Brottsutvecklingen i Sverige fram till Ã¥r 2007 - BrottsfÃ¶rebyggande ...

More documents

Recommendations

Info

Den svenska brottsutvecklingen ORD- NINGS- BOT UT- FÄRDAS BROTT KOMMER TILL POLISENS KÄNNE- DOM FÖR- UNDER- SÖKNING INLEDS INFO. TILL SOCIAL- NÄMN- DEN MISS- TÄNKT MINDER- ÅRIG PERSON MISS- TÄNKS FÖR BROTT ÅTALS- UNDER- LÅTELSE MED- DELAS STRAFF- FÖRE- LÄGGAN- DE UT- FÄRDAS ÅTALS- PRÖV- NING VILL- KORLIG DOM FÄNGEL- SE ÅTAL VÄCKS SKYDDS- TILLSYN ÖVRIGA PÅFÖLJDER BÖTER DOM- STOLSAV- GÖRANDE AVSKRIVNING FRIKÄNNANDE Figur 2. Förenklad bild av flödet i rättsväsendet. Kriminalstatistiken är uppbyggd i olika delområden som vart och ett motsvarar olika händelser i rättskedjan. Av statistiken framgår bland annat när polisen registrerar en anmälan, när polis eller åklagare tar ett beslut på brottsanmälan, när åklagaren registrerar en skäligen misstänkt person, när åklagaren gör åtalsprövning samt när en person fälls för brott i tingsrätten (se figur 2). De olika delområdena redovisar dock endast årliga tvärsnitt av händelserna i brottmålsprocessen. Det är inte möjligt att följa ett enskilt brott genom hela rättskedjan från polisanmälan till domslut, vilket medför svårigheter när man vill belysa flödet genom rättskedjan, 9 till exempel i syfte att utläsa det slutliga utfallet av de brott som anmäls till polisen. Ett annat problem med att beskriva flödet är att vissa beslut/domslut, på grund av långa handläggningstider, kan komma att ske ett senare år än anmälningsåret. Detta förhållande har förvisso mindre betydelse när man vill belysa flödet från anmälan till lagföring för större brottskategorier. Det kan dock ha betydelse för vissa brottstyper, till exempel sexualbrott, där brottsutredningen kan ta lång tid. Möjligheten att studera flödet genom rättsväsendet försvåras även genom att de olika statistikområdena redovisar olika enheter (t.ex. brott och personer) samt utgår från brotts kataloger med olika avgränsningar och detaljeringsgrad. En 9 Det beror i huvudsak på att uppgifterna hämtas från olika ärendehanteringssystem hos rättsväsendets myndigheter, som inte är kompatibla med varandra. 20 brottsutvecklingen i sverige fram till år 2007
annan svårighet med att följa brotten genom rättskedjan är att vissa brott kan omrubriceras under rättsprocessen. 10 Uppgifterna i kriminalstatistiken kan därför endast översiktligt användas som ett effektoch resultatmått på rättsväsendets arbete. UPPKLARADE BROTT Statistiken över uppklarade brott redovisar hur stor del av de anmälda brotten som rättsväsendet klarar upp. Ett uppklarat brott behöver dock nödvändigtvis inte innebära att en person har bundits till brottet, utan termen anger endast att brottet har fått ett så kallat polisiärt klarläggande. Uppdelningen av brott i ouppklarade respektive uppklarade görs utifrån de beslut som polis och åklagare fattar under brottsutredningens gång. Beslutsgrunder som innebär att ett brott betecknas som uppklarat, inkluderar exempelvis att den anmälda gärningen inte bedöms utgöra ett brott i juridisk mening eller att det inte går att styrka att gärningen innebar att ett faktiskt brott har begåtts. Till de uppklarade brotten hör således en mängd olika beslut som i praktiken innebär avskrivning av ett ärende. Brott som definieras som uppklarade trots att utredningen har lagts ned brukar kallas för tekniskt uppklarade brott. Till denna kategori uppklaringsbeslut hör även så kallade negativa åtalsbeslut, som innebär att brottet inte kan leda vidare till lagföring, trots att det finns en misstänkt person identifierad. Exempel på negativa åtalsbeslut är att brottsmisstanken läggs ner därför att den misstänkte är avliden eller för att brottet är preskriberat. Ett annat exempel på teknisk uppklaring är när gärningspersonen är minderårig (under 15 år) och därmed inte straffmyndig. Personer som inte fyllt femton år är inte straffmyndiga och kan därför inte dömas för brott de begått. Av denna anledning utreds inte brotten på sedvanligt sätt av polisen genom förundersökningar, och de minderåriga personerna registreras inte heller som skäligen misstänkta personer i polisens ärendehanteringssystem RAR. Av nämnda skäl räknas de brott som lagts ned med beslutet »misstänkt yngre än 15 år« som tekniskt uppklarade brott i stället för det räknas Den svenska brottsutvecklingen 10 En händelse, som vid anmälningstillfället klassificerats som försök till mord, kan till exempel efter avslutad utredning rubriceras som grov misshandel på stämningsansökan. I detta fall kommer brottet först att redovisas under mord i anmälningsstatistiken och sedan som misshandel i statistiken över uppklarade brott. Om åtalet leder till fällande dom kommer brottet därefter, i det fall det utgör huvudbrott i domslutet, att redovisas som grov misshandel i lagföringsstatistiken. Om domen leder till en verkställighet inom kriminalvården kommer det att redovisas som brott. Såväl brottsrubricering som utdömd påföljd i lagföringsstatistiken kan vidare till följd av överklagande i högre instans komma att ändras. Då lagföringsstatistiken enbart bygger på fällande domar i tingsrätten och inte tar hänsyn till ändringar i högre rättsinstans kan brottsuppgifterna även skilja sig åt mellan lagföringsstatistiken och kriminalvårdsstatistiken. brottsutvecklingen i sverige fram till år 2007 21
Page 1: RAPPORT 2008:23 D EX Y
Page 4 and 5: Brå - centrum för kunskap om brot
Page 6 and 7: STÖLD OCH SKADEGÖRELSE 191 Biltil
Page 8 and 9: FÖRORD Det finns en mycket stor ef
Page 10 and 11: Den ttsutvec
Page 12 and 13: Den svenska brottsutvecklingen DEN
Page 14 and 15: Den svenska brottsutvecklingen BROT
Page 16 and 17: Den svenska brottsutvecklingen Mör
Page 18 and 19: Den svenska brottsutvecklingen efte
Page 22 and 23: Den svenska brottsutvecklingen Åta
Page 24 and 25: Den svenska brottsutvecklingen LAGF
Page 26 and 27: Den svenska brottsutvecklingen vis
Page 28 and 29: Den svenska brottsutvecklingen frå
Page 30 and 31: Den svenska brottsutvecklingen Den
Page 32 and 33: Den svenska brottsutvecklingen I fi
Page 34 and 35: Den svenska brottsutvecklingen ntu
Page 36 and 37: Den svenska brottsutvecklingen Att
Page 38 and 39: Den svenska brottsutvecklingen nere
Page 40 and 41: Den svenska brottsutvecklingen Enli
Page 42 and 43: Den svenska brottsutvecklingen tion
Page 44 and 45: Den svenska brottsutvecklingen Tabe
Page 46 and 47: Den svenska brottsutvecklingen Den
Page 48 and 49: Den svenska brottsutvecklingen Pers
Page 50 and 51: Den svenska brottsutvecklingen samt
Page 52 and 53: Den svenska brottsutvecklingen Sarn
Page 54 and 55: Utve rottska in
Page 57 and 58: Våldsbrott DÖDLIGT VÅLD Mikael R
Page 59 and 60: Den löpande lagföringsstatistiken
Page 61 and 62: framgår ovan visar dödsorsaksstat
Page 63 and 64: 70 60 50 40 30 20 10 0 58 42 Storst
Page 65 and 66: 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 90 95 00 0
Page 67 and 68: Karaktäristiskt för bostadsfallen
Page 69 and 70: Det dödliga våldet med hugg- elle
Page 71 and 72:
Av den påtagliga ansamlingen av fa
Page 73 and 74:
Som påtalats tidigare visar även
Page 75 and 76:
Tidigare kriminell belastning hos g
Page 77 and 78:
och missuppfattningar i olika situa
Page 79 and 80:
2002-2006. Någon juridisk analys a
Page 81 and 82:
Brottsförebyggande aspekter Dödli
Page 83 and 84:
Referenser Belfrage, H. (1995). Bro
Page 85 and 86:
sou 2007:90. Straffskalan för mord
Page 87 and 88:
att finna stöd för en tolkning av
Page 89 and 90:
pitel i boken redovisas våld mot k
Page 91 and 92:
del av männen uppger att gärnings
Page 93 and 94:
av det faktiska problem som ligger
Page 95 and 96:
Allmänhetens utsatthet för missha
Page 97 and 98:
misshandelsbrott också motsvarar e
Page 99 and 100:
9 8 7 6 5 4 3 2 1 Pojkar utsatta f
Page 101 and 102:
våldsskador har legat mer eller mi
Page 103 and 104:
Tabell 4. Andel personer som uppger
Page 105 and 106:
Tabell 7. Misstänkta för misshand
Page 107 and 108:
70 60 50 40 30 20 10 Uppklarade mis
Page 109 and 110:
har skärpts i flera omgångar unde
Page 111 and 112:
Brottsförebyggande rådet, Brå (2
Page 113 and 114:
MISSHANDEL MOT KVINNOR Klara Hradil
Page 115 and 116:
I detta avsnitt redovisas även sta
Page 117 and 118:
I en enkätstudie som Brå genomfö
Page 119 and 120:
yrkesgrupper vanligare än i andra
Page 121 and 122:
Som framgått tidigare (se figur 1)
Page 123 and 124:
som anger att de utsatts för våld
Page 125 and 126:
den relativt liten. Totalt sett, ut
Page 127 and 128:
Offer och gärningspersoner Offer e
Page 129 and 130:
Att inga kvinnor i åldrarna 65-79
Page 131 and 132:
familjemedlem eller en nära vän.
Page 133 and 134:
Endast män kan anmälas för grov
Page 135 and 136:
av åtgärder för att förebygga v
Page 137 and 138:
Referenser afs 1993:02. Våld och h
Page 139 and 140:
Sirén, R., Kivivuori, J., Kääri
Page 141 and 142:
RÅN Sven Granath Sammanfattning R
Page 143 and 144:
tag, taxirån samt förberedelser t
Page 145 and 146:
förekom kniv, slagträ eller annan
Page 147 and 148:
frågade i ntu överrapportera i vi
Page 149 and 150:
Ökningarna av butiksrån har tidig
Page 151 and 152:
tur som fler dyra och bärbara för
Page 153 and 154:
Personrån Personrånen begås, som
Page 155 and 156:
Figur 7. Andel uppklarade respektiv
Page 157 and 158:
gen få tag i gärningspersonerna (
Page 161 and 162:
Sexualbrott Peter L. Martens och Kl
Page 163 and 164:
av alla sexualbrott (Brå 2008b). N
Page 165 and 166:
FÖRDJUPAD ANALYS AV VÅLDTÄKTER B
Page 167 and 168:
Tabell 2. Olika typer av självrapp
Page 169 and 170:
Polisanmälda sexualbrott 14 000 12
Page 171 and 172:
Detta är den klart dominerande vå
Page 173 and 174:
1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 6
Page 175 and 176:
mer allt oftare från någon annan
Page 177 and 178:
let misstänkta var strax under 900
Page 179 and 180:
täkt inklusive grov våldtäkt mot
Page 181 and 182:
dömda i en relativt stor utsträck
Page 183 and 184:
Utnyttjande/grovt utnyttjande av ba
Page 185 and 186:
ott med ett genomsnitt på 25 brott
Page 187 and 188:
utsättning för att få delta i be
Page 189:
Martens, P. L. (1989). Sexualbrott
Page 192 and 193:
Utvecklingen inom olika brottskateg
Page 194 and 195:
Page 196 and 197:
Page 198 and 199:
Page 200 and 201:
Page 202 and 203:
Page 204 and 205:
Page 206 and 207:
Page 208 and 209:
Page 210 and 211:
Page 212 and 213:
Page 214 and 215:
Page 216 and 217:
Page 218 and 219:
Page 220 and 221:
Page 222 and 223:
Page 224 and 225:
Page 226 and 227:
Page 228 and 229:
Page 230 and 231:
Page 232 and 233:
Page 234 and 235:
Page 236 and 237:
Page 238 and 239:
Page 240 and 241:
Page 242 and 243:
Page 244 and 245:
Page 246 and 247:
Page 248 and 249:
Page 250 and 251:
Page 252 and 253:
Page 254 and 255:
Page 256 and 257:
Page 258 and 259:
Page 260 and 261:
Page 262 and 263:
Page 264:
Page 268 and 269:
Page 270 and 271:
Page 272 and 273:
Page 274 and 275:
Page 276 and 277:
Page 278 and 279:
Page 280 and 281:
Page 282 and 283:
Page 284 and 285:
Page 286 and 287:
Page 288 and 289:
Page 290 and 291:
Page 292 and 293:
Page 294 and 295:
Page 296 and 297:
Page 298 and 299:
Page 300 and 301:
Page 302 and 303:
Page 305 and 306:
Eko- och miljöbrott EKONOMISK BROT
Page 307 and 308:
Brottsdefinition Ekonomisk brottsli
Page 309 and 310:
kan bedömas utifrån den. Bokföri
Page 311 and 312:
fall där en misstänkt person sakn
Page 313 and 314:
land annat korruptionsbrotten upp.
Page 315 and 316:
Utveckling I slutet av 1970 låg an
Page 317 and 318:
12 000 brottsmisstankar. Ökningen
Page 319 and 320:
år 2003 och fram till den 2 juni 2
Page 321 and 322:
den privata sektorn (Brå 2007a, s.
Page 323 and 324:
statistik på brottsmisstankenivå
Page 325 and 326:
scherna. År 2007 genomförde Skatt
Page 327 and 328:
Brottsförebyggandet rådet, Brå (
Page 329 and 330:
Propositioner, utredningar, betänk
Page 331 and 332:
Länge utvidgades miljölagstiftnin
Page 333 and 334:
gränsats till att avse en övertr
Page 335 and 336:
Nu registreras även de brott där
Page 337 and 338:
En genomgång har gjorts av alla an
Page 339 and 340:
90 80 70 60 50 40 30 20 10 Uppklara
Page 341 and 342:
600 500 400 300 200 100 Lagföringa
Page 343 and 344:
Fördelen med de administrativa san
Page 345 and 346:
dighet Kemikalieinspektionen). Dett
Page 347 and 348:
Mårald, E. (2001). The BT Kemi sca
Page 349 and 350:
jupning
Page 351 and 352:
Kapitlet är disponerat enligt föl
Page 353 and 354:
Skillnaderna avser dels de grövre
Page 355 and 356:
ligare brottslighet som fortsätter
Page 357 and 358:
Fördjupning Figu
Page 359 and 360:
stöldbrottslighet bland ungdomar.
Page 361 and 362:
hot. Denna utsatthet, i synnerhet d
Page 363 and 364:
and med, eller i nära anslutning t
Page 365 and 366:
60 50 40 34 15-17-åringar 55 37 18
Page 367 and 368:
av sluten ungdomsvård. Föga förv
Page 369 and 370:
offerundersökningar. Inte heller h
Page 371 and 372:
Page 373 and 374:
KVINNORS BROTTSLIGHET Solveig Holla
Page 375 and 376:
Tabell 1. Antal och procentandel mi
Page 377 and 378:
för brott mot trafikbrottslagen. M
Page 379 and 380:
12 10 8 Misstänkta flickor Misstä
Page 381 and 382:
Stöldbrotten skiljer sig från mö
Page 383 and 384:
100 90 80 70 60 94 Kvinnor, bekanta
Page 385 and 386:
kvinnlig gärningsperson. Andelen p
Page 387 and 388:
KVINNORS BROTTSLIGHET ÖKAR MER ÄN
Page 389 and 390:
ANTALET KVINNOR MISSTÄNKTA FÖR HO
Page 391 and 392:
Sammanfattning Redovisningen ovan v
Page 393 and 394:
har ökat under perioden samtidigt
Page 395 and 396:
ÖVERGREPP I RÄTTSSAK Linda Weding
Page 397 and 398:
En kort stund efter en misshandel k
Page 399 and 400:
ättssak inte »behöver« begås.
Page 401 and 402:
För att närmare undersöka i vilk
Page 403 and 404:
en indikation på att toleransen f
Page 405 and 406:
vet. Hot om annat än våld föreko
Page 407 and 408:
tioner var det svårt att bedöma o
Page 409 and 410:
I domar och förundersökningar fö
Page 411 and 412:
inte kunde äta eller sova, inte vi
Page 413 and 414:
Bredda perspektivet De ovan nämnda
Page 415 and 416:
Referenser Brottsförebyggande råd
Page 417 and 418:
LAGFÖRINGSUTVECKLINGEN Hanns von H
Page 419 and 420:
Huvudbrottsprincipen innebär att t
Page 421 and 422:
160 000 140 000 Samtliga lagföring
Page 423 and 424:
gick de vuxnas andel till 76 procen
Page 425 and 426:
Storstadslän Övriga län 90 000 8
Page 427 and 428:
och 1996 med knappt 30 procent. Bry
Page 429 and 430:
16 000 14 000 Brott mot liv och hä
Page 431 and 432:
1,8 1,6 1,4 1,2 Anm. brott Uppkl. b
Page 433 and 434:
Anm. brott Uppkl. brott Lagf. huvud
Page 435 and 436:
Skadegörelsebrott (BrB 12 kap.) Me
Page 437 and 438:
1993 fick rätt att genomföra blod
Page 439 and 440:
avvikelsen mellan brotts- och lagf
Page 441 and 442:
600 000 500 000 Samtliga lagföring
Page 443 and 444:
med att den underliggande lagförda
Page 445 and 446:
fängelsestraff år 1999. Dessutom
Page 447 and 448:
Brottsförebyggande rådet; Brå (2
Page 449 and 450:
uppgifter om brottslighetens nivå
Page 451 and 452:
Schweiz, Skottland, Spanien, Sverig
Page 453 and 454:
tet. Samtliga skillnader är statis
Page 455 and 456:
3,0 2,5 2,0 1,5 Fördjupning 1,0 0,
Page 457 and 458:
landevis låg i jämförelse med re
Page 459 and 460:
Kategorin sexualbrott visar att Sve
Page 461 and 462:
Vissa jämförelser med den senaste
Page 463 and 464:
Rån Anmälda rån visar till skill
Page 465 and 466:
2008). Det kan således konstateras
Page 467 and 468:
Sammanfattning av brottstrenderna O
Page 469 and 470:
Page 471 and 472:
Bilaga. Tabeller och figurer I Tabe
Page 473 and 474:
7,00 6,00 5,00 Norge Sverige Danmar
show all

Brottsutvecklingen i Sverige fram till Ã¥r 2007 - BrottsfÃ¶rebyggande ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?