PERSPEKTIVPLAN 2025 - EN UTVECKLINGSPLAN FÃR DET ... - IVA

More documents

Recommendations

Info

22 att se hur variationerna i elöverföringen påverkas under olika år. Förändringar i de genomsnittliga elektriska förlusterna som uppstår till följd av en nät-förstärkning blir då resultatet. Förändrade elektriska förluster har ett ekonomiskt värde som kan beräknas, eftersom Svenska Kraftnät köper elförlusterna på marknaden. Minskad risk för effektbrist En beräkning av hur mycket risken för effektbrist minskar i olika områden till följd av en nätförstärkning görs när detta är relevant. Risken brukar vanligen uttryckas i form av hur många timmar under ett år som det finns risk för att effekten i området, inklusive import, inte täcker förbrukningen. Med hjälp av ett schablonvärde på vad en icke levererad MWh kostar samhället kan denna risk uttryckas i ekonomiska termer. Normalt är risken för effektbrist väldigt liten i det svenska elsystemet. Därför används i de flesta studier endast den minskade risken uttryckt i tid som en positiv effekt av en förstärkning. Minskad risk för elenergibrist Under år med mycket liten nederbörd och låg tillrinning till vattenmagasinen kan det uppstå elenergibrist. En orsak kan också vara samtidiga och långvariga fel i många kärnkraftverk. Bristen uppkommer typiskt under senvintern, innan vårfloden startar. Sannolikheten för elenergibrist kan beräknas och uttrycks som hur ofta ett år med brist uppkommer, t.ex. vart trettionde år. Den statistiskt genomsnittliga elenergibristen uttryckt i MWh/år kan också beräknas och åsättas ett ekonomiskt värde på motsvarande sätt som för risken för effektbrist. Sannolikheten för elenergibrist är mycket liten i dagens nordiska elsystem, vilket också gäller för stadium <strong>2025</strong>. Några detaljerade analyser har därför inte genomförts. Förändrade koldioxidutsläpp De analyser som görs för att beräkna elmarknadsnyttan används för att se vilka effekter som förändringar i elproduktion och förluster får på koldioxidutsläppen. Om delar av kol- och oljebaserad produktion kan ersättas av vind- och vattenkraft till följd av en förstärkning så uppstår vinster inte bara genom att billigare produktion används, utan också genom att denna släpper ut mindre koldioxid. Ändrade överföringsförluster påverkar utsläppen av koldioxid, eftersom förlusterna påverkar hur mycket el som måste produceras. Mindre förluster innebär att mindre el behöver produceras, vilket är bättre för miljön. Utsläppen av koldioxid har än så länge inte översatts till ekonomiska termer, utan har använts som en positiv eller negativ indikator vid utvärderingen av olika förstärkningar. Handel med reglerkraft och systemtjänster Det finns i dag inte någon väl etablerad metod för att beräkna nyttovärden av ökad handel med kortsiktig reglerkraft och andra systemtjänster. Värdet av detta har hittills bedömts som relativt lågt jämfört med övriga nyttovärden. Det råder dock inte någon tvekan om att det är billigare att reglera variationer i t.ex. vindkraft med vattenkraft än med många andra former av konventionell elproduktion som t.ex. naturgas. Den ökade mängden vindkraft och annan svårreglerbar produktion kommer sannolikt att medföra att betydande nyttovärden kopplas till handeln med reglerkraft och andra typer av systemtjänster. Dessa nyttovärden ska inte förväxlas med den nytta som beskrivits ovan för elmarknaden. Skillnaden är att reglerkraft handlar om förändringar i elektrisk effekt i sekund/minut-intervallet, medan begreppet elmarknadsnytta rör elektrisk energi i intervallet timmar och längre. Integration av ökad mängd förnybar elproduktion i systemet Många nätförstärkningar genomförs för att ansluta ny elproduktion till nätet. Detta kan antingen vara direkt kopplat till nödvändiga förstärkningar av nätet vid produk-tionsanläggningen eller indirekt genom förstärkning av överföringskapaciteten så att den förnybara elproduktionen inte stängs inne av flaskhalsar i nätet. De flesta direkta nyttovärden av detta fångas upp i beräkningarna av elmarknadsnytta och ändrade koldioxidutsläpp. Det ligger dock i stamnätsföretagens uppdrag att möjliggöra integration av förnybar elproduktion så att de politiska målen på området kan nås. Ingen ekonomisk värdering görs av denna parameter, utan den används som en indikator.
23 Flexibilitet för att klara olika framtida utveckling De flesta större nätförstärkningar utreds i studier där flera olika scenarier för framtida utveckling prövas. Vanligen används ett huvudscenario som söker spegla den mest troliga bilden av de kommande 10 till 20 åren och ett antal variationer med annan utveckling. Det kan vara effekter av stor ekonomisk stagnation eller kraftigt ändrade avgifter för koldioxidutsläpp. Om en tänkt nätförstärkning är samhällsekonomiskt lönsam i både huvudscenariot och alla variationer så är den säkrare än en investering som enbart är lönsam i ett scenario. Detta kan användas som en indikator för att värdera olika förstärkningar men också för olika former av ekonomiska sannolikhetsberäkningar. Systemsäkerhet De nätförstärkningar som Svenska Kraftnät genomför påverkar driftsäkerheten i stamnätet och elförsörjningen i hela landet. Två olika sätt att utföra en förstärkning kan leda till samma ökning av överföringskapaciteten men ha olika påverkan, eller nyttovärden, för driftsäkerheten. Ett exempel kan vara en ny ledning som endera sambyggs med en befintlig ledning eller byggs i egen ledningsgata på avstånd från andra stamledningar. Svenska Kraftnät måste väga in den typen av faktorer i verkets totala bedömning av den samhällseknomiska nyttan. 3.2.3 BERÄKNING AV KOSTNADER Kostnaderna är den andra delen i de samhällsekonomiska nyttovärdesanalyserna. De består precis som nyttovärdena av flera delar, som slås samman till en total kostnad. Direkta byggkostnader Den direkta byggkostnaden för en nätförstärkning är det som Svenska Kraftnät betalar till den entreprenör som genomför projektet. Kostnaderna varierar naturligtvis kraftigt beroende på vilken typ av nätförstärkningar det handlar om. De varierar också beroende på hur stor tillgången är på material och entreprenörer, eftersom all upphandling sker på en konkurrensutsatt marknad. Detta är något som Svenska Kraftnät tar hänsyn till när tiden för drifttagning planeras. Kostnader för tillståndsprocessen Utöver de direkta byggkostnaderna tillkommer Svenska Kraftnäts interna kostnader för att genomföra de utredningar och ta fram de underlag som behövs för att göra den bästa bedömningen av hur en ny ledning ska dras eller en ny station placeras. Ersättning till markägare Kostnaderna omfattar ersättning för de markintrång och de skador som uppstår till följd av nätförstärkningen. Här finns vedertagna normer och regler som styr hur stor ersättningen kan bli. Miljöpåverkan Svenska Kraftnät arbetar aktivt med att ta fram metoder för att kunna jämföra den miljöpåverkan som alternativa nätförstärkningar medför. Denna miljöpåverkan kommer från ett antal olika faktorer som materialåtgång, transporter, avverkning av skog etc. och kan i princip räknas om till påverkan på koldioxidutsläpp, förbrukning av ändliga resurser och andra påverkansfaktorer. Här kan även tas hänsyn till visuella intrång och påverkan på naturupplevelser. Analyser gör det möjligt att till viss grad jämföra positiva och negativa effekter på miljön till följd av en nätförstärkning. En ny ledning ger upphov till positiva miljöaspekter genom att den möjliggör mer förnybar elproduktion och lägre förluster. Samtidigt medför den negativ påverkan genom materialåtgång och ev. förlust av skog. I dag användas detta främst som en indikator för att jämföra olika förstärkningar. 3.3 DRIFTSÄKERHET Enligt förordningen (1994:1806) om systemansvar för el har Svenska Kraftnät systemansvaret för el enligt 8 kap. 1 § ellagen. Som systemansvarig myndighet har Svenska Kraftnät det övergripande ansvaret för att elektriska anläggningar samverkar driftsäkert. Därmed är det endast Svenska Kraftnät som kan ta ansvaret för driftsäkerheten i det nationella elsystemet. Dagens tekniska dimensionering av stamnätet är baserad på Nordels nätdimensioneringsregler från 1992. Den grundläggande principen är det internationellt använda N-1-kriteriet. Det innebär att ett system med N komponenter ska ha full funktio-
Page 1 and 2: PERSPEKTIVPLAN 2025 - EN UTVECKLING
Page 3 and 4: FÖRORD Under Affärsverkets svensk
Page 5: 4.3.2 Elproduktionen i scenarierna
Page 9 and 10: 2 ENERGI- OCH KLIMATPOLITIKEN 9 2.1
Page 11 and 12: 11 ring runt Medelhavet, fullgoda s
Page 13 and 14: 13 bete med att ytterligare öka ö
Page 15 and 16: 15 motsvara 3 000 till 5 000 vindkr
Page 17 and 18: 3 UPPDRAG OCH UTMANINGAR 17 3.1 DRI
Page 19 and 20: 19 Ett stort elenergiöverskott fö
Page 21: 21 bara beräknar de primära effek
Page 25 and 26: 25 rande inom elförsörjningens al
Page 27: 27 klagas. Ett annat skäl till de
Page 30 and 31: 30 Figur 3. Det nordiska elkraftsys
Page 32 and 33: 32 Tabell 1. Installerad produktion
Page 34 and 35: 34 Figur 7. Årlig elanvändning pe
Page 36 and 37: 36 Figur 10. Förbrukning per timme
Page 38 and 39: 38 Figur 11. Nettoflöden genom de
Page 40 and 41: 40 Figur 12. Flödet mellan kl. 03
Page 42 and 43: 42 Solkraft Elenergi producerad av
Page 44 and 45: 44 Tabell 4. Installerad effekt och
Page 46 and 47: 46 Figur 13. Årlig energibalans i
Page 48 and 49: 48 Figur 17. Årliga nettoflöden i
Page 50 and 51: 50 produktionen är det troligt att
Page 52 and 53: 52 förbrukning. Om RC är större
Page 54 and 55: 54 Figur 19. Nätbild vid Ringhals
Page 56 and 57: 56 För att hantera stora volymer v
Page 59 and 60: 5 ELOMRÅDE LULEÅ (SE1) 59 Figur 2
Page 61 and 62: 61 läggning av anslutningsärenden
Page 63: 63 finns dock - vid sidan av tillst
Page 66 and 67: 66 Figur 22. Elområde Sundsvall (S
Page 68 and 69: 68 nen i SE3. När denna är liten
Page 70 and 71: 70 Figur 24. Elområde Stockholm (S
Page 72 and 73:
72 Figur 26. En ny ledning Skogssä
Page 74 and 75:
74 Figur 29. Nuvarande nätstruktur
Page 76 and 77:
76 Figur 31. SydVästlänken. trans
Page 78 and 79:
78 7.4 PROJEKTTABELL I projekttabel
Page 80 and 81:
80 Figur 32. Elområde Malmö (SE4)
Page 82 and 83:
82 Figur 34. Förstärkningar från
Page 84 and 85:
84 8.3.3 LÄNKAR TILL EUROPA Markna
Page 87:
9 ÖKADE REINVESTERINGAR 87 Sedan f
Page 90 and 91:
90 Svenska Kraftnäts investeringar
Page 92:
SVENSKA KRAFTNÄT BOX 1200 172 24 S
show all

PERSPEKTIVPLAN 2025 - EN UTVECKLINGSPLAN FÃR DET ... - IVA

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?

PERSPEKTIVPLAN 2025 - EN UTVECKLINGSPLAN FÃR DET ... - IVA