PERSPEKTIVPLAN 2025 - EN UTVECKLINGSPLAN FÖR DET ... - IVA

90
Svenska Kraftnäts investeringar finansieras
huvudsakligen genom upplåning och med internt
genererade medel. Därutöver har affärsverket ytterligare
två viktiga finansieringskällor.
Den första är investeringsbidragen. När ny elproduktion
tillkommer är nätföretagen skyldiga att
ansluta produktionen. Om det inte finns ledig kapacitet
i nätet får den anslutande producenten betala
ett investeringsbidrag för att täcka de nätinvesteringar
som inte motiveras av kollektiv nytta, utan
som specifikt görs för den anslutande producenten.
Den andra är kapacitetsavgifterna (flaskhalsintäkterna).
Kapacitetsavgifter genereras när det
uppstår prisskillnader mellan angränsande områden
(länder eller svenska elområden). Enligt EU:s
förordning EG 714/2009 ska kapacitetsavgifter
mellan länder användas antingen till att genom
mothandel garantera att tilldelad kapacitet på förbindelserna
är tillgänglig för marknaden eller till
nätinvesteringar som ökar kapaciteten och på sikt
bygger bort flaskhalsarna. Därtill ges även en möjlighet
att fondera medel samt undantagsvis att – efter
godkännande av Energimarknadsinspektionen
– sänka nättariffen. Svenska Kraftnät tillämpar i
princip EU-förordningen även på kapacitetsavgifter
som genereras av flaskhalsar mellan de svenska
elområdena.
Såväl kapacitetsavgifterna som kostnaderna för
mothandel är svåra att bedöma. Priset på el och de
prisskillnader som uppstår mellan elområden är beroende
av en mängd faktorer som temperatur, tillgång
på vatten i vattenmagasinen, kärnkraftens
tillgänglighet samt överföringskapaciteten mellan
elområden och på utlandsförbindelser. Dessa faktorer
är svåra att bedöma redan på ett års sikt och
blir än svårare att uppskatta på femton års sikt.
De kostnader som genereras av Svenska Kraftnäts
investeringar betalas ytterst av slutkunderna.
Svenska Kraftnät tar genom tariffer betalt för all
inmatning till och uttag från stamnätet och det är
tarifferna som ska täcka de ökade kostnader som investeringarna
ger upphov till.
En beräkning av vad Perspektivplan 2025 innebär
för nätkundernas kostnadsutveckling till 2025
förutsätter att en rad antaganden görs. En utgångspunkt
är den prognos för perioden 2013 – 2015 som
Svenska Kraftnät redovisade i juni i år och där olika
kostnadsposter uppskattats. Inflödet av kapacitetsavgifter
antas för åren efter 2015 uppgå till ca 350
Mkr, medan mothandeln minskar till 20 Mkr. Givet
dessa förutsättningar skulle de årliga mothandelskostnaderna
täckas av kapacitetsavgifter under
perioden fram till 2025, varefter ett återstående årligt
belopp om ca 300 – 330 Mkr skulle kunna användas
till finansiering av investeringarna. Den
långsiktiga ränteutvecklingen och inflationen antas
vidare vara tre respektive två procent under perioden
fram till 2025.
Givet dessa förutsättningar och mot bakgrund
av de projekt som redovisas i Perspektivplan 2025
kommer kostnaderna för att driva, förvalta och utveckla
stamnätet att fördubblas. Det är viktigt att
notera att denna uppskattning gäller generellt för
hela nätkollektivet. För den enskilde nätkunden
kan utfallet bli annorlunda, beroende på avgiftsstruktur
och på var i nätet kunden är ansluten.
Den höga investeringstakten kommer påtagligt
att påverka Svenska Kraftnäts resultat- och balansräkningar.
Med angivna förutsättningar samt
oförändrade finansieringsprinciper och vinstutdelningar
till Finansdepartementet skulle verkets
belåning 2025 komma att uppgå till i storleksordningen
35 miljarder kronor. Det motsvarar en
skuldsättningsgrad på nivån 350 procent, att jämföra
med dagens högsta tillåtna skuldsättningsgrad
om 80 procent. Soliditeten 2025 uppskattas till
under 20 procent.
Kraven på finansiella resurser för att realisera
denna plan blir alltså omfattande och de finansiella
nyckeltal som redovisas ovan skulle, om
inte Svenska Kraftnät vore en del av staten, ge bilden
av en osund finansiell situation. Perspektivplanen
återspeglar emellertid statsmakternas
uppdrag till Svenska Kraftnät och den lagstiftning
som styr verksamheten. Svenska Kraftnät har en
anslutningsplikt enligt ellagen och ska enligt instruktionen
bygga ut stamnätet baserat på samhällsekonomiska
lönsamhetsbedömningar. Sådana
bedömningar ska inte vara nationella. Nordiska Ministerrådet
har uppmanat de nordiska stamnätsoperatörerna
att bygga ut nätet utifrån ett nordiskt
nyttoperspektiv. Regeringen har också gett Svenska
Kraftnät ett särskilt uppdrag att redovisa nätutvecklingsplaner
med nordisk nytta.
De samhällsekonomiska analyserna i marknadsmodellstudien
värderar i huvudsak konsument- och
producentnyttor. Någon värdering görs inte av om
utbyggnad av förnybar energi är lämplig utifrån ett