ”interaktiv samhällsstyrning”). Ett annat område som blivit föremål för flera studier under senare tid är regionaliseringsprocesserna i Norden. Med det avses både uppifrån styrda strukturförändringar och regionalt definierade samarbetsprocesser. I det första fallet har vi den hårt styrda strukturförändringen i Danmark då 270 kommuner reducerades till 98 kommuner och den mjukare varianten i Finland med frivilliga kommunsammanslagningar och den än mer trevande utvecklingen i svenska regioner. I det andra fallet handlar det om hur regionala aktörer formar formella och informella samarbeten, till exempel regionala samverkansorgan. Ofta är det governance-perspektivet som används för att förstå vad som händer på den regionala nivån. Ett tredje område som fått ökad uppmärksamhet i den nordiska kommunforskningen under de gångna 20 åren är genusperspektivet på kommunal och regional politik och förvaltning. I början av 1990-talet låg detta i sin linda, men under årens lopp har det skrivits ett flertal doktorsavhandlingar på detta tema. En viktig faktor i detta sammanhang är att andelen kvinnor bland kommunforskarna har ökat, åtminstone i Sverige. En möjlig effekt av att påtala hur könstillhörigheten på flera sätt påverkar den kommunala politiken är att såväl forskare som praktiker ute i kommunerna inte är lika könsblinda längre. Slutligen kan man i exemplifieringen av nya forskningsområden också peka på det växande intresset för ny informationsteknologi och dess betydelse för förvaltning, politik och demokrati. I takt med att själva tekniken utvecklas (i form av till exempel system för ärendehantering, klagomålshantering, personalplanering och medborgarinflytande) och att denna anammas inom flera områden växer också intresset av att undersöka implementering och effekter av teknikens användning. Även betydelsen av sociala medier (t ex bloggar, twitter och Facebook) i det kommunala politiska livet börjar ägnas uppmärksamhet inom kommunforskningen. 4
Kommunforskningen kan således producera kunskap och viktiga insikter som förhoppningsvis också kan bidra till en positiv samhällsutveckling. Så, välkomna att ta del av och låt er inspireras av de olika exempel på nordisk kommunforskning som redovisas i denna forskningsöversikt! 5
Page 1 and 2: 1. INLEDNING STIG MONTIN Det är me
Page 3: för att försöka förstå vad som

1. INLEDNING - Göteborgs universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?