PERSPEKTIVPLAN 2025 - EN UTVECKLINGSPLAN FÖR DET ... - IVA

53
Kraftsystemet måste drivas bl.a. med hänsyn till
den enskilt största generator som finns i systemet. I
mitten av 1980-talet var största generatorn på 1 050
MW (F3 och O3). Under 1990-talet och fram till
2010 var största generatorn drygt 1 200 MW. Idag
är den största generatorn (O3) på drygt 1 400 MW.
Svenska Kraftnät kommer tillsammans med den
finska stamnätsoperatören Fingrid att inleda en
studie om vilken storlek på generatorer som är möjlig
att tillåta i det nordiska elsystemet. Om aggregaten
blir för stora riskerar frekvensen, vid bortfall av
aggregatet, att sjunka så lågt att man tvingas koppla
bort förbrukning.
Forsmark
De tre kärnkraftsreaktorerna i Forsmark och de
närliggande två HVDC 43 förbindelserna till Finland
gör att Östra Svealand har en mycket stor elproduktion
och åtföljande problem med att föra ut
effekten från området. Alla stora produktionskällor
ligger dessutom nära varandra, vilket gör att fel i en
anslutningspunkt påverkar all produktion.
Därtill planeras fram till 2018 effekthöjningar på
drygt 400 MW. De innebär att reaktor F1 kan öka
sin maximala effekt till nät med 125 MW till 1 125
MW och reaktor F2 med 140 MW till 1 137 MW. Redan
dessa effekthöjningar medför behov av mycket
omfattande nätinvesteringar (se vidare 7.3.2). För
reaktor F3 planeras en effekthöjning med 150 MW
till 1 365 MW. Stamnätet kan dock ännu inte ta
emot en sådan ytterligare effektinmatning.
Svenska Kraftnät bedömer möjligheterna att ytterligare
öka effektinmatningen i Forsmark som utomordentligt
begränsade.
43.
44.
HVDC = High Voltage Direct Current, högspänd likström
HVDC = High Voltage Direct Current, högspänd likström
Oskarshamn
Oskarshamns Kraftgrupp har efter godkännande
av Svenska Kraftnät effekthöjt reaktor O3 och genom
en verkningsgradshöjning ökat produktionen
i reaktor O2. I samband med studien av O2 begärde
Oskarshamns Kraftgrupp att i ett andra steg få höja
effektuttaget från O2 ytterligare till 850 MW. Under
utredningen konstaterades att det inte finns
några yttre nätåtgärder som Svenska Kraftnät kan
vidta, som skulle ge utrymme för en sådan effekthöjning.
De tre kärnkraftsreaktorerna är belägna på en
halvö och det finns inte mark att bygga fler luftledningar,
än de redan planerade. Svenska Kraftnät
kan inte se några externa nätförstärkningar, som
skulle möjliggöra ytterligare effekthöjningar i Oskarshamns
kärnkraftverk.
Svenska Kraftnät bedömer därför att det inte är
möjligt att bygga ny kärnkraft i Oskarshamn om
detta höjer den totala effektinmatningen eller, vid
bibehållen effektnivå, sänker generatorers och turbiners
tröghetsmoment.
Ringhals
På initiativ av Vattenfall AB kommer Svenska
Kraftnät under hösten 2012 att påbörja en studie av
möjligheterna till effekthöjning av någon av reaktorerna
i Ringhals. Eftersom reaktorerna R3 och R4
redan är moderniserade torde i första hand R1 och
R2 studeras. Effekten skulle i så fall komma att matas
in i stamnätet i Strömma, där det idag finns två
ledningar som går norrut och en som går söderut (figur
19).
Troligtvis är nätåtgärder nödvändiga för att
eventuellt kunna möjliggöra ökad inmatning till
Strömma. Behovet av ytterligare en 400 kV-förbindelse
på västkusten efter en effekthöjning måste
och kommer att utredas men en viss effekthöjning
är sannolikt möjlig efter nätåtgärder.
Svenska Kraftnät bedömer mot denna bakgrund
Ringhals som den lämpligaste platsen för ny kärnkraft
i Sverige som ökar dagens produktionsförmåga.
4.5 BEHOVET AV REGLERKRAFT
En del av den drifttagna produktionskapaciteten
måste hållas i reserv för att automatiskt reglera
stokastiska förbrukningsvariationer och för att
kompensera för ev. fel i produktions- och förbrukningsanläggningar
samt för bortfall av HVDC 44
förbindelser till andra synkrona system än det
nordiska.
I detta sammanhang används två typer av reserver;
dels frekvensstyrd normal-matningsreserv,
dels frekvensstyrd störningsreserv.
Den frekvensstyrda normalmatningsreserven
syftar till att reglera mindre, stokastiska, förbrukningsförändringar
och aktiveras inom två till tre
minuter i frekvensbandet mellan 49,9 och 50,1 Hz.
Det innebär att om frekvensen tillåts sjunka under
49,9 Hz är all allokerad normalmatningsreserv ak-