Höftfraktur 110304 - Örebro läns landsting

ÖREBRO LÄNS LANDSTING
Karlskoga lasarett
Höftfraktur
Information till dig som ska opereras

Personlig information
Du har opererats för: ………………………………………………….
Operationsdatum: ……………………………………………………..
Operationsmetod: ……………………………………………………..
Opererande läkare: ……………………………………………………
Sjukgymnast: …………………………………………………………
Arbetsterapeut: …………………………………………………………
Kurator: Hilja Salo
Avdelningschef: Jan Persson, 0586 – 666 67 (dagtid)
Klinikchef: Jan Bonnerstig
Höftfraktur
I Sverige ådrar sig varje år knappt 20 000 personer brott på övre delen av
lårbenet, sk höftfraktur. Den vanligaste orsaken är ett fall inomhus. De flesta
patienterna är äldre och nästan alla lider av osteoporos (benskörhet).
Basala hygienrutiner på sjukhuset
För att förhindra smittspridning på sjukhuset gäller basala
hygienrutiner. För dig som patient innebär detta att du ska
desinfektera händerna efter handtvätten vid toalettbesök.
Handdesinfektionsmedel finns på alla toaletter, vid tvättställen
inne på salarna samt på sänggavlarna.
3

Frakturlära
Cervikal fraktur:
Brott på lårbenshalsen. Cervikal
fraktur ger oftast mindre blodförlust
än trokantär/subtrokantär fraktur.
Benbrottet innebär en viss risk
för dålig blodförsörjning till
lårbenshuvudet, vilket kan leda till
försämrad läkning och påverka valet
av operationsmetod.
Trokantär/subtrokantär fraktur:
Brott längre ner mot lårbenet.
Trokantär/subtrokantär fraktur
ger oftast större blodförlust än
vid cervikal fraktur. Detta kan
leda till att benet blir mer svullet,
känns stelt och kan göra ont
första tiden efter operationen.
Trokantär/subtrokantär fraktur
ger färre läkningskomplikationer
än vid cervikal fraktur.
4

Före operationen
• Du får smärtlindring med olika läkemedel.
Vi frågar dig återkommande om hur mycket smärta du har, så att vi så
snabbt som möjligt kan ge dig bästa möjliga smärtbehandling.
• Du genomgår en läkarundersökning, röntgenundersökning samt EKGoch
blodprovstagning.
• Du får en infart (PVK) i armen för blodprovstagning och dropp.
• Du får inte äta eller dricka (fasta) beroende på när operationen blir.
• Kroppen helavtvättas med desinficerande tvål.
• Åtgärder sätts in för att förhindra att trycksår uppstår genom avlastning
framförallt av stjärt och hälar.
• Du har ett samtal med narkosläkare om bland annat val av
bedövningsform vid operationen.
• Du får en urinkateter (KAD) insatt i urinblåsan om operationstiden är
längre än två timmar.
Vi strävar efter en så kort väntan på operation som möjligt. De flesta
operationer sker dagtid och endast i undantagsfall nattetid.
Operation
Operationen sker på operationsavdelningen som ligger på bottenvåningen,
utförs ofta i ryggbedövning och tar mellan 30 - 90 minuter.
Antibiotikum ges för att förebygga infektion.
I samband med operationen kan det också bli aktuellt med
blodtransfusion.
5

Operationsmetoder
Cervikal fraktur
Det finns två olika metoder att operera en cervikal fraktur:
1. 2.
Lårbenshalsen fogas
Höftkulan ersätts
samman med två spikar
med höftprotes
(LIH).
(Artroplastik).
Trokantär fraktur
Frakturen fogas samman med
metallplatta och skruvar (Twin
Hook).
Trokantär/subtrokantär
fraktur
Frakturen fogas samman med en
grov spik i märghålan (TriGen).
6

Efter operationen
I direkt anslutning till operationsavdelningen ligger uppvakningsavdelningen.
Där stannar du några timmar innan du kommer till
vårdavdelningen igen.
• Pulsen och blodtrycket kontrolleras ofta och du får syrgas.
• Smärta och illamående förebyggs och behandlas alltid.
• Dropp kopplas till infarten (PVK) i din arm.
• Du får börja dricka så snart tillståndet tillåter.
Viktigt att veta!
Det är relativt vanligt att bli tillfälligt förvirrad i samband
med en höftfraktur och efter operationen. Detta kan bero på
många faktorer. Förvirringen är obehaglig, men helt ofarlig och
är oftast ganska snabbt övergående. Vi gör vårt bästa för att
förebygga och behandla förvirring.
Allmän information
Vårdtiden på sjukhuset är cirka 1 vecka.
För att minska risken för blodpropp får du dagligen en spruta med
blodförtunnande medel under cirka 14 dagar efter operationen.
Några dagar efter operationen görs en röntgenundersökning av din
opererade höft.
Blodprovstagning sker också.
Viktigt att veta!
För att återgången till hemmet ska fungera så bra som
möjligt, sker under vårdtiden ofta en vårdplanering i samarbete
med kommunen. Detta innebär att du, närstående, vårdpersonal
och kommunens biståndshandläggare träffas för att diskutera ditt
boende eller andra hjälpbehov efter sjukhusvistelsen.
7

Smärta
Du kommer regelbundet att få smärtlindrande läkemedel så att du kan
vara uppe och gå samt äta och dricka bra.
För att snabbt kunna fastställa bästa möjliga smärtbehandling frågar
vi dig ofta hur ont du har. Smärtan vid rörelse och belastning av det
opererade benet är dock svårt att helt behandla bort.
Det är viktigt att du säger till om du har ont!
Blås- och tarmtömning
Om du fått en urinkateter (KAD) insatt före operationen tas den bort
på morgonen dagen efter operationen. Det är viktigt att därefter dricka
mycket så att njurarna sköljs igenom och risken för urinvägsinfektion
minskar.
Det är betydelsefullt att du försöker undvika bäcken eller urinflaska och
istället uträttar dina behov på toaletten. Urinblåsan och tarmen tömmer
sig bäst då.
De smärtlindrande medicinerna ger oftast förstoppning. Du kommer
därför att få läkemedel som underlättar tarmtömningen. Gångträningen är
viktig för att tarmen ska fungera.
8
Mat och dryck
I samband med en höftfraktur är närings- och proteinrik mat samt riklig
dryck viktigt, för att skadan ska läkas och för att rehabiliteringen till det
vardagliga livet inte ska försvåras. Under hela vårdtiden är vi därför noga
med att du äter och dricker tillfredsställande. På avdelningen finns också
näringsdrycker i olika smaker som tillskott till maten.
Näringsbrist kan bland annat ge ökad sjuklighet, försämrad såroch
frakturläkning, minskad ork och muskelstyrka samt förlängd
sjukhusvistelse och rehabilitering.

Vår ambition är att anpassa kosten och drycken efter dina behov och
önskemål.
Operationssår
Efter operationen är det vanligt att det blöder från såret. De första dagarna
förstärks förbandet eller byts sterilt. Vid hemgång byts förbandet till
duschsäkert förband. Stygnen tas bort 3 veckor efter operation.
Träning och hjälpmedel
Ditt ben håller i normalfallet att stå och gå på redan dagen efter
operationen. Undantag finns dock och det avgörs av läkaren utifrån din
ålder, operation och röntgenbilderna.
• Det är viktigt att komma igång så snabbt som möjligt efter operationen.
Redan dagen efter börjar träningen för att undvika sänglägeskomplikationer
såsom blodpropp och lunginflammation. Du får hjälp av sjukgymnasten
på vardagar samt av vårdpersonalen som finns på avdelningen
alla dagar.
• Det är betydelsefullt med bra skor som sitter stadigt på fötterna. Det är
därför av vikt att närstående tar med gångriktiga skor till avdelningen.
• Gånghjälpmedel avgörs efter din rörelseförmåga.
• Förutom gångträning ska du även träna på att klara din hygien, på- och
avklädning samt toalettbesök så självständigt som möjligt.
• Tillsammans med arbetsterapeuten går du igenom ditt behov av
hjälpmedel inför utskrivningen. Du får information om hjälpmedel och
tips hur du kan underlätta att klara de vardagliga aktiviteterna.
9

Träningsprogram
Övning 1
Böj och sträck fotleden.
Övning 2
Pressa ner knät mot underlaget genom
att spänna lårmuskeln.
Håll kvar medan du räknar till 10.
Slappna av.
Övning 3
Spänn stjärtmusklerna så att höfterna lyfter
något från underlaget. Håll kvar och
räkna till 10. Slappna av.
10

Övning 4
Övning 6
Ligg på rygg. Böj det opererade benet så
långt du kan. Låt hälen vara kvar mot underlaget.
Håll kvar några sekunder. Sträck
ut benet och slappna av.
Upprepa ..... gånger.
Stå med stöd av en
stadig stol eller bord.
Lyft benet rakt ut åt
sidan. Håll kvar några
sekunder. Luta inte
kroppen åt sidan och
se till att benet inte
lyfts snett framåt.
Upprepa ..... gånger.
Övning 5
Ligg på rygg. För det opererade benet rakt
ut åt sidan. Foten ska peka uppåt. Håll kvar
några sekunder. Lyft det opererade benet
tillbaka till kroppens mittlinje.
Upprepa ..... gånger.
11

Övning 7 Övning 8
Lyft benet rakt ut bakåt. Håll kvar
några sekunder. Luta inte kroppen
framåt.
Upprepa ..... gånger.
Böj det opererade benets knä så
långt bakåtuppåt som möjligt
Upprepa ..... gånger.
Övning 9
Dra knät upp mot magen, med
böjt knä.
12

Trappträning
När du går uppför trappor:
1. Friska benet först.
2. Det opererade benet sedan.
3. Kryckan sist.
När du går nedför trappor:
1. Det opererade benet först tillsammans
med kryckan.
2. Det friska benet sedan.
13

Utskrivningen.
• Läkaren skriver ut dig i samband med ronden eller strax efteråt.
• Glöm inte att ta med dig ev. hjälpmedel som du fått under vårdtiden.
• Hemgång sker efter lunch .
• Avdelningspersonalen hjälper till med hemtransport.
• Du får ta bort stygnen hos distriktsköterskan på din vårdcentral 3
veckor efter operationen.
• I vissa fall (tex om det behövs ytterligare röntgenkontroll) kommer du
på återbesök till ortopedmottagningen på Karlskoga lasarett.
Efter utskrivningen.
I takt med att frakturen läker kommer smärtan att minska. Värktablettetna
ska därför gradvis trappas ut. Smärtan ska inte hindra dig i din träning.
Rörelse och belastning stimulerar de egna smärthämmande systemen i
kroppen. Vid svår smärta kontakta läkare.
Ta genast kontakt med din distriktsköterska om du får något av följande
symtom:
• ökad smärta
• rodnad eller svullnad kring operationssåret
• läckage av sårvätska eller
• tillkomst av feber.
Om du behöver råd eller hjälp efter du har kommit hem, kontakta då i
första hand din vårdcentral.
14

För att förhindra att du faller på nytt, bör du se till att ha bra belysning
inomhus, ev. montera stödhandtag vid badkar och toalett samt ta bort hala
mattor, sladdar och onödiga trösklar. Ställ telefonen intill en stol eller där
du lätt når den och var försiktig med läkemedel som ger yrsel.
Till sist....
Osteoporos (benskörhet) ökar risken för att man ska drabbas av nya brott,
inte bara i det andra benet utan även i ryggkotor och handleder.
För att motverka benskörheten bör man motionera, äta kalciumrik kost,
eventuellt kompletterad med D-vitamin samt vara försiktig med alkohol
och undvika tobaksbruk.
Egna anteckningar
15

Om du får problem under första dygnet efter utskrivningen,
kontakta avdelning 6 tel. 0586-663 60.
Därefter är du välkommen att ringa till ortopedmottagningen.
Vi har telefontid måndag - torsdag kl. 7.45 - 9.00
Telefonnummer 0586 - 662 38
Vi är tacksamma för att få synpunkter på vården! Kontakta
därför gärna oss direkt eller lasarettets patientombud tel. 663 73.
Denna folder upprättades vid ortopedkliniken av Rolf Andersson, överläkare, Annika
Anderdahl, sjuksköterska, Anita Lübeck, undersköterska och Lars Möller, sjukgymnast
(2008-06-04, uppdaterad 2011-03-04)
www.orebroll.se
Karlskoga lasarett, Örebro läns landsting, 691 81 Karlskoga.
Besöksadress: Karlskoga lasarett, Karlskoga. E-post: kga.las@orebroll.se
Telefon 0586 - 660 00 telefax 0586 - 661 48