Slutrapport: Deweyprojektet. 2013 - Kungliga biblioteket

Slutrapport:
DEWEY-
PROJEKTET
Magdalena Svanberg
2013-06-14
Avdelningen för Libris

Innehåll
1. Inledning ................................................................. 2
2. Bakgrund ................................................................. 2
3. Projektet .................................................................. 3
4. Måluppfyllelse ........................................................ 5
4.1 Effektmål............................................................... 5
4.2 Produktmål ............................................................ 6
5. Övriga insatser ...................................................... 13
6. Har syftet med övergången till DDK uppfyllts? ... 13
7. Avslutning ............................................................. 14
8. Bilaga 1 ................................................................. 15
8.1 Styrgrupp............................................................. 15
8.2 Sakkunniga .......................................................... 15
8.3 Referensgrupp ..................................................... 15
8.4 Projektgrupp ........................................................ 16
1

1. Inledning
2012 har drygt 30 forskningsbibliotek gått över till DDK, eller är i färd med
att göra det. Två folkbibliotek har hittills gått över och några ytterligare har
fattat beslut om att göra det.
SAB-systemet har använts av svenska bibliotek i 90 år. Att byta
klassifikationssystem är en stor och genomgripande förändring av
bibliotekens verksamhet. Det påverkar arbete med klassifikation och hur
man kan återfinna litteraturen. Det påverkar också hylluppställning.
Övergången på biblioteken har trots detta gått snabbt och i de flesta fall varit
mindre problematisk än förväntat.
Det svenska Deweyprojektet hade till uppgift att ta fram de verktyg och
hjälpmedel som biblioteken behövde för att kunna gå över till DDK.
Ansvaret för de enskilda bibliotekens införande av DDK låg utanför
projektet. Denna slutrapport innehåller därför inte detaljer om detta, utan
koncentreras på det som Deweyprojektet haft ansvar för.
2. Bakgrund
KB fattade 2008 ett beslut om att gå över från Klassifikationssystem för
svenska bibliotek (SAB-systemet) till Dewey decimalklassifikation (DDK).
Bakgrunden var att flesta svenska bibliotek fram tills 2011 använt ett nationellt
svenskt klassifikationssystem, SAB-systemet. Detta gjorde att klassifikationskoder
i utländska katalogposter inte kunde återanvändas, och att arbete måste läggas ner
på att klassificera utländsk litteratur trots att det redan gjorts i andra länder. Det
försvårade för användare i andra länder att göra sökningar i svenska databaser, och
för svenska användare att göra sökningar i utländska databaser. Många
forskningsbibliotek uttryckte missnöje med SAB-systemet som inte är tillräckligt
utbyggt och inte uppdateras tillräckligt mycket. 2006 genomförde Kungliga
biblioteket en förstudie där förutsättningarna för en svensk övergång till DDK
utreddes, Övergång till Dewey Decimal Classification : vad skulle det innebära?
(Delstudie 3 i Katalogutredningen). Förstudien rekommenderade en övergång till
DDK. Syftet var internationalisering, rationalisering och kvalitetshöjning
• Internationalisering
DDK är världens mest spridda klassifikationssystem, använt av bibliotek i
över 135 länder och översatt till mer än 30 språk. Deweykoder ingår i mer
än 60 länders nationalbibliografier. Efter en övergång till DDK är vi en del
av ett internationellt sammanhang vad gäller klassifikation. Den svenska
litteraturen blir mer synlig och tillgänglig i andra länder, och kunskap om
DDK gör att det blir lättare att söka i internationella databaser.
2

• Rationalisering
Ungefär 80 % av forskningsbibliotekens utländska förvärv är utgivet i
länder där nationalbibliografin använder DDK. Efter en övergång till DDK
behöver biblioteken inte lägga resurser på att klassificera dessa verk.
• Kvalitetshöjning
DDK är ett väl underhållet klassifikationssystem med välutvecklade
hierarkier. Underhållet sköts av den redaktion som finns, men förslag
kommer också in från dem som översätter Dewey och bibliotek som
använder DDK i olika länder. Sedan 2007 finns en europeisk
användargrupp, EDUG, som verkar för att förbättra Dewey ur ett
europeiskt perspektiv. Härigenom hålls Dewey aktuellt och blir ett verktyg
för kunskapsorganisation som kan fungera i många olika kulturella och
sociala sammanhang.
3. Projektet
Projekt pågick under 2009-05-01 till 2011-12-31.
Projektet drevs av KB, men med andra bibliotek representerade i styrgrupp,
sakkunniggrupp och referensgrupp. Sakkunniggruppen hade till uppgift att
följa projektgruppens arbete genom att t.ex. komma med förslag och
kommentarer till översättningarna. För deltagare i styrgrupp med flera
grupper se Bilaga 1.
Styrgruppen har haft tio protokollförda möten och sakkunniggruppen elva
protokollförda möten. Under tiden fram t.o.m. december 2009 fungerade
Expertgruppen för Libris nationella system som projektets referensgrupp.
Då upphörde Expertgruppen, och en separat referensgrupp tillsattes därför.
Den har haft två protokollförda möten.
Styrgruppen har endast haft till uppgift att fatta beslut om resursfördelning
och prioriteringar inom projektet. Gruppen har inte kunna påverka
resurstilldelningen utanför projektet. Gruppen har inte kunnat styra de delar
av projektet som skulle utföras utanför projektet.
Den sammanlagda arbetstiden inom projektgruppen är ca 9,3 personår. Den
största delen av dessa resurser är hämtade från Kungl. bibliotekets befintliga
resurser, på enheten Samordning och utveckling (t.om januari 2012), Librisenheten
(från februari 2012) och Nationalbibliografin, men 3,75 personår
har finansierats med särskilt avsatta medel. Härutöver kommer den tid som
personer på Kungl. Biblioteket och andra bibliotek som funnits med i
styrgrupp, referensgrupp och sakkunniggrupp ägnat projektet.
3

Sammanfattningsvis kan sägas att arbetet inom projektet har fungerat väl.
Både projektanställda och de anställda som arbetat delar av sin tid inom
projektet har varit mycket engagerade och nått goda resultat.
Bibliotek som gått över till DDK har funnits representerade i styrgrupp,
expertgrupp och referensgrupp. De har även kommit med synpunkter på
andra sätt. Under projektets senare del har biblioteken deltagit i de
utbildningstillfällen som ordnats av projektet och därefter arbetat praktiskt
med DDK. Projektet har varit diskussionspartner i detta arbete, gett råd om
DDK-klassifikation, och besvarat frågor. Alla dessa kontakter har varit
värdefulla för projektet. Samarbetet med biblioteken har fungerat mycket
väl.
Det svenska Deweyprojektet har bedrivits i nära samarbete med DDK:s
redaktion i Washington. Samarbetet har fungerat mycket bra, och projektet
har fått det stöd som vi behövt. Redaktionen har läst och gett synpunkter på
alla översättningar vi gjort. Vi har också kunnat bidra med förslag till
utveckling av systemet inom en rad områden. De flesta av våra förslag har
lett till förändringar i systemet. Som exempel kan nämnas nya nummer
inom svensk litteratur, svensk historia och svensk geografi, samiska språk,
renskötsel och föräldraförsäkring.
Bland generella svårigheter för projektet kan nämnas att projektet beviljades
pengar för ett år i taget, och inte för hela projekttiden. Det gjorde det svårt
att planera och prioritera i projektet och skapade osäkerhet. En annan
svårighet var att de projektanställdas anställningar inte förlängdes så att de
varade hela projekttiden eftersom de då skulle omfattas av Lagen om
anställningsskydd (1982:80) och haft rätt till tillsvidareanställningar. Detta
fanns inte med i den ursprungliga planeringen och gjorde att den kompetens
som dessa personer byggt upp under projektets första 1 1/2 år gick förlorad
för projektet. Vi valde att inte rekrytera nya personer. Projektet kom därför
att pågå längre än ursprungligen planerat. En viktig lärdom för framtida
projekt är att projektets bemanning under hela projekttiden bör planeras
redan när projektet startas.
Ytterligare en svårighet har varit att delar av effekt- och produktmålen har
varit beroende av beslut och prioriteringar som legat utanför projektets ram.
I projektkontraktet och beslutsunderlaget beskrevs ett antal produktmål och
effektmål. Dessa beskrivs nedan. Dessutom beskrivs ett antal övriga
insatser, som inte fanns med i dessa dokument.
4

Två olika enkäter har under projektet distribuerats till biblioteken. En enkät
gjordes hösten 2009 inför planeringen av utbildning i DDK. Den andra
gjordes tillsammans med Avdelningen för audiovisuella medier vid
årsskiftet 2011/2012 och låg till grund för planeringen av denna avdelnings
övergång till DDK.
4. Måluppfyllelse
4.1 Effektmål
4.1.1 Möjligt att använda DDK-koder i utländska
katalogposter
Effektmålet är uppfyllt.
Det är möjligt att använda de DDK-koder som finns i utländska
katalogposter som de är, i de flesta fall utan åtgärd och omfattande kontroll.
4.1.2 Möjligt att klassificera material som saknar DDK-kod
tidseffektivt och med tillräckligt hög kvalitet.
Effektmålet är delvis uppfyllt.
Efter en inlärningsperiod på ett år ska klassifikation med DDK inte ta längre
tid än klassifikation med SAB och antalen fel inte bli fler. För
Nationalbibliografin visar en undersökning gjord under hösten 2011 att detta
mål uppfyllt. Över 90 % av DDK-koderna var korrekta. Av de bibliotek som
besvarade enkäten i december 2011 menade de allra flesta att klassifikation
med DDK tar längre tid än med SAB. Nationalbibliografin är de som
klassificerar den allra största delen av det material som inte redan har en
DDK-kod. Deras erfarenheter tyder på att effektmålet är möjligt att uppnå
om man arbetar med klassifikation en väsentlig del av sin arbetstid.
Generellt har för närvarande effektmålet inte uppfyllts för de bibliotek som
gått över till DDK.
Det är dock viktigt att komma ihåg att en betydligt mindre andel av
bibliotekens förvärv behöver klassificeras. Sammantaget är tidåtgången för
klassifikation ändå mindre efter övergången till DDK, trots att effektmålet
inte uppfyllts.
4.1.3 Möjligt att hitta SAB- och DDK-klassificerat material i
en och samma sökning
Effektmålet är uppfyllt.
5

Genom maskingenereringen av klassifikationskoder och sökverktyget
baserat på DDK är detta effektmål uppfyllt.
4.1.4 Större nytta av klassifikationen för bibliotekens
användare
Effektmålet är delvis uppfyllt.
Ämnesträdet och ämnesavgränsningen, som båda baseras på SAB, har
förbättrats genom maskingenerering av klassifikationskoder. SAB som
grund för tjänsterna skulle ha ersatts med Dewey, men detta kunde inte
genomföras under projekttiden. Den externa tjänsten WebDewey Sök (se
avsnitt 4.2.4) har fler funktioner än Libris Ämnesträd, till exempel sökning
på indextermer. Ytterligare anpassningar i Libris skulle ha behövts för att
öka bibliotekens användares nytta av klassifikation, ett arbete som skulle
behöva initieras av en behovskartläggning, men detta har inte inplanerats i
projektet och var beroende av faktorer och prioriteringar som legat utanför
projektets ram. Effektmålet kan därför beskrivas som delvis uppfyllt.
4.1.5 Skapa förutsättningar för hylluppställning som inte
innebär total omflyttning och ommärkning av böcker
Effektmålet är delvis uppfyllt.
Under tidiga delar av projektet diskuterades blandad uppställning, där SABklassade
och DDK-klassade böcker skulle placeras tillsammans på hyllan.
Inget bibliotek genomförde detta, men många hittade andra lösningar där de
inte på en gång behövde flytta och märka om alla böcker. Många bibliotek
ser dock total omflyttning och ommärkning som den bästa lösningen på sikt.
4.2 Produktmål
4.2.1 Blandad översättning
Målet är uppfyllt. Cirka 40 % av den engelska utgåvan är översatt.
I projektet har DDK översatts till svenska enligt den s.k. blandade modellen
vilket innebär att vissa klasser översatts till svenska medan andra kvarstår på
engelska. Idén till den blandade översättningen kom från det svenska
Deweyprojektet, och togs väl emot av Deweys redaktion. Modellen har
också rönt internationellt intresse. I den svenska blandade översättningen
har SAB-systemets nivå har varit vägledande för vad som översatts. Alla
klasser i DDK med en motsvarighet i SAB enligt Konverteringstabellen har
översatts. Alla överordnade klasser till en översatt klass har också översatts.
Utöver detta har också alla klasser ur den förkortade utgåvan av DDK
översatts. När en klass har översatts har all information för den klassen
6

översatts: rubrik, anmärkningar och indexingångar. Ordlistan och
introduktionen har också översatts till svenska, däremot inte manualen.
Översättningsarbetet har innehållit en del utmaningar, och kraven på
översättningen har varit speciella. Den svenska översättningen får inte
avvika i betydelse från originalet, och helst bör den svenska översättningen
också följa strukturen i den engelska så att en term motsvarar en term och
två termer motsvarar två termer. Varje term bör helst översättas på ett och
samma sätt varje gång, oavsett sammanhang. Det har ibland varit svårt att
balansera en begriplig och idiomatisk svenska med dessa principer.
Alla översättningar har gjorts av projektgruppen och granskats av de
sakkunniga. Många värdefulla synpunkter har inkommit från de sakkunniga.
Granskningen har tagit mycket tid, och många av de sakkunniga har uttryckt
frustration kring granskningsarbetet. Det är svårt att granska ett system som
man inte använt praktisk. Ofta har man dessutom fått i uppgift att granska
ämnesområden man inte haft djupa kunskaper om.
Projektgruppen har även översatt ämnesområden där de saknar
specialistkunskap, med hjälp av lexikon och andra hjälpmedel. Två områden
översattes dock av bibliotek där specialkunskaper fanns, på uppdrag av KB.
Det var 340 Juridik, som översattes av Sofia Sternberg vid Juridiska
biblioteket vid Uppsala universitetsbibliotek och 610 Medicin som
översattes av Aprile Clark vid Medicinska biblioteket vid Lunds universitets
bibliotek.
Planen var att en testversion av den svenska WebDewey skulle göras
tillgänglig under hösten 2010, och att alla huvudklasser och avdelningar
skulle finnas på svenska 1 januari 2011. Någon testversion under hösten
2010 blev tyvärr inte verklighet, men i övrigt genomfördes lanseringen av
svenska WebDewey i stort sett som planerat. Svenska WebDewey
lanserades 17 januari 2011 med de flesta huvudklasser och avdelningar på
svenska. Några avdelningar inom teknik och naturvetenskap var ännu ej
översatta, och de översattes under 2011. Många bibliotek, däribland KB,
gick över 1 januari 2011. Bibliotek som inte redan hade abonnemang på den
engelska WebDewey erbjöds ett sådant utan kostnad under första delen av
januari.
Modellen med den blandade översättningen har haft många fördelar:
• Mindre resurser för översättning har krävts än för om hela den
fullständiga utgåvan hade översatts
7

• Modellen ger tillgång till hela den fullständiga utgåvan av DDK,
vilket inte varit fallet om den förkortade utgåvan hade översatts
• Modellen är flexibel och översättningen har kunnat anpassas till
tillgängliga resurser
• Modellen är också flexibel vad gäller tidsplanering. Svenska
WebDewey kunde göras tillgänglig i januari 2011 med det svenska
innehåll som fanns då, kompletterat med resterande avdelningar på
engelska
• Den svenska översättningen kan utökas efter hand
Däremot har vi upptäckt fler problem med att använda den blandade
översättningen än vad vi förutsåg. Det är ibland svårt att förstå anvisningar
och rubriker på engelska, men den största bristen är att de klasser som inte
översatts saknar indexingångar på svenska. För många ämnen ger sökning i
det svenska indexet inte en heltäckande redovisning av hur ämnet
klassificeras i DDK. Vissa indexingångar finns, medan andra saknas. Både
tvärvetenskapliga nummer, övergripande nummer och andra viktiga
nummer kan saknas i det svenska indexet. Det här problemet påverkar också
sökning i verktyget för publik ämnessökning, WebDewey Sök, (se avsnitt
4.2.4). En annan brist i vår tillämpning av den blandade översättningen är att
SAB-systemet och konverteringstabellen inte alltid fungerar bra som
utgångspunkt för vad som ska översättas. Frekventa ämnen kan sakna kod i
SAB, och kommer då inte att översättas, medan ovanliga ämnen kan vara
väl utbyggda med SAB-koder. Ibland blir konverteringstabellen mycket
specifik på grund av att systemen delar in ämnen enligt två olika principer,
och ibland blir den mycket generell för att indelningar saknas i ett av
systemen. Allt detta slår igenom i översättningen. I enkäten nämner många
problem med att använda svenska WebDewey på grund av bristen på
svenska termer.
Ett arbete med att förbättra indexet har påbörjats inom projektet, men
mycket arbete återstår. Översättningen behöver också kompletterats och
byggas ut så att nummer för frekventa ämnen finns översatt. Resurser för
detta arbete behöver avsättas i det löpande arbetet på Deweyredaktionen.
Inom projektets styrgrupp har en utvärdering av den blandade modellen
föreslagits. Om den blandade översättningen gör att klassifikation tar
avsevärt längre tid, och om den försvårar för användare att hitta det de
behöver bör en fullständig översättning övervägas.
8

Den 23:e upplagan av DDK (DDK23) utkom i maj 2011. Uppdatering av
den svenska översättningen skedde delvis inom projektet och delvis efter
projekttidens slut. Uppdateringen blev färdig i mars 2012.
4.2.2 En uppdaterad konverteringstabell SAB-Dewey
Målet är uppfyllt.
En uppdaterad konverteringstabell SAB-DDK har åstadkommits inom
projektet. I den ursprungliga planen beräknades översynen ta två
personmånader och vara färdig i september 2009. Översynen visade sig vara
mer tidskrävande än beräknat, och arbetet med konverteringstabellen
slutfördes först i december 2011. Översynen kom att utföras med en högre
ambitionsnivå än planerat när det visat sig hur central konverteringstabellen
var för biblioteken och i flera andra delar av projektet. Ytterligare en orsak
till förseningen har varit att översynen gjorts av projektledaren, och andra
arbetsuppgifter har ofta behövt prioriteras.
Översynen har gjorts i samarbete med Svensk biblioteksförenings kommitté
för klassifikationssystem för svenska bibliotek (SAB-systemet) och
Musikgruppen vad gäller musikavdelningarna. Båda grupperna har kommit
med värdefulla bidrag i arbetet. Översynen har bestått i att befintliga
mappningar setts över och tagits bort eller korrigerats vid behov och att nya
mappningar har lagts till i konverteringstabellen. Mappningarna har kodats
för att ange förhållandet mellan koderna. Vid kodningen har standarden
Simple Knowledge Organisation Scheme (SKOS) använts
(http://www.w3.org/2004/02/skos/). När en kod i det ena systemet haft flera
motsvarigheter i det andra systemet har en av de motsvarande koderna
angivits som den huvudsakliga.
Konverteringstabellen har under projekttiden utökats med ett stort antal nya
mappningar. Många mappningar som visade sig vara felaktiga eller
inaktuella har också tagits bort.
Efter projekttiden har konverteringstabellen uppdaterats till att gälla koder
ur den 23:e upplagan av DDK (DDK23), som publicerades i maj 2011.
Denna uppdatering blev färdig i april 2012.
I enkäten som distribuerades till tolv bibliotek i december 2011 var
Konverteringstabellen den del som flest bibliotek ansåg hade fungerat
mindre bra. Orsaken beskrivs vara att konverteringstabellen är alltför
trubbig och inte omfattar tillräckligt många koder.
9

Det kan konstateras att det är komplext att mappa två klassifikationssystem
med olika indelningsgrunder och olika specificitet. Missnöjet beror troligen
delvis på denna komplexitet och ibland kanske också orealistiska
förväntningar. Missnöjet gäller till viss del också hur konverteringstabellen
används i verktyg för sökning, se vidare avsnitt 4.2.4.
4.2.3 Mappning mot Svenska ämnesord
Målet är uppfyllt.
I projektet ingick att mappa Svenska ämnesord mot DDK-koder.
Mappningen hade syftet att underlätta arbetet med klassifikation för
bibliotekarier, men skulle också kunna användas för att förbättra användares
ämnessökningar. Maskinell mappning mellan Library of Congress Subject
Headings (LCSH) och Svenska ämnesord fanns med i projektkontraktet,
men tekniskt stöd för arbetet blev inte prioriterat. Istället koncentrerades
arbetet på att mappa de viktigaste och mest användbara ämnesorden. Olika
metoder användes för att fånga upp dessa. Dels utgick vi ifrån ämnesord
som var mappade mot SAB avdelningsvis, dels användes People, places
and things - a list of popular Library of Congress Subject Headings with
Dewey Numbers, utgiven av OCLC 2001. Personer och institutioner är
nästan aldrig med i DDK:s index och därför mappades många författare,
konstnärer och andra personer som det skrivits mycket om. Ca 7000
ämnesord mappades mot DDK under projektet. I det löpande arbetet med
Svenska ämnesord mappas nya ord mot DDK alltsedan övergången 2011.
Medan projektet pågick beslutade KB att genomföra ett förenklingsprojekt
för Svenska ämnesord. Hur förenklingen skulle ske var länge oklart, vilket
försvårade mappningsarbetet och tyvärr gjort att en del av det arbete som
lades ned på mappning av prekoordinerade ämnesord med geografisk aspekt
till DDK varit förgäves. Kombinationer som Romer – historia – Sverige och
Arbetsrätt – Sverige mappades till DDK för att underlätta vid den ibland
komplicerade nummerbyggnaden. Eftersom kombinationen ämnesord och
geografisk aspekt inte längre prekoordineras i Svenska ämnesord har nu
auktoritetsposterna för dessa ämnesord tagits bort, och därmed också
mappningen till DDK.
4.2.4 Verktyg för sökning
Målet är delvis uppfyllt.
Produktmålet skulle göra det möjligt att söka DDK-klassificerat och SABklassificerat
material tillsammans för användare utan kunskaper i DDK
genom att
10

• DDK-koder hämtas från andra databaser och läggs till i
katalogposterna i Libris.
• DDK-koder förs på i katalogposter med DDK-kod utifrån
konverteringstabellen
• Ett verktyg för samsökning av DDK och SAB baserat på
konverteringstabellen tas fram
I projektkontraktet beskrevs också att i en övergripande översyn av
ämnessökning i Libris skulle man se över vilken roll Dewey och
klassifikation spelar och Deweyprojektet skulle göras delaktiga i detta
arbete. Libris har ännu inte kunnat prioritera denna översyn över
ämnessökning i Libris.
Verktyg för sökning var efterfrågat av styrgrupp, sakkunnighetsgrupp samt
referensgrupp. Frågorna om översyn och utveckling av verktyg var dock
båda delvis beroende av faktorer och prioriteringar som låg utanför projektet
och kunde inte i sin helhet utföras av Libris inom projektet. Slutdatumen för
genomförande blev därför uppskjutet vid flera tillfällen. Ett
samsökningsverktyg har istället tagits fram av en extern aktör, Pansoft.
Verktyget har utvecklats i samarbete med det norska och tyska
nationalbiblioteken och Deweyredaktionen. Sökverktyget kunde göras
tillgängligt i april 2012, dvs. ett år försenat jämfört med projektplaneringen.
DDK-koder fördes på katalogposter i Libris utifrån konverteringstabellen.
Även SAB-koder fördes på poster med bara DDK-kod. Denna
maskingenerering av koder sattes i drift i februari 2011, men då bara för
poster som någon sparade i Voyager samt vid export till de lokala
katalogerna. Den omladdning som behövdes för att de maskingenererade
koderna skulle föras på i alla poster i Libris med koder från bara det ena
systemet skedde i september 2011.
Åtgärden att föra på koder hämtade från en annan databas har inte blivit
genomförd. Troligen vore denna metod intressant, eftersom som det skulle
ge manuellt gjorda koder i fler poster. Då skulle problemen med de
maskingenererade koderna ha kunnat undvikas för en stor andel poster.
4.2.5 Utbildning
Målet är uppfyllt.
Utbildningen planerades i samarbete med biblioteken genom den
enkätundersökning som gjordes under oktober 2009 bland de bibliotek som
då fattat beslut om en övergång.
11

Utbildning erbjöds i form av en endagsintroduktion avsedd för alla som
möter bibliotekets användare eller arbetar i bibliotekskatalogen och en
veckokurs avsedd för katalogisatörer som på egen hand ska konstruera
DDK-koder. Endagsintroduktionen utgjorde samtidigt den första dagen i
veckokursen. Under projekttiden hölls 13 veckokurser och därutöver fem
endagsintroduktioner som inte ingick i en veckokurs. Av dessa hölls fem
veckokurser och fyra endagsintroduktioner på andra orter än Stockholm. De
utlokaliserade utbildningarna anordnades i samarbete med bibliotek på de
aktuella orterna som skötte de praktiska arrangemangen och ofta bjudit in
även andra bibliotek från regionen. Sammanlagt deltog drygt 800 personer i
endagsintroduktionerna och ca 200 i veckokurser.
Erfarenheterna från utbildningen är övervägande positiva. Det är svårt att
lära ut något som man inte har egen erfarenhet av, men kommentarerna i
kursutvärderingarna har överlag varit uppskattande. Mest negativa
kommentarer har vi fått kring endagsintroduktionen. Vi valde att låta
endagsintroduktionen samtidigt utgöra den första dagen i veckokursen. Det
gjorde vi delvis av praktiska skäl. Vi kan konstatera att detta inte fungerat så
väl. Både behoven och förkunskaperna är olika hos de som behöver en kort
introduktion till DDK och de som ska klassificera själva. Formerna för
veckokursen kan också behöva ses över. Önskemål har kommit om att dela
upp veckan, och om mer ämnesinriktade kurser. Även fördjupningskurser
har efterfrågats.
Utöver kurserna har Deweyprojektet från januari 2011 också svarat för
rådgivning och stöd till biblioteken i det praktiska arbetet med
klassifikation. För att underlätta kommunikationen startade vi i mars 2011
Deweybloggen och veckovisa webbinarier, det virtuella Deweyrummet.
Webbinarierna spelas in och går att ta del av i efterhand. Anvisningar och
förtydligade om DDK-klassifikation samlas i Katalogisatörens verktygslåda.
Både e-postlådan, Deweybloggen och webbinarierna fortgår efter
projekttidens slut. Denna del av Deweyprojektet får ett mycket gott betyg i
enkäten som gjordes vid årsskiftet 2011/2012. De bibliotek som besvarat
frågan anger samtliga att de fått tillräckligt med stöd från Deweyprojektet.
Förutom en del tekniskt krångel har webbinarierna fungerat väl, och det har
varit utvecklande både för oss och för deltagarna att använda nya former för
kommunikation.
Deweyprojektet har under projekttiden haft regelbundna möten med
katalogisatörer på KB, för att ge dem tillfälle att diskutera DDKklassifikation
och komma med råd.
12

5. Övriga insatser
Deweyprojektet har deltagit i svenska och internationella konferenser inom
ämnesområdet och hållit presentationer vid nedanstående tillfällen:
EDUG-symposiet Dewey goes Europe: on the use and development of DDC
in European libraries, Wien, 2009
IFLA:s förkonferens Looking at the Past and Preparing for the Future,
Florens 2009, arrangerad av IFLA:s Classification and Indexing Section.
Poster vid IFLA-konferensen, Göteborg 2010.
International Dewey Users Meeting, Göteborg 2010
DDC 23 Workshop, Puerto Rico, 2011
Biblioteksscenen, Bok & bibliotek, Göteborg 2011
Gästföresläsningar vid utbildningarna i biblioteks- och
informationsvetenskap vid Uppsala universitet, Umeå universitet och Växjö
universitet.
I april 2011 arrangerade projektet tillsammans med EDUG (European DDC
Users’ Group) det årliga EDUG-mötet tillsammans med ett sympsium The
Dewey journey in Europe – a case study of classification in the 21st century.
Deweyprojektet höll en presentation tillsammans med den svenska
nationalbibliografin.
Deweyprojektet lät översätta läroboken Dewey Decimal Classification:
Principles and Application av Lois Mai Chan och Joan S. Mitchell.
Översättningsarbetet utfördes av översättningsbyrån Space360, men
granskning och planering gjordes av projektet. Läroboken gavs ut i en
upplaga på 1500 exemplar i november 2010. Under projekttiden såldes
ungefär halva denna upplaga, och det finns en stadig efterfrågan.
6. Har syftet med övergången till DDK uppfyllts?
• Syftet internationalisering har uppfyllts.
Det är påtagligt att Sverige nu ingår i ett internationellt sammanhang vad
gäller klassifikation. Vi samarbetar med europeiska bibliotek inom
EDUG och utarbetar förslag på hur DDK kan utvecklas så att det
fungerar bättre för europeiska förhållanden. Vi har bidragit med många
förslag som förbättrat DDK, och vi kan dra nytta av förbättringar som
andra åstadkommit.
Vi kan också använda oss av klassifikationskoder som gjorts av
bibliotek världen över. Våra klassifikationskoder kan användas av andra,
men eftersom avtal ännu inte kunnat ingås med OCLC finns de svenska
poster inte i WorldCat eller de tjänster som utnyttjar WorldCat. Detta
medför att svenska poster inte är lika enkla för andra att använda. Den
13

internationalisering man hoppades på i förstudien, att genom en
övergång till DDC skulle den svenska litteraturen bli mer synlig och
tillgänglig i andra länder har inte uppnåtts.
• Syftet rationalisering är delvis uppfyllt.
Det går att använda klassifikationskoder i utländska katalogposter om
posten är gjord i ett land som använder DDK eller av ett bibliotek som
använder DDK. Det kan ta mer tid att leta upp katalogposter att
importera än vad som planerades vid projektets början eftersom
WorldCat inte är tillgänglig för katalogisatörer i Libris. Däremot har
biblioteken tillgång till utlänska poster via Metaproxy, en
samsökningingång i katalogseringsverktyget.
• Kvalitetshöjning är möjligen uppfyllt
Det är svårare att entydigt bedöma om kvalitetshöjning åstadkommits.
DDK är ett mer specifikt och aktuellt system, men ibland stämmer inte
indelningen överens med svenska förhållanden. I ett inledande skede blir
antalet fel större i de koder biblioteken själva konstruerar. Övergången
till DDK har dock definitivt lett till ett ökat fokus på kvalitet. Eftersom
det finns mer anvisningar i DDK än i SAB och en tydligare intention att
klassificera litteratur om ett ämne på samma sätt varje gång lägger
biblioteken större vikt än förr vid att följa anvisningarna och sträva efter
konsekvens. Gemensamma principer för klassifikation har diskuterats
bland kollegor på ett bibliotek, och mellan biblioteken, vilket leder till
högre kvalitet och mer konsekvens.
7. Avslutning
Avslutningsvis måste framhållas att detta har varit ett för biblioteksvärlden
genomgripande och framgångsrikt projekt - efter nära hundra år lämnar
Kungliga biblioteket och många andra svenska bibliotek det svenska
klassifikationssystemet och går över till ett internationellt system med stor
spridning.
14

8. Bilaga 1
8.1 Styrgrupp
Catarina Ericson-Roos, Stockholms UB, ordförande
Anna-Karin Forsberg, KTH:s bibliotek (t.o.m. 2010-09-21)
Maria Hedenström, KB, Libris-systemen och databaslicenser
Gunilla Herdenberg, KB, Nationell samverkan
Eva-Lisa Holm Granath, Linköpings UB
Miriam Nauri, KB, Nationalbibliografin
Ulf-Göran Nilsson, KTH:s bibliotek (fr.o.m. 2010-09-21)
8.2 Sakkunniga
Harriet Aagaard, Stockholms stadsbibliotek
Pia Bodå, Uppsala UB
Bodil Gustavsson, Stockholms UB
Thomas Lindström, Göteborgs UB
Anna Swärd Bergström, Umeå UB
Gunilla Thunarf Sundkvist, Högskolebiblioteket i Gävle
Kerstin Urberg, KB, Nationalbibliografin
8.3 Referensgrupp
Marianne Andersson, Nordiska Afrikainstitutets bibliotek
Birgitta Edeborg, Ájttes bibliotek
Maria Gullberg, Malmö högskolas bibliotek
Susanne Haglund, Musik- och teaterbiblioteket
Joacim Hansson, Biblioteks- och informationsvetenskap, Linnéuniversitetet
Ingegerd Hedman, Stockholms universitetsbibliotek
Karin Jönsson, Lunds universitets bibliotek
Madeleine Primmer, KB, Utländsk litteratur
Kerstin Simberg, Almedalens bibliotek
Anna Stockman, Blekinge tekniska högskolas bibliotek
Torun Sundström, Mittuniversitetets bibliotek
Astrid Wolff Feychting, Umeå stadsbibliotek
15

8.4 Projektgrupp
Kerstin Assarsson Rizzi, KB, Samordning och utveckling
Ingrid Berg, KB, Samordning och utveckling
Aprile Clark, Medicinska biblioteket, Lunds universitets bibliotek
Pia Leth, KB, Samordning och utveckling
Viveka Norström Hallberg, KB, Samordning och utveckling (t.o.m. 2010-
12-31)
Olof Osterman, KB, Nationalbibliografin
Sofia Sternberg, Uppsala universitetsbibliotek
Magdalena Svanberg, projektledare, KB, Nationell samverkan
Ann Tobin, KB, Samordning och utveckling
Avdelning Libris
Handläggare Magdalena Svanberg
Datum 2013-06-14
Dnr 214-795-2008
16