Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 - Brottsförebyggande ...

Den svenska brottsutvecklingen
ntu därmed främst avse grövre och mer integritetskränkande händelser,
det vill säga händelser som det kan vara känsligt att berätta om i
en telefonintervju. Det gäller i synnerhet om förövaren är en nära familjemedlem
eller partner. När det gäller utsatthet för misshandel är
det enligt ntu – i likhet med kriminalstatistiken – främst våld mellan
obekanta (50 procent) som rapporteras, medan endast en mycket liten
del av den självrapporterade utsattheten avser våld i en nära relation
(14 procent). I detta avseende är mörkertalet sannolikt stort i båda källorna.
Även avseende övriga brottstyper gäller att de rapporterade brotten i
ntu omfattar lindrigare brott jämfört med de anmälda brotten i kriminalstatisken.
Av jämförelsen framgår att det främst är lindrigare typer
av brott mot person, som hot och trakasserier (vilka i statistiken motsvaras
av ofredande) som är vanligare när man frågar befolkningen
om deras utsatthet för brott. Men även det lindrigare egendomsbrottet
stöld ur/från bil är relativt sett vanligare i ntu än i kriminalstatistiken.
Medan en dryg fjärdedel av befolkningen uppger sig ha varit utsatt
för stöld ur/från bil utgör detta brott endast knappt 10 procent av de
anmälda brotten i urvalet. Allvarligare egendomsbrott, som bilstöld
och bostadsinbrott, vilka antas ha ett relativt litet mörkertal, följer det
förväntade mönstret och utgör en större andel av de anmälda brotten
(6 respektive 5 procent) än vad det gör bland de självrapporterade händelserna.
Resultaten stämmer väl med den allmänna uppfattningen
att anmälningarna främst omfattar den grövre brottsligheten och att
de lindrigare våldsbrotten är underrepresenterade i statistiken. Det får
även stöd av uppgifter om antalet anmälda brott i ntu. Där uppges allvarligare
misshandel ha anmälts i 63 procent av fallen, medan trakasserier,
hot och sexualbrott endast uppges ha anmälts i 17–22 procent av
fallen (Brå 2008a, samt för en mer djuplodad analys av anmälningsbenägenheten
Brå 2008c).
Sammantaget talar jämförelsen mellan kriminalstatistiken och ntu
för att lindrigare brott är underrepresenterade i kriminalstatistiken i
förhållande till de mer grövre brotten åtminstone vad gäller vissa brott
mot person och egendomsbrott som drabbar personer i normalbefolkningen.
Det är dock mer tveksamt om resultaten kan tolkas som att
olika brott mot person är underrepresenterade i kriminalstatistiken i
förhållande till egendomsbrotten. Det ska slutligen påpekas att ingen
av källorna särskilt väl belyser kontroll- och spaningsbrott, till exempel
narkotika-, trafik- och miljöbrott eller brott mot näringsliv och organisationer.
Mörkertalet vid dessa typer av brott antas vara mycket stort,
och en fullständig beskrivning av den verkliga brottslighetens struktur
skulle sannolikt visa på en mycket stor övervikt för denna brottslighet
(se även avsnittena Eko- och Miljöbrott samt Drogbrott).
34 brottsutvecklingen i sverige fram till år 2007