Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 - Brottsförebyggande ...

Den svenska brottsutvecklingen
Åtalsundelåtelse
5 %
Strafföreläggande
8 %
Övriga
negativa
åtalsbeslut
15 %
Brott kan
ej styrkas
6 %
Gärningen ej brott
2 %
Misstänkt
under 15 år
4 %
Övriga uppklarade
brott där misstänkt
person inte finns
24 %
Åtalsbeslut
36 %
Figur 3. Andelen uppklarade brott (N= 435 933), fördelade efter beslutsgrund, år
2007. Procent. Tekniskt uppklarade beslut respektive personuppklarade beslut redovisas
med olika färger. Källa. Brå.
som personuppklarade brott. Termen personuppklarade brott används i
sin tur för de brott som klarats upp genom att åklagare kunnat binda
en misstänkt person till brottet genom ett så kallat lagföringsbeslut,
det vill säga beslut om att väcka åtal, utfärda strafföreläggande eller
meddela åtalsunderlåtelse.
Som framgår av figur 3 fanns det i en majoritet (64 procent) av de
uppklarade brotten år 2007 en misstänkt person knuten till brottet. De
personanknutna brotten omfattade främst olika så kallade lagföringsbeslut
(49 procent), och endast en mindre del (15 procent) av brotten
där en misstänkt person fanns identifierad hade lagts ned. Det enskilt
vanligaste tekniska uppklaringsbeslutet var i sin tur att brott ej kan
styrkas (6 procent). Det ska i sammanhanget nämnas att många brott
förblir ouppklarade. År 2007 klassificerades omkring 70 procent av
brotten som ouppklarade (beräknat på tvärsnittsstatistik). Det vanligaste
skälet till att ett brott inte klarats upp är att polis eller åklagare
har beslutat att spaningsuppslag saknas. Andra vanliga skäl är att inget
spaningsresultat har erhållits, att det trots utredning inte kan styrkas
att den misstänkte har begått brottet eller att utredningen visar att den
misstänkte är oskyldig.
I statistiken redovisas även andelen uppklarade brott – den så kallade
uppklaringsprocenten. Andelen uppklarade brott skiljer sig mycket
åt mellan olika brottstyper. Uppklaringsprocenten kan variera med all-
22 brottsutvecklingen i sverige fram till år 2007