Slutrapport: Deweyprojektet. 2013 - Kungliga biblioteket

kb.se

Slutrapport: Deweyprojektet. 2013 - Kungliga biblioteket

Slutrapport:

DEWEY-

PROJEKTET

Magdalena Svanberg

2013-06-14

Avdelningen för Libris


Innehåll

1. Inledning ................................................................. 2

2. Bakgrund ................................................................. 2

3. Projektet .................................................................. 3

4. Måluppfyllelse ........................................................ 5

4.1 Effektmål............................................................... 5

4.2 Produktmål ............................................................ 6

5. Övriga insatser ...................................................... 13

6. Har syftet med övergången till DDK uppfyllts? ... 13

7. Avslutning ............................................................. 14

8. Bilaga 1 ................................................................. 15

8.1 Styrgrupp............................................................. 15

8.2 Sakkunniga .......................................................... 15

8.3 Referensgrupp ..................................................... 15

8.4 Projektgrupp ........................................................ 16

1


1. Inledning

2012 har drygt 30 forskningsbibliotek gått över till DDK, eller är i färd med

att göra det. Två folkbibliotek har hittills gått över och några ytterligare har

fattat beslut om att göra det.

SAB-systemet har använts av svenska bibliotek i 90 år. Att byta

klassifikationssystem är en stor och genomgripande förändring av

bibliotekens verksamhet. Det påverkar arbete med klassifikation och hur

man kan återfinna litteraturen. Det påverkar också hylluppställning.

Övergången på biblioteken har trots detta gått snabbt och i de flesta fall varit

mindre problematisk än förväntat.

Det svenska Deweyprojektet hade till uppgift att ta fram de verktyg och

hjälpmedel som biblioteken behövde för att kunna gå över till DDK.

Ansvaret för de enskilda bibliotekens införande av DDK låg utanför

projektet. Denna slutrapport innehåller därför inte detaljer om detta, utan

koncentreras på det som Deweyprojektet haft ansvar för.

2. Bakgrund

KB fattade 2008 ett beslut om att gå över från Klassifikationssystem för

svenska bibliotek (SAB-systemet) till Dewey decimalklassifikation (DDK).

Bakgrunden var att flesta svenska bibliotek fram tills 2011 använt ett nationellt

svenskt klassifikationssystem, SAB-systemet. Detta gjorde att klassifikationskoder

i utländska katalogposter inte kunde återanvändas, och att arbete måste läggas ner

på att klassificera utländsk litteratur trots att det redan gjorts i andra länder. Det

försvårade för användare i andra länder att göra sökningar i svenska databaser, och

för svenska användare att göra sökningar i utländska databaser. Många

forskningsbibliotek uttryckte missnöje med SAB-systemet som inte är tillräckligt

utbyggt och inte uppdateras tillräckligt mycket. 2006 genomförde Kungliga

biblioteket en förstudie där förutsättningarna för en svensk övergång till DDK

utreddes, Övergång till Dewey Decimal Classification : vad skulle det innebära?

(Delstudie 3 i Katalogutredningen). Förstudien rekommenderade en övergång till

DDK. Syftet var internationalisering, rationalisering och kvalitetshöjning

• Internationalisering

DDK är världens mest spridda klassifikationssystem, använt av bibliotek i

över 135 länder och översatt till mer än 30 språk. Deweykoder ingår i mer

än 60 länders nationalbibliografier. Efter en övergång till DDK är vi en del

av ett internationellt sammanhang vad gäller klassifikation. Den svenska

litteraturen blir mer synlig och tillgänglig i andra länder, och kunskap om

DDK gör att det blir lättare att söka i internationella databaser.

2


• Rationalisering

Ungefär 80 % av forskningsbibliotekens utländska förvärv är utgivet i

länder där nationalbibliografin använder DDK. Efter en övergång till DDK

behöver biblioteken inte lägga resurser på att klassificera dessa verk.

• Kvalitetshöjning

DDK är ett väl underhållet klassifikationssystem med välutvecklade

hierarkier. Underhållet sköts av den redaktion som finns, men förslag

kommer också in från dem som översätter Dewey och bibliotek som

använder DDK i olika länder. Sedan 2007 finns en europeisk

användargrupp, EDUG, som verkar för att förbättra Dewey ur ett

europeiskt perspektiv. Härigenom hålls Dewey aktuellt och blir ett verktyg

för kunskapsorganisation som kan fungera i många olika kulturella och

sociala sammanhang.

3. Projektet

Projekt pågick under 2009-05-01 till 2011-12-31.

Projektet drevs av KB, men med andra bibliotek representerade i styrgrupp,

sakkunniggrupp och referensgrupp. Sakkunniggruppen hade till uppgift att

följa projektgruppens arbete genom att t.ex. komma med förslag och

kommentarer till översättningarna. För deltagare i styrgrupp med flera

grupper se Bilaga 1.

Styrgruppen har haft tio protokollförda möten och sakkunniggruppen elva

protokollförda möten. Under tiden fram t.o.m. december 2009 fungerade

Expertgruppen för Libris nationella system som projektets referensgrupp.

Då upphörde Expertgruppen, och en separat referensgrupp tillsattes därför.

Den har haft två protokollförda möten.

Styrgruppen har endast haft till uppgift att fatta beslut om resursfördelning

och prioriteringar inom projektet. Gruppen har inte kunna påverka

resurstilldelningen utanför projektet. Gruppen har inte kunnat styra de delar

av projektet som skulle utföras utanför projektet.

Den sammanlagda arbetstiden inom projektgruppen är ca 9,3 personår. Den

största delen av dessa resurser är hämtade från Kungl. bibliotekets befintliga

resurser, på enheten Samordning och utveckling (t.om januari 2012), Librisenheten

(från februari 2012) och Nationalbibliografin, men 3,75 personår

har finansierats med särskilt avsatta medel. Härutöver kommer den tid som

personer på Kungl. Biblioteket och andra bibliotek som funnits med i

styrgrupp, referensgrupp och sakkunniggrupp ägnat projektet.

3


Sammanfattningsvis kan sägas att arbetet inom projektet har fungerat väl.

Både projektanställda och de anställda som arbetat delar av sin tid inom

projektet har varit mycket engagerade och nått goda resultat.

Bibliotek som gått över till DDK har funnits representerade i styrgrupp,

expertgrupp och referensgrupp. De har även kommit med synpunkter på

andra sätt. Under projektets senare del har biblioteken deltagit i de

utbildningstillfällen som ordnats av projektet och därefter arbetat praktiskt

med DDK. Projektet har varit diskussionspartner i detta arbete, gett råd om

DDK-klassifikation, och besvarat frågor. Alla dessa kontakter har varit

värdefulla för projektet. Samarbetet med biblioteken har fungerat mycket

väl.

Det svenska Deweyprojektet har bedrivits i nära samarbete med DDK:s

redaktion i Washington. Samarbetet har fungerat mycket bra, och projektet

har fått det stöd som vi behövt. Redaktionen har läst och gett synpunkter på

alla översättningar vi gjort. Vi har också kunnat bidra med förslag till

utveckling av systemet inom en rad områden. De flesta av våra förslag har

lett till förändringar i systemet. Som exempel kan nämnas nya nummer

inom svensk litteratur, svensk historia och svensk geografi, samiska språk,

renskötsel och föräldraförsäkring.

Bland generella svårigheter för projektet kan nämnas att projektet beviljades

pengar för ett år i taget, och inte för hela projekttiden. Det gjorde det svårt

att planera och prioritera i projektet och skapade osäkerhet. En annan

svårighet var att de projektanställdas anställningar inte förlängdes så att de

varade hela projekttiden eftersom de då skulle omfattas av Lagen om

anställningsskydd (1982:80) och haft rätt till tillsvidareanställningar. Detta

fanns inte med i den ursprungliga planeringen och gjorde att den kompetens

som dessa personer byggt upp under projektets första 1 1/2 år gick förlorad

för projektet. Vi valde att inte rekrytera nya personer. Projektet kom därför

att pågå längre än ursprungligen planerat. En viktig lärdom för framtida

projekt är att projektets bemanning under hela projekttiden bör planeras

redan när projektet startas.

Ytterligare en svårighet har varit att delar av effekt- och produktmålen har

varit beroende av beslut och prioriteringar som legat utanför projektets ram.

I projektkontraktet och beslutsunderlaget beskrevs ett antal produktmål och

effektmål. Dessa beskrivs nedan. Dessutom beskrivs ett antal övriga

insatser, som inte fanns med i dessa dokument.

4


Två olika enkäter har under projektet distribuerats till biblioteken. En enkät

gjordes hösten 2009 inför planeringen av utbildning i DDK. Den andra

gjordes tillsammans med Avdelningen för audiovisuella medier vid

årsskiftet 2011/2012 och låg till grund för planeringen av denna avdelnings

övergång till DDK.

4. Måluppfyllelse

4.1 Effektmål

4.1.1 Möjligt att använda DDK-koder i utländska

katalogposter

Effektmålet är uppfyllt.

Det är möjligt att använda de DDK-koder som finns i utländska

katalogposter som de är, i de flesta fall utan åtgärd och omfattande kontroll.

4.1.2 Möjligt att klassificera material som saknar DDK-kod

tidseffektivt och med tillräckligt hög kvalitet.

Effektmålet är delvis uppfyllt.

Efter en inlärningsperiod på ett år ska klassifikation med DDK inte ta längre

tid än klassifikation med SAB och antalen fel inte bli fler. För

Nationalbibliografin visar en undersökning gjord under hösten 2011 att detta

mål uppfyllt. Över 90 % av DDK-koderna var korrekta. Av de bibliotek som

besvarade enkäten i december 2011 menade de allra flesta att klassifikation

med DDK tar längre tid än med SAB. Nationalbibliografin är de som

klassificerar den allra största delen av det material som inte redan har en

DDK-kod. Deras erfarenheter tyder på att effektmålet är möjligt att uppnå

om man arbetar med klassifikation en väsentlig del av sin arbetstid.

Generellt har för närvarande effektmålet inte uppfyllts för de bibliotek som

gått över till DDK.

Det är dock viktigt att komma ihåg att en betydligt mindre andel av

bibliotekens förvärv behöver klassificeras. Sammantaget är tidåtgången för

klassifikation ändå mindre efter övergången till DDK, trots att effektmålet

inte uppfyllts.

4.1.3 Möjligt att hitta SAB- och DDK-klassificerat material i

en och samma sökning

Effektmålet är uppfyllt.

5


Genom maskingenereringen av klassifikationskoder och sökverktyget

baserat på DDK är detta effektmål uppfyllt.

4.1.4 Större nytta av klassifikationen för bibliotekens

användare

Effektmålet är delvis uppfyllt.

Ämnesträdet och ämnesavgränsningen, som båda baseras på SAB, har

förbättrats genom maskingenerering av klassifikationskoder. SAB som

grund för tjänsterna skulle ha ersatts med Dewey, men detta kunde inte

genomföras under projekttiden. Den externa tjänsten WebDewey Sök (se

avsnitt 4.2.4) har fler funktioner än Libris Ämnesträd, till exempel sökning

på indextermer. Ytterligare anpassningar i Libris skulle ha behövts för att

öka bibliotekens användares nytta av klassifikation, ett arbete som skulle

behöva initieras av en behovskartläggning, men detta har inte inplanerats i

projektet och var beroende av faktorer och prioriteringar som legat utanför

projektets ram. Effektmålet kan därför beskrivas som delvis uppfyllt.

4.1.5 Skapa förutsättningar för hylluppställning som inte

innebär total omflyttning och ommärkning av böcker

Effektmålet är delvis uppfyllt.

Under tidiga delar av projektet diskuterades blandad uppställning, där SABklassade

och DDK-klassade böcker skulle placeras tillsammans på hyllan.

Inget bibliotek genomförde detta, men många hittade andra lösningar där de

inte på en gång behövde flytta och märka om alla böcker. Många bibliotek

ser dock total omflyttning och ommärkning som den bästa lösningen på sikt.

4.2 Produktmål

4.2.1 Blandad översättning

Målet är uppfyllt. Cirka 40 % av den engelska utgåvan är översatt.

I projektet har DDK översatts till svenska enligt den s.k. blandade modellen

vilket innebär att vissa klasser översatts till svenska medan andra kvarstår på

engelska. Idén till den blandade översättningen kom från det svenska

Deweyprojektet, och togs väl emot av Deweys redaktion. Modellen har

också rönt internationellt intresse. I den svenska blandade översättningen

har SAB-systemets nivå har varit vägledande för vad som översatts. Alla

klasser i DDK med en motsvarighet i SAB enligt Konverteringstabellen har

översatts. Alla överordnade klasser till en översatt klass har också översatts.

Utöver detta har också alla klasser ur den förkortade utgåvan av DDK

översatts. När en klass har översatts har all information för den klassen

6


översatts: rubrik, anmärkningar och indexingångar. Ordlistan och

introduktionen har också översatts till svenska, däremot inte manualen.

Översättningsarbetet har innehållit en del utmaningar, och kraven på

översättningen har varit speciella. Den svenska översättningen får inte

avvika i betydelse från originalet, och helst bör den svenska översättningen

också följa strukturen i den engelska så att en term motsvarar en term och

två termer motsvarar två termer. Varje term bör helst översättas på ett och

samma sätt varje gång, oavsett sammanhang. Det har ibland varit svårt att

balansera en begriplig och idiomatisk svenska med dessa principer.

Alla översättningar har gjorts av projektgruppen och granskats av de

sakkunniga. Många värdefulla synpunkter har inkommit från de sakkunniga.

Granskningen har tagit mycket tid, och många av de sakkunniga har uttryckt

frustration kring granskningsarbetet. Det är svårt att granska ett system som

man inte använt praktisk. Ofta har man dessutom fått i uppgift att granska

ämnesområden man inte haft djupa kunskaper om.

Projektgruppen har även översatt ämnesområden där de saknar

specialistkunskap, med hjälp av lexikon och andra hjälpmedel. Två områden

översattes dock av bibliotek där specialkunskaper fanns, på uppdrag av KB.

Det var 340 Juridik, som översattes av Sofia Sternberg vid Juridiska

biblioteket vid Uppsala universitetsbibliotek och 610 Medicin som

översattes av Aprile Clark vid Medicinska biblioteket vid Lunds universitets

bibliotek.

Planen var att en testversion av den svenska WebDewey skulle göras

tillgänglig under hösten 2010, och att alla huvudklasser och avdelningar

skulle finnas på svenska 1 januari 2011. Någon testversion under hösten

2010 blev tyvärr inte verklighet, men i övrigt genomfördes lanseringen av

svenska WebDewey i stort sett som planerat. Svenska WebDewey

lanserades 17 januari 2011 med de flesta huvudklasser och avdelningar på

svenska. Några avdelningar inom teknik och naturvetenskap var ännu ej

översatta, och de översattes under 2011. Många bibliotek, däribland KB,

gick över 1 januari 2011. Bibliotek som inte redan hade abonnemang på den

engelska WebDewey erbjöds ett sådant utan kostnad under första delen av

januari.

Modellen med den blandade översättningen har haft många fördelar:

• Mindre resurser för översättning har krävts än för om hela den

fullständiga utgåvan hade översatts

7


• Modellen ger tillgång till hela den fullständiga utgåvan av DDK,

vilket inte varit fallet om den förkortade utgåvan hade översatts

• Modellen är flexibel och översättningen har kunnat anpassas till

tillgängliga resurser

• Modellen är också flexibel vad gäller tidsplanering. Svenska

WebDewey kunde göras tillgänglig i januari 2011 med det svenska

innehåll som fanns då, kompletterat med resterande avdelningar på

engelska

• Den svenska översättningen kan utökas efter hand

Däremot har vi upptäckt fler problem med att använda den blandade

översättningen än vad vi förutsåg. Det är ibland svårt att förstå anvisningar

och rubriker på engelska, men den största bristen är att de klasser som inte

översatts saknar indexingångar på svenska. För många ämnen ger sökning i

det svenska indexet inte en heltäckande redovisning av hur ämnet

klassificeras i DDK. Vissa indexingångar finns, medan andra saknas. Både

tvärvetenskapliga nummer, övergripande nummer och andra viktiga

nummer kan saknas i det svenska indexet. Det här problemet påverkar också

sökning i verktyget för publik ämnessökning, WebDewey Sök, (se avsnitt

4.2.4). En annan brist i vår tillämpning av den blandade översättningen är att

SAB-systemet och konverteringstabellen inte alltid fungerar bra som

utgångspunkt för vad som ska översättas. Frekventa ämnen kan sakna kod i

SAB, och kommer då inte att översättas, medan ovanliga ämnen kan vara

väl utbyggda med SAB-koder. Ibland blir konverteringstabellen mycket

specifik på grund av att systemen delar in ämnen enligt två olika principer,

och ibland blir den mycket generell för att indelningar saknas i ett av

systemen. Allt detta slår igenom i översättningen. I enkäten nämner många

problem med att använda svenska WebDewey på grund av bristen på

svenska termer.

Ett arbete med att förbättra indexet har påbörjats inom projektet, men

mycket arbete återstår. Översättningen behöver också kompletterats och

byggas ut så att nummer för frekventa ämnen finns översatt. Resurser för

detta arbete behöver avsättas i det löpande arbetet på Deweyredaktionen.

Inom projektets styrgrupp har en utvärdering av den blandade modellen

föreslagits. Om den blandade översättningen gör att klassifikation tar

avsevärt längre tid, och om den försvårar för användare att hitta det de

behöver bör en fullständig översättning övervägas.

8


Den 23:e upplagan av DDK (DDK23) utkom i maj 2011. Uppdatering av

den svenska översättningen skedde delvis inom projektet och delvis efter

projekttidens slut. Uppdateringen blev färdig i mars 2012.

4.2.2 En uppdaterad konverteringstabell SAB-Dewey

Målet är uppfyllt.

En uppdaterad konverteringstabell SAB-DDK har åstadkommits inom

projektet. I den ursprungliga planen beräknades översynen ta två

personmånader och vara färdig i september 2009. Översynen visade sig vara

mer tidskrävande än beräknat, och arbetet med konverteringstabellen

slutfördes först i december 2011. Översynen kom att utföras med en högre

ambitionsnivå än planerat när det visat sig hur central konverteringstabellen

var för biblioteken och i flera andra delar av projektet. Ytterligare en orsak

till förseningen har varit att översynen gjorts av projektledaren, och andra

arbetsuppgifter har ofta behövt prioriteras.

Översynen har gjorts i samarbete med Svensk biblioteksförenings kommitté

för klassifikationssystem för svenska bibliotek (SAB-systemet) och

Musikgruppen vad gäller musikavdelningarna. Båda grupperna har kommit

med värdefulla bidrag i arbetet. Översynen har bestått i att befintliga

mappningar setts över och tagits bort eller korrigerats vid behov och att nya

mappningar har lagts till i konverteringstabellen. Mappningarna har kodats

för att ange förhållandet mellan koderna. Vid kodningen har standarden

Simple Knowledge Organisation Scheme (SKOS) använts

(http://www.w3.org/2004/02/skos/). När en kod i det ena systemet haft flera

motsvarigheter i det andra systemet har en av de motsvarande koderna

angivits som den huvudsakliga.

Konverteringstabellen har under projekttiden utökats med ett stort antal nya

mappningar. Många mappningar som visade sig vara felaktiga eller

inaktuella har också tagits bort.

Efter projekttiden har konverteringstabellen uppdaterats till att gälla koder

ur den 23:e upplagan av DDK (DDK23), som publicerades i maj 2011.

Denna uppdatering blev färdig i april 2012.

I enkäten som distribuerades till tolv bibliotek i december 2011 var

Konverteringstabellen den del som flest bibliotek ansåg hade fungerat

mindre bra. Orsaken beskrivs vara att konverteringstabellen är alltför

trubbig och inte omfattar tillräckligt många koder.

9


Det kan konstateras att det är komplext att mappa två klassifikationssystem

med olika indelningsgrunder och olika specificitet. Missnöjet beror troligen

delvis på denna komplexitet och ibland kanske också orealistiska

förväntningar. Missnöjet gäller till viss del också hur konverteringstabellen

används i verktyg för sökning, se vidare avsnitt 4.2.4.

4.2.3 Mappning mot Svenska ämnesord

Målet är uppfyllt.

I projektet ingick att mappa Svenska ämnesord mot DDK-koder.

Mappningen hade syftet att underlätta arbetet med klassifikation för

bibliotekarier, men skulle också kunna användas för att förbättra användares

ämnessökningar. Maskinell mappning mellan Library of Congress Subject

Headings (LCSH) och Svenska ämnesord fanns med i projektkontraktet,

men tekniskt stöd för arbetet blev inte prioriterat. Istället koncentrerades

arbetet på att mappa de viktigaste och mest användbara ämnesorden. Olika

metoder användes för att fånga upp dessa. Dels utgick vi ifrån ämnesord

som var mappade mot SAB avdelningsvis, dels användes People, places

and things - a list of popular Library of Congress Subject Headings with

Dewey Numbers, utgiven av OCLC 2001. Personer och institutioner är

nästan aldrig med i DDK:s index och därför mappades många författare,

konstnärer och andra personer som det skrivits mycket om. Ca 7000

ämnesord mappades mot DDK under projektet. I det löpande arbetet med

Svenska ämnesord mappas nya ord mot DDK alltsedan övergången 2011.

Medan projektet pågick beslutade KB att genomföra ett förenklingsprojekt

för Svenska ämnesord. Hur förenklingen skulle ske var länge oklart, vilket

försvårade mappningsarbetet och tyvärr gjort att en del av det arbete som

lades ned på mappning av prekoordinerade ämnesord med geografisk aspekt

till DDK varit förgäves. Kombinationer som Romer – historia – Sverige och

Arbetsrätt – Sverige mappades till DDK för att underlätta vid den ibland

komplicerade nummerbyggnaden. Eftersom kombinationen ämnesord och

geografisk aspekt inte längre prekoordineras i Svenska ämnesord har nu

auktoritetsposterna för dessa ämnesord tagits bort, och därmed också

mappningen till DDK.

4.2.4 Verktyg för sökning

Målet är delvis uppfyllt.

Produktmålet skulle göra det möjligt att söka DDK-klassificerat och SABklassificerat

material tillsammans för användare utan kunskaper i DDK

genom att

10


• DDK-koder hämtas från andra databaser och läggs till i

katalogposterna i Libris.

• DDK-koder förs på i katalogposter med DDK-kod utifrån

konverteringstabellen

• Ett verktyg för samsökning av DDK och SAB baserat på

konverteringstabellen tas fram

I projektkontraktet beskrevs också att i en övergripande översyn av

ämnessökning i Libris skulle man se över vilken roll Dewey och

klassifikation spelar och Deweyprojektet skulle göras delaktiga i detta

arbete. Libris har ännu inte kunnat prioritera denna översyn över

ämnessökning i Libris.

Verktyg för sökning var efterfrågat av styrgrupp, sakkunnighetsgrupp samt

referensgrupp. Frågorna om översyn och utveckling av verktyg var dock

båda delvis beroende av faktorer och prioriteringar som låg utanför projektet

och kunde inte i sin helhet utföras av Libris inom projektet. Slutdatumen för

genomförande blev därför uppskjutet vid flera tillfällen. Ett

samsökningsverktyg har istället tagits fram av en extern aktör, Pansoft.

Verktyget har utvecklats i samarbete med det norska och tyska

nationalbiblioteken och Deweyredaktionen. Sökverktyget kunde göras

tillgängligt i april 2012, dvs. ett år försenat jämfört med projektplaneringen.

DDK-koder fördes på katalogposter i Libris utifrån konverteringstabellen.

Även SAB-koder fördes på poster med bara DDK-kod. Denna

maskingenerering av koder sattes i drift i februari 2011, men då bara för

poster som någon sparade i Voyager samt vid export till de lokala

katalogerna. Den omladdning som behövdes för att de maskingenererade

koderna skulle föras på i alla poster i Libris med koder från bara det ena

systemet skedde i september 2011.

Åtgärden att föra på koder hämtade från en annan databas har inte blivit

genomförd. Troligen vore denna metod intressant, eftersom som det skulle

ge manuellt gjorda koder i fler poster. Då skulle problemen med de

maskingenererade koderna ha kunnat undvikas för en stor andel poster.

4.2.5 Utbildning

Målet är uppfyllt.

Utbildningen planerades i samarbete med biblioteken genom den

enkätundersökning som gjordes under oktober 2009 bland de bibliotek som

då fattat beslut om en övergång.

11


Utbildning erbjöds i form av en endagsintroduktion avsedd för alla som

möter bibliotekets användare eller arbetar i bibliotekskatalogen och en

veckokurs avsedd för katalogisatörer som på egen hand ska konstruera

DDK-koder. Endagsintroduktionen utgjorde samtidigt den första dagen i

veckokursen. Under projekttiden hölls 13 veckokurser och därutöver fem

endagsintroduktioner som inte ingick i en veckokurs. Av dessa hölls fem

veckokurser och fyra endagsintroduktioner på andra orter än Stockholm. De

utlokaliserade utbildningarna anordnades i samarbete med bibliotek på de

aktuella orterna som skötte de praktiska arrangemangen och ofta bjudit in

även andra bibliotek från regionen. Sammanlagt deltog drygt 800 personer i

endagsintroduktionerna och ca 200 i veckokurser.

Erfarenheterna från utbildningen är övervägande positiva. Det är svårt att

lära ut något som man inte har egen erfarenhet av, men kommentarerna i

kursutvärderingarna har överlag varit uppskattande. Mest negativa

kommentarer har vi fått kring endagsintroduktionen. Vi valde att låta

endagsintroduktionen samtidigt utgöra den första dagen i veckokursen. Det

gjorde vi delvis av praktiska skäl. Vi kan konstatera att detta inte fungerat så

väl. Både behoven och förkunskaperna är olika hos de som behöver en kort

introduktion till DDK och de som ska klassificera själva. Formerna för

veckokursen kan också behöva ses över. Önskemål har kommit om att dela

upp veckan, och om mer ämnesinriktade kurser. Även fördjupningskurser

har efterfrågats.

Utöver kurserna har Deweyprojektet från januari 2011 också svarat för

rådgivning och stöd till biblioteken i det praktiska arbetet med

klassifikation. För att underlätta kommunikationen startade vi i mars 2011

Deweybloggen och veckovisa webbinarier, det virtuella Deweyrummet.

Webbinarierna spelas in och går att ta del av i efterhand. Anvisningar och

förtydligade om DDK-klassifikation samlas i Katalogisatörens verktygslåda.

Både e-postlådan, Deweybloggen och webbinarierna fortgår efter

projekttidens slut. Denna del av Deweyprojektet får ett mycket gott betyg i

enkäten som gjordes vid årsskiftet 2011/2012. De bibliotek som besvarat

frågan anger samtliga att de fått tillräckligt med stöd från Deweyprojektet.

Förutom en del tekniskt krångel har webbinarierna fungerat väl, och det har

varit utvecklande både för oss och för deltagarna att använda nya former för

kommunikation.

Deweyprojektet har under projekttiden haft regelbundna möten med

katalogisatörer på KB, för att ge dem tillfälle att diskutera DDKklassifikation

och komma med råd.

12


5. Övriga insatser

Deweyprojektet har deltagit i svenska och internationella konferenser inom

ämnesområdet och hållit presentationer vid nedanstående tillfällen:

EDUG-symposiet Dewey goes Europe: on the use and development of DDC

in European libraries, Wien, 2009

IFLA:s förkonferens Looking at the Past and Preparing for the Future,

Florens 2009, arrangerad av IFLA:s Classification and Indexing Section.

Poster vid IFLA-konferensen, Göteborg 2010.

International Dewey Users Meeting, Göteborg 2010

DDC 23 Workshop, Puerto Rico, 2011

Biblioteksscenen, Bok & bibliotek, Göteborg 2011

Gästföresläsningar vid utbildningarna i biblioteks- och

informationsvetenskap vid Uppsala universitet, Umeå universitet och Växjö

universitet.

I april 2011 arrangerade projektet tillsammans med EDUG (European DDC

Users’ Group) det årliga EDUG-mötet tillsammans med ett sympsium The

Dewey journey in Europe – a case study of classification in the 21st century.

Deweyprojektet höll en presentation tillsammans med den svenska

nationalbibliografin.

Deweyprojektet lät översätta läroboken Dewey Decimal Classification:

Principles and Application av Lois Mai Chan och Joan S. Mitchell.

Översättningsarbetet utfördes av översättningsbyrån Space360, men

granskning och planering gjordes av projektet. Läroboken gavs ut i en

upplaga på 1500 exemplar i november 2010. Under projekttiden såldes

ungefär halva denna upplaga, och det finns en stadig efterfrågan.

6. Har syftet med övergången till DDK uppfyllts?

• Syftet internationalisering har uppfyllts.

Det är påtagligt att Sverige nu ingår i ett internationellt sammanhang vad

gäller klassifikation. Vi samarbetar med europeiska bibliotek inom

EDUG och utarbetar förslag på hur DDK kan utvecklas så att det

fungerar bättre för europeiska förhållanden. Vi har bidragit med många

förslag som förbättrat DDK, och vi kan dra nytta av förbättringar som

andra åstadkommit.

Vi kan också använda oss av klassifikationskoder som gjorts av

bibliotek världen över. Våra klassifikationskoder kan användas av andra,

men eftersom avtal ännu inte kunnat ingås med OCLC finns de svenska

poster inte i WorldCat eller de tjänster som utnyttjar WorldCat. Detta

medför att svenska poster inte är lika enkla för andra att använda. Den

13


internationalisering man hoppades på i förstudien, att genom en

övergång till DDC skulle den svenska litteraturen bli mer synlig och

tillgänglig i andra länder har inte uppnåtts.

• Syftet rationalisering är delvis uppfyllt.

Det går att använda klassifikationskoder i utländska katalogposter om

posten är gjord i ett land som använder DDK eller av ett bibliotek som

använder DDK. Det kan ta mer tid att leta upp katalogposter att

importera än vad som planerades vid projektets början eftersom

WorldCat inte är tillgänglig för katalogisatörer i Libris. Däremot har

biblioteken tillgång till utlänska poster via Metaproxy, en

samsökningingång i katalogseringsverktyget.

• Kvalitetshöjning är möjligen uppfyllt

Det är svårare att entydigt bedöma om kvalitetshöjning åstadkommits.

DDK är ett mer specifikt och aktuellt system, men ibland stämmer inte

indelningen överens med svenska förhållanden. I ett inledande skede blir

antalet fel större i de koder biblioteken själva konstruerar. Övergången

till DDK har dock definitivt lett till ett ökat fokus på kvalitet. Eftersom

det finns mer anvisningar i DDK än i SAB och en tydligare intention att

klassificera litteratur om ett ämne på samma sätt varje gång lägger

biblioteken större vikt än förr vid att följa anvisningarna och sträva efter

konsekvens. Gemensamma principer för klassifikation har diskuterats

bland kollegor på ett bibliotek, och mellan biblioteken, vilket leder till

högre kvalitet och mer konsekvens.

7. Avslutning

Avslutningsvis måste framhållas att detta har varit ett för biblioteksvärlden

genomgripande och framgångsrikt projekt - efter nära hundra år lämnar

Kungliga biblioteket och många andra svenska bibliotek det svenska

klassifikationssystemet och går över till ett internationellt system med stor

spridning.

14


8. Bilaga 1

8.1 Styrgrupp

Catarina Ericson-Roos, Stockholms UB, ordförande

Anna-Karin Forsberg, KTH:s bibliotek (t.o.m. 2010-09-21)

Maria Hedenström, KB, Libris-systemen och databaslicenser

Gunilla Herdenberg, KB, Nationell samverkan

Eva-Lisa Holm Granath, Linköpings UB

Miriam Nauri, KB, Nationalbibliografin

Ulf-Göran Nilsson, KTH:s bibliotek (fr.o.m. 2010-09-21)

8.2 Sakkunniga

Harriet Aagaard, Stockholms stadsbibliotek

Pia Bodå, Uppsala UB

Bodil Gustavsson, Stockholms UB

Thomas Lindström, Göteborgs UB

Anna Swärd Bergström, Umeå UB

Gunilla Thunarf Sundkvist, Högskolebiblioteket i Gävle

Kerstin Urberg, KB, Nationalbibliografin

8.3 Referensgrupp

Marianne Andersson, Nordiska Afrikainstitutets bibliotek

Birgitta Edeborg, Ájttes bibliotek

Maria Gullberg, Malmö högskolas bibliotek

Susanne Haglund, Musik- och teaterbiblioteket

Joacim Hansson, Biblioteks- och informationsvetenskap, Linnéuniversitetet

Ingegerd Hedman, Stockholms universitetsbibliotek

Karin Jönsson, Lunds universitets bibliotek

Madeleine Primmer, KB, Utländsk litteratur

Kerstin Simberg, Almedalens bibliotek

Anna Stockman, Blekinge tekniska högskolas bibliotek

Torun Sundström, Mittuniversitetets bibliotek

Astrid Wolff Feychting, Umeå stadsbibliotek

15


8.4 Projektgrupp

Kerstin Assarsson Rizzi, KB, Samordning och utveckling

Ingrid Berg, KB, Samordning och utveckling

Aprile Clark, Medicinska biblioteket, Lunds universitets bibliotek

Pia Leth, KB, Samordning och utveckling

Viveka Norström Hallberg, KB, Samordning och utveckling (t.o.m. 2010-

12-31)

Olof Osterman, KB, Nationalbibliografin

Sofia Sternberg, Uppsala universitetsbibliotek

Magdalena Svanberg, projektledare, KB, Nationell samverkan

Ann Tobin, KB, Samordning och utveckling

Avdelning Libris

Handläggare Magdalena Svanberg

Datum 2013-06-14

Dnr 214-795-2008

16

More magazines by this user
Similar magazines