16.04.2014 Views

Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 - Brottsförebyggande ...

Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 - Brottsförebyggande ...

Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 - Brottsförebyggande ...

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Fördjupning<br />

vård samt skydds<strong>till</strong>syn med fängelse – har sedan början av 1980-talet<br />

legat stabilt kring cirka 15 000 lagföringar per år. Den underliggande<br />

lagförda brottsligheten har däremot förändrats. Samtidigt som förmögenhetsbrott<br />

(BrB 8–12 kap.) och brott mot trafikbrottslagen (tbl) har<br />

minskat, har brott mot person (BrB 3–7 kap.) och brott mot narkotikabrottslagen<br />

(nsl) ökat. Dessa förändringar ligger i fas med gjorda<br />

(om-)prioriteringar inom rättsväsendet. De har också i stor utsträckning<br />

inneburit att den genomsnittliga strafftiden ökat från drygt fyra<br />

månader <strong>till</strong> drygt åtta månader. Det är mindre sannolikt att den ökade<br />

strafftiden skulle kunna förklaras av att domstolarna självständigt<br />

och systematiskt skulle ha skärpt straffen under perioden.<br />

Slutligen kan det konstateras att politiskt prioriterade satsningar på<br />

exempelvis de allvarligaste vardagsbrotten och ordningsproblemen<br />

samt den grova och organiserade brottsligheten har en tendens att försvinna<br />

i den stora mängden brott med ringare eller ringa straffvärde<br />

som i praktiken utgör rättsväsendets huvudfokus. Det <strong>fram</strong>går också<br />

tydligt att de kraftiga resursökningar som rättsväsendet i egenskap<br />

av ett prioriterat politikområde erhållit under perioden 1999–2006 161<br />

sammantaget inte har motsvarats av ökande lagföringsfrekvenser (ordningsböter<br />

ej inräknade). Att lagföra fler personer har varit ett uttalat<br />

politiskt mål sedan budgetpropositionen 2000/2001.<br />

Referenser<br />

Andersson, R. (2002). Kriminalpolitikens väsen. Avhandlingsserie Nr 10.<br />

Kriminologiska institutionen. Stockholm: Stockholms universitet.<br />

Brottsförebyggande rådet, Brå (1998). Rattfylleri. Utvärdering av 1994<br />

års reform. Rapport 1998:7. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.<br />

Brottsförebyggande rådet, Brå (2000a). Ungdomar som rånar ungdomar<br />

i Malmö och Stockholm. Rapport 2000:6. Stockholm: Brottsförebyggande<br />

rådet.<br />

Brottsförebyggande rådet, Brå (2000b). Kriminaliseringen av narkotikabruk.<br />

Rapport 2000:21. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.<br />

Brottsförebyggande rådet, Brå (2002). Varför har brottsuppklaringen<br />

minskat? En analys av orsakerna. Rapport 2002:4. Stockholm: Brottsförebyggande<br />

rådet.<br />

Brottsförebyggande rådet, Brå (2004a). Dolmén, L. Bedrägeri. I: <strong>Brottsutvecklingen</strong><br />

i <strong>Sverige</strong> 2001–2003. Dolmén, L. (red.). Rapport 2004:3,<br />

s.177–189. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.<br />

161<br />

ESV, Tidsserier Statsbudgeten 2006 (<strong>2007</strong>:26, Tab. 17; löpande priser), se:<br />

www.esv.se/publikationer/trycksaker/publikationer/tidsserierstatsbudgeten2006<br />

.5.21528684112fd2ea326800030.html<br />

446 brottsutvecklingen i sverige <strong>fram</strong> <strong>till</strong> år <strong>2007</strong>

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!