PERSPEKTIVPLAN 2025 - EN UTVECKLINGSPLAN FÖR DET ... - IVA

50
produktionen är det troligt att flödena genom de
svenska snitten hamnar i intervallet mellan VIND2
och ÖKAD KÄRNKRAFT, som visas i figur 18. Utifrån
detta spann har en bedömning gjorts av vad en
rimlig investeringsgrad för att öka överföringskapaciteten
i de svenska snitten skulle innebära.
Denna bedömning har bl.a. baserats på studier av
hur ofta och hur mycket spotpriset mellan två angränsande
elområden skiljer sig p.g.a. att överföringskapaciteten
mellan områdena inte räcker till.
Frekventa och stora prisskillnader indikerar att det
finns en strukturell flaskhals, som motiverar en
förstärkning av snittkapaciteten.
Högre flöden än i VIND2 kan inträffa om kärnkraftsplanerna
i norra Finland realiseras, om den
svenska kärnkraftens tillgänglighet förblir låg, om
någon reaktor läggs ner eller om vindkraften byggs
ut mer än vad som har antagits i dessa scenarier
samt om den dessutom huvudsakligen byggs i norra
Sverige. Även i scenarier där det finska stamnätet
inte förstärks, trots att produktionskapaciteten i
norra Finland byggs ut, kan det nordsydliga flödet
genom Sverige bli större.
Lägre flöden än i ÖKAD KÄRNKRAFT kan
bli verklighet om en stor del av vindkraften byggs i
södra Sverige, om planerna på ny kärnkraft i norra
Finland inte realiseras, den svenska kärnkraftsproduktionen
blir stor och om elanvändningen i södra
Sverige blir lägre och får flackare profil.
4.3.6 PROGNOS FÖR EFFEKTBALANSEN OCH
RISKEN FÖR EFFEKTBRIST
Risk för effektbrist
Simuleringar har gjorts i modellen MAPS 37 för att
bedöma den framtida risken för effektbrist samt
nyttan av minskad risk för effektbrist till följd av
de nätförstärkningar som studerats. Med hjälp av
MAPS beräknas bl.a. sannolikheten för effektbrist
38 . Effektbrist uppträder när Svenska Kraftnät
behöver utnyttja störningsreserven för att klara elförsörjningen.
Störningsreserven är avsedd för att återställa
kraftsystemet till normaldrift efter fel i produktionsanläggningar
eller kraftledningar. När
störningsreserven behöver användas minskar
37.
38.
39.
40.
41.
Multi Area Security Analysis of Large Scale Electric
Power Systems
Loss of Load Probability (LOLP)
ENTSO-E System Adequacy Report 2012 – 2025
Remaining Capacity
Adequacy Reference Margin
kraftsystemets driftsäkerhet och ytterligare störningar
kan leda till elavbrott.
I SE1 och SE2 utgörs den tillgängliga produktionskapaciteten
huvudsakligen av vattenkraft och
är betydligt större än förbrukningen. Här är risken
för effektbrist mycket liten. Risken för effektbrist är
störst i SE4, eftersom produktionskapaciteten där
är liten i förhållande till förbrukningen. Under kalla
vintrar när förbrukningen är hög är SE4 beroende
av import från omgivande områden för att effektbrist
inte ska uppstå.
Förstärkning av överföringskapaciteten i snitt
2 är den viktigaste nätåtgärden för att minska riskerna
för effektbrist. Även ökade importmöjligheter
dvs. nya utlandsförbindelser kan stödja den
svenska effektbalansen. Under perioder med hög
förbrukning är dock oftast effektbalansen svag även
i grannländerna. Det innebär att nya utlandsförbindelser
inte nödvändigtvis minskar risken för effektbrist.
Långsiktig prognos för effektbalansen
Ett annat sätt att uppskatta risken för effektbrist
är att göra prognoser för effektbalansen. Dessa ger
en indikation på Sveriges förmåga att klara den momentana
elförsörjningen under vintern. Med den
betydande ökningen i produktionskapacitet som
förutses de närmaste åren bedöms marginalerna i
Sveriges effektbalans vara tillräckliga förutsatt att
tillgängligheten i kärnkraften är normal.
Tabell 5 är hämtad från ENTSO:s effektbalansprognos
för 2012 – 2025 39 . Den visar
effektbalanserna i ett best-estimate-scenario. Effektbalanserna
gäller för tredje onsdagen i januari
mellan klockan 19 och 20 samt för tredje onsdagen
i juli mellan klockan 11 och 12. Som tabellen visar
förväntas den installerade produktionskapaciteten
för vind- och biobränslebaserad kraft öka. Den tillgängliga
kapaciteten ökar dock inte nämnvärt, eftersom
vindkraften antas ha en tillgänglighet på
sex procent.
I ENTSO:s effektbalansprognoser studerar man
måtten RC 40 och ARM 41 . RC är den återstående kapaciteten
efter det att förbrukningen dragits ifrån
den tillgängliga kapaciteten och tillgänglig förbrukningsreduktion
har adderats. ARM ska spegla
den produktionskapacitet som bör vara tillgänglig
för att garantera försörjningssäkerheten vid
oförutsedda händelser i kombination med högre