PERSPEKTIVPLAN 2025 - EN UTVECKLINGSPLAN FÃR DET ... - IVA
PERSPEKTIVPLAN 2025 - EN UTVECKLINGSPLAN FÃR DET ... - IVA
PERSPEKTIVPLAN 2025 - EN UTVECKLINGSPLAN FÃR DET ... - IVA
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
14<br />
> > Stort överskott i de nordiska länderna som<br />
måste överföras till den europeiska kontinenten.<br />
> > Stor osäkerhet om vilken produktion som<br />
kommer att tas i drift utgör en utmaning för<br />
nätplaneringen.<br />
> > Stor andel vindkraft gör att värdet av reglerresurser<br />
kommer att bli högt.<br />
> > Stor utmaning att få nätutbyggnaderna klara<br />
i tid för att möta behovet från integration av<br />
vindkraft.<br />
> > Stor påverkan på sikt till följd av kärnkraftsavvecklingen<br />
i Tyskland.<br />
2.3 <strong>EN</strong>ERGIPOLITIK<strong>EN</strong> I<br />
SVERIGE<br />
Den svenska energipolitiken bygger på samma tre<br />
grundpelare som energisamarbetet i EU dvs. miljömässig<br />
hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet.<br />
Riksdagen beslutade 2009 om en<br />
sammanhållen klimat- och energipolitik 15 . Denna<br />
klimat- och energipolitik, som har sin grund i<br />
20/20/20-målen inom EU, innebär att ett antal mål<br />
och strategier har satts upp för Sverige.<br />
Sverige ska enligt EU-överenskommelsen om<br />
nationell bördefördelning av målet om förnybar energi<br />
nå en andel av förnybar energi på 49 procent år<br />
2020. Sverige har ytterligare höjt ambitionen till att<br />
andelen förnybar energi ska uppgå till minst 50 procent<br />
av den totala energianvändningen. De svenska<br />
utsläppen av växthusgaser ska minska med 40 procent<br />
till 2020 jämfört med 1990. Målet omfattar<br />
verksamheter utanför EU:s system för handel med<br />
utsläppsrätter. Visionen för 2050 är att Sverige inte<br />
längre ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser<br />
till atmosfären.<br />
För att nå dessa mål och visioner har Sverige i<br />
första hand använt generellt verkande styrmedel.<br />
För de förnybara energislag som inte är kommersiellt<br />
lönsamma med dagens generella styrmedel<br />
men som bedöms viktiga skapas ytterligare stöd.<br />
Utöver ekonomiska styrmedel finns i Sverige en rad<br />
”mjuka” styrmedel i form av informationsinsatser,<br />
planer och program.<br />
15. Prop. 2008/09:162 och prop. 2008/09:163<br />
2.3.1 SVERIGES NATIONELLA HANDLINGS-<br />
PLAN FÖR FÖRNYBAR <strong>EN</strong>ERGI<br />
Insatserna för att nå målet om minst 50 procent förnybar<br />
energi till 2020 består bl.a. av följande komponenter.<br />
> > Elcertifikatsystemet utvecklas och målnivån<br />
höjs. Det nya målet för produktionen av<br />
förnybar el innebär en ökning i nivå med 25<br />
TWh till 2020 jämfört med 2002 års nivå.<br />
> > En nationell planeringsram för vindkraft<br />
fastställs till motsvarande en produktionskapacitet<br />
på 30 TWh år 2020, varav 20 TWh<br />
till lands och 10 TWh till havs.<br />
> > Villkoren för anslutning av förnybar elproduktion<br />
till elnätet förbättras.<br />
> > Utveckling av biogas för fordon stimuleras.<br />
Svenska Kraftnät har en viktig roll när det gäller<br />
att lägga till rätta förutsättningarna för Sverige att<br />
fullfölja handlingsplanen. En kraftig utbyggnad av<br />
vindkraften kräver ett flexibelt och starkt stamnät.<br />
Vidare krävs det att villkoren för anslutning av förnybar<br />
elproduktion är ändamålsenliga – både till<br />
transmissionsnätet och till lägre spänningsnivåer.<br />
Enligt artikel 22 i det s.k. förnybarhetsdirektivet<br />
(direktiv 2009/28/EG) ska varje medlemsstat<br />
senast den 31 december 2011, och därefter vartannat<br />
år, rapportera till kommissionen hur främjandet<br />
och användningen av energi från förnybara energikällor<br />
utvecklas. Den sjätte rapporten, som ska lämnas<br />
in 2021, ska vara den sista rapport som krävs.<br />
Samtliga nationella handlingsplaner för förnybar<br />
elproduktion som lämnades in till EU under<br />
2011 innehöll stora ökningar av de förnybara energikällornas<br />
betydelse i respektive lands kraftsystem.<br />
I första hand handlar det om sol- och vindkraft<br />
som skapar elöverskott i många länder. Även Sveriges<br />
nationella handlingsplan för förnybar energi<br />
innebär ett stort elöverskott och mycket talar för<br />
att den största andelen av detta kommer att utgöras<br />
av vindkraft.<br />
2.3.2 PLANERINGSRAM<strong>EN</strong> FÖR VINDKRAFT<br />
Planeringsramen är inte ett utbyggnadsmål, utan<br />
syftar till att synliggöra vindkraften i den fysiska<br />
planeringen. Den anger ramen för de nationella anspråk<br />
som vindintresset har på tillgång till markoch<br />
vattenområden. Dessa anspråk är betydande<br />
eftersom 30 TWh vindkraftsproduktion skulle